GILLESCOUTEN. Vårt scoutliv Poeten och barnboksförfattaren Lennart Hellsing har välvilligt låtit Gillescouten återge hans dikt om scoutlivet på sid 8

GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 60 Nr 3 sept 2010 Våra landskapsblommor Ängsklockan och blåklockan räknas båda som Dalarnas landskapblomma. Läs på sid 9 om ängsklockan i en initerad artikel av Olav B. Vårt scoutliv Poeten och barnboksförfattaren Lennart Hellsing har välvilligt låtit Gillescouten återge hans dikt om scoutlivet på sid 8

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax 08-17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com www.gille.scout.se. PlusGiro 35 91 06-2 Landgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 021-35 16 51, 070-310 42 25 g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 0935-206 11, 070-226 12 97 laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 0340-62 60 65, 070-875 95 80 gjermund.austvik@gaengin.se Knut-Olov Ola Axelsson Landsgilleskattmästare Kantvägen 1, 141 31 Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 knut-olov.axelsson@telia.com Leif Granéli Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 044-12 43 64, 070-306 09 79 leif.graneli@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 070-624 32 45 carl-magnus.klarcke@comhem.se Kristina Sundberg Prest Olles väg 6, 785 61 Djurås, 0241-520 32, 070-262 14 66 tina47@glocalnet.net GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 4 19 nov 2010, manusstopp 15 okt Nr 1 17 febr 2011, manusstopp 15 jan Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 070-314 56 42, torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galerie Art Silk 115 g miljö - märkt med Svanen Tryck: Printlab, Falun, 2010 ISSN 1653-7033 Landsgillemästaren har ordet Med sikte på LGT 2011 Sommarens soliga dagar tycks ha förbytts i en mer höstliknande väderlek, i varje fall här och nu hos mig i Västerås. Gräsmattan är frodigt grön efter regnandet de senaste dagarna, i juli var den gulbrun av den intensiva värmen. Det är imponerande hur fort naturen fräschas upp av lämpligt väder. Visst är det också det som händer med oss människor, med bra miljö, smaklig mat och goda vänner omkring oss. Har sommaren varit god? Har vi energi till ett bra gillescoutår framför oss, med ett landsgilleting i Falun som höjdpunkt? Några dagar på läger har det blivit. Åtta amerikanska flickscouter och två ledare deltog i DUST och hade sin home hospitality i Västerås. Det blev en hel del samtal kring scouting där och här. Skillnaderna är ganska stora. Vi har väl kniv- och yxmärke kvar, de har förbud att använda kniv! Signalen är tydlig för mig vi tränar och lär hellre än att förbjuda. Flickorna hade bekymmer med vad de skulle kalla mig, egentligen skulle de säga mrs Engvall enligt den uppfostran de fått. Efter en del förklarande lossnade det det blev Gunilla. Visst kan vi respektera varandra även om vi säger du till varandra. Vi fick alla lektioner i kulturkrockar, fick våra värderingar utmanade. Nyttigt! En tanke Hösten är en vänlig årstid. Den är god vän med de sörjande och besvikna. Nu laddar vi för regionala samlingar, internationella gillescoutdagen den 25/10, Europakonferens med nio deltagare från Sverige i november och förberedelser för landsgilletinget sista helgen i maj. Stadgarna ska revideras, planer och ekonomi för vår verksamhet ska förberedas så att ni alla kan vara med och påverka. Vad får vi ut av att vara med i gillescouting och vad vill vi få ut? Det är enkelt att säga om något inte är bra, betydligt svårare att föreslå vad som ska ändras. Det är lättare att vara med och påverka på hemmaplan, besluten för hela SGSS känns kanske inte alltid så tydliga. Men besluten på ett landsgilleting påverkar alla gillen! Börja redan nu att förbereda er för Falun, fundera över resor och vilka som ska åka. Vi vill vara många på plats där! Sensommargillescouthälsningar Gunilla Engvall Landsgillemästare Gillearrangemang 25 sept 2010 Regionsamling i Bergslagen 24 oktober 2010 Regionsamling i Stockholm 25 oktober 2010 Internationella gillescoutdagen 3 7 november 2010 Europakonferens på Cypern 20 21 november 2010 Landsgilleråd 27 29 maj 2011 Landsgilleting i Falun 29 juli 9 augusti 2011 Världsscoutjamboree i Sverige 25 september 2 oktober 2011 Världskonferens i Italien Fonder Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se spalt överst till vänster. Varför vara med i gillenas gemenskap? Varför vara med i gillenas gemenskap? Detta är rubriken på ett längre dokument, som ISGF (den internationella gillerörelsens världskommitté) har arbetat med under senare tid. Dokumentet i sin helhet kommer att skickas till landsgillemästare och internationella sekreterare så att de kan plocka ut det som kan göra största nyttan i respektive medlemsland. Här följer några exempel på vad ISGFs världskommitté också arbetar med: ISGFs världskonferens 2011. Världskommitténs senaste möte ( världskommittén möts en gång om året) förlades till Como, Italien, för att hela kommittén skulle kunna se den plats, där världskonferensen ska äga rum den 25/9 2/10 2011. Stora tält har beställts, ett till själva konferensen, ett till cafeteria där samtliga frukostar och middagar kommer att serveras och ett tält till kök det blir det största kökstält vi någonsin sett! Tälten placeras på planen framför Villa Olmo, som ligger alldeles vid Comosjön otroligt vackert. I villa Olmo finns sekretariat, möteslokaler och olika utställningar. Övernattning finns på gångavstånd från Villa Olmo eller så kan man ta båten från stadens centrum vid bryggan vid Villa Olmo. Det har blivit en tradition på ISGFs världskonferenser att hålla en World Market, så också denna gång. Jag vill uppmana alla deltagare att stödja detta arrangemang och producera mindre artiklar till försäljning. På världskonferensen i Wien 2008 beslutades en handlingsplan. Det framgår av den att världskommittén ska arbeta för att göra ISGF och dess medlemmar mer synliga. Det kommer bland annat att ske genom försäljning av halsdukar med ISGFs logo, söljor med ISGFs logo, broderat märke med ISGFs logo, pin med logo och flagga. Dessa varor kommer att försäljas genom ISGFs kontor i Bryssel. ISGFs handlingsplan talar också om öppenhet vad gäller bland annat protokoll från världskommitténs möten. De är tillgängliga på den del av ISGFs hemsida (www.isgf.org) som Lgm och IS har tillgång till via en kod. På den delen finns också adresslistor till andra länders IS. Om Du har lust att möta gil- lescouter från andra länder på en resa utomlands så tar Du kontakt med Calle Klärcke. Han kan då hitta en kontaktperson i det land Du ska besöka om det finns gillen i det landet! På hemsidan finns naturligtvis en översikt över medlemsländerna. Just nu lägger vi sista handen vid en ny folder om ISGF. Den blir som tidigare utgiven på den två officiella språken engelska och franska. Denna gång blir folderns layout gjord så att medlemsländerna kan producera den på sitt eget språk. På det sättet säkrar vi att det sätt vi presenterar vår världsorganisation känns igen. Tre gånger om året skickar världskommittén ut ett nyhetsbrev via hemsidan. Detta nyhetsbrev kallas ISGF Info och alla individuella medlemmar av ISGF är välkomna att gratis teckna abonnemang. ISGF Info ges ut på engelska och franska. Om någon vill översätta ISGF Info till svenska så tar vi gärna in det på vår hemsida. Varje år före den 1 mars ska alla medlemsländers IS skicka in en rapport om föregående års aktiviteter på nationellt plan och också gärna på lokalt. Dessa Annual Reports ger om IS skriver en riktigt god kunskap om vad som är på gång runt om i världen. Här följer två exempel: gått ut i skolor och beskrivit hur man gör. Deras insats är mycket uppskattad, de får nu önskemål att komma till flera skolor och köra liknande projekt. Gillerörelsen i Ghana har gjort en utbildning till nödhjälpsarbetare, som kan ställa upp vid exempelvis naturkatastrofer. Går man utbildning blir man medlem i gillerörelsen. Många nya medlemmar har kommit till och ännu fler förväntas det bli. I våra försök att göra ISGFs aktiviteter synliga har vi i världskommittén användning för stöd från varenda medlem. Du kan hjälpa världskommittén i dess arbete genom att berätta vilka aktiviteter Du värderar högst, gärna med aktuella exempel med en kort artikel och gärna en bild. Vi vet att det är många aktiviteter på gång. Kanske stöttar Ditt gille ett barn i en SOS barnby, kanske har Ditt gille stöttat en scouts deltagande i en jamboree, kanske har ni besökt ett vängille, kanske.. Det är mycket på gång på många platser och det kan vara en fin inspiration till andra. Så dela med Dig av erfarenheter och upplevelser till resten av gillerörelsen. Kom ihåg att Du genom Ditt medlemskap i Sankt Georgsgillena är medlem av ISGF. Vi är en stor familj! Rigmor Lauridsen medlem av ISGFs världskommitté Gillemedlemmarna i Central Branch Holger Löfstrand (1906 1980) i Zambia lär ut Solar cooking, alltså hur Översatt & delvis försvenskat av man kan laga mat med solenergi. De har Gunilla Engvall 2 3

