MIFO- fas 1 inventering av förorenade områden

MIFO- fas 1 inventering av förorenade områden en sammanställning av branschen betning av säd 2013-08-22

MIFO- fas 1 inventering av förorenade områden - en sammanställning av branschen betning av säd Text: Caroline Halsius och Christine Haglind Omslagsbild: Bilden är tagen vid ett av de platsbesök som utfördes under inventeringen 2012-2013. 1

Innehåll Inledning... 3 Syftet... 3 Miljömål... 3 MIFO- modellen... 4 Branschbeskrivning... 4 Metoder för betning av utsäde... 4 Betningsmedel... 5 Kvicksilver- toxicitet och spridning... 5 Metod... 6 Identifieringen och informationssökning... 6 Prioriteringar... 6 Verksamhetsperiod... 6 Schablonklassning för Centralföreningens anläggningar... 6 Resultat av inventeringen... 7 Platsbesök... 7 Kommunicerade objekt... 7 Icke prioriterade objekt... 7 Riskklassfördelning... 8 Riskklass 1 mycket stor risk: 0 objekt... 8 Riskklass 2 stor risk: 38 objekt... 8 Riskklass 3 måttlig risk: 28 objekt... 8 Riskklass 4 liten risk: 13 objekt... 8 Källor... 10 Bilagor... 10 2

Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län inventerar potentiellt förorenade områden med bidrag och stöd från Naturvårdsverket. Syftet är att identifiera, riskklassa och utreda eventuella åtgärder för områden som kan innebära en risk för människor och miljön nu och i framtiden. Arbetet med förorenade områden hör till miljömålet Giftfri miljö som regeringen antog beslut om 1999. I denna sammanfattning beskrivs inventering av förorenade områden från branschen betning av säd. Inventeringen har utförts enligt MIFO-modellen (Metod för Inventering av Förorenade Områden, rapport 4918) och omfattar fas 1. Riskbedömningen grundas på insamlad information om branschen och objekten via litteratur, kartor, arkiv, intervjuer och platsbesök. Inventeringen av branschen utfördes under perioden juni 2012 till augusti 2013. Branschtypisk förorening för betning av säd är kvicksilver. Inventeringen har omfattat nedlagda verksamheter där totalt 101 objekt har kommunicerats varav 79 har riskklassats. Syftet Miljömål Det fjärde miljömålet Giftfri miljö är ett av de 16 stycken miljökvalitetsmål som antogs av Sveriges riksdag 1999. Det fjärde miljömålet innebär att Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen har sedan miljömålen antogs 1999 arbetat med att identifiera och kartlägga förorenade områden. Arbetet är rikstäckande och finansieras med medel från Naturvårdsverket. Inventeringen är inriktad på områden som kan ha förorenats av industriell verksamhet och som idag är nedlagda. Som stöd för Länsstyrelsens arbete har Naturvårdsverket tagit fram en branschlista. Den är till hjälp för vilka prioriteringar som ska göras vid inventeringen av förorenade områden. 2011 uppdaterades branschlistan och branschen, Betning av säd, tillkom. Branschen omfattar anläggningar av olika storlek och omfattning där betning av säd förekommit. 3

MIFO- modellen Inventeringen sker enligt MIFO- modellen (metodik för inventering av förorenade områden) Naturvårdsverket har tagit fram metodiken för att inventering och riskklassning på ett enkelt och enhetligt sätt ska kunna genomföras över hela landet. Olika typer av branscher och verksamheter innebär olika risker och det är endast de farligaste som ska inventeras och riskklassas, resterande ska enbart identifieras. Modellen är indelad i två faser, I fas 1 genomförs orienterade studier som grundar sig på uppgiftsinsamling och platsbesök. Ett objekt placeras i en av fyra riskklasser. Hamnar ett objekt här i en riskklass 1 eller 2 innebär det att objektet tas till fas 2 för vidare undersökning. Riskklass 3 och 4 är inte prioriterade för vidare undersökningar. Branschbeskrivning Redan under medeltiden användes kvarnar som ett led i framställning av föda. I kvarnen malde man inte bara säden till mjöl eller gröpe utan kunde även behandla utsädet till kommande år för att motverka sjukdomar, svampangrepp och insekter. Betning med kvicksilverföreningar var en bekämpningsmetod som började användas redan på 1800-talets slut. Metoder för betning av utsäde Att behandla utsädet mot angrepp från insekter och sjukdomar förekom väldigt tidigt. De första metoderna var enkla, där aska, salt eller kalk rördes ihop med säden för hand. Senare under 1700-1800-talet, blandades vattenlösningar av exempelvis koppar- och arsenikföreningar som säden stöptes i. På 1900-talet började andra effektivare ämnen användas som exempelvis kvicksilver. Medel och säd blandades då ofta i tunnor som rullades antingen direkt på golvet eller vevades i en uppmonterad tunna med vevarm. Både torrt och flytande röd-lilafärgat medel användes men torrt betningsmedel var att föredra för denna metod då det blev en jämnare fördelning. Vid användning av flytande medel, som levererades i glasdamejeanner, förekom ofta spill då flaskan skulle monteras uppochned-vänd över tunnan innan roteringen startade. För att undvika spill blev systemet senare mer slutet, där slangar kopplade mellan behållare och betningsmaskin hindrade läckage. Rensverket kopplades också direkt till betningsmaskinen och det betade utsädet fördes direkt ned i säckar. 4

