Elnaryd marksanering Slutrapport och erfarenhets återföring

KemaktaAR200802 Alvestakommun Elnarydmarksanering Elnarydmarksanering Slutrapportocherfarenhets återföring Alvestakommun KemaktaKonsultAB PehrscoAB LänsstyrelseniKronoberg 20091121

Förord Dennarapportredovisarresultatocherfarenheterfrånettmarksaneringsprojekti ElnarydsöderomAlvestaiAlvestakommun.Rapportenbehandlarsamtligadelar avprojektet,fråndeinledandeundersökningarnapå1980talettillochmedutförd sanering under år 2007. Rapporten omfattar även en uppföljning av saneringen medsummeringavprojektetsmåluppfyllelse,därresultatfrånmiljöövervaknings programmetföromgivandegrundochytvattenredovisas.detaktuellaområdet ärenf.d.impregneringstomtsomförorenadestillföljdavbehandlingavvirkemed arsenikochkreosotbaserademedel. Efterbehandlingenavdetförorenadeområdetharkommittillståndgenomdel finansiering från Naturvårdsverket respektive huvudmannen, Alvesta kommun. Projektetharutförtsinomramenfördetnationellamiljömålet Giftfrimiljö. DetharvaritfullpolitiskenighetiberördapolitiskaorganiAlvestakommunom attgenomförasaneringenielnaryd. Vid en konferens i Alvesta redovisades resultat och erfarenheter från efterbe handlingsprojektet, där berörda parter i projekterings och entreprenadskedet såsom beställare, konsulter, entreprenörer, myndigheter, m.fl. medverkade. Deraserfarenhetsåterkopplingåtergesirapporten. RapportenharförfattatsavKemaktaKonsultAB(GabriellaFanger,KarinJonsson ochhåkanyesilova).granskningochbidragkringpolitiskaaspekterochkommu nalprojektstyrningharlämnatsavalvestakommun(åkegustafsson).pehrscoab har granskat och lämnat bidrag i avsnitten om ekonomisk uppföljning (Ingel Magnusson)ochLänsstyrelseniKronobergharbidragitmeddelarsomrörfinans ieringochbidragfrånnaturvårdsverket(leifkarlsson). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 3

Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...9 1 INLEDNING...15 1.1 Rapportensinnehåll...15 1.2 Bakgrund...15 1.3 Historik...17 1.4 Områdesbeskrivningochägandeförhållanden...21 2 UTFÖRDAUTREDNINGAR...23 2.1 Innanochunderhuvudstudieskedet...23 2.2 Förberedandeundersökningarinförprojektering...23 2.3 Projekteringochparallellautredningar...24 2.4 Miljöövervakninggrundochytvatten...25 3 PROJEKTBESKRIVNING...27 3.1 Målförprojektet...27 3.2 Projektfaserochtider...27 3.3 Organisation...28 3.4 Arbetssättochsamarbetemellanaktörer...29 3.5 Dokumentation...30 3.6 Informationochkunskapsspridning...30 4 ANSVAROCHFINANSIERING...31 4.1 Ansvarsutredning...31 4.2 Huvudmannaskap...31 4.3 Ansökanomfinansiering...31 4.4 Finansieringochfrivilligaöverenskommelser...32 4.5 Erfarenheterochavvikelser...32 4.6 Dokumentation...32 5 HUVUDSTUDIEN...33 5.1 Omfattning...33 5.2 Resultat...33 5.3 Erfarenheterochavvikelser...40 5.4 Dokumentation...40 6 PROJEKTERING...41 6.1 Förberedandeundersökningarinförprojektering...41 6.2 Upphandlingavprojektör...44 6.3 Omfattningavprojektering...45 6.4 Resultatavinledandeprojektering...47 6.5 Revideradriskbedömningochriskvärdering...50 6.6 Avslutandeprojekteringförfrågningsunderlag...52 6.7 Erfarenheterochavvikelser...58 6.8 Dokumentation...58 SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 5

7 ÅTGÄRDSMÅLOCHÅTGÄRDSKRAVFÖRSANERINGEN...61 7.1 Övergripandeåtgärdsmål...61 7.2 Mätbaraåtgärdsmål...61 7.3 Åtgärdskrav...63 7.4 Dokumentation...65 8 UPPHANDLINGAVENTREPRENAD...67 8.1 Förutsättningar...67 8.2 Förfrågningsunderlag...67 8.3 Anbudsgivare...67 8.4 Utvärderingsresultat...67 8.5 Erfarenheterochavvikelser...72 8.6 Dokumentation...72 9 UTFÖRANDEAVENTREPRENAD...73 9.1 Entreprenörenskalkylering...73 9.2 Omfattningochtider...73 9.3 Entreprenörensorganisation...74 9.4 Beställarensorganisation...75 9.5 Prövning...75 9.6 Schaktentreprenaden...76 9.7 Spontning...80 9.8 Entreprenörensmiljökontroll...81 9.9 Omhändertagandeavförorenademassor...85 9.10 Vattenrening...86 9.11 Beställarensmiljökontroll...90 9.12 Resultatavefterbehandlingen...93 9.13 Slutbesiktning...102 9.14 Erfarenheterochavvikelser...102 9.15 Dokumentation...104 10 UPPFÖLJNING...105 10.1 Utvärderingavresultatfrånefterbehandlingen...105 10.2 Måluppfyllelse...105 10.3 Bedömningavmiljöeffektenavutfördaåtgärder...108 10.4 Osäkerheterochavvikelser...108 10.5 Dokumentation...109 11 MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM...111 11.1 Omfattning...111 11.2 Kemiskaanalyser...112 11.3 ProvtagningKojtasjön...113 11.4 Resultatreferensfas...113 11.5 Resultatentreprenadfas...115 11.6 Resultatuppföljningsfas...117 11.7 Erfarenheterochavvikelser...121 11.8 Osäkerheter...121 11.9 Måluppfyllelse...121 11.10 Dokumentation...122 12 EKONOMISKUPPFÖLJNING...125 12.1 Slutligakostnader...125 12.2 Erfarenheterochavvikelser...127 SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 6

12.3 Dokumentation...127 13 SAMLADEERFARENHETER...129 13.1 Framgångsfaktorer...129 13.2 Förbättringsmöjligheter...130 13.3 Kunskapshöjning...133 14 BILAGA1 BILAGA2 BILAGA3 BILAGA4 BILAGA5 BILAGA6 REFERENSER...135 BROSCHYR SANERINGAVELNARYDSTOMTEN,2007 OMFATTNINGAVMILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAMELNARYD DELKOSTNADERFÖRSANERINGSENTREPRENADEN ERFARENHETSKONFERENSALVESTA20080903,OHBILDER SCHAKTPLANERELNARYD OMRÅDEVÄST OCH OMRÅDEÖST,SAMT VVP:S DETALJERADE PRODUKTIONSTIDPLAN FÖR MARKSANERING ELNARYD ANALYSERPÅVATTENEFTERRENINGOCHPÅÅTERFYLLNINGSMASSOR SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 7

Sammanfattning Inledning Dennarapportredovisarresultatocherfarenheterfrånettmarksaneringsprojekti ElnarydsöderomAlvestaiAlvestakommun,fråndeinledandeundersökningarna på 1980talet till och med utförd sanering under år 2007. Rapporten omfattar även en uppföljning av saneringen med en utvärdering av projektets måluppfyllelse,inklusiveresultatfrånmiljöövervakningsprogrammet.detaktuella områdetärenf.d.impregneringstomtsomförorenadestillföljdavbehandlingav virkemedarsenikochkreosotbaserademedel. Efterbehandlingenavdetförorenadeområdetharkommittillståndgenomdel finansieringfrånnaturvårdsverketrespektivehuvudmannen,alvestakommun.en liten del av saneringen har bekostats av den tidigare verksamhetsutövaren. Projektetharutförtsinomramenfördetnationellamiljömålet Giftfrimiljö. Bakgrund Det f.d. impregneringsområdet ligger ca 1 km sydost om Vislanda samhälle i AlvestakommunpåfastighetenElnaryd1:16.Impregneringavvirkeharbedrivits avsödraskogsägarnaabunderåren19451968.pågrundavverksamhetenblev markenochgrundvattnetinomområdetförorenadeavframföralltarsenik,men inom vissa delområden och på större djup även av kreosot som innehåller organiska polyaromatiska kolväteföreningar (PAH). På vissa platser påträffades ävenkrom,kopparochzink,dvs.andraämnensomanvändesvidimpregneringen. Syftet med projektet som helhet har varit att undersöka, riskbedöma och vid behov åtgärda markföroreningar på fastigheten i Elnaryd samt dikessediment i omgivningensomblivitförorenadepågrundavspridningmedytvatten. Markanvändningochskyddsobjekt Området används för industriell verksamhet av Södra Skogsenergi AB för bl.a. flisning, lagring av flis och betongsliprar, omlagring av timmer för transport på järnväg, m.m. Området ligger nära bostadsområden. Nedströms området finns brunnarsomanvändsfördricksvattenuttag.områdetärbelägetvidenås,tagel åsen, som någon kilometer öster om det f.d. impregneringsområdet samman strålarmedalvestaåsen. Utfördaundersökningar Föroreningssituationen på området har undersökts i en rad utredningar från 1980talet fram till och med projekteringen under 20052006. En huvudstudie rapporttogsframunder2002därriskernamedområdetbedömdesochenåtgärd föreslogs.underprojekteringenuppdateradesriskbedömningenmednyaresultat och en kompletterande ansökan om pengar för åtgärd lämnades till Naturvårdsverket. Parallellt med undersökningar inom markområdet har miljöövervakning av omgivande grund och ytvatten skett i ett kontrollprogram för referensfas, entreprenadfas och uppföljningsfas. Övriga arbeten har bl.a. omfattatenriskbedömningavmöjligheternaattanvändalättförorenadjordfrån ElnarydområdetpåAlvestakommunaladeponi,Aringsåsdeponin. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 9

Övergripandeåtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål har tagits fram för Elnaryd f.d. impregneringsområde med hänsyn till markanvändningen inom området och skyddskraven för omgivningen: Dricksvattenbrunnarca400meternedströmsområdetskaskyddasfrånföro reningar p.g.a. spridning från industritomten. Spridning ska inte leda till att dricksvattennormen överskrids i brunnarna. För arsenik som är styrande för riskernaärdricksvattennormen10μg/l. Ett allmänt grundvattenskydd för regionen ska finnas eftersom förutsätt ningarnaförgrundvattenuttagärgoda. Inga hälsorisker ska finnas vid vistelse på området vid markanvändning för industrimark. Underlagförbeslutomåtgärd Riskbedömning Utfördamiljötekniskaundersökningarochriskbedömningarharvisatatthalterna avarsenikochpahärsåhögaimarkenattdetföreliggerhälsoriskervidvistelse inom området vid den aktuella markanvändningen, bl.a. genom exponering för förorenadjordviahudkontaktelleroavsiktligtmunintagsamtviadamning.kala fläckarivegetationeninomområdetvisarattmiljönärstördochnegativpåverkan kanävenförväntasförmarkbiologin.spridningenavarsenikmedgrundvattentill nedströms liggande dricksvattenbrunnar har bedömts utgöra en stor hälsorisk. Mätningar av förhöjda föroreningshalter i observationsrör nedströms området ochspridningsberäkningarharvisatattoacceptablahalterriskerarattuppkomma i brunnarna på sikt. Sammantaget har en åtgärd bedömts vara nödvändig som delsreducerarkontaktmedförorenadjordochdärmedhälsoriskernavidplanerad markanvändning, dels reducerar spridningen från området så att omgivande grundvattenresurser skyddas. För att nå erforderlig reduktion av riskerna skulle detkrävasatthalternaiytjordensänksunderhälsoskadliganivåerochattgrund vattenspridningenfrånområdetreducerastillmaximalt3kgårligen. Åtgärdsutredning Olika åtgärder för att reducera konstaterade hälso och miljörisker har utretts, bådeihuvudstudieskedetochunderprojekteringen.metodersomharövervägts omfattarövertäckningochavskärmning,stabiliseringochsolidifieringinsitusamt urschaktningavjordmedefterföljandebehandlinggenomdeponering,jordtvätt, termiskavdrivning,förbränningellerbiologiskbehandling.samtidigföroreningav bådearsenikochpahharvaritbegränsandeförvaletavbehandlingsmetod. Hög grundvattennivå inom området och stor vattengenomströmning p.g.a. genom släppliga åsmaterial gjorde att metoder som inneslutning och övertäckning inte bedömdes vara praktiskt genomförbara. Termisk avdrivning och förbränning konstaterades vara dyra metoder och biologisk nedbrytning osäker avseende reningsgradförvissapahochdessutomtidskrävande. Avdeolikametodernabedömdesurschaktningavförorenadjordochdeponering vara den lämpligaste metoden för Elnarydområdet. Huvudargumenten var det förhållandevis låga priset och att metoden är säker på längre sikt genom att huvuddelenavföroreningenavlägsnasfrånområdet.jordtvättonsitediskutera des, dock konstaterades att de mätbara åtgärdsmålen för marken (acceptabla SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 10

resthalterijorden)varlägreänteoretiskmöjligreningsgradienjordtvättvilket skulle innebära att en stor volym massor ändå skulle behöva deponeras. En behandlingmedjordtvättpåplatskrävdeocksåenligtmiljöbalkentillstånd,vilket skullehaskjutitsaneringsstartenlängreframitiden. Riskvärdering Miljönytta, kostnad och teknisk genomförbarhet för ett antal åtgärdsalternativ medolikaåtgärdsmetoderochkravpåresthaltereftersanering(mätbaraåtgärds mål)jämfördesienriskvärdering.beslutomåtgärdfattadesavalvestakommuni samrådmedprojektgruppen.detvaldaåtgärdsalternativetbedömdesgeupphov till erforderlig riskreduktion och omfattade urschaktning av jord efter mätbara åtgärdsmålitabell1.lågamätbaraåtgärdsmåltillämpasinnanförspontensamti ytjorden inom hela området. Något högre åtgärdsmål används på större djup utanförsponten. Tabell1 Mätbaraåtgärdsmål(acceptablaresthalterijord)förmarkeninom fastighetelnaryd1:16. Arsenik SummaPAH16 Djup Inomspont Utanförspont Inomspont Utanförspont mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts 01m <15 <15 <20 <20 >1m <15 <40 <40 <40 Inomvissamindredelområdenkundearsenikochkreosotföroreninglämnaskvar pådjupstörreäntvåmeterutanriskföroacceptablaläckagetillomgivningen.för att minska deponering av jord användes lätt förorenade massor för täckning av delaravaringsåsdeponin,vilketocksåutgjordeendelavkommunensegeninsats. Genomförandeavsanering Upphandlingavsanering Förfrågningsunderlaget som togs fram i projekteringen formulerades för en utförandeentreprenad med ingående länsvattenbehandling som en totalentre prenad.avsexinkomna anbudinklusivetvåsidoanbudantogs förentreprenad arbetena det anbud som, enligt en på förhand beskriven modell, hade lägst poängprisdvs.vardetekonomisktmestfördelaktiga. Tiderochkostnader En anmälan för saneringen lämnades in av Alvesta kommun föregående sane ringsarbetena.påuppmaningavtillsynsmyndighetengjordeskompletteringartill anmälan.entreprenadenstartadeiseptember2006ochslutbesiktningskeddei november 2007 efter drygt ett års genomförandetid. Totalkostnaden för hela efterbehandlingsprojektet i Elnaryd (projekterings och entreprenadskedet) blev 63,5miljonerkronor.Avdettautgjordesjälvaentreprenadarbetena44,8miljoner kronor,inklusivebeställdaändringsochtilläggsarbetenpå4miljonerkronor. Schaktningochmiljökontroll Entreprenaden omfattade klassificering, schaktning och borttransport av föro renadejordmassortillmottagningsanläggningsamtåterfyllningavområdetmed rena massor. Upphandlad entreprenör ansvarade för miljökontrollen och klass ningenavmassor.schaktningenutfördessompallvisschaktningirutorom10x 10m. Provtagning och schakt skedde i varje ruta i skikt om 0,5 m respektive SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 11

0,25m i det övre halvmetersskiktet, dvs. med en s.k. selektiv efterbehandlings volym (SEV) på 50m 3 respektive 25 m 3. Klassning av massorna skedde genom analysavettsamlingsprovomfemrepresentativadelprovfrånvarjesev.miljö kontrollenutökadesunderentreprenadenmedkompletterandeprovtagningoch analys av vissa SEV med syfte att minska risken för felklassificering, då en variabilitetsutredningvisatpåenrelativtstorvariationavuppmättahalterinom enenhetsvolym. Utifrånanalysresultaten klassadesaktuellasev efterhaltgränseritabell1ifem olikaklasserochomhändertogsenligt: Amassor: rena,lämnaspåområdet Bmassor (ovan grundvattenytan): Aringsåsdeponin, Alvesta (Bmassor undergrundvattenytanomhändertogssomc1massor). C1massor:Häringetorp,Växjö CochDmassor:SAKAB,Vankiva. Innangrävarbetenastartadeskeddeeninledandeklassningavheladenövremet ern(ca240rutor)inomsaneringsområdetmedsyfteatterhållaettmereffektivt utförande med lastning direkt på väntande fordon för transport till respektive mottagareienlighetmedgjordklassning. Omhändertagandeavmassor Totalt ca 74000 ton (47000 m 3 ) bortschaktade massor transporterades till SAKAB:sanläggningiVankivautanförHässleholm(ca85%)samttillHäringetorpi Växjö (ca 5 %), som båda är godkända mottagningsanläggningar för deponering och/ellerbehandling.avdeuppgrävdaförorenademassornasomtransporterades tillvankivadeponeradesdrygt46000tonsomickefarligtavfallochknappt4000 ton som farligt avfall. Ytterligare 12500 ton jordtvättades på Vankiva, varav 10000tonkundedeponerassomickefarligtavfalloch2500tonfilterkakafrån jordtvätten deponerades som farligt avfall. Ytterligare ca 8000ton massor har använtsförtäckningavaringsåsdeponin. Utsläppmedvatten Det totala utsläppet med länshållningsvatten efter rening i en bäck nedströms områdetuppgicktillca2kgarsenikoch1,5kgpah16vilketunderskriderkraven påmaximalamängder(utsläpp)somfastställdesavtillsynsmyndighetenochsom angavsianmälan.vissomgivningsbelastningpåomgivandegrundvattenuppkom troligenunderentreprenadenp.g.a.schaktningsarbetena,vilketmätningariom givningskontrollenindikerar. Övrigaarbeten Entreprenaden har omfattat installation av en spont samt uppförande av en vattenreningsanläggninginklusivepumpning,reningochutsläppavca39000m 3 vattenienbäcknedströmsområdet.därutöveringicksaneringavettdikened strömsfastigheten. Måluppfyllelse Borttagnaföroreningsmängder Schaktade områden under entreprenaden skiljde sig relativt mycket från projekteringsplanen men totalvolymerna förorenad jord blev ungefär desamma. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 12

Sammanlagtberäknasca5tonarsenikoch20tonkreosot(PAH16)hatagitsbort frånområdetvidsaneringen.irestförorenadjordinklusiveamassoruppskattas ca100200kgarsenikochca50kgpahföroreningarfinnaskvar.medelhaltenav arsenikikvarlämnadeklassadeamassorberäknasvaraca8mg/kgts. Måluppfyllelse Genom den utförda saneringen har de övergripande åtgärdsmålen nåtts, dvs. risken för negativa hälsoeffekter vid vistelse inom området har eliminerats och spridningen av arsenik bedöms med ledning av hittills erhållna resultat ha reduceratsmedminst80%tillmaximalt3kg/år,vilketskaskyddagrundvattnet tillentillräcklignivå. Enligtresultatavmätningarimiljöövervakningsprogrammetskeddeenvissökning avhalternautanfördetförorenademarkområdetunderentreprenadensgenom förande.mätningardrygtettårefteravslutadsaneringvisaratthalternaimånga avrörensjunkermenfortfarandeärhalternaförhöjdabådeiettparrörnärmast områdetsamtiderörpåca50100metersavståndfrånmarkområdetsomvar påverkade redan under referensfasen och entreprenadskedet. Tolkningen för svårasavkonstateradeårstidsvariationerochviddenfortsattaövervakningenav grundvattenkvalitén bevakas återhämtningsförloppet av föroreningssituationen som är långsam för föroreningar i grundvatten. Sammantaget bedöms medel halternaiochidirektanslutningtilldetsanerademarkområdetklarakravenför detacceptablamaxläckagetfrånområdet.resultatenunderuppföljningenredo visasirapportersomårligenlämnastilltillsynsmyndigheten. Erfarenheter Irapportengörsensammanfattningavettantalavdeviktigasteerfarenheterna från projektets olika faser, med fokus på utförandefasen. Ett antal framgångs faktorer för projektets utförande har lyfts fram avseende bl.a. upphandlingar, projektorganisation, rollfördelningar, arbetssätt och informationsspridning. Även förbättringsmöjligheter har diskuterats bl.a. avseende avgränsning av förore ningar och provtagningsmetodik, vattenreningsproblem, utförande av miljökon troll samt erfarenheter rörande planering och utförande av olika arbeten i rätt projektfassamtviktenavtidigakontaktermedtillsynsmyndigheten. Huvuddelen av de erfarenheter som redovisas i rapporten diskuterades vid den uppföljningskonferenssomhöllsialvestadärbeställare,konsulter,entreprenörer, myndigheter,m.fl.deltog. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 13

1 Inledning 1.1 Rapportensinnehåll DennaslutrapportredovisarsaneringsprojektetiElnarydsomhelhet,frånhuvud studieskedettillslutfördsaneringsamtdendelavmiljöövervakningsprogrammet somärfärdigställdt.o.m.maj2009. EnligtNaturvårdsverketskvalitetsmanualskaenslutrapportinklusiveerfarenhets återföring redovisas av huvudmannen till Naturvårdsverket senast ett år efter attmiljökontrollenavslutatsochtillläns styrelsenenligtvadlänsstyrelsenanger. Figur1.1 1.2 Bakgrund Alvesta kommun har under mars 2009 levererat en ekonomisk slutredovisning till Länsstyrelsen i Kronoberg i enlighet mednaturvårdsverketskvalitetsmanual. En sammanfattning redovisas i förelig ganderapport. En ekonomisk slutredovisning för kvar stående miljökontroll görs enligt kvali tetsmanualen för denna del inom sex månader efter att miljökontrollen avslutats, dvs. preliminärt under 2011, omdetintefinnsanledningattfortsätta miljöövervakningenunderlängretid. Platsen för den tidigare impregneringen i Elnaryd. Foto 2001, mot sydost. Det f.d. impregneringsområdet ligger ca 1 km sydost om Vislanda samhälle i AlvestakommunpåfastighetenElnaryd1:16,sefigur1.2ochfigur1.3.Pågrund av tidigare impregneringsverksamhet blev marken och grundvattnet inom områdetförorenadeavframföralltarsenik,meninomvissadelområdenochpå större djup även av kreosot som innehåller organiska polyaromatiska kolväte föreningar(pah).påvissaplatserförekomävendeövrigaämnensomanvändes inomverksamheten,dvs.krom,kopparochzink. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 15

Figur1.2 Översiktskarta över AlvestaochVislanda.Området Elnaryd ligger strax sydostomvislanda. Genomfördaundersökningarinnanentreprenadenharvisatatttiotalstonkreosot (PAH)ocharsenikkanfinnasimarkenpåområdet,varavenstorandelfinnsien nedgrävdarsenikslamdeponipåområdet. 0 100 200 Figur1.3 meter Områdeskarta över fastighet Elnaryd1:16 och omgivningar. Fastighets gränsenärmarkeradmedstreckadlinje. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 16

Utredningar har utförts genom årens lopp som visat att det föreligger risk för hälsaochmiljöpågrundavkonstateradföroreningssituation.ettviktigtmotivför beslut om sanering var även att reducera spridningen av arsenik med grund vattnet för att skydda grundvattenförande åsformationer i regionen samt förekommandedricksvattenbrunnar. Figur1.4 1.3 Historik 1.3.1 Industrihistoria Flygfoto från 1964 (t.v.) och 1969 (t.h.). Mörka kreosotslipers ligger lagradeösteromstickspåret. Impregnering av virke har bedrivits av Södra Skogsägarna AB under åren 1945 1968. Under de första åren impregnerades virke med arsenik. År 1951 byggdes anläggningen ut med en kreosotanläggning. Det första året impregnerades ca 950m 3 virkeochframtillochmed1951impregneradessammanlagtca32000m 3 virke.närkreosotanläggningentogsidrift1951ökadekapacitetenochvarsom mestomkring12000m 3 /årtom1958medhuvudsakligenkreosotimpregnering (Kemakta,2002). Virke togs in från vägen och/eller från industrispåret norr om fastigheten. Impregneringen skedde därefter vid ett stickspår på fastigheten där trycktuben varlokaliserad,sefigur1.6ochfigur1.7.områdetmellandetidigareparallella spårparenanvändessomavdroppningsytaförimpregneratvirke,sefigur1.5och Figur1.6. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 17

Kulvert Figur1.5 Karta över fastighet Elnaryd 1:16 samt lokalisering av impregnerings verksamheten. Figur1.6 Fotofrån19810311(11.19423768164101).Platsenförtryckimpreg neringt.v.ochbetongplintarpåupplagsområdetösteromjärnvägent.h. Efter1959impregneradesomkring2000m 3 virke/år,varavca75%baseradespå kreosot. I samband med nedläggningen 1968 tömdes tankar och kärl på impregneringsmedel och 1978 tömdes arsenikbassängen. På området har även hyvling av virke förekommit och det har legat ett sågverk sydost om impreg neringsplatsen.under1988anhöllsödraskogsenergiabomrivningslovpåfastig heten. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 18