Hur får vi nya medlemmar? Gillescoutens redaktör Torsten Hansson tog kontakt med vårt gilles skattmästare Leif Graneli, som också är med i Landsgillerådet, och frågade Vad gör ni för att få nya medlemmar? Leif förde över frågan till vår gillemästare (GM) Torsten Hansson och mig, Karl Erik Sundström, som brukar svara för skrivandet i pressen. Torsten, hans fru Marianne och jag strålade samman och här kommer något om vad vi kom fram till. 1 En förutsättning är givetvis att man har ett program, som innehåller punkter som intresserar. Medlemmarna bör kunna säga efter att ha varit med på en kvälls program Det här var en trevlig kväll! Och så kommer det någon som frågar Får jag ta med en vän? Mun till munmetoden är en effektiv metod. 2 Det är viktigt att rådet lägger fram sitt förslag till program så att medlemmarna får komma med synpunkter innan det klubbas och att rådsmedlemmarna jobbar bra ihop. Och det kan jag som jobbar utanför rådet intyga att det gör alla i vårt råd och de syns att de har kul tillsammans. De lagar mat till våra fester och hittar på trevliga programinslag. Sedan har vi förmånen att få våra program presenterade i ett mycket inspirerande Gillenytt. Vi har också en hemsida www.gillescout.se där programmet och bilder från träffarna mm visas. Och vi har en skicklig webbmaster i Uffe. Han har berättat att vi har ett mycket stort antal besökare på den sidan t o m från USA. 3 Här kommer ett axplock ur höstens program. Det startar med en Scoutdag. Temat är Att klara sig själv. Klädsel och utrustning för vistelse i naturen. Måltiden lagar vi över öppen eld. Alla råvaror ingår i priset, 100 kronor per person. Tre gånger under hösten ordnas det Soppluncher, vilka blivit mycket populära. Utöver en god soppa, som några ur rådet kokar bjuds vi på något intressant kåseri e d och någon gång blir det frimärksklippning. På höstprogrammet står Gillehall i Nymö kyrka (gilleting var i våras). De dansanta träffas till gilledans i scoutstugan med en av medlemmarna som ledare. Vi gör i höst ett studiebesök på Kristianstads Naturum. Och så kommer tre av de fasta inslagen: Gåsagillet och Julstugan samt Adventsgudstjänsten, som hålls i någon av områdets kyrkor med följande samkväm i det intilliggande församlingshemmet. Då presenterar GM nästa års vårprogram. Så en liten gillehistorik Vårt gille bildades den 21 april 1988. Det var Owe Hult välkänd inom gillescoutrörelsen som tog initiativet tillsammans med sin fru Karin. Den första medlemsförteckningen upptog 78 medlemmar nu är den uppe i 118 st. Genomsnittligt antal deltagare vid våra aktiviteter har under åren varit 30 60 st och bland dessa finns f d scout er, scoutledare, scoutföräldrar och scoutvänner. Och i vårt gille finns alla scoutförbunden representerade. Träffar i scoutstugor Vi träffas i regel i Kristianstad Scoutkårs stuga på Udden i K-stad. Vi har också förmånen att ibland få hyra andra kårers stugor. För vårt Gilleting har vi sedan starten fått använda Tempelrid- darordens förnämliga och högtidsskapande lokaler (flera av våra medlemmar är medlemmar i den orden). Invigningen av nya medlemmar Gillehall sker i Nymö lilla intima kyrka med efterföljande samkväm. Om vädret tillåter avslutas kvällen med lägerbål. Det är Regionträffar i Malmö i höst och vi har alltid medlemmar med på dessa träffar. Danskt vängille Vi har också ett vängille i Köge. Vi har besökt dem ett par ggr och de har besökt oss också ett par ggr. Under åren som gått har jag som gillefotograf dokumenterat verksamheten och de bilderna har jag satt i tio album (hittills). Och vid 20-årsjubileet gjorde webbmaster Uffe och jag ett minnesalbum som medlemmarna fick var sitt ex av. Och nu väntar vi bara på höstens första träff. Med gillehälsning Karl Erik PS Någon tycker kanske att vi skryter men det gör man inte i Skåne man säger bara som det är. Och vi har glädjen att ha många som är villiga att ställa upp för gemenskapen. DS de nya 2 I min förra artikel skrev jag att det gällde för scoutledarna att veta varför och hur en aktivitet skulle genomföras. Sammanfattat står det under Medvetna val: Målet med det vi gör i scouterna är att hjälpa barn och unga att utvecklas för att bli redo för livet. Det gäller alltså för scoutledarna att tillsammans med sina scouter välja aktivitet och sättet att genomföra den, så att man hela tiden har målet i sikte. Det betonas också att det är tillsammans med scouterna som aktiviteterna planeras och genomförs. Ansvaret förs undan för undan över på patrullen och scout erna själva. Programmet är summan av vad vi gör i Scouterna, hur vi gör det och varför vi gör det. Det är alltså helheten av aktiviteterna, metoden och syftet av det vi gör och det vi står för. Åldersindelning & Symboler För att nå de uppställda målen, finns det delmål för varje åldersgrupp och därmed är vi inne på åldersfördelningen. Den bygger på en omfattande analys, där experter som forskat på barn och ungdomars utveckling bidragit med sitt kunnande. Det gör också att eftersom barn och ungdomar utvecklas i olika takt, så finns det en inbyggd flexibilitet i åldersindelningen. Allt för att stödja scoutens personliga utveckling. Ramarna för scoutprogrammet är 8 25 år. Scoutmetoden förutsätter ett visst mått av oberoende, självständighet och förmåga att jobba i grupp. 8 år blir därför en lämplig ålder för de första scouterfarenheterna. Spårarscout 8 9 år Kärnord: Nyfikenhet, Prova, Natur, Fantasi, Roligt. Grönt för tankarna till något spirande och grönskande. Räven är duktig på att spåra och visar väg för de yngsta. Upptäckarscout 10 12 år Kärnord: Våga, Samarbeta, Vilja, Lösa problem, Omvärlden. Den blå färgen ger utrymme för nya upptäckter och spänning och kan samtidigt associeras till vatten. Ficklampan sprider ljus i mörkret och ger utrymme för nya upptäckter. Äventyrarscout 12 15 år Kärnord: Medvetenhet, Respekt, Friluftsliv, Patrullen, Möten. Orange används ofta för varning, syns från långt avstånd oavsett äventyr, och passar äventyrarscouterna. Symbolen kan ses som ett flammande berg eller del av en eldstad. Utmanarscout 15 18 år Kärnord: Engagemang, Reflektera, Nätverk, Internationellt, Gemenskap. Mörkrosa (magenta) är en uppstudsig färg som provocerar och utmanar. Megafonen symboliserar någon som vill höras och bli tagen på allvar. Roverscout 19 25 år Kärnord: Gränslöst, Redo, Utveckla, Ledarskap, Lyssna & stötta. Gult visar på en mogen och utvecklad smak och kan associeras till exempel till citroner. Roverscouten tar till sig scouting i hjärtat och visar på gemenskapen i hela världen. kan jobba med scoutmetoden som helhet. Men redan innan dess har säkert många scoutkårer viss verksamhet, till exempel "prova-på" eller friluftsdagar. Alla åldersgrupper skiljer sig naturligtvis från varandra, men för de äldsta, 19 25 år, blir detta extra tydligt. Engagemanget beror på intresse, och den lokala scoutkåren behöver inte vara den självklara hemvisten. En del scouter har börjat studera på annan ort eller börjat jobba, eller engagerar sig på nationell eller internationell nivå. Många är ledare för yngre scouter medan andra passar på att utveckla sitt ledarskap och genomföra projekt inom ett speciellt område eller nätverk tillsammans med roverscouter från annat håll. Efter 25 års ålder ger utbildningar, ledarmaterial och ledarträffar gemenskap och utveckling och inte längre programmet i sig. Siktet är onekligen inställt på mål som kan verka både höga och avlägsna. Det är här de 14 målspåren kommer in. Målspår Varje åldersgrupp arbetar efter 14 målspår, som skall göra det både enkelt och möjligt att hjälpa ungdomarna att utvecklas i rätt riktning. Innehållet i uppgifterna för varje spår är tillrättalagt för den aktuella åldersgruppen. Hur man väljer att arbeta med uppgifterna varierar i förhållande till den situation det gäller. Skall en liten upptäckarscout lära sig tända lyktan så är ju uppgiften ganska klar men om det gäller andra mera svårdefinierade sammanhang skall ledaren vara uppmärksam och fånga tillfället i flykten. Alla målspåren behövs för att barn och unga skall utvecklas och lyfta mot nya höjder. Går några ballonger sönder så lyfter helt enkelt scouterna inte lika högt. Varje åldersgrupp har också fått ett Alla symbolerna bildar en helhet genom flamman, som visar på ett brinnan- För exempelvis en Spårarscout (Ss) namn som är lätt att översätta till engelska och alltså mera gångbart på läger de engagemang. finns följande målspår. mm. Varje åldersgrupps namn kan användas med eller utan ändelsen -scout. Om scoutprogrammet står: patrullen genom att ansvara för att grup- Ledarskap: Ss börjar öva ledarskap i En nyhet är även symbol, färg och kärnord för varje grupp. 8 års ålder, då man på ett effektivt sätt Programmet stödjer verksamhet från pen löser kortare, enkla och praktiska När Kögeborna besökte oss var vi bl a på studiebesök i Svarta Bergen. Där såg vi dessa stengubbar som gjorts i Svart Granit. Foto: Karl Erik Sundström. forts sid 6 4 5

