Europa 1 Gamla Stan, Stockholm Arkeologisk undersökning 2016 SR 1199 John Wändesjö
Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Wändesjö ISBN: 978-91-87287-70-1 Publicering: 2016 Stadsmuseet
Figur 1. Utsnitt ur registerkartan, Stockholms stadsbyggnadskontor. Inledning Stadsmuseet har utfört en arkeologisk schaktkontroll i Tessinska palatset med anledning av att Statens fastighetsverk renoverat källarutrymmen. Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla Stan Fastighet: Europa 1 Adress: Slottsbacken 4 Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Uppdragsgivare: Statens fastighetsverk Länsstyrelsens beslut dnr: 4311-2252-2016 Stadsmuseets dnr: 4.4/220/2016-1 Undersökningsperiod: 2016-01-25 Arkeologisk personal: John Wändesjö Dokumentation: 1 plan skala 1:20, foto SSM dig
Bakgrund Fastigheten Europa 1 utgörs av den stora palatsbyggnaden som började byggas 1692 av Nicodemus Tessin d.y. Palatset skulle bli arkitektens privatbostad. Byggnaden färdigställdes under 1690-talet och den yttre arkitekturen är oförändrad sedan byggnadstiden. Palatset har sedan 1773 och under en lång tid fungerat som bostad för överståthållaren i Stockholm. Numera är fastigheten residens för landshövdingen. I palatsbyggnadens sydvästra del mot Skeppar Olofs gränd och i den del som den aktuella undersökningen ägt rum, ingår en äldre byggnadskropp. I huskroppen finns medeltida murverk bevarat till tre våningars höjd. Fastigheten ägdes vid 1600-talets mitt av Alexander Buchau. Huset sträckte sig över den gamla gränd som ursprungligen sträckt sig från Skeppar Olofs nuvarande nordgräns fram till Slottsbacken (se figur 2). Denna passage tilltäpptes redan vid 1600-talets mitt (Nordberg, 1975, s. 266). Figur 2. Del av karta över Stockholms slott med intilliggande trakt. Upprättad av Johan Holm 1689. Återgiven i Bergh. S & Bååth. M, 1910, s. 5. 2
Tidigare undersökningar Figur 3. Tidigare undersökningar, stadsarkeologiskt register (SR). SR 21 1958 grävdes ett 1,5 x 1,5 m stort schakt i Finska Kyrkogränd. I schaktet påträffades en gråstensmur. SR 19 a-d 1963-64 upptogs fyra schakt i anslutning till Europa 1. Flera gatunivåer framkom i Finska Kyrkogränd, schaktet SR 19a grävdes till ett djup av 2,5 m under markytan. SR 19 b-c grävdes inne på Tessinska palatsets gård och på bägge sidor av ingången från Finska Kyrkogränd. I båda schakten framkom delar av en tegelmur, belägen ca 1 m under markytan. SR 19d låg längre ned mot söder inne på gården och omedelbart norr om flygelbyggnaden som sträcker sig utmed Skeppar Olofs gränd. I schaktet fanns raseringsmassor med bruk och tegel, men även kulturlager i form av svartjord. SR 1337 1999 grävdes ett schakt som sträckte sig i Ö-V riktning över Tessinska palatsets gård. Det var ca 25 m långt och 1,4 m brett. Schaktbotten låg 0,8-0,9 m under nuvarande marknivå. Ca 6 m VSV om den östra flygeln iakttogs resterna av en tegelmur, som gick i närmast Ö-V riktning. Muren var 0,47 m bred och synlig till en längd av 2,10 m. Toppen låg på +14,5 m ö h. Den östra delen av muren saknades, medan den i väster gick in schaktväggen. Här anslöt tegelskiften till en 0,6 m stor gråsten, som möjligen kan ha markerat ett hörn i byggnaden Teglet utgjordes av medeltida stortegel (31 x 15 x 9 cm) i grått bruk med stora kalkkorn. Den norra sidan av muren var omsorgsfullt fogstruken med åsade fogar. För att få en bättre uppfattning av murens karaktär grävdes en mindre provgrop intill den norra sidan ned till 3
+13,75 m ö h. Under två skift av tegel framkom ett utjämningsskikt av tegel, varefter grundsulan av gråsten vidtog. Denna låg 0,95 m under markytan (+13,95 m ö h) och sköt ut ca 0,1 m från tegellivet. I raseringslagret i provgropen påträffades några fragment av brunglaserat yngre rödgods. Utförande När Stadsmuseet kontaktades hade redan all schaktning redan skett. Det som borttagits var relativt moderna spångolv och ett underliggande sandigt bärlager till spångolvet. I det övre källarplanet hade även en yta med kulturlager bortgrävts som låg ovanför ett kullerstensgolv som tillhörde den befintliga byggnaden. Undersökningsresultat och slutsatser Figur 4. Den del av fastigheten som har förstärkta konturer visar undersökningsområdet. 4
Figur 5. Kontextplan. Övre källarplan I Norra delen av det övre källarplanet fanns ett mörkgrått kulturlager med rikligt inslag av träfibrer (K1). Lagret finns kvar i norra delen av rummet, men hade grävts bort i rummets södra del. I lagret fanns fynd av obrända djurben, bland annat ett horn från en ko. Benen sparades inte. I rummets södra del och direkt under det bortgrävda kulturlagret framkom ett kullerstensgolv (K2). Golvet bestod av ca 0,05 m stora stenar och tolkas som ett kullerstensgolv som tillhört det befintliga huset. Sannolikt finns stora delar av kullerstensgolvet kvar under det som kvarstår av kulturlagret (K1) i norra delen av rummet. 5
Figur 6. Kullerstensgolv (K2). Foto från norr. SSM_10012078S Nedre källarplan I det nedre källarplanet hade endast ett spångolv och ett underliggande modernt bärlager avlägsnats. Källor och litteratur Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo 1981. Tryckta källor och litteratur Hasselmo, M. 1981. Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museet. Rapport, Medeltidsstaden 17. Stockholm. Bergh, S. & Bååth, M. 1910. Staden mellan broarna. Utredningar rörande statens mark och tomter. Utgiven av Riksarkivet. Band I-V. Stockholm. Nordberg, T. 1973. Gamla Stan i Stockholm. Kulturhistorisk beskrivning hus för hus. Kvarteren Achilles-Glaucus. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning nr 35. 6