www.svensktnaringsliv.se MAJ 2012 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Behöver Sverige fler fabriker? Effekter av en ny industrietablering i Kalmar
Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Så kan en ny industrietablering se ut....4 3. Direkta och indirekta effekter av en ny eta blering....5 4. Så har vi räknat....8 5. Vad behöver göras?....14 6. Industrins betydelse...15 7. Appendix...20 8. Referenser...22 9. Arbets- och referensgrupp...23 Författare: Stefan Fölster Carl Eckerdal Göran Grahn 1
1. Sammanfattning Det är numera ovanligt att det etableras helt nya industrianläggningar i Sverige. Några nya gru vor i norr, en enstaka pappersindustri eller en vindkraftspark kommer visserligen till, men tyvärr hör vi oftare talas om nedlägg ningar än nystarter. Det finns också gott om exempel på företag som har sonderat en investering i Sverige, men sedan valt att etablera sig i något annat land. Batteriföretaget Boston Power flyttade till USA och Kina trots att man övervägde att investera i Sverige. Solcellsföretaget Solibro flyttade tillverkning till Tyskland. Det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline, med verksamhet bland annat i Stockholm och Malmö, annonserar att de investerar massivt i Stor britannien samtidigt som AstraZeneca meddelar att de lägger ned sin forskningsavdelning i Södertälje. Företagen borde se Sverige som en intressant plats att investera i, men så är det ofta inte. En mängd helt nya produkter allt från vindkraftverk till vård robotar behöver produceras nå gonstans i världen.tysk industri har lyckats öka sina andelar på världsmarknaden på samma gång som de svenska krymper. Även Irland har med hjälp av stora reformer lyckats skapa ett attraktivt näringslivsklimat som resulterat i att många utländska företag lagt sin produktion i landet, med mängder av nya arbetstillfällen som resultat. Ett skäl till att Sverige inte gör sig tillräckligt attraktivt kan vara att de värden som etablering av nya industrier skapar sällan har be lysts och beräknats ordentligt. Det kan rentav finnas en missuppfattning att industrietableringar inte spelar så stor roll. Kanske känns industrin till och med lite mossig, som att den spelat ut sin roll? Om en sådan inställning bygger på en missuppfattning kan det få tråkiga konsekvenser för Sverige på sikt. Många tjänsteföretag lever i en tät symbios med industrin, och nyinvesteringar i industrianläggningar förbättrar läget även för dem. Industrin anlitar många av tjänsteföretagen, samtidigt som många tjänsteföretag stärks av närhet till produktion. I denna rapport har vi undersökt och analyserat hur en hypotetisk investering i industrin påverkar ett läns ekonomi och arbetsmarknad. Vilka effekter får det för människorna lokalt om ett nytt företag flyttar in? Etableringen i vårt exempel är hypotetiskt, men utgår från en fullt realistisk möj lighet. Vi har antagit att en uppfinnare står bakom en lovande produktion av batterier till kommande generationer av elbilar och startat ett företag (Framtidsbatteri) byggt på denna idé. För sin satsning i Europa har vi räknat på att man investerar i en produktionsan läggning i Kalmar för 2 miljarder kronor. Framtidsbatteri antas sysselsätta 600 medarbetare, men totalt sett blir antalet jobb ännu fler, då olika studier visar att varje sysselsatt person inom industrin sysselsätter minst en person till i kringliggande näringar. Batteriföretagets etablering ger således upphov till sam manlagt 1 200 nya arbetstillfällen. 1 1 Detta är vad som kan kallas för bruttoeffekten. 2
I viss mån konkurrerar dessa jobb ut andra som har lägre produktivitet och betalar lägre löner, så nettoeffekten blir en blandning av nya jobb och högre löner. Sannolikt blir en sådan effekt högre i ett län där arbetslösheten är hög, som i Kalmar län där är arbetslösheten idag högre än i riket i genomsnitt. I vårt exempel leder företagets etablering i Kalmar därför till en nettoeffekt om 900 nya jobb. Sysselsättningen skulle varaktigt kunna öka i de län där det finns hög strukturell arbetslöshet om det skulle göras etableringar av Framtidsbatteris storlek i alla rikets län. Vi håller oss dock till en försiktig beräkning, och antar att det nya företagets satsning också lockar arbetskraft från befintliga industrier med lägre produk tivitet, särskilt i län som redan har hög sysselsättning. Effekten på rikets sysselsättning är därför osäker. Däremot finns ett solitt underlag i forskningen för hur mycket inkomsterna och produktiviteten kan förväntas öka. Om en investering motsvarande Framtidsbatteri gjordes i varje län skulle investeringarna i Sverige klättra från 18 till 19 procent av BNP. Vi antar här att alla investeringar i anläggningarna och kringinvesteringar i vägar, vatten, avlopp, bostäder med mera inte är på plats det första året utan att de pågår under fem år. Efter dessa fem år skulle BNPnivån vara 6 procent högre än vad som hade varit fallet utan investeringarna. Det skulle betyda att vår position jämfört med andra länder förbättras, vilket är välbehövligt. Sedan 1970 har Sverige fallit från en fjärdeplats i den så kallade välståndsligan till en elfte plats 2010 (och en preliminär niondeplats 2011). En stor del av nedgången kan troligen för klaras med att investeringarna i Sverige under lång tid varit lägre i Sverige än i omvärlden. Sverige har gjort en del för att vända utvecklingen, och under det senaste decenniet har det genom förts reformer som förbättrat investeringsklimatet i Sverige något. Skatter har sänkts och regler har förenklats, vilket har lett till att investeringskvoten