Gillena berättar Sänd in bilder & berättelser från ditt scoutgille! forts fr sid 5 uppgifter. Scouten instruerar även sina kompisar i enklare uppgifter. Aktiv i Gruppen: Ss övar på att ta plats i gruppen, att vara med och känna tryggheten att testa, våga och kanske misslyckas. Scouten samarbetar konstruktivt och känner trygghet i patrullen. Relationer: Ss utvecklas till en bra kompis och får förståelse för andras känslor. Scouten utvecklas socialt och fungerar bra i patrullen. Samtidigt lär sig scouten att vara tydlig med sina gränser, att lyssna på sig själv och att bejaka sina känslor. Förståelse för omvärlden: Ss får möta och iaktta kulturer i Sverige och världen. Scouten utvecklar ett öppet och nyfiket förhållningssätt till olika sätt att leva. Känsla för naturen: Ss känner sig trygg i naturen och lär sig att det är viktigt att vara rädd om den. Ss får möjlighet till goda naturupplevelser i patrullen. Aktiv i samhället: Ss övar sig i demokrati genom att ta ställning i enkla frågor och delta i enkla beslutsuppgifter. Ss får göra en insats för sin omvärld. Existens: Ss får fundera över existentiella och andliga värden. Ss uppmuntras att ställa frågor om livet och blir medveten om att det finns många olika religioner och livsåskådningar. Ss får känna trygghet i att fundera kring och ställa existentiella frågor. Självinsikt & självkänsla: Ss får möjlighet att utveckla en god självbild genom att känna trygghet och få bekräftelse. Ss har förståelse för att alla är olika och ser olika ut. Fysiska utmaningar: Ss upptäcker och utvecklar glädjen i att röra sig och träna sin kroppskontroll genom lek. Ss utvecklar sina finmotoriska färdigheter. Ss accepterar sina och andras individuella förutsättningar. väder. Målet är att Ss lägger grunden till en positiv kroppsuppfattning. Ss lär sig svara på sin kropps behov och agera så att den mår bra. Problemlösning: Som Ss fokuseras problemlösningen på aktiviteter som stärker gruppen och som ger tydliga och snabba resultat. Ss utvecklar ett nyfiket och konstruktivt sätt att se på uppgifter. Kritiskt tänkande: Ss övar på att förstå sina kamrater genom att lyssna. Ss utvecklas i att förstå att allt vi hör inte är sant och att själv undersöka sanningen. Fantasi och kreativt uttryck: Ss upptäcker glädjen i att uttrycka sig kreativt på olika sätt och får visa upp något han eller hon är bra på. Ss får tillfälle att leva sig in i sagor och berättelser. Egna värderingar: Ss får utrymme att reflektera över vad som är rätt och fel och lär sig scoutings värderingar. Ss funderar över begrepp som rättvisa, respekt, hänsyn och ta ansvar. Till varje målspår finns programaktiviteter tillrättalagda för den åldersgrupp det gäller. Ledarna kan gå in på Aktivitetsbanken och hitta förslag på lämplig aktivitet för t ex Egna värderingar. Det finns även förslag på färdiga terminsprogram. För att ge ytterligare exempel har jag valt att visa hur Ledarskap utvecklas vidare upp till den vuxna Roverscouten. Uppräckarscouten får öva sitt ledarskap i patrullen. Uppgifterna blir mer komplicerade och kräver fler steg men resultaten är tydliga och korrekta. Scouten tar ansvar för och hjälper gruppen framåt. Äventyrarscouten: Här läggs vikt även på hur man leder. Att lära sig vara en lyssnande och stödjande ledare är lika centralt som att utföra uppdraget. Dessutom kan uppgifterna bli alltmer komplexa och kräva längre planering. Scouten får möjlighet att under en längre tid vara ledare för sin patrull. Utmanarscouten leder både i och utanför den egna patrullen, större eller nya grupper och projekt. Ledarskapet utvecklas så att scouten lär sig ta fram det bästa bland sina kamrater eller yngre scouter och lär sig se alla individers olika förmågor, roller och behov. Scouten känner sig trygg med sin kunskap och vågar leda andra. andra, utan undrar också över sitt ledarskap och hur det kan utvecklas. Utbildning Till allt detta behövs det naturligtvis utbildning och det finns också allt från webbkurser till ackreditering av ledare genom Scouternas Ledarskapsakademi. Kjesäter kan ses som en spindel i nätet med ett stort utbud av olika utbildningar. Kurser anordnas naturligtvis också ute i landet. Sammantaget är allt det arbete som lagts ner på det nya Scoutprogrammet imponerande. Det är inget arbete som ses som färdigt utan utvecklas fortsättningsvis, men grunden är lagd. Någon klok person har sagt: Att fostra barn är som att bygga en skyskrapa. Ingen lägger märke till om de första våningarna är sneda och vinda. Men när byggnaden är 18 20 våningar hög, ser alla att den lutar. Nya former för gillescouting? Följer vi alla ung som gammal scout intentionerna i scoutprogrammet så kommer alla byggen att stå raka och utan lutning, men det förutsätter också att vi alla gamla scouter börjar tänka i nya banor och funderar över hur vi kan möta de krav som den nya scoutgenerationen gillescouter kan ställa. Från 25 år och upp till 100 år hinner mycket hända och förändras. Vad krävs för att gillerörelsen skall bli attraktiv för de vuxna scouterna? Hur skall framtidens Gillerörelse se ut? Fundera kring den frågan ute på gillena och kom med förslag, stort som smått. Jag är övertygad om att vi gemensamt måste hitta nya former för framtidens gillescouting. Det är A och O för vår överlevnad. Laila Boxström Skum Nils bästa Rapport från Frimärksbanken Vilken sommar! Kalasväder och scoutaktiviteter i skön blandning. Det kommer en laddning med märken och brev nu och då. Andelen helsaker har ökat till min stora förtjusning. Jag tycker mycket om hela brev, de säger mycket mer än historien bakom ett frimärke. Här kan man få reda på mottagare och avsändare samt en bestämning av tiden då brevet författades och skickades. Det ultimata i dessa sammanhang är förstadagsbreven som egentligen är ett historiskt dokument. Denna sommar utkom ett mycket förnämligt förstadagsbrev i samband med Kronprinsessan Victorias bröllop med Daniel Westling. I kuvertet finns en liten historia om Storkyrkan där bröllopet tog plats. Här beskrivs scouternas skyddshelgon S:t Göran som även sedan gammalt representerade soldaternas skrå. Statyen av S:t Göran och draken är från 1489 och tillverkades för S:t Nikolai kyrka som Storkyrkan hette under den katolska tiden i Sverige. Kuvertet, frimärkens placering och den utsökta stämplingen gör att hela brevet kan betraktas som ett konstverk. Det finns mycket att lära och att njuta av när man hanterar förstadagsbreven. ett FDC och jag skall försöka ta fram ett eget FDC till LGT i Falun 2011. Posten som sköter framtagning av stämpel har inte varit samarbetsvillig, men jag ger inte upp. Det kan sluta med att det blir ett FDC med eget framtaget logo men med postens frimärken. Det har varit stort scoutläger i Tiveden denna sommar. Regionslägret DUST samlade 1700 deltagare vid Trehörningens stränder. I samband med lägret fick jag ett telefonsamtal från vår gillescout i Tiveden, Anna-Lisa Haggard, som ville komma på besök samt överlämna en hel kartong med brev. Det blev ett trevligt möte mellan Anna-Lisa och Ura-Kaipa (som var min roll under lägret). Det fanns tyvärr inte utrymme för försäljning av frimärken under lägret, men jag kunde konstatera att det såldes mängder med kort och frimärken, så skrivandets konst ha inte dött ut trots SMS och e.post. Om det finns någon som kan tänka sig att sköta försäljningen = hjälpa mig, vore jag tacksam. Ser fram emot att få in fler bidrag, trots den magra försäljningen hittills. Scouting kan förändra Ragnar Thoursie, som avled i somras nära 91 år gammal, berättar i sin självbiografi (andra delen, Igelkottsfrid, 2007) om sin tretton år äldre bror som förvandlades tack vare scoutrörelsen. Brodern var en skärpt pojke. Både han själv och mamman visste det, medan pappan bara tycktes märka att han var klen till växten. Några förflugna ord från pappan blev frö till en osämja som sedan plågade familjen. Pappan var lokförare och mamman hemmafru i det egnahem de byggt i Katrineholm. Liksom många ungdomar på tjugotalet hade brodern begränsade möjligheter till utbildning. Han började som springpojke, kom in på yrkesskola, blev snickare, fick arbete på en karosseriverkstad, men var inte nöjd med det. Han ville mer, men möjligheterna stod inte till buds. En speciell omständighet var föräldrarnas aparta religiösa tillhörighet i det lilla samhället: Jehovas vittnen. Brodern tog illa vid sig och reagerade hårt mot att tillhöra en sådan familj. Han blev ovänlig och det riktade sig alltid mot pappan. Pappan vek undan för angreppen, gav inte svar på tal, och brodern retade upp sig också på det. Broderns frustration och det ständiga grälandet förgiftade familjelivet. I andra avseenden var familjen föredömligt skötsam och pappan hade ett grundmurat förtroende i sitt yrke. Men förhållandet till pappan skulle en dag genomgripande förändras. Ragnar Thoursie skriver: Han kom in i den lokala scoutrörelsen och avancerade med åren ända till vice kårchef. Roverscouten arbetar vidare med det Hälsningar Ta hand om sin kropp: Ss upptäcker egna ledarskapet och kan ta på sig ledarrollen i externa grupper. Han är en kallas inom filatelin har varit föremål FDC (First Day Cover) som breven Björnar Johnsen att kroppen reagerar olika beroende på Bankdirektör vad den utsätts för t ex beroende på mat ledare som kan hjälpa andra att utveckla för samlande genom många år. Det finns och dryck, ansträngningar, sömn och sitt ledarskap. Scouten leder inte bara ett otal begivenheter som har ärats med Sven Janson 6 7 Scouter i skönlitteraturen Tack vare sitt engagemang som scout med en mängd nya kontakter, förtroende och ansvarstagande, sjönk osämjan inom familjen undan. Brodern fick slutligen möjlighet till utbildning hos Carl Malmsten i Stockholm och vidare till slöjdlärare. Och när han kom hem på besök märktes inte längre några motsättningar. Han och pappan småpratade vänligt med varandra och de kunde hjälpas åt med arbetet i trädgården.