Detf.d.impregneringsområdetliggeriettförhållandevisflacktområde.Iområdet fördetf.d.sågverketharmarkendelvisschaktatsavisambandmedbyggandetav en asfaltsplatta. Bortschaktade jordmassor lades som vallar öster och söder om asfaltplattan. 1.3.2 Industriellaprocesserochhanteradeämnen Deförstatvåtilltreårenavimpregneringsverksamhetenanvändesarseniksaltet S28 som blandades med zinksulfat. Detta gav upphov till ett slam ibland ningsbehållaren och i förrådsbassängen. I slutet av 1940talet ersattes impreg neringsmedletavettarseniksaltsominnehöllkopparochkrom(bolidensaltk33) somintemedfördenågonslambildning.under1951byggdesanläggningenutför attävenkunnatryckimpregneramedkreosotolja,sominnehållerpahföreningar (polyaromatiska kolväteföreningar). Kemikalieförbrukningen uppgick till ca 6 kg K33och90kgkreosotoljaperm 3 impregneratvirke(ivl,1981). Figur1.7 Foto från 19810311 (11.194237681 64101). Tuben för tryckimpregnering. Under 46 månader under 1949 bedrevs duschimpregnering med klorfenoler (Dowicide) (IVL, 1988). I juni 1988 återfanns icke använt impregneringsmedel i pulverformpåområdet.analyseravimpregneringsmedletdowicidevisadeattdet innehöll2,4,6triklorfenol,2,3,4,6tetraklorfenolsamtpentaklorfenol.dioxinerär enämnesgruppsomkanfinnassombiproduktikemiskaprodukterinnehållande pentaklorfenol. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 19

Figur1.8 PlatsenfördentidigareimpregneringeniElnaryd.Fotofrån19810311 (11.19423768164101),nordligriktning. 1.3.3 Avfallshanteringochspill Underdeförstaårentömdesblandningsbehållarenochförrådsbassängenpåslam två till tre gånger. Slammet grävdes enligt uppgift ner i marken endast några meter norr och söder om impregneringsbyggnaden (IVL, 1981). I SwedPowers utredningunder2001konstateradesendastenslamdeponi. I början av 60talet skedde ett läckage av ca 500 liter kreosotolja på området. Saneringavdenpåverkademarkenskeddeochenbäckinhägnades(IVL,1981). I samband med nedläggningen 1968 tömdes tankar och kärl på kreosotolja, arsenikbad och oanvänd K33. Oanvänd zinksulfat lämnades på området. Ingen regelrätt uppstädning eller sanering gjordes. 1978 tömdes och rengjordes arsenikbassängen,medanomhändertagandetavkreosotresternaintekundelösas (IVL,1981). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 20

Figur1.9 Platsenförimpregneringsverksamheten.Trycktubenförarsenikoch kreosottillhöger.fotofrån1981,smålandsposten. 1.3.4 Dagochspillvattenledningar Inga dag eller spillvattenledningar identifierades under utredningsarbetet, men påträffadesvidsaneringen.bäckensomavledervattenfrånendammuppströms området gick före saneringen genom en kulvert som löpte genom områdets nordvästradelar,sefigur1.5.kulvertenhartidvisvaritigensattbådevidinloppet ochvidutloppetianslutningtillindustrispåretvilketgjortattvattenrunnitöver områdetvidhögflödenibäcken. 1.4 Områdesbeskrivningochägandeförhållanden 1.4.1 Ägandeförhållanden Fastighetsägare av fastighet Elnaryd 1:16 och verksamhetsutövare inom fastig hetenärsödraskogsenergiab. 1.4.2 Nuvarandemarkanvändningochskyddsobjekt Fram till tidpunkten för saneringen användes delar av området av Södra Skogs energiabförbl.a.flisningsamtlagringavflisensamtlagringavbetongsliprar.idag har Södra utvecklat industriverksamheten med bl.a. transport av timmer på järnväg. Området ligger nära bostadsområden. Nedströms området på fastigheten Hästhagen 1:2 och på Hästhagen 1:9 finns grävda brunnar som används för dricksvatten. Uppströms området finns en grävd brunn på fastigheten Elnaryd 1:24somävenförsörjerElnaryd1:25medvatten.Nedströmssöderomområdet finnsengrävdbrunnpåkalkatorp1:23.ingenavdessafastigheterharkommunalt vatten. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 21

På fastighet Elnaryd 1:27 där Vegtech bedriver verksamhet finns två stycken brunnar(brunn1vegtechochbrunn8vegtech).inomdenförorenadefastigheten finnsytterligareenbrunnsomejanvänds(brunn1). 1.4.3 Hydrogeologiskaförhållanden Elnaryd1:16ärbelägetvidenås,Tagelåsen,somnågonkilometerösteromdet f.d. impregneringsområdet sammanstrålar med Alvestaåsen. Mellan dessa ås formationer har ett sanddelta bildats. De naturliga jordlagren utgörs av väl sorterat och grovt material som sand och grus. Fyllnadsmaterial i området har samma karaktär som det naturligt förekommande materialet. Stora block som påträffas i isälvssedimenten indikerar att morän underlagrar sedimenten. Grundvattnetliggerytligtinomområdet,idennordvästradelenpåmellan0,5och 1 m djup under markytan. Periodvis har grundvattnet under årens lopp stått i markytans nivå. Bergytan ligger enligt resultat från spontningsarbeten vid saneringenpåca67meterundermarkytan.grundvattnetsströmningsriktningär österut,sefigur1.10. Det f.d. impregneringsområdet dräneras via ett bäck och dikessystem mot Kojtasjöninordost.Dikesbottenutgörsavca2030cmorganisktmaterialnertill underliggande sandlager. Runt åsen finns ett flertal kärrmarker. Efter Kojtasjön strömmarvattnetgenomobyånutisjönsalen. VislandasvattentäktliggerstraxnorromKojtasjön.Riskförpåverkanpåvatten täktenp.g.a.föroreningsspridningfrånområdetharintefunnits. 6295200 05-01-26-05-01-31 6295100 brunn8(vegtech) gv1 GV85 gv5 gv6 gv2djup 6295000 gv4 gv7 gv10 gv8djup 0203djupt 6294900 brunn1(vegtech) gv9 0203djupt 6294800 0201 0202djupt 0202djupt 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 1418000 Figur1.10 Interpoleradegrundvattennivåer(totalhöjder)frånnivåmätningiolika rörijanuari2005. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 22

2 Utfördautredningar Föroreningssituationenpåområdetharutrettsochredovisatsienradrapporter.I detta avsnitt sammanfattas samtliga utredningar till och med avslutad projek tering. Viktiga resultat under projekteringen redovisas även i kapitel6. Utred ningarinomramenförentreprenadenochefterdennaredovisasikapitel811. 2.1 Innanochunderhuvudstudieskedet Följande inledande markundersökningar och utredningar har gjorts på Elnarydområdet(seKemakta,2002förmerinformationomresultaten): Undersökningaveventuellföroreningavbetesmarkerangränsandetillimpreg neringsanläggningen;pehrs&co,1977. IVL,1981:"Nedlagtimpregneringsverk,Vislanda.Institutetförvattenochluft vårdsforskning, 19810625. Leif Bruneau och Hans Midéus för Södra Skogs ägarnaab". IVL, 1988: "Vislanda Sågverk. Kartläggning av fenolföreningar i spån, jord, grundvattenochytvatten.institutetförvattenochluftvårdsforskning,1988 1028,GöranBergmanochJanKristianssonförSödraSkogsägarnaAB". Provtagningavbäck,dikeochgrundvatten19851992samt19952000;J&W, J&WPehrs,Pehrs&CoochIVLpåuppdragavSödraSkogsenergi. MIFOinventering av länsstyrelsen som klassade området i den högsta riskklassen. Provtagningavvattenibrunnarår2000iSödraSkogsenergisregi. Åtgärdsförberedande undersökning av markförorening på fastigheten Elna ryd1:16,huvudstudie.rapportswp011221,swedpower,göteborg,2001. Åtgärdsförberedande utredning vid Elnaryd f d impregneringsanläggning i Alvesta kommun komplettering av huvudstudie, G Fanger, S Södergren, MElert,MPettersson,KemaktaAR200224,KemaktaKonsultAB,2002. 2.2 Förberedandeundersökningarinförprojektering Möjligheternaattanvändamåttligtförorenademassorförtäckningavendelav Alvestaskommunalaavfallsupplagutreddesunder2003ochredovisadesi: Framtagande av haltgränser för användning av massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggningvidsluttäckningavalvestakommunalaavfallsupplag. G Fanger, M Elert, S Södergren, Kemakta AR 200313, Kemakta Konsult AB, 2003. PMFörtydligandetillrapport Framtagandeavhaltgränserföranvändningav massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggning vid sluttäckning av Alvesta kommunala avfallsupplag, Kemakta 20030919, Kemakta, 20031028, GabriellaFanger,MarkElert. Förberedelsearbeteninnanprojekteringenutfördesundersommarenochhösten 2004ochsammanfattasiföljanderapporter: SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 23

KompletterandeundersökningarinförprojekteringochsaneringavElnarydf.d. impregneringsanläggning i Alvesta kommun, G Fanger, M Pettersson, KJonsson,KemaktaAR200418,KemaktaKonsultAB,20041214. Resultatavkompletterandejordprovtagningidecember2004påElnarydf.d. impregneringsområde. Projekt Elnaryd, Gabriella Fanger och Karin Jonsson, KemaktaKonsultAB,20050222. Geoteknisk rapport: Elnaryd, Vislanda (sondering till berg), Sweco VBB AB, 20041213. Jordprovtagning i befintlig järnvägsbank, Sweco 20041222. Jordprov tagningenskedde20041020. 2.3 Projekteringochparallellautredningar Under våren 2005 påbörjades projekteringen av området där även en detaljavgränsning av föroreningssituationen utfördes genom kompletterande jordprovtagning.markundersökningarnaredovisasi: Sweco,2005:Projektering,MarksaneringElnaryd.Kompletterandemiljögeo tekniska undersökningar på fastigheten Elnaryd 1:16 i Alvesta kommun. Uppdragsnummer1270098.SwecoViakAB,Malmö20050815. På grund av nya resultat och förändrade förutsättningar under projekteringen kunde förfrågningsunderlaget färdigställas först när en reviderad miljörisk bedömningochåtgärdsutredninggjorts: Reviderad riskbedömning och riskvärdering för Elnaryd f.d. impregnerings anläggning, Alvesta kommun, Kemakta Konsult AB, Gabriella Fanger, Karin Jonsson,MarkElert,BertilGrundfeltochLarsOlofHöglund.20051125. AlternativaefterbehandlingsåtgärderinomfastighetenElnaryd1:16.PM2005 1101.SwecoViak,Stockholm. Konsekvenser för deponering av en ökad volym jordmassor från Elnarydområdet på Aringsåsdeponin. Projekt Elnaryd, Gabriella Fanger och MarkElert,PMKemaktaKonsultAB,20050907,sebilaga2. Frånbeställarhållgjordesävenföljandearbetenunderochefterprojekteringen: Riskbedömning för avgränsning av spontområde och användning av jord massor på Aringsåsdeponin efterbehandlingsentreprenad projekt Elnaryd, KemaktaKonsultABGabriellaFanger,KarinJonsson,MarkElert.20060426. Övrigaförberedelsearbetenunder2005: Bedömning av risker med upptag av arsenik i växtlighet på impregnerings området i Elnaryd och eventuella krav på omhändertagande efter röjning. GabriellaFanger,PMKemaktaKonsultAB,20050211. ResultatavgrundvattenprovtagningpåfastighetElnaryd1:28.GabriellaFanger ochlarsolofhöglund,pmkemaktakonsultab,20050831. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 24

2.4 Miljöövervakninggrundochytvatten Ettmiljöövervakningsprogramharutförtssomomfattatprovtagningaravgrund ochytvattensamtsedimentinomochnedströmsområdetundertrefaser: Referensfasen;mätningar/miljökontrollinnanåtgärd(20052006) Entreprenadfasen;mätningar/miljökontrollunderåtgärd(20062007) Uppföljningsfasen;mätningar/miljökontrollefteråtgärd(20082010). Det framtagna miljöövervakningsprogrammet justerades under projektets gång baserat på utfallet av de gjorda provtagningarna och efter avstämning med tillsynsmyndigheten. Provtagningsprogrammetsursprungligaomfattningredovisasi: Miljöövervakningsprogram för grund och ytvatten vid efterbehandling av förorenadmarkielnaryd.utkast20060327.projektelnaryd.gabriellafanger, KarinJonsson,KemaktaKonsultförAlvestakommun. Miljöövervakningförentreprenadfasochuppföljningsfas,bilaga2. 2.4.1 Referensprovtagningar Under2005utfördesreferensprovtagningavgrundochytvatteninomochned strömsområdet.dessaundersökningarredovisasi: Miljöövervakning Projekt Elnaryd, Redovisning av referensprovtagningar, KemaktaAR200703.KemaktaKonsultAB,GabriellaFangerochKarinJonsson, 20070329. Resultatenfråndenförstaprovtagningenijanuari2005redovisasäveni: Referensprovtagningjanuari2005 redovisningavuppmättahalteravarsenik ochpahigrundochytvatten,elnaryd.gabriellafangerochkarinjonsson,pm KemaktaKonsultAB,20050222. Vattenprovtagningar i Elnaryd, Vislanda, Alvesta kommun. Referens provtagningaravytochgrundvatten.swecovbbab,växjö,20050228. 2.4.2 Provtagningarunderentreprenadfasen Samanställningochutvärderingharskettlöpandeochredovisatsochdiskuterats vid byggmöten och miljömöten. Den slutliga rapporteringen av provtagningar underutförandetaventreprenadarbetenasammanfattasi: MiljöövervakningProjekt Elnaryd,Redovisningavprovtagningar under entre prenadfasen,kemaktaar200924.kemaktakonsultabföralvestakommun, november2009. 2.4.3 Uppföljandeprovtagningsprogram Tillsynsmyndigheten har fått preliminära sammanställningar av resultaten från projektetunderuppföljningsfasensgång.slutligrapporteringförårettochdelar avår2efteravslutadentreprenadsammanfattasirapportföruppföljningsfasen: MiljöövervakningProjektElnaryd,Redovisningavprovtagningarunderuppfölj ningsfasen År 12, Kemakta AR 200925. Kemakta Konsult AB för Alvesta kommun,november2009. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 25

Kvarvarandemätningarförår2pågår.Mätningarplanerasattavslutasefterår3 om inget föranleder en fortsatt provtagning. Rapporten kommer att samman ställasi: MiljöövervakningProjektElnaryd,Redovisningavprovtagningarunderuppfölj ningsfasenår23. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 26

3 Projektbeskrivning 3.1 Målförprojektet Syftet med projektet som helhet har varit att undersöka, riskbedöma och vid behov åtgärda markföroreningar på fastigheten i Elnaryd samt dikessediment i omgivningensomblivitförorenadepågrundavspridningmedytvatten. Platsspecifika övergripande och mätbara åtgärdsmål för saneringen diskuteras vidareikapitel7. För förorenade områden som placerats i riskklass 1 i länsstyrelsens MIFO klassning och där ansvarig verksamhetsutövare saknas ska utredningar och, vid behov, åtgärder genomföras med statliga medel i enlighet med det nationella miljömålet giftfri miljö. Miljömålet innebär att miljön ska vara fri från ämnen ochmetallersomskapatsiellerutvunnitsavsamhälletochsomkanhotamänni skors hälsa eller den biologiska mångfalden (av riksdagen fastställt miljömål, prop.2004/05:150).dettainnebäratthalternaavämnensomförekommernatur ligtimiljönskavaranärabakgrundsnivåernaochatthalternaavnaturfrämmande ämnenimiljönskavaranäranollochderaspåverkanpåekosystemenförsumbar. Delmål 6 för giftfri miljö innebär vidare att samtliga förorenade områden som innebärakutariskerviddirektexponeringochsådanaförorenadeområdensomi dag,ellerinomennäraframtid,hotarbetydelsefullavattentäkterellervärdefulla naturområdenskavarautreddaochvidbehovåtgärdadevidutgångenavår2010. Denf.d.impregneringsanläggningeniElnarydfallerinomdessakriterier. Delmål7förgiftfrimiljöföreskriverävenattåtgärderunderåren2005 2010ska ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemetisinhelhetihuvudsakkanvaralöstallrasenastår2050. 3.2 Projektfaserochtider Under Södras verksamhetsperiod (Södra Skogsägarna, Södra Skogsenergi) utför desettantalmiljöundersökningaravmarkochvattenmellanåren1977och2000. Utredningar i kommunens regi startade år 2001, projekteringen utfördes 2005 2006.Entreprenadenhandladesuppvåren2006ochstartadehösten2006.Entre prenadarbetena var klara under september 2007 och slutbesiktning gjordes i november2007. I figur 3.1 ges en summarisk beskrivning av projektets olika faser från de inle dande markundersökningarna till och med färdig sanering med uppföljning. Utöverutredningarpåmarkområdetharettmiljöövervakningsprogramutförtsför omgivandeytochgrundvatten.parallelltmedolikamiljöutredningarförelnaryd harävenkoppladeutredningarutförtsföraringsåsdeponin. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 27

Figur3.1 Schematisksammanfattningavutfördaundersökningar,projektering ochåtgärderinomprojektelnaryd. 3.3 Organisation Beställareförhuvudstudienochfördeförberedandeundersökningarnaförmark området var Alvesta kommun, Bygg och Miljökontoret. Kommunen anlitade SwedpowerochKemaktaKonsultABsomkonsulteridessaprojektskeden. Alvestakommunharvarithuvudmanochgenomförare(beställare)försanerings entreprenadenochbyggochmiljökontoretharfungeratsomtillsynsmyndighet. Till projektet har knutits en styrgrupp bestående av folkvalda politiker i Alvesta kommun,alvestakommunsprojektledaresamtlänsstyrelsenochsödra. Länsstyrelsenhardeltagitgenomprojektetsallafasersomprojektstöd,granskare ochföradministrationavfinansieringsmedelfrånnaturvårdsverket. Övrigafunktioneriprojektetredovisasiorganisationsschematifigur3.2. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 28

Figur3.2 OrganisationsschemaförprojekteringsochentreprenadfaseniElnaryd, Alvestakommun. 3.4 Arbetssättochsamarbetemellanaktörer Alvestakommunupphandladeolikakonsulterunderåren20012004fördeinled ande undersökningarna i Elnaryd, omfattande åtgärdsförberedande undersök ningarochhuvudstudienförområdet. Kommunstyrelsenbeslötinovember2003attkommunenskullevarahuvudman för efterbehandling och sanering av området, och i februari 2004 tog kommun styrelsen beslut om projektgrupp för saneringsprojektet, bestående av repre sentanter från kommunstyrelsen och med Åke Gustafsson som projektledare. Projektgruppen har sedan dess varit den sammanhållande länken under sane ringsarbetetsgång.tillgruppenharävenresurserfrånlänsstyrelsenikronobergs län,sguochsödravaritkopplade. Alvestakommunsagerandeövergickår2005tillattaktivtsvarafördetpraktiska genomförandet av projektet. En redovisning av det planerade genomförandet lämnadestillkommunfullmäktigeidecember2005. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 29

En mer detaljerad beskrivning av arbetssätt under entreprenadutförandet ges i kapitel9. 3.5 Dokumentation Resultaten från gjorda utredningar har dokumenterats i skriftliga rapporter och PM och sammanfattas i kapitel 2. Uppföljning av saneringen och projektet som helhetredovisasidennarapport. UnderentreprenadenharendigitalprojektplatspåInternet(Intercopy)utnyttjats för lagring av data som genererats under entreprenadarbetena och för löpande delgivandeavmiljökontrollensresultattillbeställaren.dengemensammaprojekt platsenunderlättadeinformationsspridningenmellandeinblandadeiprojektet. Övrigdokumentationunderentreprenadskedetredovisasikapitel9. 3.6 Informationochkunskapsspridning Informationomprojektettillberördallmänhethargettsfortlöpandeavprojekt ledareåkegustafssonvidalvestakommun.dialogochhembesökharsketthos markägare och närboende för information och olika överenskommelser om tillträde till mark, omledning av diken, m.m. Inom projektledarens ansvar låg också att ta fram underlag för politiska beslut inom kommunen angående saneringensgenomförandeochförställningstagandenrörandekommunenseko nomiskaansvar. Kontakter med media har också huvudsakligen skötts via kommunens projekt ledare.underpågåendesaneringskeddeenintervjumedentreprenörensmiljö ansvarigochvidenkonferensialvestaintervjuadessguochkonsulteravradio 1. Ett studiebesök på området under pågående sanering anordnades i samarbete mellan beställaren och entreprenören. Besökare var olika aktörer inom mark sanering,t.ex.länsstyrelser,kommuner,sgu,konsulter,m.fl. EnbeskrivningavprojektetpåInternetfinnspåAlvestakommunshemsida 2.Även på länsstyrelsen i Kronoberg ges information om markområdet 3 med referenser till framtagna rapporter 4. En broschyr om pågående saneringsarbeten och bak grunden till projektet togs fram av Alvesta kommun under början av 2007, se bilaga1. EttantalreportageitidningarochpåTVhargjortsomdetaktuellamarkområdeti Elnaryd 5. EnkonferenshöllsiAlvestaden4september2008därerfarenheterfrånprojektet sammanfattades av olika aktörer i projektet. Konferensen besöktes av totalt ca 100 personer inom branschen med förorenade områden. OHbilderna från de olikaföredragenredovisasibilaga4.erfarenheternafrånkonferensensamman fattasävenikapitel13. 1 http://www.sr.se/kronoberg/nyheter/arkiv.asp?programid=214&min=200204 03&PeriodStart=20080902&Period=2&Artikel=2292976 2 http://www.alvesta.se/cm.php?pageid=5915 3 ttp://www.lst.se/kronoberg/amnen/miljoskydd/fororenadeomraden/sanering/sanering.htm 4 http://www.lst.se/kronoberg/amnen/miljoskydd/fororenadeomraden/rapporter/ 5 http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=33731&a=775435&lid=puff_775435&lpos=rubrik http://www.smp.se/nyheter/kraftigtfororenadmarkielnaryd(123030).gm SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 30

4 Ansvarochfinansiering 4.1 Ansvarsutredning Enansvarsutredninghargjortsavlänsstyrelsenunder2002.Underlagförbedöm ning av ansvar är att impregneringsverksamheten skett mellan åren 19451968, attvisslagringavimpregneratvirkeskettdärefter,attdriftavettsågverkskettpå samma fastighet till mitten av 80talet samt att det på fastigheten fanns en deponi med arsenikslam. Ansvarsutredningen drog följande slutsatser angående ansvarförattåtgärdaförorening: Verksamhetsutövarenkanintegörasansvarigförmarkföroreningarnadå detinteskettnågon faktiskdrift efterden1juli1969 Fastighetsägarenharansvarförattåtgärdaarsenikslamdeponin Fastighetsägaren kan åläggas att betala för eventuell värdeökning av fastigheten. Med ansvarsutredningen som grund inleddes förhandlingar med Södra Skogs ägarna. Förhandlingarna resulterade i ett avtal där Södra skulle stå för 10% av kostnaderna,dockhögstmed1750000kr. AnsvarsutredningochavtalharförankratshosNaturvårdsverket. 4.2 Huvudmannaskap För att de statliga efterbehandlingsprojekten ska kunna genomdrivas måste kommunen (eller annan myndighet) ta på sig huvudmannaskapet. Beslut om huvudmannaskapförprojektet,bådedetfinansiellaansvaretochbeställaransvar etförutredningarochgenomförande,skafattasavkommunen. KommunstyrelseniAlvestakommunbeslöt20031111attkommunenskullevara huvudman för efterbehandling och sanering av det förorenade området. Kommunstyrelsentog20051108ettnyttbeslutomattvarahuvudmanförsaner ingen under förutsättning att vissa massor kunde tas emot vid kommunens avfallsupplagialvestaochattdennainsatstillsammansmedkommunenshuvud mannaskapskulleutgörakommunensfinansiellainsatsiprojektet. 4.3 Ansökanomfinansiering När huvudstudien var klar 2002 ansökte Alvesta kommun via länsstyrelsen om finansieringförefterbehandlingsåtgärderfrånnaturvårdsverket: Ansökan 20031205 till Länsstyrelsen i Kronobergs län, Ansökan om stats bidragtillefterbehandlingsåtgärderpåfastigheternaelnaryd1:16m.fl.,alvesta kommun,2003. FrånlänsstyrelsenskickadesenseparatansökantillNaturvårdsverketomanslag förefterbehandling. Naturvårdsverket beviljade 20040122 bidrag på 5 miljoner kronor för projek tering,m.m.och25miljonerkronor20050114förutförande. På grund av förändrade förutsättningar under projekteringen hösten 2005, som innebarökadejordvolymeroch kostnader,ansökte Alvestakommunpånytt via länsstyrelsenomutökadfinansieringföråtgärderfrånnaturvårdsverket: SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 31