stigit och vi har lyckats klättrat några placeringar i välståndsligan. Men det finns mycket kvar att göra; både skatter, regler och lagstiftning behöver bli mer konkurrenskraftiga för att motivera företag att göra investeringar i vårt land. Bland annat är den långdragna handläggningen av miljötillstånd även för investeringar som Framtidsbatteri som faktiskt förbättrar miljön ett problem för många företag. Enbart detta miljötillstån d skulle för en anläggning som Framtidsbatteri ta i snitt nästan fyra år att pro cessa. Därtill kommer hot om nya omfattande kostnader, som kraftigt höjda transportkostna der till följd av det nya svaveldirektivet. Våra beräkningar visar att det får stora positiva konsekvenser för vår ekonomi om de lokala och nationella politikerna och myndigheterna skapar villkor som attraherar nya företagsetableringar. Att det finns ett starkt samband mellan investeringar och tillväxt är belagt i en mängd veten skapliga undersökningar. Vår kalkyl, baserad på empiriska studier, tyder på att ett lyft i investeringar i den storleksordning vi diskuterar kan föra Sverige tillbaka till en nivå nära Nederländerna som för närvarande ligger på femte plats i välståndsligan. 3
2. Så kan en ny industrietablering se ut Den officiella statistiken visar att industrin svarade för 23 procent av den totala sysselsätt ningen 1987, enbart när man ser till de direkt anställda. Idag har den andelen sjunkit till 13 procent, vilket kan ge sken av att industrin tappat i betydelse. Statistiken tar emellertid inte hänsyn till att de tillverkande företagen idag köper in många tjänster samt anlitar beman ningsföretag i större utsträckning. Industrin skapar även jobb för dem som sköter löner, lunchmatsalar, städning och transporter med mera. Om man räknar in dem står det klart att an delen arbeten som industrin ger upphov till inte alls har minskat i den omfattning som den officiella sta tistiken visar. Industrin är således fortfarande viktig för svensk ekonomi, men långsamt minskar trots allt dess betydelse för sysselsättningen och produktionen i landet. Höga arbetsgivaravgifter och skatter, omodern arbets marknadslagstiftning och krånglig miljölagstiftning är exempel på faktorer som företagen själva nämner som hinder för nya investeringar. Den svenska industrins andelar av världsmarknaden krymper trendmässigt, medan till exempel Tyskland lyckats öka sin industris världsmarknadsandel. Vad skulle kunna hända om dessa hinder undanröjdes? Vad kan effekten bli för enskilda orter och samhällsekonomin som helhet om nya företag uppmuntras att investera i Sverige? Vi skissar ett full realistiskt exempel där ett företag som tillverkar avancerade batterier till bland annat elbilar söker etablera en produktionsanläggning. Företaget har i vårt exempel beslutat att förlägga produktionen av sina nyutvecklade lithium-ion batte rier för den europeiska marknaden till Kalmar i sydöstra Sverige. Företaget, som vi valt att kalla för Framtidsbatteri, har sitt ursprung i ett antal uppfinningar där även svenska forskare varit delaktiga. Etableringen av en anläggning i Kalmar rör av det skälet inte bara ren tillverkning utan även vidareutveckling av tekniken och en forsknings- och utvecklingsdel som ger företaget möjlighet att växa in i flera produktom råden i framtiden. Framtidsbatteris ledning beräknar att man behöver nyanställa 600 medarbetare till tillverkningsanläggningen i Kal mar. Saluvärdet av produktionen antas vara 8 miljarder per år. Så mycket som 90 procent av företagets försäljning går på export, vilket betyder att 7,2 miljarder av försäljningsvärdet säljs utanför Sverige. Insatsvaror köps för 6 miljarder per år, varav 90 procent eller 5,4 mil jarder, importeras. Förädlingsvärdet i företaget uppgår därmed till 2 miljarder. Produktiviteten (produk tionen per sysselsatt) är högre i företaget än i ekonomin i genomsnitt, vilket är normalt för industri företag som oftast också är mer kapitalintensiva. Dessutom tar vi hänsyn till att detta är en ny anläggning som därför kan antas ha högre produktivitet än snittet för industrin. Arbets kraftskostnaden per sysselsatt är högre i företaget än i hela eko nomin i genomsnitt, vilket speglar att det är en modern, rätt automatiserad, anläggning där en stor del av arbetskraften är ganska kvalificerad. Vilka kan de ekonomiska effekterna tänkas bli för Kalmar län av en sådan etablering? Och vad blir effekten för Sveriges ekonomi? Det ska vi nu titta närmare på. 4
3. Direkta och indirekta effekter av en ny eta blering Investeringar skapar en direkt effekt som är relativt lätt att beskriva. Den består av syssel sättningen som uppstår i själva anläggningen, samt de jobb som skapas hos underleverantö rer. Den består också av de anställdas inkomster, vilka är höga eftersom den nya verksamheten måste erbjuda löner som gör det attraktivt för människor att byta jobb eller flytta. Direkta effekter En investering leder till att sysselsättningen på orten stiger, vilket betyder lägre arbetslöshet och därmed bättre ekonomi för kommunen. Produktionen i den nya anläggningen kräver hög teknisk prestanda, så företaget behöver därför anställa många med arbetare med teknisk kom petens, vilket pressar upp lönerna något, som i sin tur leder till att konsumtionen på orten ökar och gynnar handeln och tjänstesektorn. Nya medarbetare som flyttat från andra platser för att arbeta i det nya företaget efterfrågar bostäder, så priserna stiger och kanske också sätter igång bostadsbyggandet, vilket i sin tur naturligtvis ger en rad arbetstillfällen till byggföretagen i regionen. Ytterligare arbets tillfällen