Gillena berättar Gillescouter från Nora och Örebro besökte Kjesäter Scoutgillet S:t Erik i Stockholm skickar en sommarhälsning till alla medlemmar i SGSS. Vi hade vår traditionella terminsavslutning i Tyresta Nationalpark den 16:e jun i solskenet. Åtta av våra medlemmar hade möjlighet att vara med och kunde välja att gå en promenad i reservatet eller att njuta av lugnet vid raststugorna. När vi återsamlades var det ordnat för grillunch för samtliga. Vi fick också prova på Bröllopsmazarinerna som en deltagare påpassligt hade köpt med sig. Efter lunchen var det dags för bocciatävling, också en tradition. Vinnare blev Britta Holm med Arne Sandin på andra plats. På bilden syns en stilstudie på en bocciaspelare. Med varma sommarhälsningar från S:t Erik. KOA Tunagillet på kulturvandring i Leksand På Kristi Himmelfärdsdagen vandrade ett femtontal medlemmar i Tuna Scoutgille längs den slingrande Djurån i skogen väster om Djura kyrkby i den sydligaste delen av Leksands socken i Dalarna. Att vädret inte var det allra bästa gjorde inget, ty vi blev väl mottagna och informerade av Gertrud Ihlis Pettersson från Djura hembygdsförening. Under den två kilometer långa vandringen längs det som först kanske kunde uppfattas som bara ett vattendrag i skogen, fick vi lära oss om hur man i gamla tider nyttjade vattenkraften. Vi kunde se lämningar efter dämningar, kanaler och vattenhjul, vilka hade drivit t ex hyttor, skvaltkvarnar, sågar, smedjor. Under 1400-talet var en hytta i bruk där man smälte myr-, sjö- och bergmalm till tackjärn med vattendrivna blåsbälgar. I detta område som fram till sent 1800-tal var ett öppet odlingslandskap hade småindustrier växt fram för tillverkning och försäljning. Vad sägs om namn som Gyllingssågen, Måg Anders vadmalsstamp, Olof Bergmans svarvstuga, Knutskvarnen eller Niss Pers spiksmedja och tegelbruk eller Jon Lars limfabrik för att beskriva mångfalden av verksamheter som trängdes längs ån. Under vårflodsveckorna och senhösten var verksamheten igång dag som natt. Men detta var före elektricitetens tidevarv. Nu växer skogen över igen. Resterna av en vadmalsstamp fanns kvar. Bondesamhället tillverkade sina kraftiga kläder av ylleväv som beströks med såpa och bearbetades i 45 gradigt vatten. Stora träcylindrar drogs med vattenhjul för att genom s k stampning Vindskyddsvandring En skön kväll i maj åkte några gille scouter från S:t Georgs Scoutgille i Västerås ut i skogen söder om Skultuna. Vi skulle ta oss till ett vindskydd, som en av våra medlemmar, Gösta Martins, byggt för några år sedan tillsammans med sina seniorscouter. Även Inger Jonsson var med denna kväll. Inger har permobil och tar sig inte så lätt ut i skogen, men den här kvällen ville hon verkligen komma ut och ringde Färdtjänst. Någon gatuadress kunde hon inte ange, så det var bara för färdtjänstchauffören att följa efter ledarbilen. Kvällen blev väldigt lyckad trots att Ingers permobil inte kunde ta henne upp till vindskyddet. Scouter löser alltid problem med glatt humör och vi bar ner sittbänkar och ordnade grillelden bredvid skogsvägen. Där grillade vi korv, en del sotsvarta för nostalgins skull och slogs med myggen och mindes gamla scoututflykter. Anna-Brita Pricken Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås filta ihop tyget så det krymper och blir tjockare. Vid dessa stampar fick de olika byarna i socknen boka tider och vår guide visade bevarade böcker med byarnas gårdsnamn. Nog svindlade det till i artikelförfattarens huvud då han kanske kunde hitta namnet på sin farfars födelsegård i Yttermo. Att dess folk kanske filtat sina tyger just här längs den slingrande Djurån. Text: Torsten Hansson Bild: Lennart Johansson Vårens sista programpunkt för gillescouterna i Nora och Örebro var besök på scouternas folkhögskola i Kjesäter den 27 maj. I strålande solsken lämnade vår bilkaravan Örebro med sjutton förväntansfulla gillescouter. Vid ankomsten till Kjesäter väntade vår värdinna Kerstin Nordström framför Slottet och inbjöd till morgonkaffe i caféet och en kort information om dagens program. Arkivet Därefter styrdes stegen till arkivet där Georg Sterzel gav en ingående beskrivning om arkivet och arbetet där. På en golvyta av 70 kvm ryms 250 hyllmeter arkiv, 50 hm svensk och internationell scoutlitteratur, en stor samling scoutmärken och plaketter samt frimärken med scoutmotiv. Mycket material kommer från gamla tider med en rad olika format t ex folio, kvarto kopieringsmaskiner fanns inte skrivmaskinutskrifter i åtta ex med hjälp av karbonpapper var vanligt. Detta tar mycket stryk och kräver mycket vård av varsamma händer. Ca 100 hyllmeter avser handlingar från det gamla pojkscoutförbundet (Sveriges Scoutförbund) fram till 1960. Åren 1960 2005 innehåller arkivet enbart handlingar rörande Svenska Scoutförbundet. Sveriges Flickors Scoutförbunds handlingar finns på Riksarkivet. Från 1909 och framåt har man 63500 pressklipp, som man försöker rädda genom kopiering till arkivvänligt material. Inte bara brev och protokoll en stor samling provböcker, lägerböcker, Power Big Meet 2010 sångböcker, filmer, grammofonskivor, video- och ljudband, intervjuer mm kunde man se på hyllorna bakom låsta fönster. I fotosamlingen finns ca 12000 lösbilder (vanliga, dia, skioptikon och vykort), varav de flesta även i digitalt format samt ett par hundra fotoalbum, som väntar på genomgång och skanning. Scoutarkivet är en guldgruva för forskning i kårens historia. Vi lämnar arkivet i stum beundran över ett arbete utfört av frivilliga krafter. Folkhögskolan Vid lunchen i Slottsrestaurangen berättade rektor Urban Hermansson och vice rektor Katarina Johansson om folkhögskolans utbud t ex VÄXA-kurs med specialundervisning anpassad efter elevens behov. För de som vill komplettera eller fullfölja gymnasiet erbjuds en allmän kurs. Andelen 18 20 åringar som fallit mellan stolarna och vill gå vidare har ökat. Vidare finns Fritidsledarutbildningen samt ledarkurs. Scouting är en självklar målgrupp hos skolan bl a ledarutbildning från 15 år och uppåt där scouter i Sverige får både basutbildningar och fortbildning. En bredd av möjligheter finns för genomförande fysiskt på skolan, runt om i landet genom regionala arrangemang och genom distanskurser på Internet. Scoutmuseet Utan rötter kan inget växa Vår ciceron Kerstin Nordström guidade oss in i scoutings historia och ett litet hus med tre rum fyllda av mycket gamla och även lite nyare scoutprylar scoutmuseet som invigdes 1987. Man fastnar en stund framför Sven Anderssons glasmonter med lägerarbeten. Vi vandrar vidare i lokalerna där väggarna är fyllda av glimtar ur svensk scouting, samhällsinsatser, läger, blåvingar och vargungar osv väggar som väcker minnen. En ansenlig samling av märken ger samlaren av scoutmärken info om vad som saknas i den egna samlingen. Utanför fönstret ser vi scoutsnipan, som väntar på att bli omhändertagen. Kerstin är engagerad i Världsjamboreen som ansvarig för Dokumentation innan vi lämnar museet får vi lite jamboreeinfo. Världsjamboreen har aldrig hållits i Sverige och är stort för oss. Kristianstad är hårt engagerad för att 35000 scouter från hela världen ska få det bra i Skåne. Regeringen sponsrar och tio anställda på kansliet jobbar med jamboreen, som framtidens scouter helt säkert kommer att kunna kolla in på Scoutmuseet. S:t Görans kapell Vår dag avslutades med en stunds kontemplation i kapellet. Gillemästare Åke Olsson spelade ett par stycken på klarinett. Han lät tankarna gå tillbaka till Eilertz Fryland, som här hade skapat en meditativ plats där man kan få en stunds ro med djup och innehåll. Den blomstertid nu kommer satte punkt för vår Kjesätersdag. Kurt Peterson Scoutgillet Brofästet I Grönköpings Gilles uppmärksammade föreläsningsserie om aktuella miljöproblem avhandlades senast frågan, huruvida vi lämnade stenåldern, emedan stenarna tog slut. Vid nästkommande möte kommer följande frågeställning att belysas: Måste vi lämna epoken med fossila bränslen, innan dessa tar slut, eller kan vi vänta? Även gillescouter deltog i årets Power Big Meet i Västerås, en bilträff för stora amerikanska bilar. Sten Vedmar kom med sin vita blänkande Lincoln för att som präst viga bilburna brudpar och för första gången hade vi också barndop under kvällen. Jag var med för tredje året som Hangaround, vilket innebar att hjälpa prästen med papper, dopvatten och dopljus. Det är en häftig upplevelse att vara med vid dessa vigslar och lite extra trevligt att två gillescouter kan hjälpas åt vid ett sådant speciellt tillfälle. Anna-Brita Pricken Lundahl Ur Grönköpings Veckblad nr 5, 2010 S:t Georgs Scoutgille i Västerås 8 9

