32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30, 31 och 36 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården (733/1992). Dessutom finansieras moment 35 i detta kapitel på det sätt som bestäms i ovan nämnda lag. Uppgifter om omfattningen av den verksamhet som berörs i moment 30 ingår i tabellen nedan. Förebyggande verksamhet Målet är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga utslagning samt minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Målen eftersträvas genom utveckling av ledningen av och strukturerna för främjande av välfärd och hälsa samt genom lokal verksamhet för främjande av sunda levnadsvanor och förstärkt socialt stöd. I synnerhet inom socialarbetet och inom rådgivningen och skolhälsovården befästs stödjandet av föräldraskap och familjer, åtgärder i syfte att i ett tidigt skede ingripa i barnens och de ungas problem, främjandet av den mentala hälsan och förebyggandet av sociala problem. För att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd fortsätter man att i kommunerna utarbeta och genomföra välfärdspolitiska program i samarbete med olika förvaltningar, organisationer och andra aktörer. Bedömningen av åtgärdernas sociala och hälsorelaterade verkningar integreras i planeringen av kommunernas verksamhet och ekonomi. Åtgärderna för förebyggande av narkotikabruk effektiveras i samarbete med andra myndigheter genom en realisering av det åtgärdsprogram som för perioden 2001 2003 gjorts upp för en effektivering av narkotikapolitiken. Strukturerna och ansvaret för rusmedelspolitiken stärks likaså, i synnerhet på lokal nivå. Det nationella alkoholprogrammet fullföljs. Beredningen av lokala miljöprogram fortgår i syfte att förbättra verksamhetsbetingelserna för miljö- och hälsoskyddet. Särskild vikt fästs vid undersökningen av fukt- och mikrobskador i bostäder. Social- och hälsovårdsservice Målet är att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna skall ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet. Det regionala samarbetet och arbetsfördelningen mellan hälsovårdscentraler, socialvård och specialiserad sjukvård utökas i syfte att åstadkomma fungerande servicekedjor, regionala vårdprogram som baserar sig på nationella rekommendationer och övergripande regionala datasystem. Det regionala samarbetet inom socialvården främjas genom att man i samarbete med kommunerna och övriga regionala aktörer tryggar verksamhetsbetingelserna för och utvecklandet av den kompetenscentrumverksamhet som vid ingången av 2002 inleddes inom socialvården. Särskild vikt fästs vid sådana tjänster som den åldrande befolkningen behöver, psykisk hälsovård, vården av narkomaner och mödrar med rusmedelsproblem, utvecklande av tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna, socialarbete och förbättrande av tjänsterna inom öppenvården i allmänhet. Kvalitetsledningen när det gäller tjänster och funktioner utvecklas. Beredningen av kvalitetsrekommendationer fortsätter i enlighet med åtgärdsrekommendationen i mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården 2000 2003. Särskild vikt fästs vid att social- och hälsovårdspersonalen är tillräckligt stor samt vid upprätthållandet av personalens arbets- och funktionsförmåga och dess möjligheter att utveckla sin yrkesskicklighet. Uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar 2002 2003 uppskattning uppskattning Kommunalt utkomstskydd Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Utkomststöd, antal hushåll under året 265 000 265 000 Utkomststöd, antal mottagare under året 442 000 442 000 Förebyggande utkomststöd, antal mottagare under året 30 000 30 000 Underhållsstöd, antal mottagare den 31 december 107 000 106 000 Socialservice Barndagvård, antal platser den 31 december 194 000 191 000 Stöd för hemvård av barn, mottagare i genomsnitt per månad 69 000 68 000 Stöd för privat vård av barn, mottagare i genomsnitt per månad 14 300 15 000 Hemvårdshjälp, antal hushåll under året 125 000 125 000 Stödservice, antal mottagare under året 125 000 125 000 Ålderdomshem, antal platser den 31 december 20 000 19 000 Stöd för närståendevård, antal mottagare under året 23 000 23 000 Serviceboende för åldringar, antal bostäder den 31 december 24 000 25 000 Serviceboende för utvecklingsstörda, antal klienter i genomsnitt 6 000 7 000 Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal platser den 31 december 2 900 2 900 Transportservice för svårt handikappade, klienter under året 70 000 73 000 Folkhälsoarbete Antal bäddplatser (kalkylerat) 20 900 21 100 Vårddagar (milj.) 7,6 7,7 Antal besök inom öppenvården (milj.) Hos läkare 10,1 10,0 Hos annan yrkesutbildad person 14,9 15,0 Tandvård, antal besök 4,9 4,9 Hemsjukvård, antal besök 3,5 3,5 Specialiserad sjukvård Antal bäddplatser (kalkylerat) 14 600 14 000 Antal vårddagar (milj.) 5,3 5,1 Avslutade vårdperioder 865 000 842 000 Genomsnittlig vårdtid (dagar) 6,2 6,1 Antal besök inom öppenvården (milj.) 6,2 6,2 30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 753 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandelar för godkända driftskostnader med stöd av vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den. Anslaget får även användas till utjämningar enligt lagen