skapas när kommunen förstärker sin infrastruktur (vägar, vatten, avlopp, el mm). Dessutom behöver respektive till de nya medarbetarna arbete, och medföljande barn kräver skolplats, fritidsaktiviteter med mera. Med fler inflyttade ökar transporterna i området liksom efterfrågan i ortens butiker och så vidare. Skatteintäkterna för kommunen går upp, vilket delvis omsätts i högre kommunal service (som vård, skola, omsorg och fritidsverksamheter), som då bety der att kommunen behöver anställa fler. Ju vidare cirkeln blir kring den nya etableringen, desto fler nya arbetstillfällen kan genereras. I en rapport från Almega och Unionen visar Hagman och Lind (2008) i en inputout putanalys att för varje industrijobb som tillkommer ökar sysselsättningen med 1,18 personer i övriga branscher som indirekt arbetar för att möjliggöra denna produktion. En studie av etableringar i gruvindustrin från Umeå Universitet visar att det för varje jobb i gruvnäringen skapas nästan lika många jobb i närliggande när ingar. 2 I en studie från Finland, också den om gruvetableringar, visar Tero Wallin (2005) att det vid en gruvetablering efter en tid skapas så mycket som fyra jobb för varje jobb i gruvnär ingen när cirkeln vidgas till att omfatta kringliggande områden såsom han del, transporter, vård, skola, omsorg och annan service. Baserat på detta skulle den direkta sysselsättningseffekten av en ny industrietablering bli dels dem som arbetar i själva anläggningen, och dels ytterligare minst lika många som får jobb i kringverksamheter. 2 Sörensen (2003) 5
Indirekta effekter De indirekta effekterna är mycket svårare att identifiera i detalj, delvis eftersom de i huvud sak uppstår till följd av att de nya jobben i viss mån konkurrerar ut befintliga arbetstillfällen, och i vilken mån detta sker varierar naturligtvis beroende på omständigheterna. Den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden som en ny industrietablering skapar, leder san nolikt till att trycka upp löneläget även hos dess konkurrenter, eller kan rent av skapa kom petensbrist i vissa nischer. Det kan i sin tur innebära att sysselsättningen i dessa företag minskar. Annorlunda uttryckt innebär nyeta bleringen med hög produktivitet att konkurrenter med lägre produktivitet kan slås ut och att de anställda som en konsekvens blir arbetslösa och måste flytta från länet. Nettoeffekten av nya sysselsättningstillfällen blir därför på kort sikt mindre än det direkta antalet jobb som skapas. Hur arbetsmarknaden ser ut på orten spelar också in vid nettoberäkningarna av nya jobb. Möjligheten att nya arbeten skapas är troligen större i en ort med hög arbetslöshet än i en ort där arbetslösheten är låg. Vidare gör nyetableringarna att investeringarna och konsumtionen på orten och i länet stiger, vilket sysselsätter en mängd byggnadsarbetare, rörmokare, elektriker och andra yrkesgrup per. Men att plötsligt och snabbt få fram denna arbetskraft till arbeten som pågår under några år är inte enkelt, så troligen får en del investeringar som skulle ha gjorts om inte industrietableringen blivit av skjutas fram i tiden. Utöver dessa direkta och indirekta effekter kan det finnas ännu bredare indirekta effekter som vi inte fångar i siffror. 3 Nettoeffekterna varierar En nyetablering som Framtidsbatteri, ger en nettoeffekten på sysselsättning och inkomster som går utöver vad den initiala etableringen tycks ge. Om det blir direkta eller indirekta effekter beror på omständigheterna: I det ena extremfallet kan hela behovet av ny arbetskraft täckas med personer som är arbetslösa. 4 Det sker dock en viss inkomstökning, men i detta fall består inkomstökningen i regionen enbart av den direkta effekten för de personer som kan byta arbetslöshet mot arbete, samt eventuell avkastning till investerarna. I det andra extremfallet råder redan full sysselsättning i regionen, och då ökar sysselsätt ningen i det nya företaget på bekostnad av andra jobb som trängs ut. 3 Om etableringen blir lyckad kan en rad synergieffekter uppstå vertikalt och horisontellt i näringskedjan. Så kallade kluster kan uppstå där konkurrenter och samarbetspartner etablerar sig på samma ställe för att på så vis höja kompetensen inom det nya teknikområdet. Biltill verkningen i USA har t ex koncentrerats till Detroitområdet. Silicon Valley i Kalifornien har blivit ett kluster för dator- och elektronikindustrin, ett koncept som har kopierats till Kista i norra Stockholm. När många företag inom samma bransch etablerar sig på samma ställe uppstår konkurrens om personal och lönerna kan drivas upp. När personal flyttar mellan företagen överförs också teknik och kompetens. Produktiviteten kan då öka i bägge företa gen. Vidare kan symbios mellan t ex batteritillverkning och elmotortillverkning uppstå. Lyckat samarbete kan leda till konkurrenskraftiga lösningar som efterfrågas världen över. Om också elbilstillverkarna etablerar sig på samma ställe kan lyckade samarbeten uppstå, där nya tek niska lösningar snabbt kan testas och omsättas i praktiken. Om ett sådant elbilskluster upp står kan spridningseffekterna ur ett sysselsättningsperspektiv vida överstiga vad som genere ras i den ursprungliga etableringen. 4 Om arbetslösheten i regionen i huvudsak är konjunkurellt och tillfällig sker naturligtvis en undanträngning av andra jobb senare under nästa konjunkturåterhämtning. En investering som kortar konjunkturellt betingade arbetslöshetsperioder kan emellertid också minska strukturell arbetslöshet genom att korta perioder där människor riskerar att bli mindre anställningsbara. 6