Vårt scoutliv av Lennart Hellsing En scout är ren i tanke, ord och gärning! Vi svor försynt och spelte sällan tärning. Vad tankarna beträffar flög de vida och inte alltid flög de åt rätt sida. Vi var i trots utav vårt stolta credo till allehanda upptåg alltid redo. Det präglades nog av det militära men var i stort ej ägnat att förfära. Dock, inte olikt Hitlerjugendknaben, vi lydde ofta order ifrån staben. Hur bruna vi än kunde bli i skinnet så trängde brunheten knappt in i sinnet. Nog gjorde vi honnör när fanan sänktes men föga grep det in i det som tänktes. Vi sjöng om Fosterlandets höga fjällar men däremellan var vi fria sällar. Den 10 juli tilldelades Lennart Hellsing 2010 års Albert Engströmpris med motiveringen: Till Lennart Hellsing för att han med sitt ordfantasteri, sin lekfullhet, idérikedom, underfundiga humor och intelligenta hantering av det svenska språket har berikat generationer av barns och vuxnas estetiska upplevelse och deras introduktion till och livslånga uppskattning av god litteratur. Lennart Hellsing är född 1919. Han utbildade sig till ingenjör och journalist, men debuterade som poet och barnboksförfattare redan på 1940-talet. Efter mer än sextio år i barnboksvärlden är han fortfarande en nydanare inom svensk barnlitteratur. Lennart Hellsing har tidigare tilldelats bl a Nils Holgerssonplaketten, Litteraturfrämjandets stora pris och Samfundet De Nios stora pris. I fjol fick han ta emot Stockholms stads hederspris med motiveringen att han tagit modernismen in i den svenska barnkammaren och har lärt generationer nonsens nödvändighet. Källor: Rabén & Sjögren, Norstedts förlag och Stockholms Stadsbiblioteks webbsida. Foto: Christian Saltas. Rabén & Sjögren. Vår pil var blank och ganska spänd var strängen dock hände det vi kissade i sängen. För övrigt var vi tror jag ganska sunda om än vår hemväg blev en pallarrunda. Den gröt vi kokat hop gavs ej på båten vi åt den inte gärna, men vi åt den. Och mackor fanns och framförallt chokladen fick oss att överse med Påvel Baden. Engklokke (Campanula patula L) Naturen blev en lärorik magister för knep och knop och överlevnadslister. Av myrorna vi lärde väderstrecken och ädla drycker hämtades ur bäcken. Vi slet med hinkar, kvastar, knivar, yxor mens åren flög sin kos i korta byxor. Om Livet hade vi väl föga aning men snappade en hel del genom spaning. Det bästa var nog att det gavs tillfällen att vara ute rätt så sent på kvällen. Nattövning hette det och gärna samman med flickscouter, som överlistat mamman. Så fick vi vara med om hjärtattacker och dylikt där i scouternas bivacker. Vi stötte på patrull ibland. Patrullen med flickscouter var dock av rätta ullen. Engklokke er en uvanlig art i Norden sett under ett. Lokalt er den vanlig i midt-sverige, spesielt i Bergslagen, i sør og nord den uvanlig. I Finland er den vanlig i sør, i Norge forekommer den flere steder rundt Oslofjorden, ellers sjelden. I Danmark bare her og der. Generelt er engklokke en art som ikke finnes ut mot vestkysten i Norden. Den vokser på enger, åkerholmer, i skogskanter og veikanter. Man tror at engklokke ikke fantes opprinnelig i Sverige, og at den kom inn med urenset frø og deretter spredte seg til engene. Det første registrerte funn i Sverige er fra Falun og ble gjort av Carl von Linné i 1755 som skrev: "Växer ymnigt nära Falun i fält vid Staberga, Knovnäbben, Burtäkt, Vargtäkt. Fodret är vid basen av varje flik på bägge sidor försett med en liten blygrå tand." Engklokke har en meget vakker blomst, vever og sped, men likevel opptil 50 cm høy. Den blomstrer fra juni til august/september, blomstene er lys blå til rødfiolette, omkring to centimeter lange, klokkeformede og delte inn til midten. I pent vær er det nesten opprette, men om natten og når det regner, henger de ned. Derfor ikke til å undres over at man i svenske brudeutstyrssalonger kan få kjøpt stiliserte engklokkebrudekroner for brud og brudepiker. En vakker skikk! Engklokke hører til slekten Campanula (klokker), hvor blåklokke er den mest vanlige arten. Slektsnavnet betyr liten klokke, og patula kan oversettes med poetisk, vakker, og det siktes her til den usedvanlig åpne blomsterkronen. ne dør og reduseres til visne tråder. Men ved basis er støvtrådene brede og dekker fruktknuten hvor honningen utskilles. Insektene som skal bestøve klokkene, må trenge seg ned og innimellom denne beskyttelsen for å komme til med snabelen. For å klare det, får insektene på seg en solid ladning pollen fra den hårete griffelen. Og når insektet skal besøke neste klokke, lander det oftest på arret ytterst på griffelen, og sim-salabim, så var bestøvningen unnagjort. En slik spesiell plante med en begrenset utbredelse, måtte jo bli landskapsblomst for Dalarne. "Vill ni ha bananer, gossar?" frågade en man som kom till Klokkene har en litt merkelig strategi scoutlägret i Älta med en lastbil full med bananer. Det var for å unngå kryssbestøvning eller selvpollinering. Inni blomsten finner vi en Olav B sommaren 1930 och Lennart Hellsing var en av scouterna. Många decennier senare när han planerade sin "Bananbok" (om bananers liv och leverne) hittade han på ett Det er her pollenet skal plasseres. Rundt sentralt plassert griffel med arret øverst. Visst lekte vi med elden, men försiktigt Det här är den första artikeln i antikvariat en årgång inbundna små tidningar vid namn griffelen finner vi støvknappene som sitter på støvtrådene. Før blomsten åpner Signaturen Olav B är Norges vi var ju knappast vuxna den på riktigt. vår serie om landskapsblommor. "Banan-bladet" från Fyffes. Han bläddrade i bladen och Om religionen för till protokollet fick se sig själv i scoutmundering med banan i näven och seg, er støvknappene modne, og omgir landsgillemästare Olav Balle, att vi var föga lagda åt det hållet, ett glatt leende i ansiktet. griffelen som et rør. Selve griffelen er som välvilligt skrivit om ängsklockan, som tillsammans med men under stjärnorna i öde trakter Nu har han skrivit en dikt om sitt scoutliv [...]. sterkt håret på utsiden, og når blomsten vi greps av aningar om Strindbergs makter. åpner seg, vokser griffelen fram og opp Citerat från tidningen Vi 1997-06-05. Lennart Hellsing har blåklockan räknas som Dalarnas Visst kan man göra narr av scoutens lagar välvilligt låtit Gillescouten få återge hans dikt. gjennom støvknapp-røret og får masse landskapsblomma. men tiden är den tid jag minst beklagar. pollen plassert på utsiden. Støvknappe- 10 11

Ekonomiska rapporter Fondernas utveckling 1 jan 2008 31 dec 2009 2008 2009 Bärarlaget Ingående balans 154 015,80 163 240,18 Minnes- och hedersgåvor 1 400,00 19 070,00 Övriga gåvor 243,00 501,00 Vinst premieobligationer 0,00 0,00 Lägerunderskott 0,00 0,00 Tillförda räntor 7 581,38 3 314,93 Bidrag till LGT-deltagare 0,00 0,00 Reserverade medel t nystart 0,00 0,00 Konsult, image-projektet 0,00 0,00 Utgående balans 163 240,18 186 126,11 Sten Thiels fond Ingående balans 23 937,63 25 187,63 Gåvor 275,00 300,00 Från frimärksbanken 975,00 3 957,00 Ränta 0,00 0,00 Utgående balans 25 187,63 29 444,63 Dan Winthers minne Ingående balans 19 396,53 19 396,53 Ränta 0,00 0,00 Utgående balans 19 396,53 19 396,53 Jenny Rieck-Müllers fond Ingående balans 31 751,23 40 251,23 Bidrag från huvudfonden 10 000,00 10 000,00 Till barn och gamla -1 500,00-1 500,00 Ränta 0,00 0,00 Utgående balans 40 251,23 48 751,23 Lettlandsfonden Ingående balans 19 523,13 18 570,46 Från frimärksbanken 0,00 0,00 Fr gillen & enskilda + kollekt 0,00 0,00 Från vängillen 0,00 0,00 Avgift till ISGF -952,67-1 728,98 Seminarium Riga 0,00 0,00 Ränta 0,00 0,00 Utgående balans 18 570,46 16 841,48 Balansräkning 31 dec 2008 31 dec 2009 Tillgångar Likvida medel Kassa 0,00 0,00 Utländsk valuta 0,00 0,00 Frimärken 0,00 0,00 Plusgiro 35368,60 32987,92 Bank 297552,22 366425,28 Fordringar Fakturafordringar 1712,00 34,25 Övr kortfristiga fordringar 3705,00 3705,00 LGT 2007 Obligationer 50000,00 50000,00 Varulager 24893,66 14663,23 Konstverk 1,00 1,00 Inventarier 7088,00 3192,00 S:a tillgångar 420320,48 471008,68 Skulder & eget kapiltal Kortfristiga skulder Fakturaskulder 0,00 0,00 Övriga kortfristiga skulder 3902,67 7915,00 Världskonferensen 0,00 0,00 Reserverat för studiecirkel 2874,00 2874,00 Fonder Bärarlaget 163240,18 186126,11 Sten Thiels fond 25187,63 29 444,63 Dan Winthers minne 19396,53 19396,53 Jenny Rieck-Müllers fond 40251,23 48 751,23 SGSS:s Lettlandsfond 18570,46 16 841,48 Fredsljusfonden 0,00 3 510,50 Eget kapital Bal. resultat 131316,53 146897,78 Mellanårsresultat 5008,86 Årets resultat 10572,39 9251,42 S:a skulder & eget kapital 420320,48 471008,68 Bärarlaget: Såväl kapital som avkastning får användas till stärkande av SGSSs ekonomi enligt LGRs beslut. Sten Thiels fond: LGR har full frihet att disponera fondens medel men donator önskar att medlen i första hand går till det internationella arbetet. Dan Winthers minne: Bidrag lämnas till ett scoutgilles sociala verksamhet om gillet bidrar med lika stort belopp. Jenny Rieck-Müllers fond: Till stöd för barn och gamla. Kapitalet får användas. Kommentarer till ekonomiska rapporter Verksamhetsåret 2009 har på olika sätt varit fyllt av utmaningar: Vikande medlemstal, Landsgilleting (LGT), arbete med nya stadgar, revidering av handboken (GRpärmen för scoutgillen) samt andra små och stora aktiviteter. Det är alltid skönt när man kan lägga ett verksamhetsår bakom sig och konstatera att ekonomin är tillfredställande. På detta uppslag redovisas resultaträkning, budget som antogs av LGT, balansräkning och redovisning av fondernas utveckling. Några kommentarer från min sida till resultatet är: Trots kostnader för LGT så uppnår vi ett positivt resultat med 9.251 kr. Intäkterna ligger i stort sett i nivå med förväntat belopp. Frimärksförsäljningen har gett ett större överskott än förväntat. Av intäkterna från denna har 50% avsatts till ISGF och 25 % till Sten Thiels fond. Kostnaden för Landsgillerådet (LGR) är större än förra året vilket bland annat beror på att man höll ett av mötena på Kolbodagården, i stället för i Stuvsta, för att få en uppfattning om hur ett LGT kunde genomföras där. Bärarlaget har fått stora bidragsbelopp i samband med minnesgåvor för avlidna medlemmar, drygt 19.000 kr. Till Bärarlaget har även räntan från vårt kapital förts med 3.315 kr. Inga medel har tagits i anspråk från denna fond. Kostnaden för tidningen Gillescout en har även under 2009 kunnat hållas under budget. Varuförsäljningen har gett en intäkt på 11.676 