om statsandelar till kommunerna. F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att statsandelen för socialoch hälsovårdens driftskostnader höjs med 1,51 procentenheter från nuvarande 25,36 % till 26,87 %. Av höjningen hänför sig 0,05 procentenheter till den år 2002 genomförda revideringen av det på kommunernas skatteinkomster baserade systemet med utjämning av statsandelarna så, att det anslag som i form av en åtgärd av engångsnatur separerats för kvittning av mervärdesskatterna för anläggningsprojekt och genomförande av interregionala utvecklingsprojekt återförs till statsandelarna. För förbättrande av välfärdsservicen när det gäller framför allt främjandet av välfärden för barn och unga höjs statsandelen med 0,92 procentenheter. För tryggande av ett fungerande system inom social- och hälsovårdsservicen höjs, med beaktande av realiseringen av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och för utökande av resurserna inom socialar- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
betet och barnskyddet, statsandelen med 0,54 procentenheter. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 159 526 000 euro, varav 4 832 000 euro föranleds av att statsandelen höjs med 0,05 procentenheter, 97 694 000 euro av höjningen på 0,92 procentenheter och 57 000 000 euro av höjningen på 0,54 procentenheter. 3 695 000 euro med anledning av att den åldersgräns som gäller ordnande av tandvård slopas stegvis fram till den 1 december 2002. 1 016 000 euro med anledning av den reform som trätt i kraft den 1 april 2002 och som gäller s.k. privilegierad inkomst vid beviljande av utkomststöd. 25 000 euro med anledning av att verksamheten vid teratologiska informationsservicen har överförts till Giftinformationscentralen vid Helsingfors universitetscentralsjukhus. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om barndagvård (36/1973) samt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) fr.o.m. den 1 januari 2003 så att rätten att välja av kommunen ordnad dagvårdsplats för barn eller som alternativ därtill att stödet för hemvård eller privat vård av barn utvidgas så att den gäller även det första läropliktsåret för barn som omfattas av förlängd läroplikt. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 1 153 000 euro med anledning av lagändringarna. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen med förslag till en lag som gäller social kreditgivning. Avsikten är att social kreditgivning fr.o.m. den 1 januari 2003 skall ordnas inom den kommunala socialvården, eftersom social kreditgivning har ett fast samband med socialarbete samt med utkomststöd enligt prövning och förebyggande utkomststöd. Kommunen svarar för den sociala kreditgivningens kapital och kreditförluster samt för verkställandet av den. En kommun kan genomföra den sociala kreditgivningen ensam eller gemensamt med andra kommuner i form av regionalt samarbete. Ökningen av statsandelen grundar sig på den ökning av årsverken inom socialarbetet som den sociala kreditgivningen förorsakar. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 433 000 euro med anledning av lagens ikraftträdande. Med hänvisning till motiveringen till moment 33.28.51 avlåter regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården fr.o.m. den 1 januari 2003 så, att den minskade effekt som specialunderstödet för invandrare har på utgifterna för utkomststödet beaktas som avdrag i statsandelen för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården. Vid dimensioneringen av anslaget har till följd av lagändringen som avdrag beaktats 3 480 000 euro så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,67 euro per kommuninvånare. För betalning av statens ersättningar för utgifter inom utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats 6 253 000 euro i överföring till moment 33.32.35 så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 1,20 euro per kommuninvånare. Kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har justerats med 1,4 %. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 39 901 000 euro med anledning av att kostnadsnivån har höjts. Med hänvisning till motiveringen till kapitel 26.97 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen till statsandelarna och som avdrag de på skatteinkomsterna baserade utjämningsavdragen. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 33 487 000 euro jämfört med år 2002. Statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader beräknas på basis av de kalkylerade kostnaderna för socialvården och hälso- och sjukvården och kommunens självfinansieringsandel. Statsandelen betalas som en helhet. I den statsandel som betalas till kommunen beaktas social- och hälsovårdsministeriets andel av utjämningarna enligt lagen om statsandelar till kommunerna. De kalkylerade kostnaderna för socialvården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, andelen kommuninvånare som arbetar inom service och förädling, arbetslöshetsgraden och antalet arbetslösa. Vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för socialvården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2003: 0 6-åringar 4 214,16 7 64-åringar 301,46 65 74-åringar 561,64 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
75 84-åringar 3 288,21 personer över 85 år 9 287,50 De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa i kommunen är 384,36 euro och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt arbetslöshetsgraden är 35,09 euro år 2003. De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur och sjukfrekvensen. Vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för hälsovården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2003: 0 6-åringar 523,99 7 64-åringar 596,14 65 74-åringar 1 412,92 75 84-åringar 2 705,41 personer över 85 år 4 661,61 De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 260,12 euro år 2003. Dessutom kan fjärrortskoefficienten inverka på kommunens kalkylerade kostnader. Kommunens självfinansieringsandel är 1 547,42 euro per kommuninvånare år 2003. Kommunens självfinansieringsandel har höjts med sammanlagt 25,73 euro per kommuninvånare till följd av samordningen av bostadsbidraget och andra primära förmåner 1998, finansieringen av utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet 1999 samt den minskande effekt som höjningen av normhyrorna för bostadsbidraget 2002 och höjningen av barnförhöjningen inom arbetsmarknadsstödet 2002 har på utgifterna för utkomststödet samt till följd av den minskande effekt som det specialunderstöd som införs 2003 har på utgifterna för utkomststödet. 2003 budget 2 753 000 000 2002 budget 2 514 830 000 2002 tilläggsb. 15 315 000 2001 bokslut 2 351 433 902 31. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdsservicens anläggningskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 17 200 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsandel för anläggningsprojekt för social- och hälsovårdsservice enligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den. År 2003 får anläggningsprojekt vars totala kostnader uppgår till minst 270 000 euro och projekt som avses i 21 2 mom. lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården fastställas så att de maximikostnader för dem som berättigar till statsandel uppgår till sammanlagt högst 33 200 000 euro. F ö r k l a r i n g : Till kommunerna och samkommunerna betalas i statsandel för anläggningsprojekt 25 50 % av de fastställda kostnaderna. För projekt som fastställs 2002 och därefter betalas statsandel för kostnader utan mervärdesskatt. År 2003 fastställs bara små projekt till att genomföras som anläggningsprojekt. Små projekt är anläggningsprojekt vars totala kostnader ligger mellan 270 000 och 3 450 000 euro. De anläggningsprojekt som fastställs år 2003 beräknas föranleda staten utgifter om 9 700 000 euro år 2003, 4 500 000 euro år 2004 och 800 000 euro år 2005. De anläggningsprojekt som har fastställts 2000 2002 beräknas åsamka staten utgifter på 7 500 000 euro år 2003 och 400 000 euro år 2004. 2003 budget 17 200 000 2002 budget 26 600 000 2001 bokslut 41 706 774 32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag) Under momentet beviljas 48 747 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 47 och 47 b lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989). F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning betalas på kalkylerade grunder ersättning av statens medel för kostnaderna för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 8 000 000 euro i överföring till moment 33.32.33. 2003 budget 48 747 000 2002 budget 56 747 000 2001 bokslut 56 746 606 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 82 170 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 47 47 b lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989). Av anslaget får högst 54 400 000 euro användas till betalning av examensersättningar för grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus. F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning, vilka tillhandahåller grundutbildning och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare, särskild och därmed jämförbar utbildning för allmänpraktiserande läkare, praktisk och därmed jämförbar tjänstgöring för legitimerad tandläkare samt utbildning som avses i 14 förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994), betalas av statens medel en kalkylerad ersättning för kostnaderna för utbildningen. 8 000 000 euro i överföring från moment 33.32.32. 2003 budget 82 170 000 2002 budget 74 170 000 2001 bokslut 73 444 667 34. Statlig ersättning till kommunerna för kostnaderna för patienter som sinnesundersöks och patientöverföringar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 370 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 mentalvårdslagen (1116/1990). Anslaget får också användas till betalning av statlig ersättning för de kostnader som åsamkas kommuner och samkommuner samt svenska staten för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland. Utöver detta får anslaget användas till stödande av patientöverföringar enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster i form av en ersättning av engångsnatur till kommunerna och samkommunerna till ett belopp av 17 000 euro per överförd patient. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 2 140 000 euro i ersättningar för kostnaderna för sinnesundersökningar och 230 000 euro i ersättningar för kostnaderna för patientöverföringar, varav 68 000 euro består av ersättningar av engångsnatur för stödande av patientöverföringar. 2003 budget 2 370 000 2002 budget 2 370 000 2001 bokslut 2 129 992 35. Statlig ersättning till utgifter för utjämning av höga kostnader inom barnskyddet (fast anslag) Under momentet beviljas 37 462 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt barnskyddslagen (683/1983) och lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) till utjämning av höga kostnader inom barnskyddet. F ö r k l a r i n g : Det beräknas att ca 5 000 familjer som berörs av barnskyddet omfattas av utjämningssystemet år 2003. Staten betalar ersättning till de samkommuner för specialomsorgsdistrikt för omsorger om utvecklingsstörda som sköter genomförandet av systemet. Statens ersättning är 50 % av det uppskattade totala beloppet av barnskyddskostnader som skall utjämnas. 6 253 000 euro i överföring från moment 33.32.30 för betalning av statliga ersättningar enligt de faktiska kostnaderna 2001. 2003 budget 37 462 000 2002 budget 31 209 000 2001 bokslut 27 751 008 36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) F ö r k l a r i n g : Momentet har ändrats till moment 33.33.31. 36. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 16 030 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för anläggnings- och utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården enligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den. F ö r k l a r i n g : En kommun eller en samkommun kan få statsunderstöd för genomförande av regionalt eller nationellt viktiga eller annars i stor utsträckning nyttiga projekt som är nödvändiga för ordnandet av social- och hälsovården och som stöder utvecklandet och effektiveringen av Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
verksamheten eller införandet av nya arbetssätt. De totala kostnaderna för ett utvecklingsprojekt skall vara minst 50 000 euro, om inte särskilda skäl föranleder något annat. För funktionella utvecklingsprojekt är statsunderstödet högst 50 % av de kostnader som ligger till grund för bestämmandet av understödet. En kommun eller en samkommun kan även få statsunderstöd för ett anläggningsprojekt om projektet är nödvändigt för tryggandet av kommunens eller samkommunens social- och hälsovårdstjänster eller för genomförandet av ett funktionellt utvecklingsprojekt. Dessutom förutsätts att de totala kostnaderna för ett anläggningsprojekt är minst 300 000 euro. Ett anläggningsprojekt som understiger detta belopp berättigar till statsunderstöd endast i det fall som avses i 21 2 mom. lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården. För anläggningsprojekt är statsunderstödet 25 50 % av de fastställda kostnaderna. Avsikten är man i enlighet med statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden skall använda 8 000 000 euro av anslaget för att stöda strukturella och funktionella utvecklingsprojekt inom servicesystemet. 2003 budget 16 030 000 (37.) Statsbidrag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster samt för förkortande av undersöknings- och vårdköerna (reservationsanslag 3 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten. 2002 budget 3 160 000 2002 tilläggsb. 25 000 000 2001 bokslut 7 568 457 38. Statsunderstöd till kommunerna för vård av narkomaner (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 7 570 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kommuner och samkommuner för kostnader föranledda av narkomanvården. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att understödet skall beviljas för anordnande av servicestyrning för narkomaner som sökt vård, för effektivering av vården och rehabiliteringen samt ökning av avgiftningen samt substitutions- och underhållsbehandlingen av opioidberoende personer på de grunder som anges närmare genom förordning av statsrådet. 2003 budget 7 570 000 2002 budget 7 570 000 39. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området (fast anslag) Under momentet beviljas 3 000 000 euro. På de grunder som närmare fastställs genom förordning av statsrådet får anslaget användas till betalning av statsunderstöd till kompetenscentrum inom det sociala området i enlighet med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001). F ö r k l a r i n g : Momentets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Kompetenscentrumverksamheten inom det sociala området blev en permanent verksamhetsform vid ingången av 2002. Kompetenscentrumen inom det sociala området täcker hela landet och de är följande: Södra Finlands kompetenscentrum, kompetenscentrumet i Tavastland och Satakunta, Östra Finlands kompetenscentrum, Sydöstra Finlands kompetenscentrum, Mellersta Finlands kompetenscentrum, de österbottniska landskapens kompetenscentrum, Norra Finlands kompetenscentrum och Egentliga Finlands kompetenscentrum. Utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov har dessutom inrättats Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för bestämmande av statsunderstödet för varje enskilt kompetenscentrum anges i statsrådets förordning om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1411/2001). 2003 budget 3 000 000 2002 budget 3 000 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6