När den nya verk samheten lockar med högre löner tvingas andra arbetsgivare att matcha med likadana eller högre löneökningar. Någonstans i kedjan finns då jobb som inte längre är lönsamma för arbetsgivaren, och som därför avvecklas. I detta extremfall uppstår ingen nettoeffekt på sysselsättning, men däremot en bredare effekt på löner och produktivitet. En tongivande forskare menar att investeringar i maskiner och utrustning är den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt i G7 länderna. Investeringarnas bidrag till produktivitetsut veckling är större än alla andra faktorer för alla länder i alla perioder (Jorgenson, 2004). Han har självklart rätt i att investeringar spelar en stor roll. De flesta studier är entydiga i sina resultat. Några exempel är De Long and Summers (1991, 1992, 1993 and 1994) och Abdi (2004). Flera av studierna fokuserar just på investeringar i maskiner och utrustning och har funnit att dessa har ett samhällsekonomiskt värde som vida överstiger den privatekono miska avkastningen. En ökning av investeringarna med en procent har visat sig öka den långsiktiga produktivitetstillväxten i ekonomin med 0,2 0,3 procent. Senare års studier ten derar att vara mer avancerade, och finner ännu större effekter. Bond m.fl. (2010) genomför den ekonometrisk mest gedigna studien och har bevisat ett robust samband mellan investe ringar och BNP. En försiktig tolkning av dessa resultat är att en krona i investeringar ökar BNP och därmed även samhällets inkomster med ungefär en krona per år. Det bygger då på studier som är gjorda för hela länder. För en ort eller region kan det påverkas av spridningseffekter till öv riga landet, som kan gå åt olika håll. Sammantaget är en rimlig bedömning av effekterna att de ligger någonstans mellan de ex trempunkter som målades upp tidigare. En ort med hög arbetslöshet kan tillgodogöra sig de direkta effekterna i form av nya jobb som uppstår, medan en ort med låg arbetslöshet istället får en större, bredare inkomstökning. Utmaningen är då främst att försöka identifiera var på denna linje en ort ligger. Vi har gjort en bedömning av hur stor del av den direkta sysselsättningseffekten som kan täckas av per soner som var arbetslösa eller utanför arbetskraften innan etableringen. Denna andel antas sedan vara proportionell med avståndet till extrempunkterna i linjen. Sysselsättningseffekt Hög arbetslöshet 1400 1200 1000 800 Extrempunkt: hög arbetslöshet stor sysselsättningseffekt, liten inkomsteffekt Region med viss arbetslöshet får en mix av sysselsättningseffekt och inkomstökning 600 400 Extrempunkt: låg arbetslöshet (full sysselsättning) endast inkomsteffekt 200 0 Låg arbetslöshet Inkomsteffekt 0 2 4 6 8 7
4. Så har vi räknat Låt oss anta att det startar en ny industri inom miljöområdet (en batteritillverkningsanläggning) i en mel lan svensk stad (Kalmar). Vad skulle de ekonomiska effekterna av en sådan etablering bli för länet? Det fiktiva företaget har skapat ett litium-jon-batteri med en helt ny patenterad arkitektur både kemiskt och mekaniskt. Batteriet håller laddningen flera gånger längre än andra litium-jon-batterier och det kan laddas på kortare tid. I ett första skede är avsikten att tillverka batte rier till elbilar. Efterfrågan på de nya batterierna väntas bli mycket hög. Företaget beräknar att de behöver nyanställa 600 medarbetare till anläggningen i Kal mar. Salu värdet av produktionen antas vara 8 miljarder per år. Så mycket som 90 procent av företagets försäljning går på export, vilket betyder att 7,2 miljarder av försäljningsvärdet säljs utanför Sverige. Insatsvaror köps för 6 miljarder per år, varav 90 procent eller 5,4 miljarder, import eras. Förädlingsvärdet i företaget uppgår därmed till 2 miljarder. Produktiviteten (produktionen per sysselsatt) är högre i företaget än i ekonomin i genomsnitt, vilket är normalt för industri företag som oftast också är mer kapitalintensiva. Dessutom tar vi hänsyn till att detta är en ny anläggning som därför kan antas ha högre produktivitet än snittet för industrin. Produktions värdet (produkti viteten) blir således 3 333 000 kronor per anställd (2 miljarder/600). Det är mycket högt, då produktiviteten i hela den svenska ekonomin uppgick till 771 000 per an ställd 2011. Arbetskraftskostnaden per sysselsatt är också högre i företaget än i hela eko nomin i genomsnitt, vilket speglar att det är en modern, rätt automatiserad, anläggning där en stor del av arbetskraften är ganska kvalificerad. Resultaträkning, miljarder kronor Saluvärde Insatskostnader Sverige Industrin+energi Framtidsbatteri 8 6 = Förädlingsvärde 3 505 577 2 Sysselsatta, tusental 4 545 602 0,6 Arbetskraftskostnader 1 895 340 0,42 Per sysselsatt, kronor AK/syss 416 942 565 327 700 000 Månadslön/sysselsatt exkl sociala avgifter 24 322 32 977 40 833 Produktivitet (FV/sysselsatt) 771 177 959 385 3 333 333 8