kr. En större nedskrivning av lagervärdet hart gjorts för artiklar som inte bedömts kunna säljas längre. Under året har representanter för LGR medverkat i samlingar med representanter för regionerna och har även deltagit i möten med övriga nordiska länders representanter. Revisorerna har gått igenom förvaltningen och den ekonomiska redovisningen för 2009 och har inga anmärkningar. Eftersom 2009 var ett mellanår återkommer revisorerna med en stadgeenlig revision inför LGT 2011. Resultaträkning för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige perioden 1 jan 2008-31 dec 2009 & budget 2009-2010 Resultat Resultat Budget 2008 2009 2009-10 Intäkter Medlemsavgifter 216 700,00 238 500,00 480 000,00 Försäljning 4 378,02 11 676,00 8 000,00 Prenum, annonser 750,00 800,00 2 000,00 Frimärksbanken 3 915,00 15 830,00 4 000,00 Övr int (räntor, fondvinst) 7 581,38 3 314,93 10 000,00 S:a intäkter 233 324,40 270 120,93 504 000,00 Kostnader Medlemsavgifter mm ISGF -19 849,91-21 927,41-40 000,00 Nordisk-Baltisk underr -1 633,96-1 444,50-3 300,00 Europaregionen -380,00-440,00-1 000,00 Sensus -1 000,00-1 000,00-2 000,00 Lettland -952,67-1 728,98 0,00 S:a medlemsavgiftskostn -23 816,54-26 540,89-46 300,00 Verksamhet Landsgillerådet -27 842,31-34 049,83-60 000,00 Framtidsproj (Satsningen) -16 335,00 0,00 0,00 Medlemsutveckling 0,00-592,00-3 000,00 PR 0,00 0,00-10 000,00 FM/FST/Sensus -415,00-1 312,00-4 000,00 Utbildning 0,00 0,00-10 000,00 Stadgerevision 0,00 0,00-4 000,00 Frimärkskomm t ISGF -1 950,00-7 915,00-2 000,00 Frimärkskomm t fonder -975,00-3 957,00-1 000,00 Frimärkskommittén, övrigt 0,00 0,00 0,00 Fredsljuskommittén -4 232,50-327,00-2 000,00 Valberedningen 0,00 0,00-1 000,00 Program 0,00 0,00 0,00 Internationellt 0,00 0,00-2 000,00 Kanslilokaler -10 627,50-14 820,00-29 000,00 Kansli övrigt -22 763,97-23 475,13-50 000,00 Gillescouten -83 341,26-80 959,43-185 000,00 S:a verksamhetskostn -168 482,54-167 407,39-363 000,00 Evenemang Nordisk-Baltisk underr 0,00-2 196,00-8 000,00 LGT + Gm-möte -2 331,00-28 783,60-38 000,00 Regionsmöten m LGR 0,00-3 312,00-4 000,00 Nordisk/Baltiska LGT -4 689,00-5 123,50-10 000,00 Världskonferens -10 229,00 0,00 0,00 Europakonferens 0,00 0,00-10 000,00 Övrigt 0,00-2 560,60 0,00 S:a evenemangskostnader -19 809,60-39 415,10-70 000,00 Diverse Uppvaktningar -659,00-1 777,50-3 000,00 Avskr projektor,kopiator -3 303,00-3 896,00-6 600,00 Ändring lagervärde 0,00-19 506,68 0,00 T Bärarl (ränta, fondvinst) -7 581,38-3 314,93-10 000,00 Från Lettlandsfonden 952,67 1 728,98 0,00 Övrigt -52,62-740,00-5 000,00 S:a diverse kostnader -10 643,33-27 506,13-24 600,00 Fredsljusfonden Lettlandsfonden: För att bygga upp och stödja gillescoutrörelsen i Lettland. Ingående Balans 0,00 Gåvor & bidrag 3 510,50 Fredsljusfonden: Fonden startades 2009. Inga utbetalningar Till sökande 0,00 Knut-Olov Axelsson Periodens resultat 10 572,39 9 251,42 100,00 under 2009. Utgående Balans 3 510,50 Landsgilleskattmästare 12 13

Förslag till nya stadgar Landsgillerådet (LGR) har den 16 maj 2010 lämnat följande förslag till nya stadgar, som nu utsänts till de lokala scoutgillena på remiss. Remissvaren ska vara SGSS tillhanda senast den 6 november 2010. Efter LGRs möte i november kommer beslutsförslaget till landsgilletinget att skickas ut. Studera och svara på denna remiss! Inledning 1 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige (SGSS) är en sammanslutning av lokala scoutgillen i Sverige och är som nationell organisation ansluten till gillescout- rörelsens världsorganisation International Scout and Guide Fellowship (ISGF) an organization for adults. 2 Det internationella gillescoutmärket, som är fastställt av ISGF, består av en röd scoutlilja med två vita, femuddiga stjärnor på en vit treklöver med svart kant- linje. Gillescoutflaggan och gillescoutfanan är blå med gillescoutmärket utan kantlinje. Mål och uppgift 3 Gillescoutrörelsen vill uppmuntra sina medlemmar att som en del i sin personliga utveckling göra scoutlagen och scoutlöftet till en levande verklighet i sina liv bevara kamratskap mellan vuxna scouter arbeta för rättvisa och fred bidra till internationell förståelse 4 Gillescoutrörelsen har som uppgift att sprida scoutandan i samhället stödja scoutverksamheten i Sverige utveckla gillescoutrörelsen och dess verksamhet stödja de lokala scoutgillena verka för bildandet av nya scoutgillen Motto och löfte 5 Gillescoutrörelsens motto: En gång scout alltid scout 6 Gillescoutlöftet: Jag vill göra mitt bästa för att leva upp till gillescoutrörelsens mål Medlemskap 7 Gillescout blir den som fyllt 25 år, accepterar innehållet i målformuleringen i 3 samt betalt fastställd avgift till lokalt scoutgille och är registrerad hos SGSS. Efter beslut av Landsgillerådet (LGR) kan den, som betalt fastställd avgift till SGSS, bli direktansluten medlem. 8 Gillescoutlöftet bör bekräftas vid en ceremoni, utformad av det lokala scoutgillet. 9 Gillescout kvarstår i lokalt scoutgille till dess hon/han begär utträde. Gillescout som ägnar sig åt verksamhet som strider mot gillescoutrörelsens anda och principer kan uteslutas. Uteslutning av annat skäl än obetald medlemsavgift beslutas av Gilletinget (GT) med kvalificerad (2/3) majoritet och skall godkännas av LGR. Uteslutning på grund av obetald medlemsavgift beslutas av Gillerådet (GR). Lokalt scoutgille 10 Lokalt scoutgille består av dem som är gillescouter enligt 7. Lokalt scoutgille skall bestå av minst åtta gillescouter. 11 Lokalt scoutgille har till uppgift att utveckla gillescoutrörelsen lokalt skapa möjligheter för den enskilde gillescoutens utveckling och engagemang i samhällsliv och livsfrågor verka för gemenskap och kontakt mellan gillescouter, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt stödja scoutverksamheten utifrån sina resurser 12 Lokalt scoutgilles namn skall inledas med orden S:t Georgs Scoutgille och därefter innehålla namn och geografiskt område eller endast geografiskt område. Namnet skall godkännas av LGR. 13 Nybildning av lokalt scoutgille skall anmälas till LGR, som prövar scoutgillets namn och beslutar om anslutning till SGSS. Till anmälan skall bifogas bestyrkt protokollskopia med beslut om bildandet av lokalt scoutgille samt namn på GR:s ledamöter. 14 Ett scoutgille anses upplöst när det lämnat SGSS. Upplösning av lokalt scoutgille beslutas av GT med kvalificerad (2/3) majoritet, efter samråd med LGR. Om GT inte sammankallats under två på varandra följande kalenderår, fattas beslutet om upplösning av LGR. Vid beslut om upplösning tillfaller scoutgillets tillgångar SGSS. 15 Uteslutning av lokalt scoutgille, som inte betalt fastställd årsavgift till SGSS för sina medlemmar, beslutas av LGR. Uteslutning av annat skäl, beslutas av Landsgilletinget (LGT) med kvalificerad (2/3) majoritet. Gilleting 16 Det lokala scoutgillets högsta beslutande organ är GT. Dess beslut verkställs av GR, som också förvaltar scoutgillets angelägenheter. 17 Ordinarie GT skall hållas årligen senast under mars månad. Kallelse skall ske skriftligt senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen bifogas föredragningslista. Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, förslag till verksamhetsplan och budget för innevarande kalenderår, förslag till medlemsavgift för nästkommande kalenderår, GR:s yttrande över motioner samt GR:s övriga förslag till beslut skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före mötet, på sätt som fastställs av GR och anges i kallelsen. Extra GT skall hållas då minst 1/3 av medlemmarna begär det eller när GR finner det nödvändigt. Kallelse skall ske skriftligt senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen bifogas föredragningslista och de handlingar och ev. förslag till beslut, som föranlett kallelsen till mötet. forts nästa sida 18 Rätt att väcka motion till ordinarie GT har varje gillescout i gillet. Motion skall ha inkommit till GR senast 20 dagar före GT. Motionen, tillsammans med GR:s yttrande, skall finnas tillgänglig för medlemmarna i enlighet med 17. 19 Varje gillescout, som har erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande kalenderår, har närvaro- och rösträtt på GT. Beslut på GT fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid personval, då lotten avgör. Vid GT skall föras protokoll, som skall justeras av ordföranden och två protokollsjusterare. 20 Vid ordinarie GT skall följande ärenden behandlas: Val av ordförande och sekreterare för mötet Justering av röstlängden Frågan om GT behörigen sammankallats Fastställande av föredragningslistan Val av två protokollsjusterare, tillika rösträknare Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret Fråga om fastställande av balansräkningen samt beviljande av ansvarsfrihet för GR:s ledamöter Beslut om disposition av resultatet Behandling av inkomna motioner Ärende(n) som GR hänskjutit till GT Fastställande av verksamhetsplan och budget för innevarande kalenderår samt medlemsavgift för nästkommande kalenderår Beslut om antal ledamöter i GR Val av gillemästare (Gm) och vice gillemästare (vgm) för tiden till nästa ordinarie GT Val av övriga ledamöter för två år samt ev. fyllnadsval Val av två revisorer och en revisorssuppleant för ett år Val av valberedning Övriga ärenden På GT får beslut fattas endast i ärenden som anges i kallelsen Gilleråd 21 GR skall leda det lokala scoutgillets verksamhet och företräda detsamma utåt. GR skall planlägga årsprogrammet, verka för scoutgillets tillväxt, hålla kontakt med andra scoutgillen, LGR och scoutorganisationer i närheten. 