Drönaren Våren 2015
Ordföranden har ordet våren 2015 Vi har just haft konstituerande styrelsemöte och fördelat uppdragen inom styrelsen. Vi hälsade Anders Fryklöf välkommen som ny sekreterare. Till detta möte hör också att sammanfatta det gångna året för att ge styrelsen ett underlag för en grovplanering av verksamheten. Vi kunde konstatera att saneringen av materiellagret är klar men att det återstår flamning av bihusen och skurning av golvet i friggeboden. Det kan göras i vår när vi kan ställa ut all utrustning och få golvet fritt för rengöringen. Därefter återstår det svåraste beslutet nämligen om vi vågar befolka bigården med nya samhällen. Styrelsen bestämde sig dock för att vi skall beställa två samhällen för leverans så tidigt som möjligt på försommaren. Kan vi inte använda vår bigård får vi finna en provisorisk uppställningsplats helst utanför flygradien från bikuporna i Skarpnäck. Vi kan inte acceptera att föreningen skall vara utan bin ett helt år. Under alla år har vi känt ett starkt stöd från Koloniföreningen. Ett stöd som gav oss möjligheter till mark för bigården och utrymmen för materiel och slungrum. I gengäld har vår förening garanterat tillgången på pollinatörer genom målsättningen att tio bisamhällen skall finnas i bigården. När nu kuporna står tomma känns det som en hederssak att vi så snart som möjligt kan starta biodlingen och på nytt åter erbjuda kolonisterna åsynen av honungsbin i blommor, buskar och träd. Har då forskningen funnit orsakerna till vinterdödligheten? Knappast, men några ledtrådar har vi trots allt. En är att kvalsterbekämpningen måste göras än aktivare. Varroa är fortfarande en viktig orsak till försvagning av bisamhällena och styrelsen har därför beslutat att bekämpningen skall göras intensivare än tidigare. En annan orsak kan vara de nya bekämpningsmedel som används i jordbruket och trädgårdsskötseln. De gör att binas orienteringsförmåga förstörs så att dragbina inte hittar hem till kupan utan omkommer i naturen. Vi har inga möjligheter att upptäcka om sådana ämnen används i koloniträdgårdarna men om så sker ber jag innerligt att kolonisterna går över till för bina ofarliga bekämpningsmedel. Kanske sådana inte behövs alls om ett annorlunda växtval innebär motståndskraftigare grödor. Avslutningsvis vill jag tro att det här året ändå skall innebära en förnyelse av biodlingen i Skarpnäck. Jag hoppas att vi därmed kan ge vårt bidrag till den natur som ger oss människor den stimulans och de upplevelser vi så väl behöver. Nils-Erik Persson 2
Föreningsnytt Den nya styrelsen består av följande personer: Nils- Erik Persson Ordförande 070-642 23 73 Anders Fryklöf Sekreterare 070 554 49 65 Rolf Henriksson Kassör 070-789 15 79 Lamin Gassama Ledamot 073 443 49 20 Lennart Lindkvist Ledamot 08-742 34 05 Rolf Engquist Suppleant 070-21 83 531 Aktiviteter i föreningsbigården Träffarna vid föreningsbigården i Skarpnäck fortsätter även den här säsongen. Vi börjar klockan 10:00 och alltid på en lördag. Första mötet äger rum lördagen den 18 april då vi snyggar till både inom och utomhus och därefter: 2 maj 16 maj 30 maj 13 juni 27 juni 11 juli 25 juli 8 augusti 22 augusti 5 september Vad vi gör fastställs inför varje träff beroende när vi får de nya samhällena och hur de utvecklas. Men det blir allt från bisurr, varroa-behandling, skattning till invintring. Föreningen bjuder på fika. Det krävs ingen föranmälan, det är bara att dyka upp när det passar. Du som har fått det här bladet i ett fysiskt brev Hjälp föreningen att spara porto-och kopieringskostnader. Vill du ha Drönaren via e-post i fortsättningen? Hör av dig till rolf.bim.henriksson@bredband.net så lägger jag upp din mejl-adress i medlemsregistret. Naturligtvis kommer det inte skickas något annat än det som berör föreningens aktiviteter. Kungliga Vetenskapsakademien inbjuder till föreläsning Den 20 maj kommer Thomas Seeley, forskare och författare till boken Honeybee Democracy att berätta om kollektiv intelligens hos bisvärmar under rubriken Collective intelligence in honey bees: How a swarm chooses its home. Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för allmänheten. Det krävs ingen föranmälan. Mer information finns på http://kva.se/seeley Honung utan att slunga. Ren fantasi? Kolla den här sidan med alternativ till traditionell slungning. http://www.boredpanda.com/honey-on-tap-flow-hive-stuart-cedaranderson/ Du slipper hålla på tunga skattlådor. Funkar det? Om du provar så hör gärna av dig om resultatet. 3
Nya medlemmar Sedan höstens medlemsblad har vi fått nya medlemmar som hälsas varmt välkomna: Annette Granberg, Tyresö Eva Hannerz, Stockholm Christin Norberg Granberg, Tyresö Pär Listi, Sköndal Bekämpning av bisjukdomar Jordbruksverket leder centralt bekämpningen av amerikansk yngelröta och varroakvalster, följer angreppens uppträdande och spridning och utfärdar föreskrifter och anvisningar om bekämpning. Verket bevakar också trakékvalster, europeisk yngelröta och de exotiska skadegörarna tropilealapskvalster och lilla kupskalbaggen. Länsstyrelserna har regionalt ansvar och anger bland annat tillsynsdistriktens omfattning, utser bitillsynsmän och svarar för kontakterna med dessa. Tillsynsmannen är den lokala myndigheten. Landet är uppdelat i cirka 600 tillsynsdistrikt och i vart och ett av dessa ska en tillsynsman svara för det praktiska bekämpningsarbetet. Varje tillsynsman ska upprätta en så komplett förteckning som möjligt över bigårdarna i sitt område. Biodlaren har också ett ansvar att förebygga och hindra spridning av smittosamma bisjukdomar. Vid bekämpning av varroa är det biodlaren själv som väljer metod. Lennart Lundkvist som är ledamot i föreningens styrelse är bitillsynsman. Har du frågor till Lennart så passa på vid träffarna i bigården. 4
Vårrapport från Biörkmans bigårdar Efter en lååång varm höst med mycket sen yngelsättning blev det yngelfritt först i början på december, alltså dags för oxalsyrabehandling. Det pratas mycket och många tror en massa saker, kanske för att man vill göra som man alltid gjort, eller för att någon talat om en fantastisk ny metod som man vill prova. Just nu är det oxalsyraförångning som är på tapeten. Det finns flera, mer eller mindre krångliga, ganska dyra, maskiner att köpa. En bra idé är att föreningen köper in en maskin, sen sätter man upp sig på en lånelista om man är intresserad. Man kan förånga underifrån eller uppifrån. Det verkar inte spela någon roll vilket man gör, men har man polystyrenkupor är det lättare och säkrare att utföra metoden uppifrån. Fördelar: Du kan göra om behandlingen flera gånger, framförallt om du får stort nedfall. Du behöver inte flytta massa lådor. Om du ser stort nedfall på våren, med pudersockermetoden, kan du göra en tidig vårbehandling med oxalsyra. Studier visar mindre vinterdödlighet vid förångning, kanske för att man bara behöver 1-2 gram oxalsyra. Pudret sprider sig på bina och ramarna. Bina behöver alltså inte äta upp oxalsyran för att vara effektivt mot varroan (det finns normalt oxalsyra i alla kupor men tyvärr för liten halt). Nackdelar: Dyr i inköp. Det tar tid innan man kommit på tekniken. Det ger obehaglig, farlig, ånga om man gör fel. Man bör ha mask på sig. Jag köpte i alla fall en maskin, med gaspatron, av Freddy Duwe. Inga sladdar eller tunga batterier med mera. Bara att ta förångaren under armen och ge sig ut i bigården. Jag körde alla mina 38 invintrade samhällen på en dag, trots att jag har bina utspridda på 5 bigårdar. Nu i mitten av februari lever fortfarande alla samhällen. So far so good I år verkar en massiv invasion av talgoxar vara ett större hot än varroan. Talgoxarna hoppar, pickar och stör bina. Bina blir stressade och äter då mer foder än beräknat. Blir det inte en tidig rensflykt kommer det att resultera i utsot och senare i vår blir det brist på foder. Man kan lägga granris, ställa en skiva mot flustret, eller hönsnät med mera. Men tyvärr hjälper det inte mot katterna som hoppar från kupa till kupa för att jaga talgoxar. Owe Björkman 5
Neonicotinoider skadar binas hjärnor Många menar att huvudorsaken bakom den globala bidöden är jordbrukets användning av pesticider som neonicotinoider. Nu finns det forskningsresultat som visar att även små mängder neonicotinoider i blommors nektar och pollen kan skada binas hjärnor, begränsa deras inlärningsförmåga och leda till att samhället försvagas. Forskare från skotska University of St Andrews och University of Dundee har gjort experiment med humlor som fick små doser neonicotinoider. Den nivå av neonicotinoider som experimentbin fick motsvarade den som har ansetts vara acceptabel bakgrundsnivå men effekterna var ändå mycket negativa. De analyserade samhällena visade en 55% minskning i antalet bin och 71% färre friska yngelceller. Binas hjärnor hade skadats och deras inlärningsförmåga var klart svagare än normalt och även om bina inte dog på grund av neonicotinoider så hade de svårare att hitta mat och ta hand om samhället. Enligt Dr Chris Connolly: - Our research demonstrates beyond doubt that the level of neonicotinoids generally accepted as the average level present in the wild causes brain dysfunction and colonies to perform poorly when consumed by bumblebees. In fact, our research showed that the ability to perturb brain cells can be found at 1/5 to 1/10 of the levels that people think are present in the wild. Denna forskning blir viktig för beslutsfattare på nationell och internationell nivå när de ska bestämma om pesticidanvändning inom jordbruk framöver. Men neonicotinoider är inte den enda boven i dramat när det gäller bidöden, det finns förstås många flera faktorer. Referens: Moffat, C., Pacheco, J. G., Sharp, S., Samson, A. J., Bollan, K. A., Huang, J., Buckland, S. T., Connolly, C. N. Chronic exposure to neonicotinoids increases neuronal vulnerability to mitochondrial dysfunction in the bumblebee (Bombus terrestris). FASEB Journal. 2015 Jan 29. pii: fj.14-267179 Artikeln är hämtad på nätet från Kalmarbygdens biodlare 6