Så vad blir inkomst- och sysselsättningseffekten när vi tar hänsyn till både direkta och indi rekta effekter enligt det tidigare resonemanget? I rapporten baseras kalkylerna på att företaget etablerar en industri i Kalmar län, men exemplet kan även göras för andra län (med smärre justeringar). Orsaken till att beräkningarna för länen varierar är att de har olika utgångslägen, att de är olika stora eller har olika hög ar betslöshet. I ett litet län har företaget troligen sämre förutsättningar att rekrytera sina an ställda än i ett större län, så inflyttningen blir därför troligen större i ett litet än i ett stort län. Å andra sidan kan det vara lättare att rekrytera medarbetare i ett län med hög arbetslöshet än i ett län med låg arbetslöshet. Rörelserna, både in och ut ur länen, blir troligen större i ett mindre än i ett större län. Befolkningen och arbetsmarknadsläget i länen 2011 Antal och procent Län Befolkning Andel Arbetskraft Sysselsättning Arbetslösa Arbetslöshet Stockholm 2 087 902 22,0 1 173 400 1 098 025 75 375 6,4 Uppsala 338 466 3,6 183 275 172 925 10 350 5,6 Södermanland 272 255 2,9 136 800 124 650 12 150 8,9 Östergötland 431 061 4,5 217 025 199 100 17 925 8,3 Jönköping 337 861 3,6 178 225 167 225 11 000 6,2 Kronoberg 184 564 1,9 98 975 92 150 6 825 6,9 Kalmar 233 076 2,5 116 025 106 800 9 225 8,0 Gotland 57 327 0,6 30 375 28 575 1 800 5,9 Blekinge 153 199 1,6 77 850 70 825 7 025 9,0 Skåne 1 251 986 13,2 653 250 595 875 57 375 8,8 Halland 301 307 3,2 159 025 149 450 9 575 6,0 Västra Götaland 1 589 619 16,8 849 725 786 775 62 950 7,4 Värmland 272 883 2,9 139 300 126 075 13 225 9,5 Örebro 281 339 3,0 141 625 129 000 12 625 8,9 Västmanland 253 881 2,7 128 750 117 100 11 650 9,0 Dalarna 276 730 2,9 142 775 131 750 11 025 7,7 Gävleborg 276 145 2,9 142 550 130 550 12 000 8,4 Västernorrland 242 148 2,6 121 050 110 500 10 550 8,7 Jämtland 126 317 1,3 66 025 61 225 4 800 7,3 Västerbotten 259 602 2,7 135 225 125 250 9 975 7,4 Norrbotten 248 437 2,6 128 475 118 400 10 075 7,8 Riket 9 476 105 100 5 019 725 4 642 225 377 500 7,5 Källa: SCB För att uttala sig om inkomsteffekten av att Framtidsbatteri flyttar in har vi tittat på hur BNP och de disponibla inkomsterna fördelar sig på länen. SCB redovisade nyligen den så kallade Bruttoregionprodukten samt en redovisning av de disponibla inkomsterna för länen avseende 2009, vilka visar att produktions- och inkomstandelarna skiljer sig avsevärt från län till län. 5 Till exempel svarar Stockholms län för nästan 31 procent av produktionen, 25 procent av inkomsterna men bara för 22 procent av befolkningen. I Kalmar län är skillnaderna inte lika stora. Länet svarar för 2 procent av produktionen i riket, 2,3 procent av inkomsterna och 2,5 procent av befolkningen. 5 Befolkningsandelarna avser visserligen 2011, men dessa skiljer sig endast marginellt från hur befolkningsandelarna såg ut 2009. 9
Bruttoregionprodukt och disponibel inkomst Miljarder kronor och procent 2009 BRP Andel 2009 Disp ink. Andel Stockholm 952 30,7 403 25,1 Uppsala 93 3,0 57 3,5 Södermanland 65 2,1 44 2,7 Östergötland 118 3,8 70 4,4 Jönköping 93 3,0 55 3,4 Kronoberg 52 1,7 31 1,9 Kalmar 62 2,0 37 2,3 Gotland 15 0,5 9 0,6 Blekinge 43 1,4 24 1,56 Skåne 370 11,9 202 12,6 Halland 86 2,8 53 3,3 Västra Götaland 490 15,8 265 16,5 Värmland 73 2,4 42 2,6 Örebro 82 2,7 44 2,8 Västmanland 73 2,4 42 2,6 Dalarna 82 2,6 45 2,8 Gävleborg 80 2,6 44 2,7 Västernorrland 79 2,5 40 2,5 Jämtland 39 1,3 20 1,2 Västerbotten 78 2,5 41 2,5 Norrbotten 79 2,6 41 2,5 Riket 3 105 100 1 608 100 Källa: SCB Effekterna för länet Vilken effekt sysselsättningseffekten eller inkomsteffekten som överväger i ett län vid en industrietablering blir naturligtvis något godtyckligt, men baserat på uppgifterna över ar betsmarknad och inkomst för länen som redovisades ovan går det att göra en grov bedömning. Vi har delat in länen i tre grupper baserat på befolkningsandelarna och arbetslösheten i länen. De flesta länen är ganska små, med under fem procent av rikets befolkning, men har olika hög grad av arbetslöshet. De län med hög arbetslöshet och låg befolkningsandel hamnar i den övre vänstra cirkeln i diagrammet nedan. För dessa län kan de direkta effekterna av en industrietablering bli relativt stor och sysselsättningseffekten bli större än inkomsteffekten. I vårt exempel bedömer vi att mellan 800 och 1 200 nya jobb kan komma till vid en etablering. I den nedre vänstra cirkeln hamnar små län med lägre arbetslöshet. För dessa län blir sysselsättningseffekten något mindre, 400 800 nya jobb, samtidigt som inkomsteffekten blir något högre. För de tre storstadslänen är arbetsmarknaden så pass stor att sysselsättningseffekten troligen inte blir så stor, 0 400 nya jobb, men å andra sidan blir inkomsteffekten av en etablering större. 10
Arbetslöshet i länen och länens andel av rikets befolkning Procent Arbetslöshet 2011 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Värmland Blekinge Västmanland Örebro Södermanland Västernorrland Gävleborg Östergötland Kalmar Norrbotten Dalarna Jämtland Kronoberg Gotland Västerbotten Jönköping Halland Uppsala Stor sysselsättningseffekt, 800 1200 nya jobb, liten inkomsteffekt Skåne Medel sysselsättningseffekt, 400 800 nya jobb, medel inkomsteffekt 0 5 10 15 20 25 Andel av rikets befolkning V:a Götaland Stockholm Liten sysselsättningseffekt, 0 400 nya jobb, stor inkomsteffekt Så hur ser det ut i Kalmar län, som vi valt som exempel? Där bor 233 000 människor, vilket motsvarar 2,5 procent av rikets befolkning. Arbetslösheten uppgår till 8 procent, vilket är högre än i riket som genomsnitt. Kalmar tillhör ett av de mindre länen i riket, vilket talar för att rekryteringen av medar betare från andra län kan bli stor. Bruttoregionprodukten utgör 2 procent av riket och de disponibla inkomsterna utgör 2,3 procent av riket, vilket är något lägre än länets befolkningsandel. Vår tolkning av detta är att den direkta effekten, det vill säga ökningen av sysselsättningen, av en industrietablering i Kalmar är relativt stor samtidigt som inkomsteffekten är mindre. I diagrammet illustreras detta av att en industrietablering i Framtidsbatteris storleksklass skulle totalt 900 personer få nytt jobb. 1400 Sysselsättningseffekt Hög arbetslöshet 1200 1000 Kalmar stor sysselsättningseffekt och låg inkomsteffekt 800 600 400 200 Låg arbetslöshet 0 Inkomsteffekt 0 2 4 6 8 Effekter för riket För Sverige som helhet märks knappt en industrietablering som i vårt exempel, eftersom en investering är för marginell. Men om likvärdiga industrietableringar skulle komma till i alla de svenska länen, vilket inte är osannolikt om betingelserna är de rätta, förändras naturligtvis effekterna. 11