22 GR består av Gillemästare (Gm) och vice Gillemästare (vgm) samt tre, eller om GT så beslutar, fler ledamöter. Gm och vgm väljs för tiden fram till nästa ordinarie GT. Övriga ledamöter väljs för en tid av två år. Varje år väljs halva antalet övriga ledamöter. Ledamot får tillhöra GR högst sex år i följd, om inte GT fattar särskilt beslut i varje enskilt fall. 23 GR skall tillse att scoutgillets bokföring och förvaltning är ordnad på ett betryggande sätt och sammanföra scoutgillets räkenskaper kalenderårsvis i ett fullständigt bokslut. Detta skall tillsammans med tillhörande handlingar samt resultat- och balansräkning överlämnas för revision senast 30 dagar före GT. Revisionen skall vara genomförd och handlingarna återlämnade senast 15 dagar före GT. 24 GR skall sammanträda minst tre gånger varje kalenderår på kallelse av Gm eller vgm eller när minst hälften av ledamöterna så begärt. GR är beslutsmässigt när minst hälften av ledamöterna är närvarande. GR fattar beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid sammanträdena skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. 25 GR skall utse en eller flera personer, som var för sig eller i förening, tecknar scoutgillets firma. GR ansvarar för att avgifter fastställda av LGT och rapporter begärda av LGR insändes till SGSS. Landsgilleting 26 SGSS:s högsta beslutande organ är LGT. Dess beslut verkställs av LGR, som också förvaltar SGSS:s angelägenheter. 27 Ordinarie LGT skall hållas vartannat år under tiden maj juni. Kallelse och föredragningslista skall vara de lokala scoutgillena tillhanda senast 60 dagar före mötet. Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning och revisionsberättelse för föregående verksamhetsperiod, förslag till verksamhetsplan och budget för innevarande verksamhetsperiod, förslag till årsavgift för nästkommande verksamhetsperiod, LGR:s yttrande över motioner samt LGR:s övriga förslag till beslut skall vara de lokala scoutgillena tillhanda senast 30 dagar före mötet. Extra LGT skall hållas då minst 1/5 av de anslutna lokala scoutgillena begär detta eller då LGR finner det nödvändigt. Kallelse skall ske senast 30 dagar före mötet. Till kallelsen bifogas föredragningslista och de handlingar och ev. förslag till beslut, som föranlett kallelsen till mötet. 28 Rätt att väcka motion till ordinarie LGT tillkommer såväl varje enskild gillescout som varje lokalt scoutgille. Motion skall vara LGR tillhanda senast den 1 februari tingsåret. 29 Varje gillescout, som har erlagt fastställd medlemsavgift för föregående och innevarande kalenderår, har närvaro- och yttranderätt vid LGT. Rösträtt har en vald delegat för varje tjugofemtal gillescouter från lokalt scoutgille. Bestämmande för antalet röstberättigade är medlemstalet vid aktuellt årsskifte. LGR-ledamot får ej vara delegat för eget scoutgille. Rösträtt får ej utövas via fullmakt. 30 LGT fattar beslut med enkel majoritet, utom i frågor där annat särskilt stadgas Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid personval, då lotten avgör. Ordinarie LGT fattar beslut om ändring av SGSS:s stadgar med kvalificerad (2/3) majoritet. Beslut om upplösning av SGSS fattas med kvalificerad (2/3) majoritet av två på varandra följande LGT, varav ett skall vara ordinarie. Beslut om upplösning skall även omfatta disposition av SGSS:s tillgångar. Vid LGT skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och två protokollsjusterare. forts nästa sida 14 15

31 Vid ordinarie LGT skall följande ärenden behandlas: Val av ordförande och sekreterare för mötet Justering av röstlängden Frågan om LGT behörigen sammankallats Fastställande av föredragningslistan Val av två protokollsjusterare, tillika rösträknare Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för den närmast föregående verksamhetsperioden Fråga om fastställande av balansräkningen samt beviljande av ansvarsfrihet för landsgillerådets ledamöter Beslut om disposition av resultatet Behandling av inkomna motioner Ärende(n) som LGR hänskjutit till LGT Fastställande av verksamhetsplan och budget för innevarande och nästkommande kalenderår samt årsavgift för nästkommande verksamhetsperiod Val av landsgillemästare (Lgm) och vice landsgillemästare (vlgm) för tiden till nästa ordinarie LGT Val av övriga ledamöter för fyra år samt ev. fyllnadsval Val av två revisorer och en revisorssuppleant för nästa verksamhetsperiod Val av valberedning Övriga ärenden Vid LGT får beslut fattas endast i ärenden som anges i kallelsen Landsgilleråd 32 LGR skall leda och utveckla verksamheten inom SGSS samt företräda SGSS utåt, både nationellt och internationellt. LGR ansvarar för att regionala samlingar sker årligen. 33 LGR består av Landsgillemästare (Lgm), vice Landsgillemästare (vlgm) och fem övriga ledamöter. 34 LGR skall tillse att SGSS:s bokföring och förvaltning är ordnad på ett betryggande sätt och sammanföra räkenskaperna omfattande de två senaste kalenderåren i fullständigt bokslut. Detta skall tillsammans med tillhörande handlingar samt resultat- och balansräkning överlämnas för revision senast den 28 februari. Revisionen skall vara genomförd och handlingarna återlämnade senast den 31 mars. 35 LGR skall sammanträda minst fyra gånger varje kalenderår, på kallelse av Lgm eller vlgm eller då minst hälften av ledamöterna så begärt. LGR är beslutsmässigt när minst hälften av ledamöterna är närvarande. LGR fattar beslut med enkel majoritet, utom när det gäller beslut enligt 9, 12, 14 och 15, då kvalificerad (2/3) majoritet krävs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. LGR får adjungera personer med särskild uppgift eller för information. Vid sammanträdena skall föras protokoll, som justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. 36 LGR skall utse en eller flera personer, som var för sig eller i förening, tecknar SGSS:s firma. Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille Ale Ann-Marie Nordström Kjell-Åke Nordström S:t Georgs Scoutgille Folkare John Lindberg Maj-Britt Berglund S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Tore Fryk S:t Georgs Scoutgille Tuna Britta Govers S:t Georgs Scoutgille i Bromma Eigil Kragh S:t Georgs Scoutgille S:t Erik Gunvor Norrby S:t Georgs Scoutgille Vinga Agne Sjögren S:t Georgs Scoutgille Folkare Ett programtips från Scouten den 10 februari 1914 har uppmärksammats av Georg Sterzel i Stockholm. Det kanske kan ses som en påminnelse om varför man i början var inne på att döpa scoutförbundet till Sveriges Spanarförbund! S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 HUDDINGE gillekansli@telia.com Kansli: Stuvsta torg 4, Huddinge Telefon och fax 08-17 84 32 Bankgiro 197-1266 PlusGiro 35 91 06-2 Adresslista 2010-08-15 Hedersledamöter Kerstin Bené Svartviksslingan 65 167 38 BROMMA 08/25 53 83 Märta Norrman Bangårdsv 9 231 78 SMYGEHAMN 0410/242 64 Landsgilleråd Lgm Gunilla Engvall Kyrkbåtsg 7 724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 vlgm Laila Boxström Solrosv 13 911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1 432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 Lgsk Knut-Olov Axelsson Kantv 1 141 31 HUDDINGE 08/711 80 01 Lgis Carl-Magnus Klärcke Kopparv 37 791 42 FALUN 023/591 32 Led Leif Granéli Timotejv 6 291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 Led Kristina Sundberg Prest Olles väg 6 780 41 GAGNEF 0241/520 32 Revisorer Lennart Lindholm Skansen 3382 283 91 OSBY 0479/120 31 Ingvar Paulsson Storg 7 151 72 SÖDERTÄLJE 08/550 600 32 Lokala scoutgillen regionvis Lgm och vlgm väljs för tiden fram till nästa ordinarie LGT. Övriga ledamöter Förkortningar väljs för en tid av fyra år, två resp. tre Gsk Gilleskattmästare LGR Landsgilleråd vid ordinarie LGT. Ledamot får tillhöra GT Gilleting Led Övrig ledamot LGR Lgm Landsgillemästare LGR högst tio år i följd. Lgm och vlgm GR Gilleråd Lgis Internationell sekreterare Lgs Landsgilleskrivare får inneha resp. post högst sex år i följd, Gm Gillemästare SGSS S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Lgsk Landsgilleskattmästare om inte LGT fattar särskilt beslut i varje Gs Gilleskrivare LGT Landsgilleting Pm Postmottagare enskilt fall. 16 17 Norrland S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå Bildades 2006. 13 medlemmar Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B 932 33 SKELLEFTEHAMN 0910/343 18 Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25 932 32 SKELLEFTEHAMN 0910/339 23 vgm Monica Lindgren Bolideng 36 932 32 SKELLEFTEHAMN 0910/312 85 S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län Bildades 1991. 7 medlemmar Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B 831 41 ÖSTERSUND 063/12 38 43 Gåvor till SGSS:s fonder: Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond, Lettlands fonden insätts på SGSS:s PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om medel riktas till SGSS. Gåvor till Scouthjälpen PlusGiro 90 00 52-2 och till Tibetansk flyktinghjälp PlusGiro 19 57 70-3. S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå Bildades 2005. 22 medlemmar Gm Åke Ohlsson Domarv 15 954 32 GAMMELSTAD 0920/25 35 48 Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571 961 95 BODEN 0920/26 57 02 vgm Berit Kvarnlöf Lantmätarv 98 954 41 S. SUNDERBYN 0920/26 62 38 S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå Bildades 1994. 20 medlemmar Gm Anders Olsson Stationsv 5 911 35 VÄNNÄSBY 0935/201 48 Gs Laila Boxström Solrosv 13 911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 vgm Solveig Runespång Inre Ringv 35 915 31 ROBERTSFORS 0934/102 17 Bergslagen S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun Bildades 1984. 57 medlemmar Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105 791 74 FALUN 023/131 66 Gs Rolf Hellström Falhemsv 39 791 45 FALUN 023/323 75 vgm Margareta Falldén Peders Väg 45 791 52 FALUN 023/282 81 S:t Georgs Scoutgille Folkare i Avesta Bildades 1991. 20 medlemmar Gs Mary Ann Andersson Hästhovsgränd 7 774 61 AVESTA 0226/568 46 vgm Gösta Söderberg Folkareg 32 775 70 KRYLBO 0226/130 21 S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa i Mora Bildades 1995. 11 medlemmar Gm Dick Fors Brinkv 21 792 37 MORA 0250/164 52 Gs Kerstin Ejstes Valhallav 4 A 792 30 MORA 0250/141 84 vgm Berit Moraeus-Pettersson G:a Postv 20 794 33 ORSA 0250/416 17 forts nästa sida