AnsökanomstatsbidragtillefterbehandlingsåtgärderpåfastigheternaElnaryd 1:16m.fl.,Alvestakommun,20051125. LänsstyrelsensansökanskickadessamtidigttillNaturvårdsverket: Ansökan om utökat statsbidrag för åtgärder vid f.d. impregneringsan läggningen i Elnaryd, Alvesta kommun. Länsstyrelsen 20051129. Ärende nummer577814105. BeslutomfinansieringfrånNaturvårdsverketkom20051212medytterligare44 miljoner kronor. När beslut om finansiering var ordnad kunde projekteringen färdigställasmedframtagandeavettförfrågningsunderlagförentreprenaden. 4.4 Finansieringochfrivilligaöverenskommelser Naturvårdsverket beviljade initialt 34 miljoner kronor för saneringen år 2003. Efterkommunenskompletterandeansökan2005ökadebidragsdelenfrånNatur vårdsverketmed44mkr. Den slutliga kostnaden för efterbehandlingsprojektet blev 63,5 miljoner kronor. StatenviaNaturvårdsverketfinansierademed55,25miljoner,pengarsomadmini strerasvialänsstyrelsen. Kommunen ska enligt regelverket stå för 10% av den totala kostnaden vilket Alvestakommungjorde.Endelavegeninsatsenpå6,5miljonerkronorutgjordes av arbetskostnader och att ta emot lätt förorenade massor på den kommunala Aringsåsdeponin. I enlighet med slutsatserna från ansvarsutredningen befanns Södra Skogsenergi vara ansvariga att betala 1,75 miljoner kronor för slamdeponin. Nivån för detta delbidrag baserades på resultat från huvudstudien och skedde genom ett avtal mellansödraochlänsstyrelsen. 4.5 Erfarenheterochavvikelser Informationsöverföringen av nya utredningsresultat från kommunen till läns styrelsen och vidare till Naturvårdsverket skedde omedelbart när förutsätt ningarna för finansiering ändrades. Detta underlättade för snabbare beslut om kompletterande finansiering från Naturvårdsverket vilket innebar att projektet kundedrivasigenomutanytterligareförseningarändesomuppstodpågrundav behovetavmerundersökningar. 4.6 Dokumentation Bedömning av efterbehandlingsansvaret, politiska beslut, kommunens och läns styrelsensansökanomstatligabidragsamtbeslutfrånnaturvårdsverketgjordesi dokumentsomrefererastillovan. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 32

5 Huvudstudien 5.1 Omfattning Huvudstudienutfördesunder20022003ochtogsframenligtdåvarandekvalitets manual. Arbetet omfattade viss markprovtagning, laboratorietester, riskbedöm ning samt åtgärdsutredning. En riskvärdering skedde med deltagande av kom munen,länsstyrelsenochnaturvårdsverket(sgu)ochdärbeslutomåtgärdsnivå fattades.följandefältarbetenutfördes: Grundvattenprovtagningförriskbedömning Sedimentprovtagningiavledandediken Laktesterpåförorenadjordförbedömningavlakbarhetenavföroreningar frånjordensamtförjämförelsemedgränsvärdenfördeponering. 5.2 Resultat 5.2.1 Markanvändningochexponeringsrisker Markanvändningen diskuterades vid startmötet med kommunen, länsstyrelsen och Södra Skogsenergi AB 20020815, viket resulterade i bl.a. följande prelimi näraövergripandeåtgärdsmål: Området skall kunna användas för industriverksamhet i enlighet med nuva rande markanvändning utan hälsorisker. På området vistas huvudsakligen personalvidföretagsombedriververksamhet.vistelsetideniområdetärbe gränsattillarbetstid. Kravenpåattväxtlighetochannanbiotaskallkunnaetablerasiområdetär låga. Grundvattnetnedströmsområdetskallskyddassåattuttagfördricksvatten ochbevattningkanske. 5.2.2 Föroreningssituationen Innanhuvudstudienstartadehademarkundersökningarutförtspåområdetunder 2001 (Swedpower). Under 1988 utförde IVL jordprovtagning runt det f.d. sågverketföranalysavklorfenoler. Vidmarkundersökningen 2001(Swedpower)utfördesettstortantalanalyserav jordeninomhelaområdetsomvisadeattföroreningarnalågförhållandevisytligti marklagren (ca 025 cm) och att halterna var kraftigt avtagande med djupet. Arsenikföroreningkundebarakonstaterasdjupareän0,5meteriettområdevid dens.k.arsenikslamdeponin,därslamfrånimpregneringsprocessenhadegrävts ner. FöroreningshalteravarsenikochPAHpå10respektive25cmdjupvisasifigur5.2 ochfigur5.3.föroreningspåverkanigrundochytvatteninomochruntområdet visasifigur5.4. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 33

Figur5.1 Ejbevuxenmarkp.g.a.föroreningspåverkaninomElnarydf.d. impregneringsområde.fotokemakta2004. Ihuvudstudien20022003gjordesenkompletteringavSwedpowersstudie.Risker med förekomst av sexvärt krom kunde avskrivas genom en ny jordprovtagning. Provtagningavjordutfördesävenutanförstängsletskortsidornordvästochsyd ostomområdetochmankundekonstateraattarsenikföroreningenvaravgränsad tillfastighetsgränsen.ingenannanjordprovtagningförutsågsikommunensupp handlingsunderlag,menidenhandlingsplansomredovisadesislutrapportenöver huvudstudien konstaterades att kompletterande jordprovtagning var nödvändig förattklargöravissaosäkerheterrörandeföroreningssituationen.dessavarprov tagning under asfaltplattan, i jordhögarna, framför f.d. sågverksbyggnaden (dioxiner)samtimisstänktkreosotförorenatområdeidennorradelenianslutning tillarsenikslamdeponin. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 34

6295200 EP53 EP3 EP44 As, 10cm EP4 EP8 6295150 EP5 EP7 EP54 EP6 XRF24 grund EP11 6295100 EP12EP16 EP41 EP38 EP50 EP55 EP60 EP56 6295050 EP49 EP57 EP17 EP14 EP23 EP19 EP21 EP47 EP48 6295000 EP46 EP43 EP58 EP24 EP25 EP29 EP30 6294950 EP28 EP31 EP32 6294900 EP51EP33 EP61EP34 EP52 EP59 6294850 EP37 6294800 6294750 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 mg/kg TS 1000 100 70 40 EP1 EP39 6295200 EP3 As, 25cm EP2 EP8 6295150 EP7 EP10 EP9 EP11 6295100 EP12EP16 EP13 EP15 EP60 6295050 EP17 EP14 EP18 EP23 EP19 EP21 6295000 EP42 EP20 EP22 EP24 EP25 EP26 EP29 EP30 6294950 EP27 EP28 EP31 20 15 10 0 6294900 6294850 EP36 EP35 EP45 EP33 EP34 EP52 6294800 6294750 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 Figur5.2 Utbredningavarsenikpå10respektive25cmdjup. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 35

6295200 6295150 6295100 mg/kg TS 1000 150 EP1 EP3 EP44 EP4 EP8 EP5 EP7 EP6 EP10 EP41 EP38 EP16 PAH-c, 10cm 6295050 6295000 6294950 6294900 50 9 7 0.3 EP14 EP19 EP17 EP23 EP21 EP43 EP22 EP24 EP25 EP29 EP30 EP28 EP31 EP32 EP33 EP34 6294850 0 EP37 6294800 6294750 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 6295200 EP1 EP3 EP44 PAH-ö, 10cm mg/kg TS 6295150 6295100 EP4 EP8 EP5 EP7 EP6 EP10 EP41 EP38 EP16 1000 200 6295050 6295000 6294950 6294900 EP14 EP19 EP17 EP23 EP21 EP43 EP22 EP24 EP25 EP29 EP30 EP28 EP31 EP32 EP33 EP34 100 40 20 6294850 EP37 0 6294800 6294750 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 Figur5.3 UtbredningavPAHc(övrebilden)ochPAHö(nedre)iytjorden(10cm). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 36

5.2.3 Riskbedömning Huvudstudiensriskbedömningochframtagnaplatsspecifikariktvärdenvisadeatt de höga arsenikhalterna i marken inom området, framför allt i ytjorden, samt förekomst av kreosotförorenad ytjord kunde medföra negativa effekter för djur och människor som vistas inom området vid den aktuella och planerade mark användningensomindustriområde.ställvisvararsenikhalternasåhögaattriskför akutahälsoriskerbedömdesfinnasvidetteventuelltoavsiktligtintagavförorenad jord. Miljöpåverkan av arsenik och kreosot observerades i marken som kala, ej bevuxnafläckar,sefigur5.1. Riskbedömningenvisadeävenattdetintekundeuteslutasattgrundvattnetshöga halteravarsenikpåsiktskullekunnamedförapåverkanpådricksvattenbrunnar nedströms.spridningshastighetenavarsenikigrundvattenakviferenuppskattades tillcaenmeterperår.faktiskamätningarigrundvattnetindikeradeenpåverkan avarsenikca50meternedströmsområdet,sefigur5.4.kojtasjönbedömdesej kunnapåverkasavspridningfrånområdetochskyddetavdennarecipientvarej styrandeföråtgärdsbehovet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 37

åsen Maxhalt As ytvatten ofiltrerat Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Mkt låga halter Max As brunnar ofiltrerat >= 400 μg/l >= dricksvattennorm (10 μg/l) >= 3 x bakgrund > bakgrund <= bakgrund Maxhalt As gv-rör ofiltrerat 26 >= 400 μg/l >= dricksvattennorm (10 μg/l) >= 3 x bakgrund > bakgrund <= bakgrund Elnaryd 0.76 VI S* PO L * 2021 2.3 VI S*PO L*2023 190 9.9 Gustavslund 48 0.14 VI S* PO L* 2019 3.9 Ungefärligt läge för arsenikdeponi 24 770 530 330 510 VI S* PO L* 1589 170 6 250 11 1.9 190 7.9 VI S* PO L * 2022 0.64 4.3 400 35 11 2.9 12 VI S* PO L* 1590 68 Ungefärlig sträckning för <0.5 tidigare järnvägsspår 51 Häs th a ge n 0.22 VI S* PO L* 200 3 1.8 21 VI S* PO L* 2 005 51 VI S* PO L* 2004 0.59 4.7 1.3 2.5 2.1 <0.5 Figur5.4 Kartameduppmättmaxhalt(μg/l)igrundvattenpåochnedströmsdetförorenadeområdetunderprovtagningarireferensfasen.

5.2.4 Åtgärdsbehov Det konstaterades att arsenik dominerade föroreningsutbredningen och styrde åtgärdsnivånförnästanhelaområdet.kreosotbedömdeskunnafinnaspåstörre djupiframförallttvådelområden,ettidennorradelenavområdetochettmin dreidensödra.äveniarsenikslamdeponinfannsarsenikidjuparejordlager. I huvudstudien 2002 uppskattades volymen förorenad jord till ca 13600 m 3 på 00,5 meters djup (åtgärdsmål 15 mg As/kg TS) plus grov uppskattning av PAH förorenadjordpåca3000m 3 nertill1,5meter. 5.2.5 Åtgärdsutredningochkostnader Mot bakgrund av att ett stort åtgärdsbehov ansågs föreligga utreddes lämpliga åtgärderförattreducerakonstateraderisker.metodersomövervägdesvaröver täckningochavskärmning,stabiliseringochsolidifieringinsitusamturschaktning av jord med efterföljande behandling genom deponering, jordtvätt, termisk avdrivning, förbränning eller biologisk behandling. Samtidig förorening av både arsenikochpahvarbegränsandeförvaletavbehandlingsmetod. Avdeolikametodernabedömdesurschaktningavförorenadjordochdeponering varalämpligast.huvudargumentetfördettavardetförhållandevislågaprisetoch att metoden är säker på längre sikt genom att huvuddelen av föroreningen avlägsnasfrånområdet.jordtvättonsitediskuterades,dockkonstateradesattde mätbara åtgärdsmålen för marken (acceptabla resthalter i jorden) var lägre än teoretiskmöjligreningsgradienjordtvätt,varmedåterläggningintevarmöjligoch en stor volym massor därmed ändå måste deponeras. En behandling med jordtvätt på plats krävde också enligt miljöbalken tillstånd, vilket skulle skjuta saneringsstartenlängreframitiden. Hög grundvattennivå inom området och stor vattengenomströmning p.g.a. genomsläppligaåsmaterialgjordeattmetodersominneslutningochövertäckning inte var genomförbara. Termisk avdrivning och förbränning konstaterades vara dyra metoder och biologisk nedbrytning osäker avseende reningsgrad för vissa PAHochdessutomtidskrävande. Femolikaåtgärdsalternativavseendeurgrävningavjordmedolikahaltgränserför sanering (mätbara åtgärdsmål) utreddes och borttagen mängd arsenik samt reduktion av spridning jämfördes i huvudstudien. Följande åtgärdsnivå befanns vara tillräcklig för att nå de satta åtgärdsmålen avseende markanvändning och skyddavgrundvatteniområdet: Urschaktning av jord med halter överstigande mätbara åtgärdsmål på 20mg As/kg TS till ett djup av 0,25 m och 40 mg As/kg TS för ett djup störreän0,25m Urschaktning av jord med halter överstigande mätbara åtgärdsmål på 20mgPAH16/kgTStillettdjupav0,5moch40mgPAH16/kgTSförett djupstörreän0,5m. Schaktdjupetvargenerelltytligt,nertillca0,5meterförarsenikochnågotdjup areförslamdeponinochförkreosotförekomstiettmindredelområde.samman tagetuppskattadesdenförorenadejordvolymenuppgåtillknappt17000m 3. Denareellautbredningenavdetområdesomavsågssanerasbeskrivsungefärav arsenikutbredningenifigur5.1. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 39

Kostnadenfördetföreslagnaalternativetuppgickenligtpreliminäraskattningari huvudstudientillca25miljonerkronorförschaktningochdeponering.medsyfte att minska både transporter och deponering samt kostnaderna planerades ca7000m 3 lättförorenadejordmassoranvändassomtäckmassorvidavslutning avalvestakommunaladeponi,aringsåsdeponin. 5.2.6 Måluppfyllelse Överslagsberäkningar indikerade att åtgärdsmålen rörande reducerad spridning för det föreslagna alternativet skulle nås då mängderna arsenik uppskattades reducerasmed95 %. 5.3 Erfarenheterochavvikelser Resultaten från huvudstudien skiljer sig mot utfallet i entreprenaden avseende utbredning och föroreningsdjup. En viktig erfarenhet är därför att mer jord provtagning och djupare borrhål och/eller provgropsgrävningar bör utföras i större omfattning redan i huvudstudieskedet. Detta hade resulterat i en bättre föroreningsavgränsning vilket hade gett ett bättre underlag för kostnads beräkningarochbidragsansökantillnaturvårdsverket.dettahadeisinturminskat riskenförförseningaravefterbehandlingsstarten. Naturvårdsverketbeviljademedelförsaneringen,dockunderförutsättningattett ambitiösareåtgärdsmål,15mg/kgts,valdessomhaltgränsförsaneringenihela denförorenadejordprofilen.motivfördettavarfrämstenbegränsadökningav kostnaden i förhållande till den ökade miljönyttan. Enligt gjorda beräkningar reducerades98%avarsenikföroreningenmeddenyaåtgärdsmålen.attsanera meränvadmanbehöverurrisksynpunkt,kanmotiverasavförsiktighetsprincipen ochattdetföreliggerosäkerheteriallastegienmiljöutredning,frånprovtagning till riskbedömning och för själva utförandet. Det uppkommer dock en annan miljöbelastningpågrundavökadetransporterochonödigdeponering.utfalletför Elnaryd blev annorlunda på grund av nya resultat under projekteringen, vilket diskuterasmerikapitel6. 5.4 Dokumentation Resultatensammanställdesiföljanderapport: ÅtgärdsförberedandeutredningvidElnarydf.d.impregneringsanläggningiAlvesta kommunkompletteringavhuvudstudie,kemaktaar200224.gabriellafanger, SaraSödergren,MarkElert,MichaelPettersson,Slutversion,20021220. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 40

6 Projektering Ett förfrågningsunderlag för entreprenadarbetena inom Elnaryd f.d. impreg neringsfastighettogsframunderprojekteringen.projekteringenomfattadeäven fältprovtagning för fastställande av utbredningen av det förorenade området. Införprojekteringengjordesävenettantalutredningaribeställarensregi. Figur6.1 Detf.d.impregneringsområdetiElnaryd,Vislanda.Vyåtnordväst. Avverkningavträdochslyharskettförattunderlättaförprovtagning underprojekteringochkommandesanering.fotosweco:maj2005. 6.1 Förberedandeundersökningarinförprojektering Innan projekteringens start gjordes ett antal förberedande utredningar i huvud mannensregi: Jordprovtagningförattbättreavgränsautbredningenavarsenikochkreo sotivissadelområdensomidentifieratssomosäkraihuvudstudien. Jordprovtagning för undersökning av förekomst av dioxiner vid det f.d. sågverketochbedömningavbehovavåtgärdförjordvallarnasamtunder asfaltplattan. Bedömning av om åtgärder är tillståndspliktiga och kräver en tillstånds ansökan,främstförplaneradeschaktarbetenavjordundergrundvatten ytansamteventuellspontning. Framtagande av haltgränser för användning av massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggning vid täckning av en del av Alvesta kommunala avfallsupplag. Utredningavupptagavarsenikiväxterochkravpåomhändertagandevid röjning. Resultatenavdessainledandeundersökningarredovisasnedan. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 41

6.1.1 Avgränsningavförorening Jordprovtagning utfördes under sommaren och vintern 2004 för att avgränsa föroreningenytterligare.följandekundekonstateras: Resultatenindikeradesammantagetenmycketheterogenföroreningssituation medföroreningartillmeränettparmetersdjupinomettrelativtstortområde idennorradelen.enprovpunktvarmycketförorenadochmanobserverade kreosotifri(egen)fas.härförekomävenarsenikdjuptnerijorden.isamband med installation av grundvattenrör i de mest förorenade norra delarna påträffadesarsenikpåstoradjupienprovpunkt. Förekomstaven ny misstänktarsenikslamdeponiiettområdedärhögaarse nikhalter uppmättes kunde inte bekräftas genom förtätad provtagning och analys.uppgifterhargjortgällandeattdeponeringskeddeitvåstyckenslam deponier,intebaraen.iswedpowersutredninglokaliseradeslägetavdenena. De uppmätta halterna av dioxinliknande substanser, som kan finnas som bi produktikemikaliersomanväntsfördoppning(klorfenoler),varförhållandevis lågaochbedömdes,viddenplaneradeindustrimarksanvändningen,inteföran ledaåtgärderfördenf.d.sågen. Endastenavgränsaddelavenavjordvallarnahadeförhöjdahalteravarsenik somföreslogsgrävasbortvidensanering.jordenunderasfaltplattankonsta teradesvararen. Då det tidigare bedömts olämpligt att schakta kraftigt arsenikförorenad jord under grundvattenytan, p.g.a. risken för ökad spridning med grundvattnet, bedömdesenspontkrävasidelområdendärgrävarbetenskulleskepåstoradjup. På grund av kostnaden för spontning eftersträvades ett så litet område som möjligt. Projekteringsresultaten som redovisas i kommande avsnitt visar i mer detaljföroreningsutbredningenochbehovetavspont. Efter den första provtagningen på sommaren 2004 gjordes en uppskattning av förorenadevolymertillca15800m 3 på00,5metersdjupförettåtgärdsmålpå 15 mgas/kg TS samt arsenik och PAHförorenad jord på större djup i och runt arsenikslamdeponin (preliminär uppskattning ca 5300m 3 ). Totalt var den föro renadevolymenalltsåca25%högreänvadsomredogjordesförihuvudstudien. Vid den andra provtagningen i december 2004 konstaterades ytterligare platser meddjuptliggandeförorening. Detnoteradesattgrundvattennivåerna varextremt högainomområdetvidtid punkten för de utförda provtagningarna. Vatten har tidigare även genom strömmat området i form av ytavrinnande vatten från uppströms belägna områden. Under en period föregående provtagningen i november 2004 ström madevattenmedhögtflödeientillfälligbäckidennorradelenavområdet,vilket bedömshaberottpåattinloppettillkulvertengenomområdetochvidjärnvägen varigensatt.höggrundvattenytaochstoravattenflödengenomområdetkonsta teradeskunnablistyrandeförplaneringenavefterbehandlingsarbetena. 6.1.2 Utredningavbehovaverforderligatillstånd Enligt miljöbalkens bestämmelser avser vattenverksamhet alla arbeten i vatten områden som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, t.ex. muddring, pålning, grävning, dikning, mm. Vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän eller enskild synpunkt överväger skadorna av den. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 42

Vattenverksamhet omfattar även bortledande av grundvatten, t.ex. genom länspumpningsomskullekunnabliaktuelltisambandmedschaktarbetetielna ryd. I princip kan alltså länspumpning eller annat bortledande av grundvatten kräva tillstånd enligt 11 kap 9 Miljöbalken. Undantag från kravet på tillstånd gäller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen eller miljönskadas.bevisbördanliggerpåverksamhetsutövaren. Alvesta kommun förde samråd med länsstyrelsen i Kronoberg kring huruvida planerade grävarbeten under grundvattenytan, spontning och avsänkning samt avledningavrenatgrundvattenirecipientutgjordevattenverksamhet. Länsstyrelsengjordebedömningenatttillståndförvattenverksamhetintebehöv des om sökanden kunde visa att omgivningspåverkan, dvs. grundvattenavsänk ningen utanför spontat område, skulle bli begränsad vilket utreddes senare (Kemakta, 2004). Vissa säkerhetsåtgärder krävdes dock, främst rening av vatten till acceptabla nivåer innan utsläpp fick ske i recipient samt mätning av omgivningspåverkaniettkontrollprogram. 6.1.3 RiskbedömningförAringsåsdeponin Under 2003 utfördes en riskbedömning för att klargöra vilka maximala föro reningshaltersomfårfinnasijordmassorsomskaanvändasförtäckningavdelar av Aringsåsdeponin. Laktester samt spridnings och exponeringsberäkningar utfördesmedbeaktandeavskyddsobjekteniomgivningen,framföralltmänniskor somvistaspådeponinochnärliggandelillesjön. Följande haltgränser för massor somdeponerasiskyddstäckningen ovantätskiktettogsframistudien från2003: arsenik<50mg/kgts cancerogenapah<30mg/kgts övrigapah<100mg/kgts. För materialanvändningen gäller vissaförutsättningarochkrav,t.ex.attmaterialetejfårplacerasytligareän30cm från ytan, att uppskattade 7 000 m 3 jord ska placeras över en yta på maximalt 25000m 2 (30cmtjockt),attlokaliseringenskersåattriskenförgenomströmning avgrundvattenminskas (centralt/högtpådeponin),attinblandningavbark och annatorganisktmaterialejbörskeochattinblandningavkalkejfårskedådetför samtligafallfinnsenriskförökadurlakningavarsenik. 6.1.4 Upptagavarsenikiväxtlighet Växtligheten (grenar och stammar) inom impregneringsområdet röjdes inför efterbehandlingsarbetena(rötternalämnadestillentreprenaden). Enbedömninggjordesavhuruvidaväxtlighetenkantauppsåmycketarsenikatt det avverkade materialet måste omhändertas på särskilt sätt. Det är känt att arsenikkantasuppiväxtermenattkoncentrationenvanligenminskarfrånrötter till stam och från löv till ätbara delar. Enligt de data som fanns att tillgå i litteraturen bedömdes halterna med stor sannolikhet bli så låga i grenar och stammaratt deinteskulleinnebäranågrahälsoellermiljöriskerellerfånågon konsekvensföromhändertagandetefteravverkning. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 43

6.2 Upphandlingavprojektör UpphandlingavkonsultförprojekteringengjordesenligtLOU,lagenomoffentlig upphandling, med ledning av bestämmelser i ABK 96 och AFdelen togs fram enligtafkonsult97. Förfrågningsunderlagetinnehöllenhuvudtidplanochenuppdragsbeskrivningoch beskrev resultaten av tidigare utredningar. För att underlätta utvärderingen av inkomnaanbudanvändesettanbudsformulär. TillAlvestakommuninkomsjuanbudförprojekteringen,varavtvåinteutvärder ades då de antingen inkom efter anbudstidens utgång eller inte uppfyllde skall kraven.dekvarvarandefemanbudenutvärderadesefterföljandemodell: - Ekonomi(Budget+timpriser):45% - Mjukaparametrar,dvs.förmåga,utbildningocherfarenhet:55% Anbuden poängsattes efter olika kriterier enligt nedan. I samtliga kriterier till deladesinlämnadeanbudettbetyginomskalan0 5efterhurväldeuppfyllde kommunensönskemål. Tabell6.1 Underlagförpoängsättningvidanbudsutvärderingförmarksanerings entreprenadelnaryd. Poäng Bedömning 1 Kvalitetsbrister,klartsämreänförväntningar 2 Mindregod/bra,uppvisarvissabrister,någotsämreänförväntningar 3 Godkänd,acceptabel,motsvararförväntningar 4 God/bra,visstmervärde,någotbättreänförväntningar 5 Mycketgod/bra,stortmervärdee.dyl. Följandekriteriervärderades: Anbudsgivaresreferensuppdragförorganisationen;poänggavsför: - projekteringavefterbehandlingsentreprenader - attprojekteringenomfattataktuellefterbehandlingsmetod - attentreprenadenomfattataktuellföroreningstyp(as,pah) Organisationens personalförmåga samt kompetens och utbildning inom fack området. Projektledarens och projektmedarbetarnas (2 st) referensuppdrag; poänggavsför: - Referensuppdragavsnarliknaturvadavserförorenandeverksamhet - Referensuppdragmedliknandeefterbehandlingsmetod - Referensuppdrag med liknande föroreningstyp och hydrogeologiska för hållanden Förprojektledarenvärderadesäven: - Ledandeställningireferensuppdragavseendetekniskstyrning. Enligt förfrågningsunderlaget kunde två referensuppdrag ge max 3 poäng och ytterligarereferensuppdrag,dockmax2st,erhöllmax1,0poängvardera. Anbudslämnarensmodellförkvalitetssäkringochmiljöledningssystembedömdes mengavsrelativtlitenviktiutvärderingen. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 44

Anbudslämnaren bedömdes också efter lämnad genomförandeplan för projek teringenframtillfärdigtförfrågningsunderlag. Swecobedömdeshadetekonomisktmestfördelaktigaanbudetochvaldessom projektörförmarksaneringen. Ersättningsformförprojekteringenvarlöpandearvoderingmot budgetoch mot incitament60/40%,dvs.överskredsbudgetenerhöllkonsultenendast60%avde kostnadersomlågöverbudgeten.omkostnadenförprojekteringenblevlägreän budget erhöll konsulten förutom nedlagda kostnader även 40% av skillnaden mellanprojekteringskostnadenochbudgeteradkostnad. 6.3 Omfattningavprojektering Iprojekteringentogsettförfrågningsunderlagframförefterbehandlingsentrepre naden av upphandlad konsult. Alvesta kommun med beställarstöd ombesörjde framtagandeavvissahandlingar. Projekteringsarbetetinleddesmedettantalprovtagningarpåområdetmedsyfte attfåettbättreunderlagförmängdberäkningariförfrågningsunderlagetsmängd beskrivningsamtförattfastställadenslutligalokaliseringenavsponten.följande fältarbetenutfördes: Provtagning till två meter i punkter jämt fördelade över hela verksamhets områdetgenomskruvborrsprovtagning. Kompletterande provtagning på större djup i ett antal provtagningspunkter. Skruvborrsprovtagningmedborrbandvagn. Klassningavjordvolymerirutnät(preliminärschaktplan)eftertolkningavföro reningssituationen genom simulering med Surfer och metoden natural neighboursamtmedmetodernamvsochkriging. Samtligaprovtagningspunkterredovisaspåkartaifigur6.2. Under projekteringen liksom under huvudstudieskedet utfördes jordprovtagning genomskruvprovtagning med borrbandvagn,geotech604d,ochenskruvmed diameterø80mm.provtogsutdirektfrånskruventilldiffusionstätapåsar,med samlingsprov över varje halvmeter. Rengöring av skruven skedde mellan varje provtagningsuttag.isambandmedprovtagninggjordesokulärjordartsbedömning samtnoteringaromjordart,färgochluktifältprotokoll.utvaldaprovsändestill laboratoriumsammadagförkemiskanalys. Jordprov analyserades genomgående med avseende på arsenik och inom vissa delområden även med avseende på PAH16. Analys gjordes även på gamla betongsliprar på området. Sammantaget analyserades arsenik på 395 jordprov och3betongprovochpah16på115jordprovoch1betongprov. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 45

Figur6.2 Provtagningspunkterunderprojekteringen(rödaochblå)samttidigarepunkter(svartaochgröna).