I både avseende på damning och effektiv behandling av varje enskilt frö så var betning med vätskeform den bästa. För att erhålla en bättre täckning och fördelning för flytande medel utarbetades metoden ridåbetning fram. Fröna är då i konstant rörelse samtidigt som finfördelat flytande betningsmedel sprayas över laddningen. Betningsmedel De bekämpningsmedel som inventeringen huvudsakligen innefattat är de som innehållit kvicksilver (Hg) och då med extra fokus på organiskt kvicksilver, metylkvicksilver (MeHg + ). I början på 1900 talet användes medel som bestod av oorganiskt kvicksilver, Sublimat. Senare, i slutet av 1930-talet, började man i större utsträckning använda organiskt kvicksilver, Uspulun och Panogen, för betning. Panogen användes fram till 1966 och därefter kom Panogen metox, en oorganisk form som fick brukas med vissa restriktioner. Betning med kvicksilver förbjöds sedan helt 1988. Kvicksilver- toxicitet och spridning Kvicksilver (Hg) är en tungmetall som förekommer i tre olika former; fast, flytande och gas. Metalliskt kvicksilver är silverfärgad och flytande i rumstemperatur, med ökad temperatur går kvicksilver successivt över i gasform där den sprids till atmosfären. Kvicksilver som hamnar i mark binder till organiskt material och lerpartiklar där vidare spridning via läckage kan ske under många år. Kvicksilvret kan sedan spridas via luft och mark vidare till akvatiska system så som sjöar och vattendrag. Under syrefria förhållanden med hjälp av bakterier metyleras kvicksilvret och antar en organisk form, metylkvicksilver (MeHg + ). Metylkvicksilver är fettlösligt och kan passera genom biologiska membran och tas därmed lätt upp av organismer. Metylkvicksilver är dessutom svårt att utsöndra, och -bioackumuleras därför lätt och blir mer koncentrerad längre upp i näringskedjan. Kvicksilver är mycket giftigt (toxiskt) då ämnet binder till proteiner i organismer och hindrar livsviktiga processer redan vid låga halter. Oorganiskt kvicksilver fördelas jämnt över kroppens organ och påverkan blir mer diffus medan organiskt kvicksilver fördelar sig i kroppen samt anrikas i hjärnan, och effekten blir mer neurologisk. Metylkvicksilver kan även transporteras via blodkärlen och föras vidare till fostret hos gravida där det ansamlas och kan störa utvecklingen av nervsystemet och hjärnan. 5