S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge Bildades 1989. 75 medlemmar Gm Lars Bergsten Kappeg 19 784 54 BORLÄNGE 0243/22 94 34 Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen 19 784 77 BORLÄNGE 0243/22 35 24 vgm Gunnel Högberg Tärningsg 9 784 62 BORLÄNGE 00243/22 55 95 S:t Georgs Scoutgille i Västerås Bildades 1979. 40 medlemmar Gm Björnar Johnsen Kyrkbåtsg 7 724 81 VÄSTERÅS 070/678 75 33 Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5 724 66 VÄSTERÅS 021/41 11 69 vgm Elisabeth Sjöborg Förstadsv 18 724 65 VÄSTERÅS 021/41 61 97 Västra Svealand S:t Georgs Scoutgille Brofästet i Örebro Bildades 1971. 11 medlemmar Gm Åke Olsson Vasastrand 5 703 54 ÖREBRO 019/13 55 47 S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad Bildades 1991. 34 medlemmar Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B 653 50 KARLSTAD 054/53 11 73 Gs Anita Kåwe Solg 5 653 46 KARLSTAD 054/56 20 27 vgm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D 653 48 KARLSTAD 054/19 09 70 S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora Bildades 1999. 9 medlemmar Gm Kajsa Almer Herrgårdsg 10 E 713 31 NORA 0587/139 96 Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34 713 34 NORA 0587/31 10 72 vgm Margareta Johanson Herrgårdsg 12 713 30 NORA 0587/126 82 S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga Bildades 1984. 15 medlemmar Gm Pelle Ryrfeldt Parkg 5 680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg 5 680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 vgm Lars Wahlmark Krontorp 3 681 91 KRISTINEHAMN 0550/292 59 Östra Svealand S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland Bildades 1995. 27 medlemmar Gm Margareta Gustafsson Backav 4 641 37 KATRINEHOLM 0150/196 05 Gs Elisabeth Kignell Grevg 18 643 30 VINGÅKER 0151/121 12 vgm Bo Dagberg Vedeby Kvarn 640 20 BJÖRKVIK 0155/71653 Stockholm S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm Bildades 1954. 48 medlemmar Gm Kerstin Svärling Forsav 48 124 32 BANDHAGEN 08/86 76 78 Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A 127 36 SKÄRHOLMEN 08/97 37 70 vgm Claes-Henrik Munck af Fulkila Harspåret 3 163 64 SPÅNGA 08/760 45 28 S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm Bildades 1980. 13 medlemmar Gm Britta Södervall Författarv 12 167 71 BROMMA 08/25 36 22 Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364 187 38 TÄBY 08/510 122 83 vgm Birgitta Ölund Farstav 87, 4 tr 123 34 FARSTA 08/25 93 21 S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm Bildades 1949. 14 medlemmar GmPm Harriet Reivant Esplanaden 4 136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 Gs Birgitta Eckerstedt Fasanstigen 39 144 44 RÖNNINGE 08/532 543 81 vgm Arne Sandin Esplanaden 4 136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 Västra Götaland S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg Bildades 2008. 15 medlemmar Gs Jan Brage Gråskärsg 7 vgm Gs Lena Claesson S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan Bildades 1988, 16 medlemmar Gm Rune Höög Härdareg 4 Gs 421 59 V FRÖLUNDA 031/49 49 11 Ljungkullen 60l 433 66 SÄVEDALEN 031/26 29 45 461 54 TROLLHÄTTAN 0520/745 40 Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle 461 95 TROLLHÄTTAN 0520/42 20 82 vgm Mariana Ceder Härdareg 4 461 54 TROLLHÄTTAN 0520/745 40 S:t Georgs Scoutgille i Jönköping Bildades 1991. 29 medlemmar Gm Rune Blixt Mästareg 15 561 31 HUSKVARNA 036/14 59 40 GsPm Björn Norman Norrahammarsv 74 556 27 JÖNKÖPING 036/71 51 06 vgm Ragnhild Brewitz Hägerv 16 556 26 HUSKVARNA 036/702 84 S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulricehamn Bildades 1988. 23 medlemmar Gm Adolf Schmalt Bogesundsg 16 523 30 ULRICEHAMN 0321/124 05 Gs Inger Samuelsson Box 2207 523 02 TIMMELE 0321/304 88 Gm Lennart Johansson Nöre, Samsingsgården 523 92 TIMMELE 0321/323 34 S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Bildades 1970. 26 medlemmar Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4 521 45 FALKÖPING 0515/150 77 Gs Eivor Kjellman Falkg 14 531 34 LIDKÖPING 0510/662 32 Gm Agneta Kvarnemo Brinkag 9 532 32 SKARA 0511/105 24 S:t Georgs Scoutgille i Tiveden Bildades 1999. 4 medlemmar Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625 545 92 ÄLGARÅS 0506/420 30 S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg Bildades 1979. 10 medlemmar Gm Siv Bengtsson Ö. Olskroksg 16 416 67 GÖTEBORG 031/84 98 97 Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1 432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 vgm Bertil Jansson Gretas Gata 26 424 55 ANGERED 031/330 70 53 Östra Götaland S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg Bildades 1980. 35 medlemmar Gm Gunvor Nilsson Box 33 360 42 BRAÅS 0474/306 17 Gs Stig Rendell Borggårdsv 55 352 61 VÄXJÖ 0470/635 83 S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar Bildades 1995. 28 medlemmar Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6 392 47 KALMAR 0480/285 36 Gs Birgitta Sundström Tegnérg 11 392 34 KALMAR 0480/877 70 Gm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705 384 92 ÅLEM 0499/242 24 Skåne S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro Bildades 1989. 25 medlemmar Gm Ingrid Ramstig Pysslingav 6 272 95 SIMRISHAMN 0414/246 69 Gs Nils Svensson Södra Torgg 2 274 34 SKURUP 0411/407 17 vgm Inga Månsson Trädgårdsg 1 271 34 YSTAD 0411/601 14 S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan Bildades 1991. 8 medlemmar Gm Ove Persson Västlyckeg 4 260 35 ÖDÅKRA 042/20 45 80 Gs Tore Nilsson Vinstorpsv 36 234 41 LOMMA 040/41 48 46 vgm Solveig Andreasson Nybrog 2 A 260 70 LJUNGBYHED 0435/44 05 42 S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Bildades 1988. 118 medlemmar Gm Torsten Hansson Rödaledsv 6 291 44 KRISTIANSTAD 044/21 30 62 Gs Annalisa Granéli Timotejv 6 291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 vgm Karin Wulff Myrv 30 291 43 KRISTIANSTAD 044/12 58 32 vgm Bo Svensson Jens Skomakares v 291 75 FÄRLÖF 044/714 45 S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg Bildades 1976. 43 medlemmar Gm Heintz Frohm Hälsög 6 257 31 RYDEBÄCK 042/22 12 33 Gs Marie-Louise Johansson Lunnag 10 267 90 BJUV 042/702 60 vgm Lena Sandgren Korianderg 6 261 61 LANDSKRONA 0418/190 60 vgm Margareta Schrewelius Ultunag 52 256 67 HELSINGBORG 042/297924 S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö Bildades 1982. 25 medlemmar Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7 238 35 OXIE 040/54 86 24 Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr 232 33 ARLÖV 040/43 55 18 vgm Gert Körner Barsebäcksv 109 A 246 32 LÖDDEKÖPINGE 046/71 22 60 Scoutgillen lämnar SGSS Landsgillerådet har vid sitt sammanträde i maj med beklagan accepterat ansökan om utträde ur SGSS från S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen i Halmstad, S:t Georgs Scoutgille Gåseborg i Stockholm och S:t Georgs Scoutgille i Norrköping. Tidagare har även S:t Georgs Scougille S:t Botulf i Ängelholm lämnat. Föreningarna har genom sina utträden förlorat samhörigheten med den internationella gillescoutrörelsen och rätten att använda benämningen S:t Georgs Scoutgille. Haitiinsamlingen Den Haitiinsamling som ISGF drog igång i januari efter naturkatastrofen på Haiti, har från Sverige fått ett bidrag på 8644,50 kronor. Dessa pengar skall gå till återuppbyggande av scoutrörelsen på Haiti. SSGS tackar alla bidragsgivare för insatsen och hoppas att i kommande nummer av Gillescouten kunna berätta hur de insamlade medeln använts. För SGSS Carl-Magnus Klärcke internationell sekreterare God jul & Gott nytt år kan scoutgillen & enskilda önska i Gille scoutens novembernummer. 50 kronor för namn på en lista, mer enligt överenskommelse för större annons. PlusGiro 35 91 06-2. Senast 20 oktober. 18 19

Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box 2034 141 02 HUDDINGE Adressetikett I detta nummer Lennart Hellsing, uppe till vänster, mumsar på bananer på Ältalägret 1930. Bilden från Banan-bladet. Läs vidare på sid 10. Förstasidan: Blåklockor, foto okänd; Lennart Hellsing, foto Christian Saltas. Rabén & Sjögren. Landsgillemästaren har ordet 2 Gillearrangemang 2 En tanke 2 Varför vara med...? 3 Hur får vi nya medlemmar 4 De nya Scouterna 5 Skum Nils bästa 6 Frimärksbanken 7 Scouting kan förändra 7 Gillena berättar 8-9 Vårt scoutliv 10 Engklokke 11 Ekonomiska rapporter 12-13 Stadgeförslag 14 Nya medlemmar 16 Har gått hem 16 Programtips 16 Adresslista 17 Scoutgillen lämnar SGSS 19 Haiti-insamlingen 19 Beställ från Gillekansliet 20 Beställ från Gillekansliet Gillemärke, knapphålsmärke 25: Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Slipshänge 40: Pikétröja, klarblå. 160: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 HUDDINGE Telefon: 08-17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns.