REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/04/020 Er referens: RG 2016/274 1 (7) 2016-05-16 Riksgäldskontoret riksgalden@riksgalden.se Föreskrifter om insättningsgaranti Svenska Bankföreningen anser att information till kund bör kunna ske på samma sätt som idag med en något utvecklad informationstext. Vidare bör informationen kunna lämnas i kontoavtalet vilket innebär att mottagandet av informationen också kommer att bekräftas av kunden. Med hänsyn till att information i situationer som följer av 11 b och 11 c lagförslaget ska lämnas i god tid innan en ändring kommer tillstånd ser vi inte att det föreligger något behov av särskilda informationskrav i dessa situationer. Bankföreningen anser att tidpunkten de nya kraven på rapportering av garanterade insättningar bör senareläggas till slutet av januari. Även tidpunkten för ikraftträdande av såväl föreskriften om insättningsgaranti som förslaget till ändring av RGKFS 2011:2 bör, enligt Bankföreningens mening, senareläggas. Förslag till föreskrifter om insättningsgaranti Bankföreningen vill inledningsvis notera att lagen om insättningsgaranti inte innehåller något bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen beslutar att meddela föreskrifter avseende lagen. Någon ändring i detta hänseende har inte föreslagits i propositionen. De av Riksgälden föreslagna föreskrifterna torde därmed avse verkställighet av lagen. Den nuvarande lydelsen av förordning (2011:834) om insättningsgaranti ger Garantimyndigheten bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen. Nämnda förordning innehåller bestämmelser som kompletterar insättningsgarantilagen såvitt avser avgift för prövning av kontovillkor. Bankföreningens synpunkter nedan bygger således på att Riksgälden ges bemyndigande att även utfärda verkställighetsföreskrifter avseende lagens informationskrav. 1 kap. 3 Definitioner Riksgälden föreslår att det i föreskriften ska införas en definition av begreppet internettjänst.
2 (7) Bankföreningen som inte har något att erinra mot definitionen som sådan, anser dock att den är alltför snäv. Bankerna tillhandahåller idag sina kunder olika kanaler för kontakt med banken. Vi anser därför att en definition, om en sådan är nödvändig, bör vara teknik- eller kanalneutral. I detta fall ser vi inte något behov av en definition vilket vi återkommer till senare i yttrandet. 2 kap. 2 Information innan avtal ingås Riksgälden föreslår att den information som företaget ska lämna enligt 11 tredje stycket i lagförslaget ska lämnas i ett informationsblad med det format som anges i bilaga 1 till insättningsgarantidirektivet. Riksgälden föreslår att insättaren ska bekräfta mottagandet genom att underteckna informationsbladet. Bankföreningen anser att informationen till kund bör kunna lämnas tillsammans med övrig information som ges vid ett avtals ingående. Vi anser vidare att informationstexten bör anpassa till svenska förhållande. Vi anser inte att det finns behov av att införa krav på visst format eller att kunden måste bekräfta mottagandet av informationen genom att underteckna ett informationsformulär. Lagtexten anger att kunden ska få information med ett innehåll enligt bilaga 1 till insättningsgarantidirektivet. Lagtexten synes således lämna viss flexibilitet vad gäller formatet på den information som ska lämnas. Även ifråga om kravet på bekräftelse lämnar lagtexten rum för viss flexibilitet. Av direktivet framgår att insättaren ska ges tillgång till den information som behövs för att avgöra vilka insättningsgarantisystem som institutet och dess filialer är anslutna till inom unionen. Syftet med informationskravet i direktivet synes, enligt Bankföreningen mening, således ytterst vara att ge kunden information huruvida en insättning omfattas av en garanti eller inte. Mot denna bakgrund framstår det som rimligt att ge kraven en viss flexibilitet. För verksamhetsutövare i Sverige finns redan idag krav på att viss information ska lämnas till kunden innan ett kontoavtal ingås, bl.a. om kontot omfattas av en insättningsgaranti. Det senare måste ses som den för kunden absolut viktigaste informationspunkten. Information om vilka konton som omfattas av insättningsgarantin finns också tillgänglig på Riksgäldens hemsida. Dagens krav på information till kund bör således väl uppfylla syftet med direktivets informationskrav. Bankföreningen kan inte se att det finns något behov för kunden att jämföra olika verksamhetsutövares information om insättningsgarantin eftersom garantin är densamma för alla konton som omfattas oavsett informationsformat. Det torde därför inte finnas några bärande skäl för att kräva att alla berörda företag ska använda ett visst format för informationen. En ordning som för övrigt kommer att medföra ökade administrativa kostnader för verksamhetsutövarna utan någon vinst för kunden eftersom informationen redan lämnas till kunden. Även för kundens vidkommande kommer detta medföra en ökad administrativ börda i och med att samma information ska mottas två gånger och bekräftas två gånger. Den flexibilitet som lagen synes ge framstår därför som rimlig och väl avvägd.
3 (7) Bankföreningen har tidigare pekat på att definitioner bör vara teknik- eller kanalneutral. Vi anser att detta även bör gälla formen för en bekräftelse. En bekräftelse bör således kunna ske på lämpligt sätt utifrån den aktuella situationen. Om fråga skulle uppstå huruvida kunden faktiskt fått del av informationen bör det åligga verksamhetsutövaren att visa myndigheten att kunden mottagit informationen t.ex. genom att kunden undertecknat en relevant handling, via bandinspelning om kunden fått informationen muntligen via telefonbanken eller elektroniskt. Vi anser därmed inte att det finns skäl att införa krav på visst format för bekräftelsen eller att denna inte får omfatta annat än mottagande av informationen om insättningsgarantin, utan det är upp till varje verksamhetsutövare att kunna visa att kunden mottagit informationen. Bankföreningen saknar en analys av de konsekvenser som kan uppstå om kunden vägrar underteckna formuläret. Eftersom bristande informationsgivning kan föranleda sanktion enligt marknadsföringslagen bör det klargöras att en verksamhetsutövare i ett sådant läge måste ha rätt att vägra kunden ett konto utan att bryta mot kontraheringsplikten eller kraven i den kommande lagen om rätten till betalkonto. Sammantaget bör informationen till kund, på samma sätt som idag, kunna lämnas i kontoavtalet vilket innebär att mottagandet av informationen också kommer att bekräftas av kunden. Vidare bör informationen kunna lämnas på ett sätt som gör det möjligt för kunden att bättre ta till sig informationen än vad som följer av bilagan till direktivet. Bankföreningen anser därför att den ordning för informationsgivning som gäller idag även bör gälla fortsättningsvis. En sådan ordning skapar inte heller angivna problem om kunden vägrar ge en bekräftelse. Själva informationsinnehållet bör dock anpassas efter direktivets krav. Vad Bankföreningen anfört ovan omfattar även förslaget till informationskrav vid fusion och om verksamhetsutövaren lämnar insättningsgarantin. Även om Bankföreningen inte kan se någon rimlig anledning att tynga kunden med ytterligare informationsmaterial vill vi dock lämna förslag på hur informationsblanketten bör förtydligas om Riksgälden trots allt anser att en sådan blankett är nödvändig. Vi lämnar därför förslag till informationsblankett nedan. INFORMATION OM STATLIG INSÄTTNINGSGARANTI Skyddets omfattning: Skyddets begränsning: Grundläggande information om skydd för insättningar Kontot omfattas av den statliga Insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning med högst 950 000 kronor.
4 (7) Utöver detta belopp kan kunden få ersättning för medel som hänför sig till vissa särskilt angivna händelser, t.ex. försäljning av privatbostad, upphörande av anställning, arv, försäkringsersättning, med högst 5 miljoner kronor. Utbetalning av ersättning: Kontaktuppgifter till Riksgälden: Följande insättare omfattas inte av garantin: Insättarens bekräftelse av mottagandet: Riksgälden ska göra ersättningen tillgänglig för kunden för utbetalning inom sju (7) arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. Riksgälden, Jakobsbergsgatan 13, 103 74 Stockholm Telefonnummer +46 (0)8 6134500 riksgalden@riksgalden.se www.riksgalden.se/sv/insattningsgarantin/ Följande svenska eller motsvarande utländska insättare kan inte få ersättning från Insättningsgarantin: banker, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag, understödsföreningar, finansiella institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, värdepappersfonder eller alternativa investeringsfonder, pensionsfonder, landsting, kommuner eller statliga myndigheter. I kontoavtalet finns grundläggande information om skydd för insättningar. Kunden har därmed bekräftat mottagandet av denna information genom att underteckna kontoavtalet. 2 kap. 3 skriftlig bekräftelse Avseende kravet i bestämmelsen vill Bankföreningen betona att det av direktivet, artikel 16 punkt 2, framgår att kunden ska bekräfta att sådan information som lämnats med innehåll enligt bilaga 1, har mottagits. Kunden ska inte bekräfta att annan information som lämnats har mottagits. Nämnda paragraf blir därmed överflödig. Det bör även noteras att direktivet inte innehåller något skriftlighetskrav. 2 kap. 6 Information som ska lämnas årligen Riksgälden föreslår att det som sägs i 2 första stycket, 4 och 5 även ska tillämpas när institutet tillhandahåller insättare informationen årligen. Bankföreningen har inte något att invända mot att informationen ges årligen. Bestämmelsen bör dock ändras så att kravet på bekräftelse inte ska omfatta den årliga informationen. Hänvisningen i paragrafen till 4 och 5 bör därför ändras så att det framgår att hänvisningen endast avser första stycket i respektive paragraf. Även beträffande den årliga informationen bör denna kunna lämnas på ett för kunden ändamålsenligt sätt, jämför ovan.