Initialt skulle sysselsättningen stiga av sådana etableringar, men kan vi anta att man på riks nivå efter en tid alltid hamnar i den högra extrempunkten, det vill säga att sysselsättningen står stabil men att samhällets inkomster ökar. Grundantagandet här är att arbetsmarknaden i genomsnitt över en konjunkturcykel befinner sig i jämvikt. 6 Inkomsterna i riket skulle därmed stiga påtagligt i och med snabbare tillväxt. Enligt fors karna leder en ökning av investeringarna med en procent till en långsiktig produktivitets tillväxt i ekonomin med 0,2 0,3 procent. Eftersom investeringarna uppgår till nästan 20 pro cent av BNP betyder det att om investeringskvoten kan höjas med en procentenhet av BNP så kan BNP-tillväxttakten höjas med drygt en procentenhet. En beräkning visar att om inve steringskvoten kunde höjas med en procentenhet och därmed tillväxttakten stiger med säg 1,2 procent per år så skulle BNP-nivån efter fem år vara ungefär 6 procent högre jämfört med om de nya investeringarna inte kommit till. 7 Detta skulle lyfta Sverige i välståndsligan ungefär till nivån där Nederländerna, för närvarande på femteplatsen, ligger. Under många år har investeringskvoten (investeringarna som andel av BNP) varit betydligt lägre här i Sverige än i våra konkurrentländer. Under det senaste decenniet har kvoten i Sve rige legat kring 18 procent medan den i Euroområdet har legat kring 21 procent, vilket är en viktig förklaring till att Sverige under lång tid fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan. 8 Under de allra senaste åren har investeringskvoten i Sverige närmat sig euroområdets och Sverige har bland annat som ett resultat av detta också klättrat några placeringar i välfärds ligan de senaste åren. Men vi är fortfarande långt från den fjärdeplats som Sverige hade 1970. Sveriges placering i välståndsligan Köpkraftsjusterad BNP/capita 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: OECD Om Sverige lyckades attrahera företag att investera i landet säg en industrietablering i varje län skulle Sveriges investeringskvot stiga en procentenhet och komma upp i nivå med euroländerna under de senaste åren, och då skulle förutsättningarna för vårt land att klättra tillbaka till en fjärdeplats i välståndsligan självklart öka påtagligt. 6 Arbetslösheten ligger i genomsnitt över en konjunkturcykel vid den sk naturliga arbetslösheten (NAIRU Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment). 7 Se appendix. 8 OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i en så kallad välståndsliga. 12
Investeringskvot i Sverige och Euroområdet Procent av BNP 22 21 20 Euroområdet Inklusive industrietableringar i alla län 19 18 Sverige 17 16 15 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Exklusive nya industrietableringar 2012 2014 2016 Källa: SCB, Eurostat, Svenskt Näringsliv Under det senaste decenniet har det gjorts många reformer i Sverige. Skatter har sänkts och regler har förenklats, vilket sammantaget har gjort investeringsklimatet bättre i Sverige. Troligen leder det till att antalet investeringar i Sverige långsamt stiger, även utan de indu strietableringar vi skissar på i den här rapporten. Problemet är bara att det går för långsamt. Mycket mera kan göras för att göra investe ringsklimatet än mer attraktivt, och snabba på vårt återtåg till välståndstoppen. 13
5. Vad behöver göras? Industrin är viktig för svensk ekonomi, men långsamt minskar dess betydelse för sysselsättningen och produktionen i landet. Det följer inte av någon naturlag. Tyskland har till exempel lyckats väl med en industri som ökar sina världsmarknadsandelar. Företagens vilja att etablera nya verksamheter i Sverige bestäms av de samlade villkoren för en sådan produktion, både styrkor och svagheter av en svensk lokalisering. Bland svagheterna nämner företagen själva ofta att kompetensförsörjningen försvåras av inslag i utbildningssystemen, skatter och arbetsmarknadslagstiftningen samt regelkrångel på en rad områden. Vad skulle kunna hända om hindren undanröjdes? Om fler uppmuntrades till att investera i Sverie, vilka effekter skulle det få för enskilda orter och vår samhällsekonomin? Etablering av en ny industri skapar inte bara jobb i den egna anläggningen utan också i kringliggande verk samheter. Med rätt förutsättningar kan positiva spiraler skapas under många år som vida överstiger den ursprungliga etableringen. Lagstiftning och regler bör i många fall justeras för att skapa ett attraktivt investeringsklimat. Ett exempel är miljölagstiftningen som effektivt stoppar många investeringar i vårt land. Handläggningstiderna för miljötillstånd för att göra en investering är ofta orimligt lång. Hela processen för ett projekt som kräver miljötillstånd (från förstudie till avslutat genomfö rande) tar i genomsnitt mellan två och sex år beroende på vilken typ av ärende eller mål det är frå gan om samt om ärendet/målet överklagas eller inte, enligt en omfattande genomgång av miljötillståndsärenden som nyligen genomförts. 9 Enligt studien kommer regelförändringar som är på väg att införas att leda till ytterligare försämringar i hanteringen. Även många andra orosmoln har skapat en alltför hög risk för investeringar i Sverige. Till dem hör säkerheten i energiförsörjningen. Ett annat exempel är risken för kostnadsexplosion för transporter. Svavelregler ska införas i Östersjön och Nordsjön som är 35 gånger så hårda som i resten av Europa. Det blir en rejäl konkurrensnackdel för industrin och knappast bra för miljön heller när fartygstransporter flyttar över till lastbilstrafik. Ingen säger nej till suc ces sivt hårdare svavelregler, men den skärpning som är planerad till 2015 är för stor på för kort tid. Sedan 1990 har svavelnedfallet minskat med hela 73 procent i EU-27, och mest av allt i de länder runt Östersjön som nu ska få ytterligare hårda regler. Kostnaden för indu strin beräknas enligt Sjöfartsverket bli 14 28 mdr kronor. Det är avgörande för vår ekonomiska utveckling att jordmånen för industrietableringar i landet är näringsrik så att våra företag kan konkurrera från en stark position. Men många företag vittnar om att klimatet för att investera inte håller måttet. 9 Ramböll Consulting, UNDERSÖKNING AV GENOMFÖRANDE- TIDER OCH FRAMTIDA RESURSBEHOV FÖR PROJEKT MED MILJÖPÅVERKAN, 2012. 14
6. Industrins betydelse Traditionellt har Sverige, och för den delen hela den utvecklade världen, delat in ekonomin i sektorer eller branscher baserad på om det tillverkas en vara eller en tjänst. Enligt denna indelning svarar den varuproduce rande sektorn i Sverige numera för 24 procent av den to tala sysselsätt ningen, och den privata tjänstesektorn svarar för drygt 45 procent av sysselsätt ningen. Under de senaste tio åren har den varuproducerande delen successivt minskat i andel medan tjänstesek torerna har ökat. De of fentliga myndigheternas (inklusive hushållens icke vinst drivande organisationer) andel av syssel sättningen har minskat från 36 procent till knappt 31 procent under perioden. I diagrammet nedan framgår att förändringen har skett successivt sedan 1993. Sysselsätt ningsandelen i tjänstesektorn har ökat med nästan tio pro centenheter under perioden samti digt som varusektorn och offentliga sek torn tappat unge fär 5 procentenheter vardera. Sysselsättningsandelar i svensk ekonomi Officiell indelning 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Tjänsteproducenter Off sektor+hush icke vinstdr Varuproduktion 5 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Hela näringslivets struktur är uppbyggd efter den här indelningen, och när ingslivsdebatten cirku lerar ofta kring den och den förskjutning som skett de senaste decennierna. Under de senaste decennierna har tillverkningsindustrin, enligt officiell statistik, minskat sin andel av sysselsättningen i hela västvärlden. Mängder av företag har lagts ned och många andra företag har flyttat till lågkostnadsländer. Globaliseringen har påskyndat en strukturom vand ling mot allt mera tjänsteproduktion. Den här bilden är tydlig också i Sverige. Många industriföretag har försvunnit från landet de senaste decennierna. Textilindustrin försvann till Portugal redan på 1960- talet. Varvsindu strin försvann till Sydkorea och Japan på 1970-talet. Vidare har stora delar av produktionen av vitvaror och bildäck försvunnit till många östeuropeiska länder, tillverkning av TV-appa rater och datorer har försvunnit till Asien och så 15
vidare. Det är lätt att börja tro att industrin spelat ut sin ekonomiska roll i landet, och det är bara en tidsfråga innan det sista tillverkande företaget har lagts ned eller flyttat utomlands. En del drar slutsatsen att vi därmed borde acceptera att detta är en naturlig utveckling, och att man istället ska satsa kraft och energi på andra sektorer, som tjänster. 24 Industrisysselsättning, andel av total sysselsättning i några länder Procent 22 20 Tyskland Italien 18 16 14 12 2000 2002 2004 Spanien Finland Euro-området Sverige 2006 2008 2010 Källa: Macrobond Den officiella statistiken visar att industrin i Sverige enbart räknat på egna anställda svarade för 23 procent av den totala sysselsättningen 1987. Idag har den andelen sjunkit till 13 pro cent, men tappet kan förklaras med att idag ser industrin annorlunda ut. Industrin är idag i lika hög grad som tidigare betydelsefull för den svenska ekonomin. Sta tistiken tar inte hänsyn till att de tillverkande företagen idag köper in många tjänster samt i större utsträckning anlitar bemanningsföretag. Lönehantering, lunchmatsalar, städning, transporter med mera är exempel på verksamheter som idag ofta utförs av externa företag som registreras som tjänsteföretag. Om dessa delar räknas in i industrisysselsättningen tycks sysselsättning som industrin ger upphov till inte alls ha minskat i den omfattning som den officiella statistiken ger sken av. Vi menar att den offici ella indelningen av ekonomin är ålderdomlig och irrelevant, och att den leder till felaktiga slutsatser och prioriteringar. Industrins minskade andel av sys sel sättningen kan till större del förklaras av outsourcing. Som tidigare nämnts sköts numera städning, lönehantering och andra verksamheter ofta av externa företag som registrerats i tjänstesektorn. Vi dare är det så att in dustriföreta gens produkter måste transporteras till gros sister, detaljister, ex porthamnar med mera. I det sista ledet tar sedan handeln över och säljer varorna till kun derna. Detta betyder att det att den över vägande delen av sysselsätt ningen i näringslivet i själva verket är bero ende av varor, genom produktion, dis tribu tion eller för säljning. Utan industrin skulle tjänsteföretagen inte rulla på lika bra. Sysselsättningen i den sektor som säljer egentliga tjänster direkt till kon su ment är inte så stor i Sverige. Hit hör bland annat turism, nöjen, rekreation, hårklippning, service, underhåll, vård, omsorg, utbild ning samt de så kallade hushålls nära tjänsterna som regeringen öppnat för genom skatteavdrag. Hur många jobb som skapats genom denna reform är dock ännu oklart. 16
En modernare indelning av ekonomin Om näringsindelningen istället görs med tanke på detta får vi ett intres sant och annorlunda perspektiv på industrins betydelse. Sysselsättningsandelen i varusektorn (pro duktion, distri bution och försäljning) uppgår då till över hälften av den totala syssel sättningen i landet en andel som har varit i stort sett oförändrad under perioden medan andelen sysselsatta inom egentliga tjänstesektorn endast uppgår till knappt 20 procent. Naturligtvis finns det invändningar mot en sådan grov indelning av varor och tjänster. Trans porttjänsterna, som vi här räknat in i varuproduktionen, består till exempel till viss del av person trans porter med bussar, tåg, flyg och båt som är en servicetjänst riktad di rekt till män niskorna och därmed ska redovisas i tjänstesektorn. Men i vår grova stati stik är de emellertid inte möj liga att skilja åt, och över vägande delen av de tjänster som utförs i trans portnäringen torde ändå vara varutrans porter i olika led i produktionskedjan. I diagrammet nedan har vi illustrerat hur andelen sysselsatta i dessa al ternativa indelningar av sektorer har förändrats sedan 1993. Offentliga sek torn är oförändrad från det föregå ende diagrammet men mellan varu- och tjänstesek torn framträder nu en intressant bild. Plötsligt har tjänstesektorn inte alls ökat radikalt i betydelse för jobbskapande. Istället framträder industrin som en stabil och viktig del av svensk arbetsmarknad och ekonomi. Varu sektorn ligger i stort sett oförändrad runt 50 procent av sysselsättningen under hela perioden. De egentliga tjäns terna har ökat med fem procentenheter samtidigt som of fent liga sektorn tappat lika mycket. En stor del av denna förskjutning kan förklaras av att offentlig utbildning, vård och omsorg har privatiserats. 60 Sysselsättningsandelar i svensk ekonomi Alternativ indelning 50 40 Varuproduktion, distribution och försäljning Off sektor+hush icke vinstdr Egentliga tjänster 30 20 10 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Industrin står för huvuddelen av svensk export Ett annat sätt att belysa industrins betydelse för den svenska ekonomin är att se på exporten och bytesbalansen. Sveriges export har vuxit snabbt sedan kronan släpptes att flyta i början av 1990-talet, och uppgår idag till 50 procent av BNP, vilket gör exporten till en viktig faktor bakom det senaste decenniets starka tillväxt i Sverige. Exporten genereras huvudsakligen i den varu producerande sektorn. Tjänsteexporten ökar visserligen, som andel av total export, men fortfarande svarar varuexporten för 17
70 procent av totalen. De tjänster som går på export består dessutom till 77 procent av installationer, reparationer och serviceavtal med mera som är nära kopplade till varuexporten. 10 55 50 45 Svensk export och import Procent av BNP Export Import 40 35 30 25 20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB Exporten har också ökat snabbare än importen sedan 90-talet. Bytesbalansen har därmed vänts från ett underskott under 1970- och 1980-talet till ett betydande överskott det senaste decenniet. Bytesbalans i Sverige Procent av BNP 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Macrobond Trots att många företag har lämnat Sverige för att istället lägga sin produktion i lågkost nadsländer består bytesbalansöverskottet, och uppgår idag till drygt 7 procent av BNP. Detta kan förklaras med att många nya verksamheter har etablerats. Råvaruindustrin har fått ett uppsving tack vare ökad global efterfrågan som drivit upp priset på råvaror, vilket till exem pel lett till att många gruvor har öppnat och skapat sysselsättning i glesbygden. Energi (bränslen och elström) är en annan bransch som för närvarande ökar snabbt som andel av svensk produktion och export. An svarsfulla löneavtal och visst reformarbete har också hjälpt till att bevara konkurrens kraften generellt i Sverige. Viktigast har dock troligen varit företagens egen omställning mot allt mer avance rad produktion. Huvuddelen av den svenska exporten består idag av avance rade och tunga investeringsvaror. SKF, Alfa Laval, Atlas 10 Enligt Exportrådet. Siffran inkluderar industrinära tjänster. 18
Copco, Ericsson, Volvo och Scania är exempel på företag som producerar produkter som ännu inte möter allt för hård konkur rens från lågkostnads länderna. För dem kommer konkurrensen istället från länder i västvärl den som exempelvis Tyskland. Att just Sverige och Tyskland hittills klarat sig bra genom finanskrisen beror på att vi tillver kar varor som de nya lågkostnadsländerna ännu inte klarat att tillverka till samma kvalitet. Detta kan dock snabbt förändras, och utmaningen från lågkostnadsländerna närmar sig obön hörligen. Kinas resa började med textilproduktion på 80-talet, och har sedan övergått till produktion av varor som leksaker, hushållspro dukter, hushållselektronik och vitvaror. Idag är de och nafsar västvärldens bilproducenter i hälarna och snart har de lyft produktiviteten så mycket att det blir allvarliga utmaningar för inve steringsvaruproducenterna i västvärlden. Det gäller därför att med alla medel försöka bevara konkurrenskraften för att stå emot denna och andra utmaningar. Sverige kan aldrig stå stilla, utan behöver vara kraftfullt och flexibelt nog att förändras i takt med omvärlden. Att värna om och vårda de svenska industrierna, samt locka nya investerare till landet är en oerhört viktig del av detta. 19