Exponering av kvicksilver globalt sker främst via födointag. I inventeringen av kvarnar uppskattas en lokal exponeringsrisk som föreligger för det enskilda objektet. De vanligaste källorna till exponering är då via direktkontakt med bekämpningsmedelsrester, inandning av inomhusluft samt damning av partikelbundet kvicksilver från till exempel mark. Även intag via dricksvatten eller föda odlad på området kan innebära en risk. Metod Identifieringen och informationssökning Fokus vid identifiering har legat på de objekt som varit verksamma mellan 1940 och 1988 och där man någon gång under verksamhetstiden utfört betning av säd. Identifieringen av objekten har främst gjorts genom Jacob Winnings bok Svenska kvarnar från 1940 och Sörmland samlingsverket Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd 1947 del 1-4 av Stenberg och Björksten. Även kommuner, hembygdsföreningar, tidigare verksamhetsutövare, släktingar och grannar till föregående har bidragit till att flera av objekten har identifierats. Det är också genom dessa källor som den mesta av informationen kring de olika objekten har hämtats. Prioriteringar Inventeringsarbetet ska vara helt klart till årsskiftet december 2013. Tidsbegränsningen och det stora antalet objekt har inneburit att en del prioriteringar har behövt göras. I Södermanlands län har vi valt att titta på verksamhetsperiod samt genomfört schablonklassningar. Verksamhetsperiod Kvicksilverbetning av utsäde tog fart under 1940- talet, objekt som var i drift innan 1940 har därför inte prioriterats att tas med i inventeringen utan valts att endast identifieras. Schablonklassning för Centralföreningens anläggningar För flera av de objekt som drivits av Sörmländska Lantmännens Centralförening (CF) har det varit svårt att få fram information. Därför har schablonklassningar genomförts. Schablonklassningarna är grundade på de tillståndsbevis som Centralföreningen sökte 1965. Tillståndsbevis söktes av verksamhetsutövaren för att få utföra yrkesmässig betning av spannmål med bekämpningsmedel tillhörande faroklass 1 och 2. Tillstånden har gått att finna i Länsstyrelsens arkiv. Schablonklassning innebär att alla Centralföreningens anläggningar med detta tillstånd antas med största sannolikhet ha hanterat betningsmedlet och tilldelas därför en riskklassas 2. 6

Resultat av inventeringen Platsbesök Totalt har det i Södermanlands län inventerats 101 objekt i branschen betning av säd. Av dessa har 74 objekt platsbesökts. Vid okulär besiktning har spår efter betningsmedel gått att se i stort sett alla de byggnader där information om betning framkommit, bortsett från i de byggnader som nu är ombyggda. Spåren efter betningsmedel var ofta koncentrerade till området där betningsmaskinen var placerad. Omfattningen av spill har skiljt sig från objekt till objekt. Vår uppfattning är att det överlag ser ut som att man vid de olika objekten har hanterat betningsmedlet med varsamhet, då det finns mindre spill som varit koncentrerade till ett begränsat område. Det finns dock ett par undantag där det gått att se spill i större omfattning. Vid två objekt visade det sig även att betningsmedlet Panogen fanns kvarlämnat i tunnor efter det att verksamheten tagits ur drift på 1960- respektive 1970- talet. Riskklassade objekt 79 objekt har kommunicerats och riskklassats. Av den informationen som framkommit har kvicksilverbetning förekommit i 49 av objekten. För resterande 30 objekt har informationen om betning varit bristfällig samt att verksamheten varit i drift efter 1940. Identifierade objekt Utöver de 79 objekt som riskklassas så har 22 objekt identifierats och valts att inte prioriteras till en riskklassning. Anledningen till att inte prioritera dessa objekt beror på att flera lade ner sin verksamhet innan 1940- talet samt att det finns uppgifter som pekar på att ingen betning förekommit i verksamheten. Många av de kvarnar som ingick i inventeringen visade sig vara renodlade mjölkvarnar. 7

Riskklassfördelning Bortsett från de objekt som schablonklassats får varje objekt en individuell bedömning. I varje bedömning tas flera olika parametrar i beaktning, utgångspunkten ligger i att bedöma om det föreligger en eventuell risk för människa och miljö. De olika parametrarna gör att liknande objekt kan tilldelas olika riskklass. Riskklass 1 mycket stor risk: 0 objekt I inventeringen hamnar inte något av objekten inom denna riskklass då ingen information eller visuell upptäckt tydde på omfattande spill eller större olycka. Riskklass 2 stor risk: 38 objekt En stor del av objekten ligger inom denna riskklass. Förklaringen till detta resultat är att farligheten hos kemikalien, Hg, är mycket stor och att försiktighetsprincipen styr i stor omfattning då många objekt saknar utförlig information om hur verksamheten och hanteringen av bekämpningsmedlen varit. För vissa av objekten är kvarnbyggnaden numera ombyggd till boende vilket innebär att människor vistas där permanent och på andra har man byggt nya byggnader på påverkat område. Alla dessa parametrar, tillsammans med genomsläpplig mark och närhet till vatten och känsliga områden, har gjort att en stor mängd objekt hamnat i denna klass. Riskklass 3 måttlig risk: 28 objekt Objekt där det inte finns tydliga spår av betningsmedel men betning har eller mest troligt har utförts och ingen stor risk bedöms utgöras för människa och miljö har hamnat under denna klass. För många av objekten finns inte synbara fläckar eller betningsmaskiner i byggnaden men uppgifter om fullständigt rensverk kan indikera på betning. Riskklass 4 liten risk: 13 objekt Objekt där information saknas angående betning samt betningsmaskin och inga visuella tecken återfinns vid besök. Men verksamhetstiden och dess omfattning gör att man inte med säkerhet kan utesluta att någon betning utförts. 8

Antal objekt Antal objekt Riskklassfördelning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Diagramet visar hur många objekt som hamnade i varje riskklass. Totalt har 79 objekt riskklassas. Fördelning av riskklass, kommunvis 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Riskklass 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrinehol m Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Riskklass 2 8 6 4 4 7 6 3 Riskklass 3 2 2 3 8 8 2 3 Riskklass 4 1 3 5 2 1 1 Diagramet visar hur fördelningen av riskklasserna ser ut i de olika kommunerna. 9

Källor Naturvårdsverket (1999). Metodik för Inventering av Förorenade Områden, rapport 4918. Lantmännens uppslagsbok (1923). P.A. Nordstedt & söners förlag. Kungl. Boktryckeriet. Stockholm. Länsstyrelsen i Kronobergs län (2002). Inventering av förorenade områden Kvarnar och gårdar med kvicksilverbetning i Kronobergs län. Winning, J (1940). Svenska kvarnar. Holm, H (1985). Kvarninventering i Södermanlands län. Sörmlands museum. Carlweitz, P,. Hellström, A (1993) Kvarninventering Hösten 1993. Sörmlands museum. Björksten, S.R., Stenberg, D (1947 1949). Samlingsverket Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd - Södermanland Del 1 4. Förlagsaktiebolaget Nordisk kultur. Göteborg. Ekberg, G (1986). Från säckmagasin till spannmålsterminal -. Utgiven av Lantmännen i Sörmland. Schnell, Ivar (1955). Sörmländska Jordbruk. Utgiven av Lantmännen i Sörmland. http://www.miljomal.se/ http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-medmiljopaverkan/ebh/inventering-och-identifiering/pages/index.aspx http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-medmiljopaverkan/fororenade-omraden/inventering/pages/index.aspx http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledning-amnesvis/fororenadeomraden/att-inventera-fororenade-omraden/ http://www.ammuppsala.se/kvicksilver http://www.kemi.se/content/in-focus/mercury/ http://www.slu.se/documents/externwebben/nlfak/ekologi/v%c3%a4xtskyddsnotiser/1985_ 49_6.pdf http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/jordbruksinfo/jin00-08/jin00-08.htm http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/att_anv_kem_bek_medel/akb97-09/akb97-09.htm Bilagor Bilaga 1 Exceldokument över riskklassade objekt 10

Bilaga 1: Dokument över riskklassade objekt Kvarninventering 2012-2013, Södermanlands län Objektsnamn Fastighetsbet. Kommun Riskklass Alnäs kvarn Öja-Berga 2:18 Eskilstuna 2 Hållsta kvarn Hållstastugan 1:8 Eskilstuna 2 Kjula kvarn Kjulaås 2:29 Eskilstuna 2 Tumbo kvarn Smedby 2:11 Eskilstuna 2 Edwin R J_ Skogstorps kvarn Kälby 1:36 Eskilstuna 2 Lista kvarn Lista 4:1 Eskilstuna 2 Åsby säteri Åsbymon 2:2 Eskilstuna 2 Edwin R J_ Köpmangatan Nymfen 11 Eskilstuna 2 Björsund kvarn Jäders-Sundby 1:5 Eskilstuna 3 Torshälla kvarn Mjölnaren 1 Eskilstuna 3 Smedstorps kvarn Smedstorp 1:2 Flen 2 Ekenäs kvarn Ekenäs 1:2 Flen 2 Ströms kvarn Strömmen 3:2 Flen 2 CF Flen Uret 5 Flen 2 Flens valskvarn, magasin Orresta 3:8 Flen 2 Sibro kvarn Sibro 1:15 Flen 2 Malmköpings Elvalskvarn Byggen 9 Flen 3 Stocktorps kvarn Stocketorp 3:3 Flen 3 Mälby kvarn Smedsta 6:1 Flen 4 Nässelsta kvarn Kvarnen 1:8 Gnesta 2 Björnlunda kvarn Skenda 3:51 Gnesta 2 Skeppsta kvarn Grönlöt 1:1 Gnesta 2 Dillbo kvarn Dillbokvarn 1:1 Gnesta 2 Öllösa kvarn Öllösa 2:25 Gnesta 3 Kleva kvarn Kleva 1:15 Gnesta 3 Gnesta Elvals kvarn Gnesta 16:7 Gnesta 3 Grindviks (Lundholms) kvarn Gnesta 1:1 Gnesta 4 Dammstugukvarn Ånhammar 5:1 Gnesta 4 Dalsjö kvarn Björnlunda-Dalsjö 1:4 Gnesta 4 11

Warbro kvarn Varbro 3:9 Katrineholm 2 Magasin, Fredsgatan2 Dovhjorten 2 Katrineholm 2 Wedeby kvarn Vedebykvarn 1:2 Katrineholm 2 Djulfors kvarn Eriksberg 5:1 Katrineholm 2 CF Valla Tröskmaskinen 7 Katrineholm 3 Lundbergs kvarn Sandbäcken 3:1 Katrineholm 3 AB Walla Spis & knäckebrödsfabrik Rektangeln 6 Katrineholm 3 Virå kvarn Virå 3:1 Katrineholm 3 Vegersbergs kvarn Vegersberg 3:30 Katrineholm 3 Strångsjö kvarn Strångäng 5:1 Katrineholm 3 Ålgölets kvarn Ålgölet 1:2 Katrineholm 3 Djulö kvarn Djulö 1:187 Katrineholm 3 Stora Tuve kvarn Veda 3:1 Nyköping 2 CF Tystberga Nälberga 1:48 Nyköping 2 Ludgo kvarn Aspa 1:35 Nyköping 2 Ladugård Nynäs Nynäs 1:1 Nyköping 2 Vads kvarn Husbygård 2:4 Nyköping 2 Runtuna kvarn Runtuna kvarn 1:1 Nyköping 2 Magasinet, Gula kvarn Nävekvarn 2:88 Nyköping 2 Stigtomta kvarn Oxelgården 1:21 Nyköping 3 Harvetorps kvarn Harvetorp 1:2 Nyköping 3 Fada kvarn Fada 1:4 Nyköping 3 Karlfors kvarn i Nyköping Väster 1:1 Nyköping 3 Hargs kvarn Oppeby Gård 1:2 Nyköping 3 Borrvind/ Hedvigsfors kvarn Svärta gård 1:4 Nyköping 3 Storhusqvarn Nyköpings bruk 1 Nyköping 3 Spannmålsmagasin i Nyköpings hamn Kungshagen 1:6 Nyköping 3 Kvarnstugan i Lid LillaLundby 1:2 Nyköping 4 Jönåkers valskvarn Jäder 5:2 Nyköping 4 Björndals kvarn Hässle 3:1 Nyköping 4 Ånga kvarn Ånga 1:1 Nyköping 4 Torpesta kvarn Östra Malma 2:2 Nyköping 4 CF magasin, Visholmen Strängnäs 2:1, Slupen 2 Strängnäs 2 12

Stallarholmens valskvarn Ytterselö-Östa 8:4 Strängnäs 2 CF Stallarholmen Ytterselö-Östa 1:10 Strängnäs 2 CF magasin, nygatan 26 Baddaren 2 Strängnäs 2 Rosenfors kvarn Domkyrkosågen 1:2 Strängnäs 2 Länna kvarn Byringe 7:41 Strängnäs 2 Björkkullens kvarn Björkkullen 3:2 Strängnäs 3 Lottesta kvarn Lottesta 2:11 Strängnäs 3 Eksågs kvarn Eksåg 6:6 Strängnäs 4 Räfsnäs kvarn Sallösa 2:3 Strängnäs 4 Husby kvarn Ödesby Kvarn 2:1 Trosa 3 Gise kvarn Gise Kvarn 3:4 Trosa 3 Trosa kvarn Trosa Kvarn 1, Trosa Kvarn 2 Trosa 3 Karlfors kvarn Nyckelby 1:1, 2:1, 3:1, 4:1 Trosa 4 Billsbro kvarn Billsbro gård 2:1 Vingåker 2 CF Vingåker Mejerigården 4, Mejerigården 5 Vingåker 2 Läppe kvarn Läppe 1:47 Vingåker 2 Berga kvarn Berga kvarn 2:1 Vingåker 4 Totalt: 79 st 13