5 (7) 3 kap. 1 tidpunkt för rapportering Riksgälden föreslår att anslutna verksamhetsutövare ska rapportera summan av garanterade insättning till Riksgälden senast den 15 januari varje år. Bankföreningen anser att den tid som verksamhetsutövarens ges är alltför kort, framför allt med beaktande att januari månad alltid inleds med ett antal helgdagar liksom verksamhetsutövarnas bokslutsarbete. Vi anser att tiden åtminstone bör anges som 15 bankdagar. I detta sammanhang kan noteras att den danska myndigheten sträckt ut tiden till slutet av januari. 3 kap. 2 uppgiftsskyldighet Bankföreningen noterar att rapportering till Riksgälden ska ske på pappersblankett. För att i framtiden underlätta rapporteringen och därmed minska den administrativa bördan för verksamhetsutövarna bör möjligheten till filrapportering ses över. 3 kap. 3 rapportering Riksgälden föreslår att valutakonton med utländska valuta ska räknas om till svenska kronor enligt den valutakurs som fastställs av NASDAQ. Bankföreningen anser att underlaget för garanterade insättningar ska beräknas med samma kurs som används vid bokslut för inlåning eftersom det därmed går att stämma av den totala volymen mot redovisningen före beräkning av garanterade insättningar (bokslutskursen). Omräkning av valutakonton sker idag till en bokslutskurs som hämtas från ett för verksamhetsutövaren gemenensamt system. Detta sker utifrån gällande redovisningsregler, dvs. att skulder ska värderas enligt god redovisningssed. Om ett krav ställs på att en speciell kurs ska inhämtas för att ange volymen för garanterade insättningar kommer detta att medföra ett krav på parallella värderingar av valutakonton. Riksgäldens förslag kommer att kräva viss systemutveckling som tar tid att genomföra, liksom ökade kostnader. Dessa konsekvenser måste adderas för de verksamhetsutövare som driver verksamhet via filial. Ikraftträdande Riksgälden föreslår att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 juli 2016 utan några övergångsbestämmelser.
6 (7) Bankföreningen anser att viss infasning, upp till sex månader eller i vart fall till den 1 oktober 2016, måste medges i de fall kraven föranleder systemändringar hos verksamhetsutövarna. Detta gäller bl.a. för det fall bekräftelsekravet, såvitt avser undertecknande av informationsbladet och bekräftelse av att information enligt 11 första stycket mottagits, kvarstår. Remisspromemorian Riksgälden anger i promemorian under rubriken vissa klientmedelskonton att ett institut som för sin egen finansiering tillämpar en metod där ett och samma konto används för att registrera flera insättares medel, ska kunna identifiera de underliggande insättarna. Bankföreningen anser att texten på sidan 33 bör förtydligas så att det klar framgår att föreskriften inte avser att påföra verksamhetsutövaren krav på kundkännedom som går utöver de krav som framgår av lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvättoch finansiering av terrorism. Såsom Bankföreningen tolkar texten omfattar den sådant samarbete som kan ske mellan olika verksamhetsutövare, som båda är anslutna till insättningsgaranti, där den ena verksamhetsutövaren, A, erbjuder sina kunder att öppna sparkonto hos verksamhetsutövare B. I dessa fall åligger det verksamhetsutövare A att ha korrekt kundinformation samt att informera Riksgälden. Förslag till föreskrifter om ändring av RGKFS 2011:2 Bankföreningen ser positivt på att Riksgälden sökt minimera den administrativa bördan för kollektivet genom att endast verksamhetsutövare med filialverksamhet ska omfattas av den s.k. filialfilen. Bankföreningen anser dock att det bör förtydligas vilka krav som bankerna ska uppfylla. Såsom vi tolkat kraven ska de fyra befintliga filerna (kund, konto, fördelning, transaktioner) innehålla kund- och konto information om ALLA kunder för respektive bank för både svenska kunder och för de kunder som existerar i en filial. I kundfilen så ska det endast förekomma en unik förekomst per unik kund. För den nya filialfilen så ska alla konton i en (eller flera) filial(er) förekomma med koden KL. I samma fil så ska även alla kunder i en (eller flera) filial(er) förekomma med koden EF. Det ska endast förekomma en förekomst per unik kund i filialfilen med koden EF. Således ska endast en filialfil per bank användas även för det fall ifall det finns fler än en filial. Även när det gäller ändringar i RGKFS 2011:2 måste ikraftträdandetidpunkten ändras så att verksamhetsutövarna har möjlighet att göra de systemändringar som krävs för att kunna efterleva kraven i föreskriften. För att verksamhetsutövarna ska
7 (7) ha en rimlig möjlighet att hinna vidta de åtgärder som krävs bör ikraftträdande tidpunkten för tabell 6 och 7 ändras till den 1 februari 2017. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Hans Lindberg Åsa Arffman