6.4 Resultatavinledandeprojektering Medledningavutfördprovtagningocherhållnaanalyserkonstaterades,tillskill nadfråntidigareutredningar,attföroreningfannsändanertillberg. I figur 6.3 och figur 6.4 visas uppmätta och interpolerade halter av arsenik och PAHöversamtligadjup.DentotalavolymenarsenikochPAHförorenadjordmed halteröverdemätbaraåtgärdsmålenpå15mg/kgtsförarsenikoch2040mg/kg TSförPAH16uppskattadestillca80000m 3,vilketvarnästantregångermerän vadsomuppskattadesideförberedandeutredningarnaunder2004.innanprojek teringenkundeavslutas(seavsnitt6.6.)blevdetdärförnödvändigtförbeställaren attpånytttaställningtillvalavåtgärdsnivå(seavsnitt6.5). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 47

Figur6.3 Uppmättaochinterpoleradehalteravarsenikpåsamtligadjup.

Figur6.4 UppmättaochinterpoleradehalteravPAHpåsamtligadjup.

6.5 Revideradriskbedömningochriskvärdering Undersökningarnaunderprojekteringenvisadealltsåpåenbetydligtstörrevolym förorenade massor än vad tidigare undersökningar gett information om. Resultatenändradedärmedförutsättningarnaförentreprenadensomberäknades kunnainnebärakostnaderpåca100miljonerkronoromdeursprungligaåtgärds målen skulle behållas. Innan projekteringsarbetet kunde slutföras fick Alvesta kommun därför utföra en ny bedömning av risker, åtgärder och kostnader och därefter lämna in en kompletterande ansökan till Naturvårdsverket om utökad finansiering,seavsnitt6.5.16.5.4. 6.5.1 Genomgångavalternativaåtgärder Ibeställarensregi utreddesolikaalternativaschaktförfaranden medvalavolika åtgärdsnivåavseenderesthalterinomochutanförspont.fördeolikaschaktnings alternativenövervägdesmiljökonsekvenserochkostnaderochienriskvärdering fattadesbeslutomnyinriktningavåtgärder. Tekniskaochpraktiskaförutsättningarföralternativabehandlingssättundersöktes av projektören (Sweco, 2005), där bland annat jordtvätt på plats och inkapsling medolikautförandevarianteråterigenstuderades. 6.5.2 Revideradriskbedömningochriskvärdering Eftersom Naturvårdsverket hade gett bidrag för ett mer ambitiöst mätbart åtgärdsmål för arsenik (15 mg/kg TS) än vad riskbedömningen i huvudstudien visade(20respektive40mg/kgtsförolikadjup)uppkomföljandefrågeställning: Kan ursprungliga (2002) eller andra åtgärdsmål väljas med bibehållet skyddförhälsaochmiljöavseendespridningenavarseniktillomgivande dricksvattenbrunnar? Målet för saneringen kvarstod, dvs. att reduktion av arsenik skulle minska till maximalt 3 kg/år, vilket ska ge ett skydd för omgivande dricksvattenbrunnar genomattdricksvattennormenförarsenikinteöverskrids. I den reviderade riskbedömningen togs hänsyn till den mer omfattande före komsten av förorening på större djup vilket innebar en större vattengenom strömning genom förorenade massor och därmed möjligen en större pågående föroreningstransportänvadsomvaritkäntsedantidigare. Ennyriskbedömninggjordessomomfattadespridningsberäkningarochjämförel seavreduktionenavläckagetförettantalnyaåtgärdsalternativ: Urgrävningenligtolikaåtgärdsmål;sjualternativtestades (As1540mg/kgochPAH162040mg/kg). Inkapsling(4alternativ)ochjordtvätt(2alternativ) Därutöver gjordes en riskbedömning av utbredningen av det slutliga spont området samt möjligheten att lämna mindre delområden med förorening på störredjuputanförspont. 6.5.3 Slutsatserangåendemätbaraåtgärdsmålochfinansiering Riskbedömningen kunde visa att erforderlig riskreduktion skulle klaras med följandeangreppssätt: SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 50

Omfattande åtgärder (låga mätbara åtgärdsmål) tillämpas innanför spontensamtiytjordeninomhelaområdetnertillenmetersdjup Någothögreåtgärdsmåltillämpasutanförspont. Lokaliseringenavspontenbehöverinteändras. Inomvissamindredelområdenkanarsenikochkreosotföroreninglämnas kvarutanriskföroacceptablaläckagetillomgivningen. Itabell6.2redovisasdereviderademätbaraåtgärdsmålen(haltgränserförsane ringijord)förelnaryd. Tabell6.2 Förslagtillrevideradeåtgärdsmålframtagnaunderprojekteringen2005. Djup Mätbartåtgärdsmål Arsenik Mätbartåtgärdsmål PAH16 Inomspont Utanförspont Inomspont Utanförspont 01m 15 15 20 20 >1m 15 40 40 40 Trotsattdettaåtgärdsalternativresulteradeienmindrevolymjordändeninitialt uppskattade volymen i projekteringen ökade kostnaderna jämfört med huvud studiensuppskattning.efterdiskussionerochennyriskvärderingvaldesslutligen ett alternativ med en budgeterad kostnad på 84 Mkr, dvs. bidragsdelen från Naturvårdsverketsökademed44Mkr. Referensundersökningaravgrundochytvattensamtsedimentinomochutanför industriområdet utfördes under 20022006 före entreprenadens igångsättande. Sammantaget ger undersökningarna stöd för att en spridning av framför allt arsenikskersamtattgrundvattnetspåverkansområdeökarmedtiden.mätning arnagavstödförattenomfattandeåtgärdförelnarydområdetkrävsförattpå längresiktskyddagrundvattenförekomsternaiområdet. Kompletterandespridningsberäkningarförattbelysariskernaförnegativahälso effektervidspridningvisadeattdricksvattennormkanöverskridasomca3070år. Avseende PAHläckaget bedömdes detta vara lågt, dock fanns en osäkerhet rörandeeventuellnedträngningibergochtransporttillbergsborradebrunnar. De nya uppgifterna om föroreningssituationen förändrade inte riskbilden eller åtgärdsbehovetp.g.a.hälsoriskervidvistelseinomområdet,somfrämststyrsav kontaktmedförekommandehalteriytjordennertillettparmetersdjup. 6.5.4 Beställarensövrigaarbetenunderprojektering 6.5.5 ÖkadevolymertillAringsåsdeponin Resultatenfrånjordprovtagningenunderprojekteringenvisadeävenattvolymen lätt förorenad jord kunde bli större än den preliminära uppskattningen på 7000m 3.Inledandeuppskattningarindikeradeca40000m 3 jordochdeslutliga uppskattningarna efter reviderade åtgärdsmål gav knappt 20000 m 3 jord. En kompletteranderiskbedömningunderhösten2005visadeattupptill40000m 3 lättförorenademassor(haltas<50mg/kgts)skullekunnaplaceraspåaringsås deponinunderförutsättningattdensammanlagdaytasommassornaupptarinte överskrider35000m 2 (vilketskulleinnebäraenmäktighetavmassornaideponin påminstcaenmeter).kompletterandelaktesterrekommenderades. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 51

6.5.6 Analysparametrar I inledningen av projekteringen beslutades att man förutom arsenik fort sättningsvisiprojektet(projekteringochentreprenad)endastskulleanalyserade PAHkomponenterförvilkadettagitsframplatsspecifikariktvärdenochåtgärds mål. Detta innebar att man analyserade de vanligaste 16 PAHföreningarna (PAH16).Inågraavdeförberedandeundersökningarnahade20PAHföreningar analyserats(pah20),dvs.fyraextrapahföreningarsomärvanligakomponenter i kreosotolja. Enligt de analysdata som fanns att tillgå från Elnaryd utgjorde de fyra extra PAH:erna endast några procent (maximalt upp till 10%) av totalinnehållet i den kreosotförorenade jorden. I kraftigt förorenad jord (fri fas) uppgick innehållet till ca20%. Jord med mycket höga halter kommer dock att schaktasuroberoendeavanalysmetod. 6.5.7 Bakgrundshalter Förattfåenbättreuppfattningombakgrundshalternaavmetallerigrundvattneti närområdet (dvs. grundvatten opåverkat av föroreningar), installerades ett grundvattenrörpåfastighetenelnaryd1:28(kallat ref.rör ).Syftetvarbl.a.attge stöd för kommande miljöövervakning av omgivande grund och ytvatten före, underocheftersanering.röretplaceradessöderomdenkonstgjordadammsom liggerpåenfastighetnordvästomelnaryd1:16iettbedömtopåverkatområde. Området ligger uppströms det förorenade området och kan inte nås av föroreningarsomspridsfrånfastigheten. 6.6 Avslutandeprojekteringförfrågningsunderlag 6.6.1 Schaktplan Med hänsyn till de nya åtgärdsmålen och med ledning av resultaten av utförda provtagningarochanalysertogprojektörenframslutligakartor medförväntade åtgärdsområden.halteravarsenikochpahredovisaspåtvåolikadjupifigur6.5 ochfigur6.6samtifigur6.7ochfigur6.8.indelningeniolikaföroreningsklasserav arsenikgjordesävenutifrånförväntatomhändertagandeavuppgrävdamassor. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 52

Figur6.5 Uppmättaochinterpolerade(MVS)halteravarsenikpå01mdjupsom schaktplaneniförfrågningsunderlagetbaseraspå. Figur6.6 Uppmättaochinterpolerade(MVS)halteravarsenikpå67mdjupsom schaktplaneniförfrågningsunderlagetbaseraspå. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 53

Figur6.7 Uppmättaochinterpolerade(MVS)halteravPAHpå01mdjupsom schaktplaneniförfrågningsunderlagetbaseraspå. Figur6.8 Uppmättaochinterpolerade(MVS)halteravPAHpå67mdjupsom schaktplaneniförfrågningsunderlagetbaseraspå. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 54

Förattstyramiljökontrollochschaktningunderentreprenadendeladesområdet iniettrutsystemom10x10meter.klassningenavjordinomrutornabaseraspå utförda analyser och en tolkning av föroreningssituationen enligt kartredo visningenovanochredovisadespåenschaktplanmedföljandemärkning: A:Uppgrävdamassorsomkanutnyttjasföråterfyllnad B: Täckskiktsmassor till Aringsåsdeponin (Bmassor under grundvatten ytanomhändertaspåmottagningsanläggning) C:Omhändertagandepåmottagningsanläggning D:Farligtavfall Schaktplanen utgör ett underlag för hur entreprenörens arbete ska styras och ingåriförfrågningsunderlaget,sefigur6.9förettexempelpå00,5metersdjup. HaltgränserförsaneringavPAHocharsenikgesikapitel7,därmätbaraåtgärds målochåtgärdskravsummeras. Klassificering av schaktmassor vid sanering av Elnaryd 1:16 Schaktdjup 0-0,25 m under mark Area 10 x 10 meter per ruta cab cb cc cc ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq cr cs ct 151 A C C B C 150 A B C C B B 149 A B C C A A 148 A B B A A A 147 B C C C C B A 146 A C C C C C B 145 A C C D D D C 144 A B C D D C 143 A B C C C B 142 A A A A C C C C C 141 B B D C C C C C C 140 A C C C C C C 139 A C C C C C C 138 A C C C C C C 137 A C C B B B C 136 A C C A C B A 135 A C C C C C B 134 A B C C C C C C 133 A B C C C C C C C C 132 A B C A B B B B C C C C C A 131 B B C C C C B B B C C C C B 130 B B C C C C B B B B B C C C 129 A B B B B B B C C C 128 A B B C C B B B B 127 A B B A 126 125 124 123 A C B A A 122 A B C C C A 121 A B C C C A 120 A B C C C B 119 A B B C C C B 118 A B C C C C 117 A C C B B C C 116 A B B C C C B B C 115 A B B B B C C C B A A 114 A B B B B B A 113 A B B C B A 112 A C C C A 111 A C C C A 110 A C C C A Figur6.9 Exempelpåschaktplanför00,5meterundermarkytan(urförfrågnings underlagetförentreprenaden).rutormedbokstavbdschaktasbort menomhändertaspåolikasätt,amassorärrenaochfriklassas. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 55

Frångjordaanalyserochbedömdutbredningavföroreningaruppskattadesvoly menarsenikochpahförorenadjordinomolikahaltintervall,setabellennedan. DetskanoterasattenandelavvolymenärförorenadmedbådearsenikochPAH. DentotalavolymenarsenikochPAHförorenadjordmedhalteröverdemätbara åtgärdsmålenuppskattadestill49000m 3,vilketärmerändubbeltsåmycketän det som uppskattades i de förberedande utredningarna under 2004. Av detta bedömdes17800m 3 utgörasavbmassor,cmassorca28000m 3 ochdmassor ca 2200 m 3. Ytterligare 19000 m 3 Amassor uppskattades tillkomma, dvs. rena massorsomkananvändasföråterfyllnadmensommåsteschaktasomförattnå förorening. Ifigur6.10ochfigur6.11visasfördelningenavförorenadjordpåolikadjup.Även idettafallbaserasmängdernapågjordainterpoleringarimvs. Volym(m 3 ) Fördelningenavarsenikförolika djup,beräkning viamvs 16000 KlassIV(>1000mg/kgTS) 14000 KlassIII(>501000mg/kgTS) 12000 KlassII(>4050mg/kgTS) 10000 KlassI(>1540mg/kgTS) 8000 6000 4000 2000 Figur6.10 0 01 12 23 34 45 56 67 78 Djupundermarkytan(m) Volymarsenikförorenadjordpåolikadjup(baseratpåSwecos presentation,bilaga4). Volym(m 3 ) 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 FördelningenavsummaPAHförolika djup,beräkning viamvs KlassIV(>2000mg/kgTS) KlassIII(>1002000mg/kgTS) KlassII(>40100mg/kgTS) KlassI(>2040mg/kgTS) 0 Figur6.11 01 12 23 34 45 56 67 78 Djupundermarkytan(m) VolymPAHförorenadjordpåolikadjup(baseratpåSwecos presentation,bilaga4). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 56

6.6.2 Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget formulerades som ett traditionellt förfrågningsunderlag förutförandeentreprenadenligtab92 6 medingåendelänsvattenbehandlingsom entotalentreprenadenligtabt96.detbeslutadesattmiljökontrollenochklass ningavmassorskulleutförasaventreprenören,vilketframföralltmotiveradesav samordningsskälochriskförkostsammastilleståndförbeställaren. Förfrågningsunderlaget för efterbehandlingsentreprenaden omfattade följande handlingar: Allmänna bestämmelser (AB 92) avseende byggnads, anläggnings, och installationsarbeten(bifogadesejförfrågningsunderlaget) Särskildaersättningsochmätningsregler(bifogadesej) MER2002Anläggning(bifogadesej) Anbudsinbjudan. Administrativaföreskrifter. Upphandlingsföreskrifter. Beskrivningar - Mängdbeskrivningsamtklassificeringavschaktmassorinförsaneringav fastigheten Elnaryd 1:16, utförd från interpoleringar av förorenings utbredningen(schaktplan). - TekniskPM Spontningsarbeten. - Kravspecifikationförlänsvattenbehandling. - Kravspecifikationförkontrollprogramvidmarksanering. Ritningar: - Plan,bef.förhållanden - Plan,nyttdike,spont,förorenadedikessedimentochschaktbotten - Tvärsektionerschaktbotten - Plan,återställningsplan - Tvärsektioner,återställningsekt110128 - Tvärsektioner,återställningsekt130150 - KartormedinterpoleradutbredningavföroreningarnaarsenikochPAHi jordprofilen.arsenik:bilaga7:17:8,pah:bilaga8:18:8. - Plan,utsläppspunktlänsvatten. Övrigahandlingar: - Huvudtidplan - Organisationundergenomförandefasen - Rapport Geoteknik (RGeo): Förberedande geoteknisk undersökning införmarksanering. 6 Allmännabestämmelseravseendebyggnads,anläggningsochinstallationsarbeten SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 57

- GrundvattennivåeriElnaryd - Översiktskarta - Stommetillarbetsmiljöplan. - Formulärtillanbud Anbudsinbjudan, administrativa föreskrifter och upphandlingsföreskrifter togs fram av beställaren och dennes projektstöd, övriga handlingar togs fram av upphandladkonsult.upphandlingenannonseradesiopicochted. 6.7 Erfarenheterochavvikelser Under entreprenaden framkommer att resultaten från projekteringen avseende utbredningochföroreningsdjupskiljersigmotuppmättahalterimiljökontrollen och den resulterande klassningen av massor. Djupt liggande arsenikförorening kunde inte spåras trots kompletterande kannprovtagning i entreprenadskedet. Det befaras därför att utförd skruvborrning under projekteringen kan ha kors kontamineratprovmellanolikadjupochgettmissvisandehögaarsenikhalterpå större djup. Risken för detta bedömdes under projekteringen och befanns vara litendåuttagnahomogenaochsandigajordprovbetecknadessomsäkramedlite elleringetmaterialsomramladeavskruvenvidprovtagning. Enviktigerfarenhetavdettaärattjordprovtagningmedskruvborrpåstörredjup under grundvattenytan bör utföras med försiktighet. Olika metoder bör testas somalternativtillellerikombinationmedskruvborrning,t.ex.foderrörsdrivning medskruvborrning,kannprovtagningellerannanformavprovtagningmedliten riskförkorskontamineringmellannivåer.provtagningmedkannborrutnyttjades senareunderentreprenadenochverkadefungeraochgekorrektaresultat. Projekteringenstartadeiapril2005ochskulleursprungligenvaraklarinovember 2005. Projekteringen kunde färdigställas i maj 2006, ca ett halvår efter den ur sprungliga tidplanen. Projekteringskostnaden för de arbeten som ingick i kon traktsarbetenaöverskredmarginelltbudgeten.pågrundavattenstörremängd ochdjupareliggandeföroreningpåträffadesfickprojekteringenutökasmedmer omfattandeprovtagningar,utredningaromalternativaåtgärder,m.m.vilketresul teradeiattdentotalaprojekteringskostnadenungefärfördubblades. På grund av problem med leverans och dokumentation av analysresultat byttes analyslaboratorium för miljöövervakningen (grund och ytvatten) under inled ningenavprojekteringen.överlappandeanalysergjordesvidettpartillfällenför attklargöraeventuellaskillnadermellandetvålaboratorierna. 6.8 Dokumentation Deförberedandeundersökningarnaredovisadesiföljanderapporter: Kompletterande undersökningar inför projektering och sanering av Elnaryd f.d. impregneringsanläggning i Alvesta kommun, Kemakta AR 200418, Gabriella Fanger,MichaelPetterssonochKarinJonsson.Slutversion20041214. Framtagande av haltgränser för användning av massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggning vid sluttäckning av Alvesta kommunala avfallsupplag, Kemakta AR 200313, Gabriella Fanger, Mark Elert och Sara Södergren, Slutversion20030919. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 58

Kemakta,2003b.PMFörtydligandetillrapport Framtagandeavhaltgränserför användningavmassorfrånelnarydf.d.impregneringsanläggningvidsluttäckning av Alvesta kommunala avfallsupplag, Kemakta 20030919, Kemakta, 200310 28,GabriellaFanger,MarkElert. KonsekvenserfördeponeringavenökadvolymjordmassorfrånElnarydområdet på Aringsåsdeponin, Projekt Elnaryd, Gabriella Fanger och Mark Elert, Kemakta KonsultAB,20050907. Bedömningavriskermedupptagavarsenikiväxtlighetpåimpregneringsområdet ielnarydocheventuellakravpåomhändertagandeefterröjning.projektelnaryd, GabriellaFanger,KemaktaKonsultAB,20050211. Resultatetavprojekteringenredovisadesi: Förfrågningsunderlagförentreprenad,sebeskrivningiavsnitt6.6.2. Övrigaarbetenunderpågåendeprojekteringredovisasiföljanderapporter: Reviderad riskbedömning och riskvärdering för Elnaryd f.d. impregnerings anläggning,alvestakommun,kemaktakonsultab,20051125,gabriellafanger, Karin Jonsson, Mark Elert, Bertil Grundfelt och Lars Olof Höglund, Kemakta AR200524. PM20051101,ElnarydAlternativaefterbehandlingsåtgärderinomfastigheten Elnaryd1:16,SwecoViak. FörslagtillPAHanalysijordunderprojekteringochentreprenad,ProjektElnaryd, GabriellaFanger,KarinJonsson,MarkElert,KemaktaKonsultAB,20050428. Resultat av grundvattenprovtagning på fastighet Elnaryd 1:28, Projekt Elnaryd, GabriellaFangerochLarsOlofHöglund,Kemakta,20050831. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 59

7 Åtgärdsmålochåtgärdskravförsane ringen Underprojekteringenfastställdesslutligamätbaraåtgärdsmålochåtgärdskravför efterbehandlingenavmarkområdetielnarydialvestakommun.kraveninkluderar haltgränserförbortgrävningavjordochdikessediment,haltgränserförrenatläns hållningsvatten innan utsläpp i recipient, m.m. En redovisning av viktiga åtgärdsmålochkravinklusivedeövergripandeåtgärdsmålenförområdetgörsi dettakapitel. 7.1 Övergripandeåtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål togs fram i huvudstudien 2002 och fastställdes av huvudmannen efter en reviderad riskvärdering i samband med projekteringen under 2005. Övergripande åtgärdsmål beskriver vilket syfte man har med sane ringen, t.ex. hur området är tänkt att användas och vilket skydd exponerade grupperavmänniskorochomgivandemiljöskaha. Följande övergripande åtgärdsmål är beslutade för Elnaryd f.d. impregnerings område: Dricksvattenbrunnarca400meternedströmsområdetskaskyddasfrånföro reningar p.g.a. spridning från industritomten. Spridning ska inte leda till att dricksvattennormen överskrids i brunnarna. För arsenik som är styrande för riskernaärdricksvattennormen10μg/l. Ettallmäntgrundvattenskyddförregionenskafinnaseftersomförutsättning arna för grundvattenuttag är goda. Tagelåsen som löper genom industri områdetgårsammanmedalvestaåsennågrahundrameterösteromindustri området. Inga hälsorisker ska finnas vid vistelse på området vid markanvändning för industrimark. OmrådetavsesävenfortsättningsvisanvändasförindustriverksamhetavSödrai enlighetmednuvarandeverksamhet.medhänsyntillmarkanvändningenpåom rådetsomindustrifastighetharkravenpåskyddavväxtlighetochmarkbiologiska processerbedömtsvaralåga. 7.2 Mätbaraåtgärdsmål Formuleringavs.k.mätbaraåtgärdsmålinnebärenkonkretiseringavhurdeöver gripandeåtgärdsmålenskanås. För att undersöka hur de övergripande åtgärdsmålen skulle nås gjordes sprid ningsberäkningar och modellsimuleringar bl.a. med framtagen riktvärdesmodell somvisadeattspridningenavarsenikmåstereducerasmedca80%tillmindreän 3kg/år.Utspädningenavförorenatvattenfrånmarkområdetharuppskattatstill ca10gångerigrundvattnetnågrahundratalmeternedströmsfastigheten.detta skasäkerställaattdricksvattennormenförarsenik(10μg/l)inteöverskridspåsikt. Spridningenfråndetförorenadeområdetinnansaneringenuppskattadestillca5 15kg/årochdetharbedömtsatthögreläckageintekanuteslutaspålängresikt under vissa hydrologiska och kemiska förhållanden. Kravet på riskreduktion avseendespridningutgörettmätbartåtgärdsmål.denriskreduktionsomkrävsför SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 61

arsenikkommerävenattledatilltillräckligriskreduktionförpah.spridningenav deorganiskapahföreningarnaharbefunnitsvarabegränsadidagsläget. Förattnåönskadriskreduktionavseendespridningharmätbaraåtgärdsmåläven formuleratssomacceptablaresthalterförarsenikochpah16ijorden. DemätbaraåtgärdsmålenförElnarydområdetförattreducerahälsoriskernaoch nå önskad reduktion av spridningen redovisas i tabell 7.1 (Kemakta, 2006). Åt gärdenomfattarurgrävningavjordnertillcasjumetersdjupinomettdelområde som spontas och till ca 2 meters djup utanför det spontade området. Åtgärds målenärgenerelltsettsträngareförytjorden. Enligt resultatet av olika riskbedömningar kan arsenik inom mindre delområden lämnasutanåtgärdpåstörredjup(>2m)utanattdenkvarvarandespridningen frånrestförorenadjordbliroacceptabel. Tabell7.1 Mätbaraåtgärdsmål(acceptablaresthalterijord)förmarkeninom fastighetelnaryd1:16. Arsenik SummaPAH16 Djup Inomspont Utanförspont Inomspont Utanförspont mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts 01m <15 <15 <20 <20 >1m* <15 <40 <40 <40 *vissadelområdenochdjup>2mlämnasutanåtgärd Utöver åtgärder för impregneringsområdet ska urschaktning även ske av en av jordvallarnapåområdetsamtavsedimentiavledandedikenenligt: Urschaktning av jord i den norra delen av den stora jordvallen på områdets östradelarskerefterettåtgärdsmålpå15mg/kgtsförarsenik. Urschaktning av sediment i avledande diken från området sker efter ett åt gärdsmål på 15 mg/kgts för As och 20 mg/kgts för PAH16, ner till 40 cm djup. Denföreslagnaåtgärdeninnebärattca90%avdetotalaarsenikmängdernaoch 95% av kreosotmängderna tas bort från området genom bortgrävning av föro renadjord.åtgärdenharbedömtsledatillenreduktionavspridningenavarsenik medca80%tillmindreän3kg/år,vilketärdetkravpåriskreduktionsomställs för att spridning på sikt inte ska leda till oacceptabla föroreningshalter i dricks vattenbrunnar nedströms området. PAHföreningar från kreosot sprids inte i samma omfattning som arsenik. I de utförda utredningarna konstateras att föreslagenåtgärdmedmycketstormarginalkommerattreduceraspridningenav kreosot på kort och lång sikt. Viss osäkerhet föreligger kring ställvis djupare liggandepahocheventuellnedträngningibergsominteharundersökts. Resultatet av utredningarna pekade även mot att den planerade sanerings åtgärden var relativt ambitiös och gav en viss marginal att lämna ytterligare volymer förorenad jord vid genomförandet. Beslut om detta fattas av huvud mannenochdennesmiljökontrollant. För ytterligare information om bakgrunden till de mätbara åtgärdsmålen se tidigare undersökningar och utredningar; främst Kemakta 2005, Kemakta 2006 ochförfrågningsunderlagetförentreprenaden(resultatavswecosprojektering). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 62

7.3 Åtgärdskrav Inedanståendetextlistasdeåtgärdskravsomställdespåschaktning,hanteringav uppgrävda massor samt för användningen av en viss del av de uppgrävda massornapåaringsåsdeponin.åtgärdskravenbeskriverdetaljerathurdemätbara åtgärdsmålen ska uppnås och utgör viktiga förutsättningar för framtagandet av förfrågningsunderlaget samt för utförandet av entreprenaden. Kraven omfattar direktivförhurmansäkerställerattdeacceptablaresthalternauppnås. 7.3.1 Åtgärdskravvidschaktning Vilkaytorsomavsesschaktasframgåravdeschaktplanersomtogsframförolika djupiförfrågningsunderlagetförentreprenaden. Provtagningochanalysavjordförklassningavmassorskerpåföljandesätt: Inom fastställt rutnät om 10 x 10 meter provtas fem punkter med uttag av samlingsprov halvmetersvis, eller över25 cmskikt i den översta halvmetern. Resultaten från en s.k. variabilitetsanalys användes för att fastställa antalet erforderligaprovperenhetsvolymförattklassamassornapåettkorrektsätt (jfr.avsnitt9.8.3ochavsnitt9.11.1). Kontrollavföroreningsinnehållijordmassorutförsgenomsammanslagningav de fem delproven för analys av ett samlingsprov. Varje samlingsprov repre senterar därmed en enhetsvolym (SEV) om inledningsvis 50 m 3, alternativt 25m 3. Schaktbottenochschaktväggarsamtslänterundersöksfortlöpandeförattav gränsaföroreningeniytochdjupled. Omåtgärdsmålenöverskridsskaschaktninggenerelltsettfortsätta.Pågrund avvadsomkonstateradesangåendesäkerhetsmarginaleniföreslagenåtgärd kan vissa enhetsvolymer med halter som överskrider åtgärdsmålen lämnas kvar vid speciella skäl. Beslut om att fortsätta schaktningen under förordat schaktdjupfattasavbeställarenientreprenadskedet. Schaktningutförsmedföljandekrav: Schaktningidenöverstameternskaskeefterenindelningomskiktpå25cm på djupet 00,5 meter, därefter halvmetersvis. Sammanblandning med jord frånunderlagrandeskiktbörinteske.dettakravställseftersommyckethöga halteravarsenikfinnsidetytligastemarkskiktetochivissaområdenfinnsett tydligtavtagandemeddjupetidenöverstametern. Schaktning under grundvattenytan ska undvikas. Mindre schaktarbeten kan tillåtas till ett djup av maximalt en meter under grundvattenytans nivå vid schakttillfället. Förorenad jord utanför sponten på djup 27 meter kvarlämnas på området. Om mätningar i schaktbotten på 2 meters djup ger arsenik eller PAHhalter somärhögreänåtgärdsmålen(40mgas/kgtsrespektive40mgpah16/kg TS) kan urschaktning fortsätta om grundvattenytans läge medger. Beslut om att fortsätta under förordat schaktdjup fattas av beställaren i entreprenad skedet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 63

7.3.2 Åtgärdskravavseendehanteringavuppgrävdamassor Klassificeringavjordmassorsompågrundavföroreningshaltskadeponerasgörs utifrånförutbestämddestinationsmottagningskrav.baseratpåenhetsvolymernas klasserschaktasvarjeenhetsvolymseparatsåattsammanblandningavmaterial medolikaklasserundviks.klassningavmassorgörsenligthaltkriterieritabell7.2. Omhändertagandeskerenligttabell7.3. Tabell7.2 Indelningavschaktademassorifyraklasserförolikahantering. Arsenik SummaPAH16 Övrigaämnen Massornaslägei förhållandetill grundvattenytan Klass Ovan Under mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts A 3) <15 <20 <KM 1) B 4) 15<50 15<50 20<100 KM 1) <MKM 2) C 501000 50 1000 1002000 MKM 2) 5*MKM 2) D >1000 >1000 >2000 >5*MKM 2) 1) KänsligmarkanvändningenligtNaturvårdsverketsriktvärden 2) MindrekänsligmarkanvändningenligtNaturvårdsverketsriktvärden 3) Massorsomåterläggsinomområdet. 4) MassortillAringsåsdeponin Tabell7.3 Klass Destination A B B C D Hanteringochomhändertagandeavschaktademassor. Uppgrävdamassorsomkanutnyttjasföråterfyllnad TäckskiktsmassortillAlvestakommunsdeponi(endastmassoröver grundvattenytan) Omhändertagandeavavfallsbolag(massorundergrundvattenytan) Omhändertagandeavavfallsbolag Farligtavfall 7.3.3 ÅtgärdskravföranvändningavmassorpåAringsåsdeponin Följandeåtgärdskravtogsframföranvändningavlättförorenademassorför täckningavdelaravaringsåsdeponin: Massor i haltintervallet <50 mg As/kg TS och < 100 mgpah16/kgts som schaktas ur från nivåer över grundvattenytan används för täckning av ett delområdeinomaringsåsdeponin. Massorsomhärrörfråndjupnivåerundergrundvattenytansnormalaläge(ca 1meterundermarkytan)fårinteplaceraspåAringsåsdeponin. Dentotalavolymenjordsomkanplacerasideponinsskyddsskiktuppskattas tillca7300m 3.Dennavolymkanutökasupptillca30000m 3 ommerjordi det aktuella haltintervallet och relevanta djup (ovan grundvattenytan) på SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 64

träffasinomområdet.omsåskulleskefattasbeslutomhanteringförstefter samrådmedtillsynsmyndigheten. Massorna ska placeras över en så liten yta som möjligt, men maximalt över 35000m 2. Materialetskaanvändasiskyddstäckningenovantätskiktetochfårejplaceras ytligareän30cmfrånytan. Förattundvikariskförreducerandeförhållandenbörförorenademassorfrån ElnarydplacerassåhögtuppsommöjligtitäckskiktetpåAringsåsdeponin. Inblandningavbarkochannatorganisktmaterialellerkalkskaejskedådetta eventuelltkanökaurlakningenavarsenik.inblandningavkalkfårinteheller skeimassorsomplacerasovanpåelnarydmassor. 7.4 Dokumentation Riskbedömningföravgränsningavspontområdeochanvändningavjordmassor påaringsåsdeponin efterbehandlingsentreprenadprojektelnaryd. GabriellaFanger,KarinJonssonochMarkElert,Slutversion,20060426, KemaktaAR200607. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 65

8 Upphandlingaventreprenad 8.1 Förutsättningar Förfrågningsunderlaget som togs fram i projekteringen (se avsnitt 6.6.2) formu lerades för en utförandeentreprenad enligt AB 92 med ingående länsvattenbe handlingsomentotalentreprenadenligtabt96. Entreprenaden omfattade klassificering, schaktning och borttransport av föro renadejordmassortillmottagningsanläggningsamtåterfyllningavområdetmed renamassor.saneringavettavledandedikenedströmsfastigheteningickockså.i upphandlingsförutsättningarnaingickattupphandladentreprenörskulleansvara förmiljökontrollenochklassningavmassor. Huvudmannen konstaterade tidigt att kritiska faktorer för ett lyckat genomför andevarhurvälgrundvattenavledningengenomspontningsamtvattenreningen skulle fungera. Problem med tillfälligt mycket höga grundvattennivåer inom området minskades genom att huvudmannen föregående entreprenadens start ombesörjdeomledningavenbäckuppströmsområdet. Organisationenförupphandlingenframgåravflödesschematifigur8.1. Figur8.1 Organisationunderentreprenadupphandlingen. 8.2 Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlagetsinnehållredovisasikapitel6. 8.3 Anbudsgivare Sex anbudsgivare lämnade in anbud innan anbudstidens utgång, 20060706, varavtvåävenlämnadesidoanbud. 8.4 Utvärderingsresultat Inkomnaanbudlågistorleksordningen40,9till54,3miljonerkronor,sefigur8.2. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 67

Figur8.2 Inkomnaanbudspriserförmarksaneringavdenf.d. impregneringstomtenielnaryd. För utvärderingen av anbuden värderades nedanstående fem kriterier, med angivenviktning: Anbudssumma,65%. Anbudsgivarensorganisationochdessförmåga,utbildningocherfarenhet av likvärdiga uppdrag med angivande av referenser, 20 %. Särskild vikt läggs vid föreslagen miljökontrollorganisations förmåga, kompetens och erfarenhet. Teknikochmetodförgenomförandetaventreprenaden,5%. Teknik och metod för genomförandet av entreprenaden avseende länsvattenbehandling,5%. Kvalitetsochmiljöledningssystem,5%. Församtligakriterierutomanbudssummantilldeladesinlämnadeanbudettbetyg inomskalan05efterhurväldeuppfylldekommunensönskemål,där: 5=Mycketbrastortmervärde,mycketbättreänmedeltalet. 4=Bravisstmervärdenågotbättreänmedeltalet. 3=Medeltalet. 2=Mindrebranågotsämreänmedeltalet. 1=Klartsämreänmedeltalet. 0=Ingetsvarellerbristfälligtredovisat. Förattjämföraanbudenberäknadesensammanlagds.k.prispoäng.Prispoängen föranbudssummanberäknadesenligtföljande: Prispoänganbudspris=0,65*anbudssumma Prispoängförmjukaparametrarberäknadesenligtföljande: Prispoängmjukaparametrar=viktning*poäng/maxpoäng* anbudssumma,därpoäng=15ochmaxpoäng=5. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 68

Densammanlagdaprispoängenberäknaspåföljandesätt. Sammanlagdprispoäng=prispoänganbudsprisprispoängmjuka parametrar. Detekonomisktmestfördelaktigaanbudetärdetsomerhållerlägstpoängpris. Poängsättningenfördeolikakriterierna(förmåga/utbildning/erfarenhet,genom förande av entreprenaden, genomförande av länsvattenbehandlingen samt kvalitetsochmiljöledningssystem)framgårfördeolikaanbudsgivarnaitabell8.1. Föranbud2saknadesCVförombudochprojektledare. Tabell8.1 Poängsättningförolikabedömningskriterier. Organisa tion Genom förande Poäng Länsvatten behandling Kvalitet ochmiljö Vikt 0,15 0,1 0,05 0,05 Anbudsgivare1 3,75 3 3 5 Anbudsgivare2 2,2 3 3 4 Anbudsgivare2(sido) 2,2 2 3 4 Anbudsgivare3 3,7 4 3 5 Anbudsgivare4 3,95 4 3 5 Anbudsgivare5 3,65 4 3 4 Anbudsgivare6 4,6 4 3 3 Anbudsgivare6(sido) 4,6 4 3 3 Exempelpåunderlagetförpoängsättningenförförmåga,utbildningoch erfarenhetförprojektledareochmiljökontrollansvariggesitabell8.2. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 69

Tabell8.2 Underlagförpoängsättningförförmåga,utbildningocherfarenhetför projektledareochmiljökontrollansvarig. Projektledare Förmåga Utbildning Erfarenhet Anbud1 Uppfyllerkrav Uppfyllerkrav Fåprojektavaktuelltyp Anbud2 CVsaknas CVsaknas CVsaknas Anbud3 Uppfyllerkrav Uppfyllerkrav Fåprojektavaktuelltyp Anbud4 Uppfyllerkrav Uppfyllerkrav Fåprojektavaktuelltyp Anbud5 Uppfyllerkrav Uppfyllerkrav NNingaochMMmånga projektavaktuelltyp Anbud6 Uppfyllerkrav Uppfyllerkrav Ettstortantalreferensprojekt avaktuelltyp Miljökontrollansvarig Förmåga Utbildning Erfarenhet Uppfyllerkrav.Ej Flerareferenserav Anbud1 Uppfyllerkrav SGFkurs miljökontroll Anbud2 Uppfyllerkrav.Ej Uppfyllerkrav SGFkurs Fåelleringareferenserav miljökontroll Anbud3 Uppfyllerkrav. Uppfyllerkrav MiljökurserSGF Någramiljökontrollreferenser Anbud4 Uppfyllerkrav.Ej Uppfyllerkrav SGFkurs Ingareferenserav miljökontroll Anbud5 Uppfyllerkrav.Ej Uppfyllerkrav SGFkurs Någramiljökontrollreferenser Anbud6 Uppfyllerkrav. Uppfyllerkrav SGFkurs Flerareferenserav miljökontroll FörKvalitetochmiljögavspoängsättningenligtföljande: Kvalitetscertifieringkvalitet9001+miljöcertifiering14001:5poäng. Kvalitetscertifieringkvalitet9001+egetmiljöledningssystem:4poäng. Egetkvalitetsledningssystem+miljöcertifiering14001:4poäng. Egetkvalitetsledningssystem+egetmiljöledningssystem:3poäng. Förgenomförandebeskrivningavlänsvattenbehandlinggavspoängsättningenligt följande: Anbud1:Betyg3.Motivering:Uttömmandeochvälgenomtänkt beskrivningavlänsvattenhanteringen.utförtreningsförsök. Anbud2inklsidoanbud:Betyg3.Motivering:Kortfattadmenredovisar förfarandetbra.storabassängvolymer. Anbud3:Betyg3.Motivering:Kortfattadmenredovisarförfarandetbra. Absorptionsteknik. Anbud4Betyg3.Motivering:Kortfattadmenredovisarförfarandetbra. Storasedimenteringsbassänger.Multifilterteknik. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 70

Anbud5:Betyg3.Motivering:Uttömmandeochvälgenomtänkt beskrivningavlänsvattenhanteringen.storasedimenteringsbassänger. Multifilterteknik. Anbud6inklsidoanbud:Betyg3.Motivering:Uttömmandeochväl genomtänktbeskrivningavlänsvattenhanteringen.robustochbeprövad teknik. Anbudsgruppenkonstateradeattsamtligaanbudsgivarehaderedovisatteknikför att uppnå ställda krav. Det gick inte att särskilja de olika anbudsgivarnas läns vattenbehandlingarutanallabedömdesklarauppgiftenlikabraochbetygtregavs tillsamtligaanbudsgivare. Förgenomförandebeskrivningaventreprenadengavspoängsättningenligt följande: Anbud1:Betyg3.Motivering:Välbeskrivetgenomförande,planerade brunnarsdjupangivelseejmöjligp.g.a.bergnivån.mycketintensivt arbete,150lastbilslassutperveckaangivetochlikamångain.detta kommerattkrävastidutövervadsomangivitssomnormaltidi förfrågningsunderlaget. Anbud2:Betyg2.Motivering:Kortfattadmenredovisarförfarandetbra. Avsersorteramassorförfriklassningavgrovfraktionerna,bedömssom tveksamt. o Sidoanbudavserjordtvättpåplats.Ejefterfrågatsidoanbud.Miljö tillståndkrävsvilketmedförsenarelagtfärdigställande.betyg2. Anbud3:Betyg4.Motivering:Kortfattadmenredovisarförfarandetbra. Anbud4Betyg4.Motivering:Kortfattadmenredovisarförfarandetbra. Anbud5:Betyg4.Motivering:Uttömmandeochvälgenomtänkt genomförandebeskrivning.allaanalyservidlaboratorium. Anbud6:Betyg4.Motivering:Uttömmandebeskrivning. Grundvattensänkningmedwellpoint.Allaanalyservialaboratorium. Angivnaenhetsvolymerstämmerejmedförfrågningsunderlaget. o Anbud6sidoanbud:Betyg4. Densammanlagdaprispoängenefterviktningenligtovanbeskrivenmodellgesför samtligaanbudifigur8.3.anbud3,vägverketproduktion,hadelägstpoängpris dvs.vardetekonomisktmestfördelaktigaochantogsförentreprenadarbetena. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 71

Figur8.3 Inkomnaanbudspriserförmarksaneringavdenf.d. impregneringstomtenielnaryd. 8.5 Erfarenheterochavvikelser Dåbeställarenärenoffentligmyndighetskaupphandlingenfölja Lagenomoff entligupphandling (LOU)vilketbl.a.ställerkravpåattmaniförfrågningsunder lagettydligtklargörhurutvärderingavanbudenkommerattskeochvilkafaktorer som bedöms samt på vilket sätt. Vid upphandlingen av denna entreprenad var skillnadenmellandetvålägstaanbudsgivarnasanbudssummorlitenvilketgjorde attvärderingenavde mjukaparametrarna fickvaramycketnoggrann.beslutet att anta anbudsgivare nr 3 accepterades av alla anbudsgivare och ingen över klagadebeslutet,någotsomannarsärrelativtvanligt. Entydligpoängmodellmedpåförhandklargjordabedömningskriterierochunder lagförpoängsättninggjordeutvärderingsarbeteteffektivtochtransparent. Med hänsyn till utfallet under entreprenadskedet rörande bl.a. vattenreningen konstaterades att förfrågningsunderlaget hade kunnat vara utförligare på vissa punkter,viketdiskuterasmeriavsnitt9.14och13.12.1. 8.6 Dokumentation Beslut togs i kommunstyrelsen och protokollfördes 20060912. Protokoll för anbudsutvärderingen innehållande poängsättning och motivering enligt avsnitt 8.4skickadestillsamtligaanbudsgivaresammadatum. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 72

9 Utförandeaventreprenad 9.1 Entreprenörenskalkylering IsinplaneringochkalkyleringavanbudetbeaktadeVägverketProduktion(VVP) möjligheterna att transportera förorenade massor på tåg. Detta visade sig vara behäftat med kapacitetsproblem på grund av stormen Gudrun som orsakat ett storttransportbehovförvirkeiregionen.ianbudetvaldestransportmedlastbil ochsläp. Omhändertagandeavmassoromfattadejordtvättavenandelavdeförorenade massorna. Jordtvätten skedde på SAKAB:s anläggning i Vankiva utanför Hässle holm. Entreprenörenfannenmottagningsanläggningsomkundeomhändertaytterligare en klass massor utöver den klassindelning som fanns i förfrågningsunderlaget. MassorklassC1,dvs.massormedarsenikföroreningupptill100mg/kgTS,kunde transporteras för deponering på Häringetorp i Växjö. Detta innebar ett kortare transportavstånd och för entreprenören en billigare deponeringskostnad för massoränviddeponeringvidsakab:sanläggningivankivautanförhässleholm, ditövrigacochdmassortransporterades. 9.2 Omfattningochtider Entreprenaden omfattade urschaktning och deponering av ca 47000 m 3 (ca 74000 ton) förorenad jord samt vidare transport till mottagningsanläggning. Ytterligaredrygt8000tonmassorharanväntspåAringsåsdeponin.Ca30000m 3 jordklassadessomrenaochlämnadeskvarelleranvändesföråterfyllninginom området. Av dessa skedde schaktning och återfyllning av 10000 m 3. Entrepre nadenharäveninneburitinstallationavenspontsamtuppförandeavenvatten reningsanläggning samt pumpning, rening och utsläpp av ca 39000m 3 vatten. Detaljerademängderframgåravbilaga3. Entreprenadenstartadeiseptember2006ochslutbesiktningskeddeinovember 2007efterdrygtettårsgenomförandetid.Självaschaktarbetenastartadeimitten avjanuari2007ochdetsistalassetmedförorenademassorgicktillvankivaden 10oktober2007.Merdetaljeromutförandetidergesitabell9.1seävenbilaga5 förvvp:sproduktionstidplan. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 73

Tabell9.1 SummeringavutförandetiderförentreprenadenpåElnarydf.d. impregneringsanläggningialvestakommun. Moment Månad Startavslut (yvv) Periodmed avbrott Etableringavbassäng dec 649705 Svetsningavdukibassäng dec 651 Etableringavutloppsledning decjan 650703 Schaktningavjord jansep 702729 Borttransportavjord febokt 707741 Installationavspont marmaj 712720 11april9maj Pumpningavvattenispontgrop majokt 720741 Uppdragningavspont aug 733735 Reparationav vibron2128aug Rengörningavbassäng aug 735 Rivningavbassäng aug 735 Rivningavutloppsledning sepokt 739740 y=år,vv=vecka. 9.3 Entreprenörensorganisation Entreprenörens organisation framgår av organisationsschemat i figur 9.1. Väg verket produktion anlitade underentreprenörer för miljökontrollen samt för utförandetavvattenreningen. Figur9.1 Entreprenörensorganisationundergenomförandet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 74

9.4 Beställarensorganisation Beställarensorganisationframgåravorganisationsschematifigur9.2ochavett merdetaljeratorganisationsschemaifigur3.2.beställarensorganisationbeskrevs även i avsnitt 3.33.4. Alvesta kommun har varit huvudman för projektet och Bygg och miljökontoret i Alvesta har fungerat som tillsynsmyndighet. När projektet övergick i en förberedelse och åtgärdsfas kompletterades projekt gruppenpåbeställarsidanmedtvåbeställarstödsfunktionerfördelsbyggtekniska frågor dels miljöfrågor. Till gruppen har även resurser från Länsstyrelsen i KronobergslänochSGUvaritkopplade,liksomrepresentantfrånSödraiegenskap avfastighetsägare,verksamhetsutövareochdelansvarigförsaneringen. Figur9.2 Beställarensorganisationundergenomförandet. Under entreprenadutförandet träffades beställargruppen och entreprenörens projektgruppvidmånatligabyggmöten.specifikamiljöfrågoravhandladesvidett miljögruppsmötesomföregickbyggmötetochslutsatserocheventuellaöverens kommelsersummerades ochdokumenteradesvid det direktefterföljandebygg mötet.vidmiljögruppsmötenadeltogäventillsynsmyndighetenfördirektförank ringavolikabeslut.projektledarenvidalvestakommunansvaradeförövriginfor mationgentemottillsynsmyndighetenmedstödavbeställarensmiljökontrollant. 9.5 Prövning 9.5.1 Anmälan De aktuella efterbehandlingsåtgärderna omfattas av kraven i miljöbalken och därtill hörande förordningar. Efterbehandling av förorenad mark är anmälnings pliktig enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För aktuella efterbehandlingsåtgärder lämnades en anmälan och kompletterande uppgifterintillalvestakommunsmiljöochbyggkontori: Anmälan om efterbehandlingsåtgärd inom Elnaryd 1:16, Alvesta kommun, 20060517. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 75

Komplettering till: Anmälan om efterbehandlingsåtgärd inom Elnaryd 1:16, Alvestakommun,20060607. Förtydligande till Anmälan om efterbehandlingsåtgärd inom Elnaryd 1:16, Alvestakommun,20060616. Komplettering till: Anmälan om efterbehandlingsåtgärd inom Elnaryd 1:16 variabilitetsundersökning,alvestakommun,20070119. Beslut från miljö och byggkontoret lämnades i miljönämndens sammanträdes protokoll 35,daterat20060619.Beslutetvarbehäftatmedettantalförelägg andenavseendekravpåutförandeochredovisning. Anmälantilltillsynsmyndighetenangavattvissmellanlagringavavfallskulleske inomfastigheten. Reningavgrundvattenpåområdetochutsläppavrenatlänsvattenienutsläpps punktibäckensomavlederytvattenfråndetf.d.impregneringsområdetharhan teratssomettanmälningsärende. 9.5.2 Tillståndspliktigaåtgärder EndasttillfälliglagringharskettavförorenadejordmassorpåområdetiElnaryd innan vidare borttransport till mottagningsanläggning. Inga tillstånd har därmed krävtsförmellanlagringavförorenadjordsomutgörfarligtavfallochickefarligt avfall. Befintliga deponitillstånd för deponering på avfallsbehandlingsanläggningar har utnyttjats. Efter kommunens samråd med länsstyrelsen i Kronoberg bedömde projekt ledningenattspontningenochpumpningenejvarvattenverksamhetsomkräver prövning. Utredningar har visat att avsänkningen av grundvatten blir lokal vid spontningochpumpningochattvarkenallmännaellerenskildaintressenskadas (Kemakta2004).Ingettillståndförvattenverksamhetbehövdesdärmed. 9.6 Schaktentreprenaden Urschaktning skedde enligt de saneringsplaner som tagits fram under projekteringen,medutökningisidochdjupledförrutorsomejblevfriklassadese bilaga5.totaltschaktadesca47000m 3 förorenadjordbort(b,cochdmassor). Ungefär10000m 3 renamassorsomlågöverförorenademassormellanlagrades påområdetförsenareåterfyllning.avdeförorenademassornaåterfannsca60% idenöverstametern,15%på12metersdjup,ca10%på23metersdjupoch resterande volymer schaktades från 37 meters djup. Schaktarbetena startade med borrtagning av den gamla banvallen inom området dvs. det gamla stickspåret.endispositionsplangesifigur9.3. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 76

Figur9.3 Dispositionsplanförarbetsområdet. Figur9.4 Schaktningochupplastningpådumperförtransporttilltillfälligtupplag. FotoVVP. EfterattmassornaienSEV(25m 3 respektive50m 3 )provtagitsochklassats(a,b, C1, C eller D) schaktades varje SEV med grävmaskin med planeringskopa utan tänder.massornalastadespådumpersomkördemassornatilletttillfälligtupplag på en asfalterad yta inom området där det fanns fem väl avskilda och tydligt skyltadehögar,enförvarjeklass.amassorschaktadesendastdärdetvarnöd vändigt för att komma åt längre ned belägna förorenade massor. Amassorna i upplagetanvändesföråterfyllning,bmassornatransporteradestillaringsåsdepo nin medan C och Dmassorna transporterades till SAKAB Vankiva. På återresan SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 77

togbilarnamedåterfyllningsmassorsombestodavmoränfrånentäktiälmhults trakten.transportenskeddemedlastbilmedtvåaxlatsläpsomtog3540tonper lass. Figur9.5 Schaktningochupplastningpådumperförtransporttilltillfälligtupplag. FotoVVP. Iväntanpåborttransportladesmassoruppihögarpåenasfaltplattapåområdet somförbereddesmedklistradkantstenföruppsamlingavförorenatvatten.de förorenademassornamärktesmedaktuellklass. Figur9.6 Tillfälligaupplagavförorenademassorpåimpregneringsområdet.Foto VVP. Innanuttransportskeddefrånområdetmedlastbilochsläpvägdesmassornapå enfordonsvåg.enhjultvättiformaven betongbalja medvattenvarlokaliserad efter vågen och passerades av lastbilarna när området lämnades. Vatten som tömdesfördestillreningsanläggningenpåområdet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 78

Figur9.7 Fordonsvågviduttransportfrånimpregneringsområdet.FotoVVP. I den nordvästra delen av området påträffades grönt arsenikslam i marken (se karta).slammetvarutsprittinomenytapåca30x30metertillca1,5metersdjup ochomhändertogsseparatgenomslamsugningochdirektborttransporttillsakab ikumla(kvarntorp).ingenytterligareslamdeponipåträffadesinomområdetvilket gamla uppgifter angett. Omhändertagandet av koncentrerad arsenik omfattade ca67tonslamhaltigajordmassor. Figur9.8 Gröntarsenikslamsompåträffadesidennordvästradelenavområdet. FotoVVP. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 79

Figur9.9 Kreosotförorenatvattenischaktgropensbotteninnanförspontdär schaktningskeddetillbergpåca67metersdjup.fotovvp. 9.7 Spontning För att möjliggöra urschaktning av förorenad jord under grundvattenytan installeradesenspontochgrundvattennivånavsänktesinförschaktning.sponten lokaliserades i den norra delen av området där stora mängder föroreningar, framför allt av kreosot, förekom på djup ner till berg dvs. ca sex meter under markytan.problemattinstalleraspontenfannsgenomgåendep.g.a.förekomstav stenochblock.närspontenvälvarinstalleradmotbergoch/ellerblockvardock tillströmningenavgrundvattenrelativtlåg.avsänkningavgrundvattnetutfördes genompumpningurlokalapumpbrunnar. Figur9.10 Sponteninstalleradestillolikadjupp.g.a.förekomstavbergochblock påolikanivåer.fotovvp. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 80

Figur9.11 Vibrohejareförneddrivningochuppdragningavspont.FotoVVP. Vid återfyllnad i spontgropen, som vid tillfället var vattenfylld, hölls vattenytan lägreänföreskrivennivåtvåmeterundermarkytanmedhjälpavdränkpumpari enlighetmedbeslutvidbyggmötenr10.syftetvarattinteriskeraenåterkonta mineringavtillfördrenjordmedresthalterfrånspontgropensvatten. 9.8 Entreprenörensmiljökontroll Schaktningenutfördessompallvisschaktningirutorom10x10m.Provtagning och schakt skedde i varje ruta i skikt om 0,5 m respektive 0,25 m i det övre halvmetersskiktet.jordvolymeniettsådantskiktbenämnsselektivefterbehand lings Volym (SEV) och motsvarar således ca 50 m 3 respektive 25 m 3. Varje SEV erhöllenunikbeteckningutifrånrutnätetsbeteckningochskiktdjup. Klassningavmassornaskeddeifältgenomprovtagningochanalysavarsenikoch kreosot,inledningsvismedfältinstrument(xrfrespektiveimmunoassay).relativt tidigtientreprenadenersattesfältmetodernamedanalyserpålaboratorium,på grundavattinstrumentengicksönderellerintekundekorrelerasmotresultaten frånlaboratorieanalyserna(seavsnitt9.8.1). Innangrävarbetenastartadeskeddeeninledandeklassningavheladenövremet ern(ca240rutor)inomsaneringsområdetmedsyfteatterhållaettmereffektivt utförande med lastning direkt på väntande fordon för trans porttillrespektivemottagarei enlighet med gjord klassning. Fem provgropar inom respek tivesevgrävdesmedenprov gropivarjehörn(ca2 2,5m från ytterkant) samt en prov grop i mitten. Uttagna prov blandadestillettsamlingsprov motsvarande varje skiktdjup i respektivesev. Figur9.12 Saneringavdikegenomurgrävning avytligasediment. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 81

Underentreprenadenskeddedärefterenkontinuerligprovtagningpåvarjefrilagd SEV(om50m 3 )viasamlingsprovomfemrepresentativadelprov.miljökontrollen utökades under entreprenaden med kompletterande provtagning av vissa SEV med ledning av resultaten av en s.k. variabilitetsutredning, se mer detaljer i avsnitt9.8.3. Samtliga samlingsprov skickades för laboratorieanalys. Utifrån analysresultaten klassades aktuella SEV i fem olika klasser efter haltgränser i tabell 7.1 och med uppdelningavcklassenochomhändertogsenligt: Amassor: rena Bmassor (ovan grundvattenytan): Aringsåsdeponin, Alvesta (Bmassor undergrundvattenytanomhändertogssomc1massor). C1massor(50100mg/kgTSAs):Häringetorp,Växjö Cmassor(1001000mg/kgTSAs)ochDmassor:SAKAB,Vankiva Arsenikslammet och viss volym kraftigt förorenad jord samt kreosot i avskiljarentransporteradesdirekttillsakabikumla. Innan schaktning i en ruta fick avbrytas och rutan friklassas provtogs och analyserades omgivande schaktväggar och schaktbotten. I väntan på analyssvar (35dagar)lämnadesschaktbottenutanåtgärd.Utökningavrutnätetskeddedär enschaktväggellerschaktbottenvisadepåförhöjdaföroreningshalter.beslutom friklassning av schaktbottnar och schaktväggar och schaktslänter kunde ske när åtgärdsmålen uppfylldes. Innan återfyllningen fick påbörjas skulle dokumenta tionengodkännasavbeställaren.exempelpådokumentationavklassningenien schaktplangesifigur9.13.förredovisningensskulldeladesområdetinitvådelar; område öst ochområde väst. Figur9.13 Redovisningavklassningenienschaktplan,område väst, djup00,25m(urentreprenörensslutredovisning). Jordprovtagningutfördesävenförattkontrolleraföroreningsinnehålliexterntin förskaffadjordsomanvändsföråterfyllning.ettstickprovtogsperanskaffnings plats.analysernavisadeattmassornavarrena. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 82

9.8.1 Uttestningavfältinstrument Iinledningenavgrävsaneringentestadeentreprenörenolikafältinstrumentsom ettsnabbarealternativförbestämningavföroreningshalteränkemiskanalyspå laboratorium. Testerna visade att fältmätning med Immuno assay för uppskattning av PAH halterijordintegavtillräckligtnoggrannaresultatförattanvändasförklassning avmassorielnarydprojektet. FältmätningarmedXRFgavengodkorrelationmedarsenikhalterfrånlaboratorie analys och användes för fältmätningar i inledningen av entreprenaden, se figur9.14. När XRFinstrumentet gick sönder skickades prov fortsättningsvis till laboratoriumförarsenikanalyssomkundeutförastillräckligtbilligtochsnabbtför attintebegränsaentreprenadensutförande. 1400 KorrelationförarsenikLabXRF(allamätningarinkluderade) 1200 LabICPMS(mg/kgTS) 1000 800 600 400 y=1.0976x R²=0.8662 200 0 Figur9.14 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 XRF(mg/kgTS) KorrelationmellanuppmättahaltermedXRFochpålaboratorium(ICP MS).Sammakorrelationerhöllsnärhalterunderrapporteringsgränsen ( <det ;detektionsgränsen)medtogs. 9.8.2 Klassninggenomokulärinspektion Både arsenikslammet och rutor (SEV) med förekomst av kreosot i frifas kunde klassasgenomokulärbedömningutanföregåendeprovtagningochkemiskanalys, seexempelifigur9.15. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 83

Figur9.15 Förekomstavkreosotifrifas.FotoVVP. 9.8.3 Kompletteradmiljökontrollförvariabilitet En s.k. variabilitetsundersökning gjordes i inledningen av entreprenaden enligt kravfråntillsynsmyndighetenförattundersökahaltvariationernainomensev(se mer under beställarens miljökontroll). Entreprenören bistod med provtagnings arbetenförbeställarensutvärderingochanpassadedäreftermiljökontrollenefter beställarensdirektivmedledningavresultaten. Resultaten visade på en relativt stor variation av uppmätta halter inom en enhetsvolym.förattminskariskenförattförorenademassorskullekvarlämnas på området eller för att massor med för hög föroreningshalt skulle riskera att placeras i täckskiktet på Aringsåsdeponin hanterades den vidare miljökontrollen påföljandesätt: Då arsenikhalten i det inledande samlingsprovet som baserades på 5 delprovlåginomintervallet3550mg/kgts(ochklassatssombmassa) bildadesytterligaretvåsamlingsprovomvarderatredelprovfrånsamma SEV och arsenikhalten bestämdes med XRF. Den slutliga klassningen baseradessedanpåmedelvärdetavanalysresultatenfråndetresamlings proven.eftersombmassorendastförekomidenöverstametern,gjordes dennakorrigeringendastfördettajordlager. Extra provtagning och analys fortsatte i begränsad omfattning även på djupet 12 m, dock indikerade analysresultaten att variabiliteten minskade med djupet vilket bl.a. kan bero på att jordarterna blir mer homogenalängrenedimarkenmedmindreomblandningavmassoreller tillförsel av externt fyllnadsmaterial. SEV aktuella för kompletterande provtagningspecificeradesavbeställarensmiljökontrollant.pådjupstörre än en meter skedde klassning dock huvudsakligen på vanligt sätt, dvs. analysavettsamlingsprovavfemdelprov. Dubbelanalyser enligt ovan gjordes även av vissa SEV där närliggande rutorhadehögaarsenikhalter(>100mg/kgts),förattminskariskenför kvarlämnandeavjordmedhälsovådliga(akuttoxiska)nivåer.framförallt gälldedetta ytligajordlager.valavsevbeslutadesbådeavbeställarens miljökontrollantochaventreprenörensmiljökontrollantifält. I ett fåtal fall omklassades rena SEV (Amassa) till förorenad (Cmassa) utan föregående provtagning. Detta skedde då aktuella SEV var omgär dadeiytoch/ellerdjupavsevmedmyckethögahalter(cmassa).sev SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 84

för direkt omklassning beslutades både av beställarens miljökontrollant ochaventreprenörensmiljökontrollantifält. Resultaten av variabilitetsanalyserna visas i entreprenörens resultattabell i slut redovisningen. 9.8.4 Övrigprovtagning Blockförekomsten var inte tillräckligt undersökt under projekteringen varför en kompletteringgjordesunderinledningenaventreprenadenmedjordbergsonde ringienlinjedärenbakåtförankradspontskulleslås.sonderingenvisadeattdet fannsendelblockimarkenvilketinnebarattspontenivissafallintekundedras ändanertillberget.trotsblockigheteniområdetblevtätningentillräckligtgodför attminimeravolymeninströmmandegrundvatten. Därutöver utfördes provtagning på större djup genom kannprovtagning, prov tagningavdikensamtprovtagningischaktväggmotstaketetmotjärnvägen(strax utanförursprungligtarbetsområde). 9.8.5 Återfyllningmedersättningsmassor UtöverklassaderenaAmassorsomuppkominomområdettransporteradesäven 44000m 3 externaersättningsmassortillområdetföråterfyllnad.huvuddelenav ersättningsmassornatogsfrånentäktisteningeboda.provtagningvisadeatthalt kraven avseende metaller och arsenik uppfylldes och låg i nivå med bakgrunds halter. 9.8.6 Arbetsmiljö Entreprenörens arbetsmiljöskydd reglerades av arbetsmiljöplan och entrepre nörensmiljöplan.arbetsbodaruppfördesirentområdemedensepareraddelvid ingångendärskobyteochsmutsigaarbetsklädertogsav.informationtillpersonal skeddeomanvändningavskyddsutrustning,riskerp.g.a.släntlutningarochrisker meduttransportavförorenadjordochvattenviahjultvätt. 9.9 Omhändertagandeavförorenademassor De totalt ca 74000 ton (47000 m 3 ) bortschaktade massorna har beroende på föroreningshalt transporterats till SAKAB:s anläggning i Vankiva utanför Hässle holm(ca85%)samttillhäringetorpiväxjö(ca5%),sombådaärgodkändamot tagningsanläggningar för deponering och/eller behandling. Transportdokument har överlämnats vid leverans på mottagningsanläggning. Ungefär 10% av mass ornaanvändesförtäckningavendelavaringsåsdeponin. PåträffatarsenikslamomhändertogssomfarligtavfallpåSAKABiKumla.Kreosoti fri fas inom spontområdet omhändertogs antingen som övriga förorenade jordmassor eller följde med länshållningsvattnet och avskiljdes i det inledande steget i reningsanläggningen ( oljeavskiljaren ) samt i de övriga reningsstegen i vattenbehandlingen. I den nordvästra delen av området påträffades ledningar som omhändertogs genomborttransporttillsakabvankiva.idennordvästradelenavområdettogs 500m 2 gammaltjärasfaltbortochomhändertogspåsakabsomfarligtavfall. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 85

Figur9.16 SAKAB:s mottagningsanläggning i Vankiva utanför Hässleholm. FotoVVP. 9.9.1 DeponiVankiva,Hässleholm 62600tonCochDmassor(ickefarligtavfallochfarligtavfall)transporteradestill SAKAB:sdeponiVankivautanförHässleholm,varav46200tondeponeradessom ickefarligtavfalloch3900tondeponeradessomfarligtavfall.avdeuppgrävda förorenade massorna jordtvättades ytterligare 12500 ton på Vankiva, varav 10000 ton kunde deponeras som icke farligt avfall och 2500 ton filterkaka deponeradessomfarligtavfall. 9.9.2 DeponiHäringetorp,Växjö Ungefär 4700 ton C1massor med medelhöga föroreningshalter deponerades i VäxjöpåHäringetorpdeponi. 9.9.3 TäckmassorAringsås,Alvesta FörtäckningavendelavAlvestakommunaladeponitransporteradesca8000ton lätt förorenade massor från impregneringsområdet till Aringsåsdeponin. Endast massorvarsursprungligaplaceringvarovanförgrundvattenytanfickanvändaspå Aringsåsp.g.a.lakegenskapernahosjorden. 9.9.4 Jordtvättoffsite Jordtvättskeddeav12500tonCochDmassorpåSAKAB:sanläggningVankivai Hässleholm,seavsnitt9.9.1. 9.10 Vattenrening För rening av länshållet vatten, avlett dagvatten samt vatten från avvattning etableradesenvattenreningsanläggningaventreprenören. 9.10.1 Förutsättningarochutsläppskrav Reningenavuppumpatförorenatlänshållningsvattenochannatförorenatvatten utfördessomenfunktionsentreprenaddärentreprenörenprojekteradeochföre slogreningsteknik. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 86

Enligt förutsättningarna i mängdbeskrivningen i förfrågningsunderlaget skulle vatten pumpas till en utjämningsbassäng och reningsanläggningen skulle vara utformadochdimensioneradsåattsuspenderatmaterialavskiljsianläggningen. Det renade länshållningsvattnet släpptes ut via en plastledning i ett dike ca en kilometernedströmselnarydområdet,straxuppströmskojtasjön.punktenliggeri samma dikessystem som de avledande dikena från impregneringsområdet men längrenedströms. Behandlingskrav för reningen ställdes av beställaren i förfrågningsunderlaget. Utsläppskravavseendehalteridetrenadevattnetuppgicktill: As0,1mg/l PAHcanc0,02mg/l PAHövr0,02mg/l Innan renat vatten fick släppas till anvisad utsläppspunkt skulle entreprenören visaattutsläppskriteriernavaruppfylldaitreefterföljandeproverom30m 3 med godkändaresultat.därefterskulleettprovtasutförvar1000m 3 utgåendevatten för att visa att utsläppskriterierna innehölls. Detta ändrades under entreprena densgångtillattprovuttogsdagligen ochanalyserades.omkriteriernaejupp fylldeskördesåterledningavvattentilldessattkravenuppfylldes,därefterskedde omkopplingmotbäcken. Utsläppshastighetenibäckenfickinteöverstiga10l/s.Flödetivattendragetvid utsläppspunktenskullevidarevarasåstortattarsenikhaltenibäckenejöverskred 0,005mg/l. 9.10.2 Reningsteknik VägverketproduktionmedRagnsellssomunderentreprenörvaldeföljandeteknik förreningen: Sandfilterca25mikron(μm) AbsorbentförarsenikPAH Vald reningsteknik hade testats på laboratorium på vatten från grundvattenrör inomdetf.d.impregneringsområdet.entreprenörensberäkningarvisadeattvald reningsteknik skulle fungera med en sedimenteringscontainer med 30 minuters uppehållstidvidmaxbelastningsamtenutjämningsdammomca3100m 3 meden uppehållstid av ca 70 timmar vid maxbelastning. Försiktig pumpning i schakten bedömdesvaraenförutsättningförgenomförandet. Tidigtivattenreningenuppkomproblemmedattnåtillräckligtlågahaltnivåeroch entreprenörenkompletterandeefterhandreningsstegenmed: Inledandeoljeavskiljare phjustering Flockningmedkalciumkloridochpolymer Filtreringtill1micron(μm) Byteavabsorbenter(s.k.RM40CförarsenikochRM25förPAH)samt installationavettextrakolfilter. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 87

Enligt Vägverket Produktion och leverantören av absorptionsmedia fungerar RM40 C som en jonbytarmassa, som byter anjoner med en specifik ytladdning motkarbonatjoner.denspecifikaladdningeninkluderarelementsomarsenik(v), krom(vi),järncyanidkomplexochendelandramindrevanligaanjoner. Funktionen av RM25 inkluderar en kemisk reaktion där elektroner omfördelas från ytan på dipolära molekyler så att förtvålning sker och molekylen binds till massan(rm25).fysiosorptionärdenfysikaliska infångningen imikrostrukturen i materialet (jfr. aktiverat kol). RM 25 avlägsnar företrädesvis den aromatiska fraktionen.ävenaktiveratkolavskiljerpah. Utformningochdimensioneringavbehandlingssystemetstyrsavfleraparametrar såsom hydraulisk belastning, föroreningsmässig belastning (kilo förorening per timme)ochkoncentrationibehandlatvatten. Videtttillfälleislutetaventreprenadenkonstateradesattsandfiltretblivitföro renatochförstefterförbiledningavdettaåterfickstillräckligreningavvattnet. Därutöver skedde en akut borttransport av vatten med bil till behandlings anläggningiettskededåutjämningsdammenblevfull. Enschematiskbeskrivningavvattenreningengesifigur9.17. Figur9.17 Schematiskbeskrivningavvaldvattenrening.Illustration:Ragnsells. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 88

Figur9.18 ContainerförflockningochsedimenteringefterpHjusteringsamt tillsättningavkalciumkloridochpolymer.fotoragnsells. Figur9.19 Utjämningsmagasindärsedimenteringavpartiklarskedde.Foto Ragnsells. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 89

Figur9.20 Reningsstegföravskiljningavpartiklaripartikelfiltersamtlöstaämneni absorbenterochkolfilter.fotoragnsells. 9.10.3 Utförande VägverketProduktionansvaradefördetpraktiskautförandetavreningenliksom underhållavutrustningen,byteavfilter,m.m.föruppsamlingavförorenatvatten etablerade entreprenören en damm med en botten bestående av HDPEdukar vars kanter svetsades ihop. Det renade vattnet släpptes ut i en bäck någon kilometernedströmsområdetviaenplastledningsomladesibottenavettdike. Provtogspåutgåendevatten,inledningsvisvarje1000m 3,mensnartbyttestill dagliga mätningar. Även ingående vatten analyserades för att kunna uppskatta reningsgrad och mängden avskiljd förorening. Utgående flöde mättes med en flödesmätare. När analysresultaten erhållits jämfördes dessa med acceptabla haltgränser och omvattnetklaradehaltgränsernafortsatteavledningentillbäckenviautgående plastledning, annars gjordes en omkoppling för återledning av vattnet till sedi mentationsbassängen.eftersomdettog13dagarattutföraanalysernainnebar dettaattenvissvolymavdetvattensomejklaradereningskravenhannsläppasut innanåterledningskedde. Problemmedvattenreningenleddetillattvattnetperiodvisfickåtercirkuleras.Vid etttillfällenärdammenbörjadeblifulllösteentreprenörenproblemetmedupp komnavattenvolymermedförhögahaltergenomtransportavvattnet(490m 3 ) tillsakabikarlskronaföromhändertagande. Redovisningavföroreningshalterochvolymutsläpptvattenredovisadeslöpande aventreprenörenienresultattabellsomladespåprojektnätet. 9.11 Beställarensmiljökontroll Beställarens miljökontrollant har fortlöpande bevakat entreprenörens miljökon trollavseendeklassningavmassor,reningochutsläppavvatten,m.m.samttagit ställning till förfarande vid eventuella avvikelser från i projekteringen anvisad schaktplan med syfte att bevaka att de övergripande åtgärdsmålen nås med de genomfördaåtgärderna. Beställarensmiljökontrollharvidarevidbehovgenomförtkompletterandeprov tagningar och riskbedömningar i entreprenadskedet samt tolkat resultaten av SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 90

variabilitetsutredning och gruskannprovtagning samt gett direktiv till entrepre nören. Inomramenförbeställarensmiljökontrollharäveningåttattutföraochföljaupp resultatenavmiljöövervakningenavomgivandegrundochytvattenruntelnaryd området som syftar till att kontrollera effekterna under och efter saneringen. Resultatenfrånmiljöövervakningsprogrammetochenbedömningaveffektenav saneringsarbetetredovisasikapitel10och11. 9.11.1 Variabilitetsutredning Ens.k.variabilitetsundersökninggjordesiinledningenaventreprenadenefterkrav från tillsynsmyndigheten. Syftet var att utreda osäkerheten i samlingsprovets analyserademedelvärdeförenenhetsvolym(sev)ochriskenattfelklassamassor vid schaktningen. Undersökningen syftade därmed till att fastställa att uttag av fem samlingsprov per SEV var tillräckligt för bestämning av medelvärdet. Med undersökningenerhöllsenbättrebildavvariabilitetenavarsenikhalternaijorden inomenhetsvolymer(om50m 3 ). Enförtätadprovtagningochanalysgjordesihuvudsakidenöverstahalvmeterni 10enhetsvolymerinomvilka10enskildaprovuttogsochanalyseradesivarjeruta. Analysresultaten visade på en högre variabilitet än den gräns som Naturvårds verket redovisar för när massor kan anses vara homogena (variationskoeffi cienten, CV<1) (Naturvårdsverket, 1997). Variationskoefficienten var i medeltal 1,1(intervall0,11,8).Ifigur9.21summerasresultatenavdeninledandevariabili tetsutredningenförfyraavrutorna(sev). Halt arsenik inom SEV (mg/kg TS) 10000 1000 100 10 1 Figur9.21 450 (173) Medel (Standardavvikelse), mg/kg TS 5 (5) 356 (453) 287 (354) 131cN 132 cg 136 cs 119 cq Uppmättahalteritiodelprovifyraavdeprovtagnaenhetsvolymerna, SEV,ideninledandevariabilitetsutredningen. Resultatenindikeradeattdetsättmiljökontrollenplaneradesskepå,medanalys avettsamlingsprovper50m 3 baseratpå5delprov,ivissafallkunderiskeraatt felklassa massor. För att minska risken för att förorenade massor skulle kvar lämnas på området, eller massor placeras på fel deponi (framför allt Aringsås deponin),användesdenuppmättavariabilitetenförattberäknaetthaltintervall inom vilket extra uttag av jordprov för analys skulle utföras innan massorna slutligenkundeklassassomrena(amassor)ellerförorenade(b,cochdmassor). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 91

ResultatenfickkonsekvensfrämstförBmassorna.Denpraktiskahanteringenav variabilitetenientreprenörensmiljökontrollredovisadesiavsnitt9.8.3. 9.11.2 Gruskannprovtagning Vid analyser i miljökontrollen avgränsades arsenikföroreningen i den nordvästra delenredanpåca2metersdjup,efteratthögkoncentreratarsenikslampåträffats och omhändertagits. Analyser i projekteringen hade indikerat att arsenikföro rening kunde finnas ner till 56 meters djup i området där arsenikslam depo nerats. För att utesluta eventuell djupare liggande arsenikförorening utfördes provtagningpåstörredjupundergrundvattenytanmedenmetodsomminimerar risken för korskontaminering (gruskanna). Dessa analyser bekräftade att arsenik inte förekommer på större djup under schaktdjupet, se figur 9.22. Detta gjorde ävenattspontensomfattningkundeminskas. Provtagning med gruskanna gjordes generellt på 35 olika djupnivåer från 2 meters djup till maximalt 6 meters djup. Endast en punkt per SEV provtogs i kannprovtagningen. Miljökontrollen baseras på 5 delprov (punkter) per SEV, varför större vikt läggs vid resultaten från miljökontrollen för de fall dubbel analyser finns. I vissa fall sågs förhöjda halter i kannprovtagningen men detta kundeintestyrkasvidmiljökontrollen. cu ct cs cn cm cl ck cj ci ch cg 151 150 149 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134 133 132 131 130 129 128 127 cr 1,5 + cq cp co Ursprungligt läge av spont Slutligt läge av spont Förorenat på något djup, schaktad Rent (hänsyn även till eventuell miljökontroll) Lokalt lätt förorenad på 2 m djup, ej schaktad Figur9.22 Rutorförprovtagningmedgruskannapå34nivåermellan2och6 metersdjupidenvästradelenavområdet. Visskannprovtagningutfördesävenidenöstradelenavområdet,sefigur9.23. Ingaförhöjdahalterpåträffadesutomienruta.Detbeslutadesattlämnaförhöjda halteriensevpå2metersdjupdårestmängdernauppskattadesvarasmå. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 92

126 125 124 123 122 121 120 119 118 117 116 115 114 113 112 111 110 cu ct cs cr cq cp co cn cm cl ck cj ci ch cg Förorenat på något djup, schaktad Rent (hänsyn även till eventuell miljökontroll) Lokalt lätt förorenad på 2 m djup, ej schaktad Figur9.23 Rutorförprovtagningmedgruskannapå15nivåermellan1,5och3,5 metersdjupidenöstradelenavområdet. 9.12 Resultatavefterbehandlingen 9.12.1 Borttagnaföroreningsmängder Sammanlagt beräknas ca 5 ton arsenik i förorenad jord och 5 ton i arsenikslam samt 20 ton kreosot räknat som PAH16 ha tagits bort från området vid saneringen(antagendensitet1,7ton/m 3 ),sefigur9.24.mängduppskattningenär sämreförpahänförarsenikeftersomfärreanalysergjortsförpahochföratt klassning i flera fall skedde utifrån okulär bedömning av frifasförekomst, inte kemiskaanalyser. BorttagenmängdAsochPAH(ton) 25 20 15 10 5 0 Figur9.24 Borttagenmängd As (reduktion97%) Borttagenmängd PAH (reduktionca99%,osäkert) Slam Förorenadjord MängdarsenikochPAHidejordmassorsomschaktadesbortfrån området. Volymenschaktademassor(B,C1,CochD)uppgårtillca40000m 3 ochinnehåller deovanberäknadeborttagnaföroreningsmängderna,sefigur9.25.klassaderena Amassor har lämnats och/eller använts för återfyllning inom området. Av de SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 93

klassadeamassornaharca10000m 3 schaktatsuppochanväntsföråterfyllning. Övriga Amassor i schaktplanerna utgörs av rena schaktbottnar och övriga SEV somlämnatsutanåtgärd. 70000 Volymschaktademassor(m 3 ) 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Figur9.25 0 A B C1 C D Totalt Volymjordiolikaklassermedolikaomhändertagande.Densistastapeln visartotalklassadvolym Följande föroreningsmängder av arsenik och PAH uppskattas ha funnits i före kommandejordklassersomtransporteratsbortfrånområdet,sefigur9.26: Bmassor(tillAringsåsdeponin,Alvesta):200kgAsoch35kgPAH16. C1massor(tillHäringetorp,Växjö):150kgAsoch30kgPAH16. Cmassor(tillVankiva,Hässleholm):3,9tonAsoch3,7tonPAH16. Dmassor(tillVankiva,Hässleholm):600kgAsoch16,9tonPAH16. 100000 16400 10000 3900 3200 Mängdförorening(kg) 1000 100 10 200 140 150 610 35 35 30 980 A(klassaderena) B(Aringsås) C1massor Cmassor Dmassor D/Cmassor Figur9.26 1 Arsenik(kg)iolika massklasser PAH(kg)iolikamassklasser Mängdföroreningiolikamassklasser(A,B,C1,CochD).D/Cinnebäratt 50%avSEVklassadessomCoch50%somD). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 94

Ungefär 20% av C och Dmassorna som transporterades till Vankiva jordtvätt ades.medantagandeomsammafördelningavmängdenuppskattasca900kgas ochdrygt4tonpahhafunnitsidemassorsomtvättades.enstorandelavdenna förorening kan förväntas ha koncentrerats i filterkakan som deponerades som farligtavfall.tvättadjordkundedeponerassomickefarligtavfall. 9.12.2 Kvarlämnadeföroreningar IrestförorenadjordinklusiveAmassoruppskattasca100200kgarsenikochca 50kgPAHföroreningarfinnaskvari marken påområdet,efterenreduktionav föroreningsmängderna enligt ovan. Medelhalten av arsenik i kvarlämnade klass adeamassorberäknasvaraca8mg/kgts.maxhaltenär33mg/kgts. Föroreningar som medvetet kvarlämnats trots halter över de mätbara åtgärds målenär: Föroreningar i marken mellan fastighetsgränsen och banvallen till stick spåret (industrispåret) nordost om Elnaryd 1:16. Schaktning skedde så närabanvallensommöjligtstraxutanförfastighetsgränsen. Jord nedströms fastigheten som i viss utsträckning förorenats genom spridning med förorenat grundvatten innan åtgärd (endast jord under grundvattenytan). Kortaredikessträckordirektutanförfastigheten(vidSed10ochSed11,se figur 9.27), främst på grund av att dessa återfylldes med grenar, trädrester,bark,m.m.vidrensningsåtgärderefterstormengudrunvilket minskadetillgängligheten. Schaktbottenmedförhöjdahalterlämnadesienstakafall,t.ex.iområdets sydöstradelardärlättarsenikförorenadtorvpåträffades.trotsklassning ensombmassakundetorvenintetransporterastillaringsåsdeponindå organisktmaterialintefickanvändasitäckskiktet. FördefalldärSEVlämnatstrotshalterischaktbottensomöverskreddemätbara åtgärdsmålen gjordes en föregående riskbedömning av beställaren innan återfyllningfickske.totaltsettbedömdesdethandlaomsmåmängderförorening utan risk för betydande spridning med grundvatten från området. Att jorden kunde lämnas innebar vidare färre transporter och minskad deponering vilket möterdenationellamiljömålen. Kvarvarande risker med de kvarlämnade dikessedimenten vid Sed10 och Sed11 bedöms vara små. Sannolikheten att någon vistas längre tider vid diket är liten p.g.a. närheten till ett trafikerat industrispår. Åtkomsten av material med höga halter är också begränsad då diket är igenfyllt. Spridningen av arsenik bedöms vidareblibegränsadpågrundavsammantagetsmåföroreningsmängder. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 95

Figur9.27 Åtgärdadedikessedimentochenstakaplatsernärmastjärnvägendär sedimentkvarlämnatsutanåtgärd:sed10ochsed11.halteri mg/kgts. Tidigareprovtagningharvisatattdetråderreducerandeförhållandenidelarav akviferen på Elnarydområdet, framför allt djupare ned (Kemakta, 2006). I redu cerande miljöärutlakningenavarsenikgenerellt högre,vilketocksåstöddesav haltanalyserigrundvattnetinomområdetsomindikeradeenhögreutlakningfrån djuparejordlager.iytligarejordlagerrådertroligenoxiderandeförhållandenutom möjligenidelområdendärgrundvattenytanärhög.efterutfördsaneringbedöms endast begränsade områden kvarstår med förhöjda arsenikhalter under grund vattenytan. Provtagning under projektering som indikerade höga arsenikhalter i områdetruntgrundvattenrörgv2idencentraladelenavområdet(nuborttaget) kundeintepåträffasunderentreprenadensmiljökontroll. De restmängder av arsenik som medvetet lämnats ger endast upphov till ett begränsat läckage som enligt gjorda beräkningar ligger inom acceptabla nivåer ochintekommerattpåverkabrunnarnanedströms. 9.12.3 Friklassning Inom området klassades drygt 31000 m 3 som rena Amassor. Av dessa kunde ca28000m 3 lämnasutanåtgärdochca4000m 3 (6800ton)grävasuppföratt senareanvändasföråterfyllning.friklassningavschaktbottenochschaktväggar gjordeseftermätbaraåtgärdsmål.innanförspontskeddeschaktändanertillberg inomvissasev,varmedbergfickutgörafriklassadbotten. 9.12.4 Utsläppavrenatlänshållningsvatten Utsläppspunkten för det renade länshållningsvattnet från Elnarydsaneringen liggerisammadikessystemsomdeavledandedikenafrånimpregneringsområdet, caenkilometernedströmsfastigheten.referensundersökningaravsedimentoch ytvattengjordesförattfastställaföroreningstillståndetinnanutsläppenstartade. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 96

Dettotalautsläppetmedlänshållningsvattenefterreninguppgicktill: Ca2kgarsenik Ca1,5kgPAH16 DettautsläppbedömsinnebäraenlitenbelastningpåbäckenmotKojtasjönoch underskriderkravenpåmaximalamängder(utsläpp)somfastställdesavtillsyns myndighetenochsomangavsianmälan: Förarsenikintecknasdrygt20%avdettotalatillåtnamängdutsläppet. FörPAH16intecknasdrygt90%(gränsvärdetärdockinteriskbaserat). Utsläpp skedde kontinuerligt, med dagliga analyser på utgående vatten. Om analysresultat från laboratoriet visade på halter över tillåtna gränsvärden stoppades utsläppet från anläggningen direkt. På grund av en fördröjning som beroddepåväntetidenföranalyssvaren(ca23dagar),skeddevidenstakatillfäl lenutsläppavvolymermedhalternågotöveracceptablahaltgränser,seresultat tabellibilaga6. Eftersamrådmedtillsynsmyndighetenden29/62007tillätbeställarenentrepre nörensläppautrenatvattenunderenhelgtrotsattvattenprovvidföregående provtillfälle den 28/62007 hade haft förhöjda PAHhalter (0,27mg/l). Detta skeddevidetttillfällemotslutetaventreprenadennärschaktarbetenahöllpåatt avslutasinnansemesternochdammenvarfull.beställarentogframunderlagsom pekade på att det eventuella extra utsläpp av PAH som riskerades inte skulle påverkamiljönirecipienten.efterföljandeprovsvarvisadedockattdetutsläppta vattnethadehalterundergränsvärdena. 9.12.5 Avvikelser Entreprenadenuppnåddedetavseddaresultatetochnågraavvikelseravbetydel se har inte uppstått. Ett antal felklassningar av SEV har dokumenterats i entre prenörensslutredovisning. I ett skede av entreprenaden tvingades entreprenören avsluta pumpning och släppa upp grundvattenytan i den mest förorenade delen av området, när problem med länsvattenhållningen uppkom och dammen hade blivit full. Situa tionen förvärrades av att sponten inte var färdiginstallerad. Schaktning av jord under grundvattenytan var endast tänkt att ske när sponten var slagen. Entreprenörenhadeschaktattillcatvåmetersdjupgenomlokalavsänkningmed pumpbrunnar när arbetena avbröts. Under en period var den förorenade, ej färdigsanerade, schaktgropen vattenfylld och grundvattnet stod i direktkontakt medomgivningen,sefigur9.28.detgårinteattuteslutaattdettatillvissdelkan habidragittilldenuppmättaökningenavhalternaigrundvattnetdirektutanför fastigheten,jfrkapitel11. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 97

Figur9.28 På grund av problem med vattenreningen avbröts avsänkningen av grundvattennivån vilket ledde till att förorenat vatten i schaktgropen stodidirektkontaktmedomgivningen. 9.12.6 Utfalljämförtmedprojekteringen Jämfört med tillgänglig information om föroreningssituationen i projekteringen påträffades och åtgärdades mer PAHförorening vid entreprenaden. Arsenik föroreningarhittadesdäremotinteivissaavdedelområdensomingickiprojek teringsplanen. Enjämförelsemellandenslutligaklassningenavmassorunderentreprenadenhar gjortsmeddenpreliminäraklassningeniprojekteringen.ifigur9.29redovisasden slutliga schaktplanen för entreprenaden för 00,25 meters djup och i figur 9.30 åskådliggörs skillnaderna med den preliminära projekteringsplanen. I figur 9.31 ochfigur9.32redovisassammafigurermenfördjupet55,5m. Jämförelsen visarpårelativtomfattandeförändringaravschaktplanen,medtill kommandeytorsomejfannsmediprojekteringsplanen.dettaberörfrämstytter kanternaavområdet,dvs.pågrundavförorenadeschaktväggarochintilliggande SEVfickentreprenadområdetutökas.Iytjordenförändrasklassningeniflerafall frånctilldellerfrånbtillc. Idennorradelenavområdetutgickschaktningavdeniprojekteringenbeskrivna djupa förekomsten av arsenikförorenad jord och schaktning skedde bara till ca1meterochienstakarutortill2,5metersdjup.kannprovtagningskeddeidetta delområdeförattsäkerställaattingenomfattandeföroreningkvarlämnats. Inomspontenökadeutbredningenpåstörredjupåtsydostochiettdelområde påträffadeskreosotihögahalternäraspontskärmen. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 98

Djup 0.0-0.25 m Klassning enl schaktplan A B C1 C D cn cm cl ck cj ci ch cg cf ce cd cc cb ca cp co cu 151 ct 150 cs 149 cr 148 cq 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134 133 132 131 130 129 128 127 126 125 124 123 122 121 120 119 118 117 116 115 114 113 112 111 110 0 50 100 m Figur9.29 Utfördgrävsaneringbeskrivenpåenslutligschaktplan,djup00,25m. Djup 0.0-0.25 m Ändring av klassning Saknas i schaktplan +3 nivåer +2 nivåer +1 nivå Saknas i projekteringsplan cn cm cl ck cj ci ch cg cf ce cd cc cb ca Oförändrad - schaktplan & projekteringsplan lika -1 nivå -2 nivåer cp co cu 151 ct 150 cs 149 cr 148 cq 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134 133 132 131 130 129 128 127 126 125 124 123 122 121 120 119 118 117 116 115 114 113 112 111 110 0 50 100 m Figur9.30 Ändringavschaktplanenvidutförandetaventreprenadenjämförtmed schaktplaneniprojekteringen,djup00,25m.ändringavklassningavser ökning(+)ellerminskning()mellanolikamassklasser. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 99

Djup 5.0-5.5 m Klassning enl schaktplan A B C1 C D cn cm cl ck cj ci ch cg cf ce cd cc cb ca cp co cu 151 ct 150 cs 149 cr 148 cq 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134 133 132 131 130 129 128 127 126 125 124 123 122 121 120 119 118 117 116 115 114 113 112 111 110 0 50 100 m Figur9.31 Utfördgrävsaneringbeskrivenpåenslutligschaktplan,djup55,5m. Djup 5.5-6.0 m Ändring av klassning Saknas i schaktplan +3 nivåer +2 nivåer +1 nivå Saknas i projekteringsplan cn cm cl ck cj ci ch cg cf ce cd cc cb ca Oförändrad - schaktplan & projekteringsplan lika -1 nivå -2 nivåer cp co cu 151 ct 150 cs 149 cr 148 cq 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134 133 132 131 130 129 128 127 126 125 124 123 122 121 120 119 118 117 116 115 114 113 112 111 110 0 50 100 m Figur9.32 Ändringavschaktplanenvidutförandetaventreprenadenjämförtmed schaktplaneniprojekteringen,djup55,5m.ändringavklassningavser ökning(+)ellerminskning()mellanolikamassklasser. Sammantaget har drygt 7000 ton mindre mängd jord deponerats än vad som förutsågsiprojekteringen,sefigur9.33.detärmängdenbochcmassorsomhar minskat (med totalt knappt 20000 ton), däremot ökade volymen kraftigt föro renadedmassormeddrygt12000ton. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 100

Volym(m 3 )eller mängd(ton) Figur9.33 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 10000 20000 Totaltschaktat,m³ Differensmot Differensmot projekteringsplan, projekteringsplan, m³ ton Jämförelsemellanfaktiskklassningientreprenadenmedförväntad klassningiprojekteringen.endastschaktadeamassorredovisas. A B C D Totalt Ifigur9.34gesenmerdetaljeradbeskrivningavförändradklassningpåolikadjup under markytan när utfallet under entreprenaden jämförs med projekteringens preliminära uppskattning. Det ska noteras att volymen Amassor i denna figur inkluderarsamtligaklassademassor,inteenbartdesomschaktadesochanvändes föråterfyllning. Skillnadjämförtmedprojekteringsplan 12000 10000 00.25m Volymsskillnad(m 3 ) 8000 6000 4000 2000 0 2000 A B C D 0.250.5m 0.51m 12m 23m 34m 45m 56m 4000 67m Figur9.34 6000 Ökning/minskningavvolymenklassademassor(m 3 )påolikadjupunder entreprenadenjämförtmedprojekteringsplanen(positivasiffror=större volymunderentreprenad).amassorinkluderarävenejschaktadjord. Den största ökningen av Dmassor uppkom på 14 meters djup inom spont och beroddeframföralltpåtydligförekomstavpahochdärklassningkundeskepå synintryckutanföregåendekemiskanalys.massormed tydligkreosotförekomst klassades som Cmassor och massor med mycket tydlig kreosotförekomst SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 101

klassadessomdmassor.eftersomkemiskaanalysersaknasfördessasevharför mängdberäkningarna ansatts 100 mg PAH/kg TS för Cmassor och 1000 mg PAH/kgTSförDmassor. 9.13 Slutbesiktning Slutbesiktning av entreprenaden gjordes enligt AB 92 den 29 november 2007. Inför och vid besiktningen gjordes en noggrann genomgång av den omfattande dokumentationensomentreprenörenöverlämnat. 9.13.1 Besiktningsanmärkningar Entreprenaden godkändes vid slutbesiktningen med några anmärkningar främst avseendeattdetsaknadesvissdokumentation. 9.13.2 Åtgärdandeochgodkännandeavbesiktningsanmärkningar Debesiktningsanmärkningarsomnoteradesvidslutbesiktningenåtgärdadesoch enavstämningavattallaanmärkningarvaråtgärdadekundeskeifebruari2008. 9.14 Erfarenheterochavvikelser 9.14.1 Vattenreningen Vattenreningenfungeradeintepåönskatsättochresulteradeistilleståndientre prenaden.undergenomförandetkundekonstaterasattdeuppgifteromvattnet som redovisades i förfrågningsunderlaget stämde dåligt överens med det läns hållningsvattensomperiodvispumpadesuppunderschaktningsarbetena. Bedömningen av hur stor andel av föroreningen som var löst respektive parti kulärtbundenvarenavorsakerna.iförfrågningsunderlagetredovisadeshalteri filtrerade och ofiltrerade grundvattenprov från observationsrör. Analyser och observationerunderentreprenadenindikeradeattförorenadekolloiderstörreän 0,45μm(användfilterstorlekvidfiltreradvattenanalys)passeradesandfiltret.Ett sätt att minska risken för feltolkning av andelen löst förorening, och därmed erhållabättrekunskapombetydelsefullapartikelfraktioner,kanvaraattanvända fler filterstorlekar vid analys av vatten för redovisning i förfrågningsunderlaget. Innehåll av olja i länshållningsvattnet kan också ha bidragit till den periodvisa dåligareningen.ingaoljeanalysergjordesunderprojekteringen. EnerfarenhetsomkandrasavvattenreningeniElnarydärattkarakteriseringoch analys av det förorenade vattnet i förfrågningsunderlaget måste baseras på ett vatten som så långt om möjligt överensstämmer med det som kommer att behandlas. I det aktuella fallet fanns huvudsakligen analyser på grundvatten ur observationsrör. Analyser borde som ett minimum ha kompletterats med uppgrumlat partikelhaltigt vatten från en schaktgrop i det mest förorenade området. Entreprenören i det aktuella saneringsprojektet bedömde vidare att förekomstform, partikelstorlek och mängd samt andel organiska och oorganiska partiklarocksåäravviktförattbedömareningsteknikutöverföroreningshalterna ivattnet. Ettannatalternativkanvaraattmanietttidigtskedeientreprenaden,dåman genomprovschakterellerdyliktkanfåframettmerrepresentativtvattenänvad somärmöjligtunderprojekteringen,börgörapilotskaleförsökellerfullskaleförsök meddenreningsanläggningmanavseranvända.dessaförsökbörgörassåtidigt SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 102

sommöjligtsåattmanhinnergöraerforderligakorrigeringarinnanmanmåsteha anläggningenifulldrift.omproblemenuppträderunderfullproduktionuppstår stora stilleståndskostnader och risken för t.ex. oönskad spridning från området kanöka. Avvikelsernamotförfrågningsunderlagetgaventreprenörenrätttillextraersätt ningfördemerkostnadersomavvikelsernamotförfrågningsunderlagetorsakade. Efterförhandlingarträffadesöverenskommelseomstorlekenpåersättningen. Det kan konstateras att det blir dyrt att vidta åtgärder under pågående entre prenadnärreningsteknikenväläretablerad.pågrundavtidspressblevdetsvårt förentreprenörenattundersökavarproblemetegentligenlågochvilkenspecifik korrigerande åtgärd som skulle kunna lösa problemet. Istället löstes problemet genomatttestaolikametoder,ochkombinationeravmetoder,tillsfullgodrening uppnåddes. Detta innebär även en dålig erfarenhetsåterföring avseende reningstekniker för arsenik och kreosotförorenat vatten. Att avbryta arbetena medan man provat fram en bättre reningsprocess hade troligen effektivare och billigarelöstsjälvareningsdelenmenmedförtännustörrestilleståndskostnader. Enerfarenhetsomanlitadunderentreprenörförvattenreningenframfördeäratt gränssnitten mellan beställare, entreprenör och underentreprenör tydligt måste klargöras i inledningen av projektet, så att ansvarsfördelningen vid eventuella avvikelserochproblemärklar. 9.14.2 Saneradevolymer Underentreprenadenpåträffadesintedendjuptliggandearsenikföroreningsom förutsågs i projekteringen. Det befaras att utförd skruvborrning under projek teringen kan ha korskontaminerat prov mellan olika djup och gett missvisande högaarsenikhalterpåstörredjup. UppmättaarsenikhalteriettnyinstalleratgrundvattenrörGV0701idennadelav området(nordöstradelen;iruta142cr)hardockvarithögavidnågramätningar, dock ligger medelhalterna av alla mätningar under uppföljningsfasen inom acceptabla haltnivåer. Orsaken till de förhöjda grundvattenhalterna kan vara lokalt kvarlämnad förorenad jord i angränsande rutor (143CR och 143cQ) strax underåtgärdsdjupetpå1m.halternasomuppmättesvidgruskannprovtagningen påca2metersdjup(ca4060mg/kgts)liggerendastnågotöveråtgärdsmålet ochklassningeninomramenförmiljökontrollenvisadepåamassor(renamassor) på11,5metersdjup.denvidarekannprovtagningenpåstörredjup(nertill46 meter)visadeintepåförekomstavarsenikförorening. Detbedömsdärförattmängdenkvarlämnadrestförorenadjordidennalokaladel avområdetärbegränsadliksomdeneventuellaresulterandespridningen.detta kandockvaraanledningentillattförhöjdahaltersesigrundvattenröretgv0701. Bevakningskerimiljöövervakningsprogrammet. 9.14.3 Sponten Enförutsättningförattkunnafånerenspontärattmarkeninteinnehållerblock, förhårdmoränellerdylikt.blockförekomstenvarintetillräckligtundersöktunder projekteringen varför en komplettering gjordes under inledningen av entreprenaden med jordbergsondering i en linje där det var meningen att en bakåtförankradspontskulleslås.sonderingenvisadeattdetfannsendelblocki marken.spontenmotjärnvägenkundesenareflyttasinsålångtattbakåtförank ringen kunde slopas, då den kompletterande kannprovtagningen visade att det SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 103

inte förekom någon förorening på större djup nära järnvägen (se figur 9.22 spontens lokalisering i förfrågningsunderlaget redovisas jämte det slutliga läget underentreprenaden). Inspontningen mot den nordvästligaste delen kunde också begränsas då man i miljökontrollen kunde avgränsa arsenikföroreningen till ytliga jordskikt och kompletterande kannprovtagning på större djup inte visade på förekomst av arsenikförorening,sefigur9.22. Allspontningkundeskemedenjordkilkvarpåschaktgropssidansomstöd.Vissa spontplankorkundeejslåstillfulltdjupp.g.a.block,dockvarvatteninträngningen ischaktgropenmåttligtrotsenschaktpå56meterundergrundvattenytan. 9.15 Dokumentation Beslut och ekonomiska överenskommelser mellan entreprenören och har doku menteratsimånatligabyggprotokoll. Tillkommandeochavgåendearbetenochdesskostnader(ÄTA)överenskomsfort löpande under entreprenaden och dokumenterades i en ÄTAblankett. Avstämning av dessa skedde vid varje byggmöte. En sammanställning av ÄTA skeddefortlöpandesåattbeställarenhelatidenhadefullkontrollpåutvecklingen avprojektekonomin. Slutsatseravöverenskommelserrörandemiljökontrollen,m.m.dokumenteradesi protokollfrånmiljögruppsmötensamtiinstruktionertillentreprenörensomtogs framavbeställaren. Entreprenadens utförande har redovisats i entreprenörens slutredovisning som innehåller bl.a. analysresultat (jordprov SEV, analyser i dikesprov, återfyllnads massor, schaktväggar, gruskannresultat, variabilitet, renat vatten), kontrollpro gramförsaneringsamtslutligaschaktplaner. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 104

10 Uppföljning 10.1 Utvärderingavresultatfrånefterbehandlingen Resultatenfrånefterbehandlingenharutvärderatsmotdeövergripandeochmät bara åtgärdsmålen, för att klargöra huruvida efterbehandlingen av mark och grundvattenföroreningarna inom området gett upphov till önskad reduktion av hälsoochmiljöriskerna.följandeövergripandeåtgärdsmålhareftersträvats: Inga hälsorisker ska finnas vid vistelse på området vid markanvändning som industrimark. Spridningavföroreningarfrånindustritomtenfårinteledatillhaltersomöver skriderdricksvattennormenibrunnarnedströmsområdet.ettallmäntgrund vattenskyddförregionenskafinnas. 10.2 Måluppfyllelse Genom den utförda efterbehandlingen av förorenad jord vid den f.d. impreg neringsanläggningen i Elnaryd har de åtgärdsmål som sattes upp för området, övergripande såväl som mätbara, uppfyllts. Jord med halter som överskridit mätbara åtgärdsmål har, med några få undantag, grävts bort vilket innebär att riskenförnegativahälsoeffektervidvistelseinomområdet,såvälsomriskernaför spridningavföroreningarfrånområdet,harreduceratspåbådekortochlångsikt. Stödförslutsatsernagesnedan.Osäkerheteravseendegradenavmåluppfyllelse samtrestriktionerdiskuterasockså. 10.2.1 Reduktionavhälsorisker Riskenförnegativahälsoeffektervidvistelseinomområdetpågrundavkontakt medförorenadjord,inandningavförorenatdamm,oavsiktligtintagavjord,m.m. har efter genomförd sanering försvunnit. Detta stöds av gjorda analyser under miljökontrollen där förorenade massor med halter över acceptabla haltgränser (mätbara åtgärdsmål) har grävts bort. Det kan även noteras att de mätbara åtgärdsmålen för arsenik, 15 mg/kg TS, baseras på kriterier för skydd mot hälsorisker vid spridning och att acceptabla haltgränser för skydd mot hälso effektervidkontaktmedjordvidvistelseinomområdetärhögre;ca40mg/kgts (jfr.platsspecifikariktvärdenikemakta,2002).dettainnebärettstärkthälsoskydd på grund av en mindre omfattande exponering för föroreningar vid mark användningförindustriändamål. 10.2.2 Reduktionavspridning Denönskadereduktionenavspridningenavarsenikpåminst80%tillmaximalt 3kg/årbedömshanåttsgenomatt: - Jordmedhalteröverskridandemätbaraåtgärdsmålhartagitsbort,vilket kontrolleratsimiljökontrollenunderentreprenaden. - Efterbehandlingenharinneburitattupptill97%arseniktagitsbort,dvs. merändetuppställdamåletpå90%,vilketenligtgjordamiljöutredningar skullereduceraspridningeniönskadgrad(80%). Denutfördaåtgärdeninnebärsammantagetattca10tonarsenikoch20tonkreo soträknatsompah16tagitsbortfrånområdetochattenmycketlitenmängd SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 105

restföroreninglämnasimarkenpåområdet.ävenommängdberäkningarnaärbe häftademedstoraosäkerheter,framföralltförpah,uppskattas endastca100 200kgarsenikochca50kgPAHföroreningarkvarlämnasinomområdet. Enjämförelseharävengjortsmedmätningarimiljöövervakningsprogrammetför attklargöraomläckageteftersaneringenunderskriderdetmaximaltacceptabla läckaget (se detaljerad genomgång i kapitel 11). Ett läckage på 3 kg/år från området utgår från ett antagande om ett grundvattenflöde genom förorenade massorpå30000m 3 /årochenlakbarhetfråndenarsenikförorenadejordensom kantillåtasledatillarsenikhalterigrundvattnetpåimedeltalupptill100μg/l.vid jämförelsemeduppmättamedelhalteravarsenikimiljöövervakningsprogrammet i grundvattnet inom området (50 μg/l) och längs områdets fastighetsgräns (90μg/l) kan ses att medelhalterna av arsenik i rören klarar denna haltgräns. Enskildahalteritvågrundvattenrörsomliggernäravarandraidennorradelenav området,gv0607ifastighetsgränsenochgv0701innepådetf.d.impregnerings området,överskriderdock100μg/l(semerdetaljerikap11). Föreslagna övergripande och mätbara åtgärdsmål baseras på att dricksvatten normen (10 μg/l för arsenik) inte överskrids i brunnar ca 400 meter nedströms markområdet.imarkenmellanföroreningskällanochbrunnarnakandockhögre halter uppkomma i grundvattnet. Arsenikhalterna (medel av 23 analyser i filtreradeprovunder2009)är8μg/l,36μg/loch13μg/ligrundvattenrör0203, 0601och0603.Idagslägetöverskridsdricksvattennormeninågraavgrundvatten rörennedströmsområdet. 10.2.3 Restriktioner Itabell10.1görsensammanfattningavgjordabedömningaravseenderiskreduk tionochmåluppfyllelsesamtvilkarestriktionersomfinnsförmarkanvändningen videlnaryd1:16. Genomförda åtgärder säkerställer användning av marken för industriändamål samtuttagavdricksvattenibrunnarnågrahundrameternedströms.genomförda åtgärder säkerställer inte automatiskt att grundvatten inom själva industriom rådet kan användas fritt, då förhöjda resthalter accepteras. Innan vatten even tuelltanvändsinomindustriverksamhetenmåstekontrollgenomprovtagningoch kemiskanalysske.kontaktmedtillsynsmyndighetenomlämpligtförfarandebör ske. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 106

Tabell10.1 Övergripande åtgärdsmål Reduktionav hälsorisker vidvistelse påområdet Skyddav dricksvatten brunnaroch ettallmänt grundvatten skyddför regionen Sammanfattningavomochhurprojektetsövergripandeochmätbara åtgärdsmåluppfyllts. Mätbart åtgärdsmål Sanering efter acceptabla haltnivåeri jorden Reduktion avspridning avasmed 80%tillca 3kgAsper år. Uppfyllt? Ja.Ingahälsorisker vidaktuellmark användning. Jordhalter>mätbart åtgärdsmålbort tagna Kontrolleratimiljö kontrollvidentre prenad. Ja.Arsenikhalteri brunnarca400m nedströmsunder skrideridagochpå siktdricksvatten normenförarsenik (10μg/l). Jordhalter>mätbart åtgärdsmålbort tagna Bevakasimiljö kontrollprogram. Restriktion Försiktighetvidan vändningavgrund vattnetiområdetp.g.a. resthalterijorden. Kontrollavvattnets föroreningsinnehållom användningskaske (ansvaretförkontrollen liggerpåmarkägaren/ verksamhetsutövaren). Pågåendespridningsom startadeinnansanering enkommerattfort sätta. Vissökadspridning underentreprenad skedetkanhaökat halternatemporärt, dockförväntasdricks vattenbrunnarnaförbli opåverkade. Förloppetbevakasi miljökontrollprogram. Omresultatenfråndenfortsattamiljöövervakningenavgrundvattnetskullevisa på en ökning av föroreningshalterna i observationsrör nedströms fastigheten och/ellerpåverkanpådricksvattenbrunnarnakanrestriktionerföruttagavdricks vattenkrävas.detfinnsingetidagslägetsomtyderpåattdettaskulleske. 10.2.4 Diskussion Eftersomdenfaktiskaresthalteneftersanering,enligtutfördakemiskaanalyser, tillochmedärlägreändemätbaraåtgärdsmålenfinnsdetteoretisktutrymmeför en annan markanvändning än för industriändamål. Vid en eventuell förändrad markanvändningmotenkänsligaremarkanvändning(längrevistelsetider,närvaro av barn, intag av bär och svamp, osv.) skulle dock krävas en mer omfattande kontrollavytjordeninomområdetgenomstickprovochanalyssamtjämförelse medriktvärdengiltigafördennyamarkanvändningen. Saneringsarbetenahargettupphovtillenmiljöbelastningiformavenstormängd transporter. Avvägning av denna miljöbelastning jämfört med miljönyttan för markområdetielnarydgjordesunderprojektetsriskvärderinginförbeslutomval av åtgärd. Transport på järnväg övervägdes av entreprenören, men tillgänglig hetenavvagnarvardåligvidtillfälletförgenomförandet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 107

10.3 Bedömningavmiljöeffektenavutfördaåtgärder Miljökonsekvenserna,positiva(+)ochnegativa(),avutfördaschaktåtgärder summerasnedan.sammantagetharåtgärdenresulteratiatt: Mer förorening har avlägsnats än vad som uppskattades i huvudstudie ochprojektering(+) Mindremängdjordhartransporteratstilldeponiänplanerat(+) o MindremängdBmassor,Cmassor o StörremängdDmassor Förändradföroreningsutbredningvidschaktning() o MindreAsutbredningocharsenikslamendasttillca1metersdjup. Detta är i sig är positivt, dock skedde förändringen under pågå endeentreprenadvilketinnebarenprojektrisksomhadekunnat fördyraprojektetiställetförtvärtom. o MerPAH/kreosotpåstoradjup Vissomgivningspåverkanunderochefterentreprenad o Problemmedvattenrening Ledde ej till en ökad belastning på bäcken vid utsläpps punkten(+) o Periodvis,vissökadbelastningpågrundochytvattnetnedströms området()(kandockävenvaraeneffektavdenredanpågående spridningensedanverksamhetstiden). o Lång tid innan de positiva effekterna kan ses på grundvattnet nedströms() Sammantagetkanmankonstateraattenlyckadsaneringgenomförtsfördetf.d. förorenademarkområdetielnaryd.detslutligabevisetpådettaskergenomatt löpandeutvärderaprovtagningarinomramenförmiljöövervakningsprogrammet somfortsätterytterligarecaettår,dvs.totaltminsttreårefteravslutadåtgärd. 10.4 Osäkerheterochavvikelser Konstaterad variabilitet av halter inom SEV (jfr. avsnitt 9.11.1) ger en viss osäkerhetiklassningenavsev,somriskerarattledatillattmassorsomåterfyllts ställvis innehåller förhöjda halter som kan överskrida mätbara åtgärdsmål. Tack vare kontrollåtgärder (extra provtagning inom ramen för miljökontrollen) har riskenförattjordmedmyckethöga(akuttoxiska)halterkvarlämnatsminimerats (haltgränsca100mg/kgts). Eneventuellfelklassificeringbedömsintehellermedföraenväsentligtökadsprid ning från området då det handlar om lokalt förhöjda halter och begränsade mängder. Medelhalter i samtliga rör inom och i direkt anslutning till området klarar också acceptabla haltgränser vid mätningar i miljöövervakningsprogram met. Felklassificeringen skulle dock kunna vara en orsak till de något förhöjda arsenikhalterna i den norra delen av området i ett av de nyinstallerade grund vattenrören.enannanorsakdiskuterasävenavsnitt9.14.2. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 108

10.5 Dokumentation Dokumentationenavdetgenomfördaefterbehandlingsprojektetbevarasavläns styrelsen och huvudmannen för projektet, Alvesta kommun. Dokumentationen består dels av entreprenörens slutredovisning och av byggprotokoll där beslut avseende utförande, acceptabel riskreduktion, resultat av miljökontroll, hinder, m.m. dokumenteras. En sammanfattning av dokumentationen som helhet sammanfattasiföreliggandeslutrapport. Figur10.1 Aktörernaunderentreprenadenlämnarområdetioktober2007. Miljöövervakningenavomgivandegrundochytvattenfortsätteri Alvestakommunsregi. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 109

11 Miljöövervakningsprogram 11.1 Omfattning Ettmiljöövervakningsprogramupprättadesinförsaneringenisyfteattdokumen teraföroreningssituationenigrundochytvattenpåochomkringområdet(kem akta,2006 7 ).Provtagningochkemiskaanalysavytochgrundvattenharskettitre faser: - Referensfasen(innansaneringsstart) - Entreprenadfasen - Uppföljningsfasen. I tabell 11.1 listas samtliga provtagningstillfällen fram t.o.m. augusti 2009 och i figur 11.1 ges lokaliseringen av huvuddelen av provpunkterna. Samtliga prov punkterredovisasävenibilaga2.uppföljningsfasenplanerasattfortsättatotalt tre år efter saneringen, med eventuell förlängning om resultaten från provtag ningarnaunderdennatidföranlederdetta. För redovisning av resultat från grundvattenprovtagning har en indelning i tre delområdengjorts;rörinnepåfastigheten,idirektanslutningtillfastighetenoch längrenedströmsfastigheten. Figur11.1 Provpunkter Grundvatten Ytvatten Brunn 0 100 200 meter Lokaliseringavgrundvattenrörimiljöövervakningsprogrammet,på området,idirektanslutningtillområdetochnedströmsområdetsamt provtagnabrunnarochytvattenprovpunkter. Underentreprenadenochuppföljningenharprogrammetlöpanderevideratsinför varje provtagningstillfälle för att kunna följa upp data på ett relevant sätt (se bilaga2). 7 Seävenredovisningförreferensfas(Alvestakommun,2007)samtförentreprenadoch uppföljningsfas. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 111

Förändringarjämförtmedreferensmätningarnavarfrämstattfärrerörprovtogs innepådetförorenadeområdeteftersombefintligarörtogsbortunderentrepre naden.trenyarörinstalleradespåområdeteftersaneringenföruppföljningen. En annan skillnad jämfört med referensmätningarna är att färre samtidiga ana lyserpåbådeofiltreratochfiltreratgrundvattenprovgjordes. Tabell11.1 Referensfasen Entreprenadfasen Uppföljningsfasen Datumförprovtagninginommiljöövervakningsprogrammetstrefaser. 2005012631 2005041118 20050519 2005110709 2005122720051229 20060330 20060429 20060620 20060912 20061228 2007031521 2007041619 20070521 20070619 20070815 20071017 20080103 2008020620080207 20080429/20080505 20080811 2008110405 20090204 20090526 20090813 11.2 Kemiskaanalyser Vattenproverharanalyseratsmedavseendepåarsenik,koppar,krom,zinksamt PAH. PAH har analyserats i mindre utsträckning än metallerna. För ett urval av provpunkter och tillfällen har under referensfasen även ett bredare analysspek trum av flermetaller analyserats samt parametrar som t.ex. DOC, TOC,suspen deratmaterial,ammoniumkväveochnitratkväve. Analysavmetallerharskettpåbådefiltreratochofiltreratvattenivarierandeom fattning medan PAH har analyserats uteslutande på ofiltrerade prov. Under entreprenad och uppföljningsfasen analyserades arsenik och metaller generellt påofiltreradeprovnärmastområdetdärmöjlighetenförspridningmedpartiklar är stora, framför allt under entreprenadfasen. I grundvattnet längre nedströms analyserades främst filtrerade men även ofiltrerade grundvattenprov. På ofilt reradeprovanalyseradesävensuspenderatmaterial. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 112

Filtrering har generellt skett i fält men vid tillfällen då vattnet varit mycket grumligt,harfiltreringskettpålaboratoriet.samtligaytvattenprovharanalyserats ofiltrerade. Vid samtliga provtagningar har även grundvattennivåer inmätts i observationsrörenföregåendeprovtagningen. Halter av metaller har analyserats på laboratorium enligt EPAmetoder (modifi erade)200.7(icpaes)och200.8(icpsfms).ivissafallhartotaluppslutningskett avvattenprovetinnananalys,framföralltförgrumligaprovellerdåsynligafäll ningar observerats som inte lösts upp vid tillsats av syra på laboratoriet. Ofilt reradeochejgrumligaprovsamtfiltreradeprovhargenerelltanalyseratsdirekt på instrumentet efter tillsats av syra. Detektionsgränsen blir sämre vid uppslut ningvarfördettaförfarandeundvekssålångtmöjligt.halteravpahharbestämts enligtmetodbaseradpåcsneniso11396medextraktionavprovetmedhexan. MätningutförsmedGCMS. 11.3 ProvtagningKojtasjön InnansaneringensstartgjordesprovtagningavsedimentochytvatteniKojtasjön ochientillsjöntillrinnandebäckivilkendetrenadelänsvattnetskullesläppasut under saneringen. Undersökningen syftade till att erhålla bakgrundsnivåer av arsenikochpahisedimentochytvatteninnansaneringenstartade.sedimentprov uttogspåsexplatserochytvattenprovitvåprovpunkter. Resultatenvisadepåmåttligthögahalteravarsenik,kadmium,kromochkoppar, låga halter av zink och förhöjda halter av PAH i sedimenten i Kojtasjön innan saneringenbörjade.ibäckenvarhalternalåga.iytvattnetuppmätteslågahalter (Kemakta2007). 11.4 Resultatreferensfas MyckethögahalteravframföralltarsenikochPAHuppmättesigrundvattnetpå områdetinnansaneringen.enmaximalarsenikhaltifiltreratprovpå590μg/loch en maximal halt av PAH i ofiltrerat prov på 3 724 μg/l uppmättes. Även i de grundvattenrör som ligger direkt utanför området längs med fastighetsgränsen uppmättes ställvis mycket höga halter av arsenik och PAH samt höga halter av zink. Idegrundvattenrörsomliggerinedströmsriktningfrånområdet,påettavstånd av ett tiotal meter upp till ca 200 meter, uppmättes lätt förhöjda halter i ofilt reradeprovvilketindikerarenpågåendespridningfrånområdet.ifiltreradeprov uppmättesdockrelativtlågahalteravarsenik.ivissaprovpunktersågsenökande halttrend under referensfasen, se figur 11.2 och figur 11.3. Påverkansområdet sträcker sig upp till ca 100 meter från fastighetsgränsen eller ca 400 meter nedströmsdemestförorenadedelarna. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 113

350 300 250 Ofiltrerade prov Filtrerade prov As (μg/l) 200 150 100 50 0 2005-01-26--31 2005-04-11--18 2005-05-19 2005-11-07 --09 2005-12-27-- 2005-12-29 Figur11.2 ArsenikhalteriGV5(ofiltreratochfiltrerat)vidreferensprovtagningen under2005innansaneringsstart. Figur11.3 HaltavPAH16iGV0203grunt(ofiltrerat)vidreferensprovtagningen under20052006innansaneringsstart. Högaellermyckethögahalteravframföralltarsenikmenävenzinkuppmättesi ytvattnetidetavledandediketfråndemestförorenadedelarnaochienpunktca 200 m från området. Även av PAH uppmättes i höga halter i detta dike, men i övrigaprovpunkterendastlågahalter. Halterinedströmsliggandebrunnardärdricksvattenperiodvisuttasvisadeunder referensfaseningateckenpåpåverkanavarsenik,metallerellerpahmedgrund vattnet.halternaärlågaellerunderdetektionsgräns. En mer detaljerad beskrivning av resultaten från referensfasen ges i Alvesta kommun,2007. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 114

11.5 Resultatentreprenadfas EnökningihalteravsåvälmetallersomPAHobserveradesinågragrundvattenrör underentreprenaden,framföralltidepunktersomärbelägnaidirektanslutning tillfastigheten,menäveninedströmsbelägnarör,bl.a.ca100msöderomfastig heten,setabell11.2samtfigur11.4ochfigur11.5.ivissarörärdockökningen svårattsäkerställadåvariationeröveråretförekommerochantaletprovtillfällen ärbegränsadeivissarör.ökningenirörennärmastområdetkanvaraorsakadav saneringsarbetet, men det ska noteras att halterna i vissa av rören var ökande redanunderreferensfasen,dvs.innansaneringensstart.grävarbetenastartadei januari2007ochavslutadesiseptember2007.ökningenirörenpåupptill100 meter från fastigheten bedöms mer sannolikt vara en effekt av en redan på gåendespridningäneneffektaventreprenadarbetena.arsenikharitidigareut redningar uppskattats ha en transporthastighet av ca 100 meter per år med hänsyntillsorption(fastläggning)ijorden.grundvattnetshastighetharuppskatt atstillca500meterperår. Tabell11.2 Bedömningavtendenstillökningavhalteravarsenik,metallerochPAH 16iröridirektanslutningtillindustrifastigheteniElnaryd. Arsenik Krom,kopparoch zink Rör Ökning under ref.fas? Ökning under entre prenad? Ökning under ref.fas? Ökning under entre prenad? PAH16 Ökning under ref.fas? Ökning under entre prenad? NGV7grund Ja* Nej Ja Möjlig Nej Nej NGV7djup Ja* Möjlig Ja Nej Nej Nej GV9(grunt) Ja Ja Möjlig Ja Nej Möjlig GV9djup Nej Möjlig Nej Ja Nej Nej GV0604grund Nej Ja Nej Ja Möjlig Trolig GV0606grund Ja Möjlig Nej Nej Nej Nej GV0606djup Trolig Nej Nej Nej Nej Nej GV0607grund Nej Ja Nej Liten Nej Nej GV0607djup Nej Nej Nej Nej Nej Nej GV0608grund Möjlig Ejtrolig Nej Nej Nej Ja GV0608djup Möjlig Ejtrolig Möjlig Nej Nej Nej GV0609grund Nej Ej provtagen GV0609djup Nej Ej provtagen Nej Nej Ej provtagen Ej provtagen GV0605grund Nej Möjlig Nej Nej Nej Nej *ökningiofiltreratprov Nej Nej Nej Nej SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 115

As - filtrerat prov GV0604 grund 90 80 70 Referensfasen Entreprenadfasen As (μg/l) 60 50 40 30 20 10 0 2006-04-29 2006-06-20 2006-09-12 2007-03-15 2007-05-21 2007-06-19 2007-08-15 2007-10-17 Figur11.4 ArsenikhalteriGV0604grund(filtreratprov)underreferenssamt entreprenadfas. As filtrerat prov GV0606 grunt 120 100 80 Referensfasen Entreprenadfasen As (μg/l) 60 40 20 0 2006-04-29 2006-06-20 2006-09-12 2006-12-28 2007-03-15 2007-04-19 2007-05-21 2007-06-19 2007-08-15 2007-10-17 Figur11.5 ArsenikhalteriGV0606grunt(filtreratprov)underreferenssamt entreprenadfas. Även i ytvattnet, framförallt i det avledande diket från de mest förorenade delarna beläget i direkt anslutning till fastigheten, ses en ökning av arsenik, koppar,kromochzinksomtroligenorsakatsaventreprenaden.enökningihalter kan även ses under en kortare period i ett dike som avleder ytvatten från fastighetenssödradel. Inga tecken på ökade halter har observerats under entreprenaden i omkring liggandedricksvattenbrunnar. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 116

11.6 Resultatuppföljningsfas Lokaliseringenavhuvuddelenavprovtagnarörochbrunnarunderuppföljnings fasen,inklusivedetrenyarörsominstalleradespådetsanerademarkområdet, redovisasifigur11.6. YV1 GV0606 grund GV0606 djup YV2 Hästhagen 1:9 GV5 GV0701 GV0607 grund GV0607 djup GV0601 grund GV0601 djup GV111 brunn1 YV4 GV0702 YV3 GV6 GV0608 grund GV0608 djup GV8 djup GV8 grund NGV7 grund NGV7 djup GV7 GV0609 grund GV0609 djup GV0602 grund GV0602 djup GV3 Provpunkter Grundvatten Ytvatten Brunn GV0703 YV5 GV9 djup GV0604 grund GV0603 djup GV0603 grund GV0203 grund GV0203 djup 0 50 100 meter GV0605 grund Figur11.6 LokaliseringavgrundvattenrörGV0701,GV0702ochGV0703som installeradespåområdetefterefterbehandlingensavslutsamturvalav övrigaprovtagningspunkterimiljöövervakningen. Provtagningeninomuppföljningsfasenshittillsgenomfördaprovtagningarvisarpå delvismotstridigaresultatberoendepåvilkaobservationspunktersomstuderas.i rör i direkt anslutning till fastigheten ses halterna i vissa rör avta från nivåerna somvarundersaneringen(arsenikifigur11.7samtpahifigur11.8),medandeti andra rör ses en helt motsatt trend med ökande halter och där de maximala halternauppmätsunderuppföljningsfasen(figur11.9). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 117

140 120 100 Referensfas Entreprenadfas Uppföljningsfas As filtrerat GV0608grund As(μg/l) 80 60 40 20 0 Figur11.7 ArsenikhalteriGV0608grund(filtreratprov)underreferens, entreprenadochuppföljningsfas. 1400 1200 Referensfas Entreprenadfas Uppföljningsfas PAH16 ofiltrerat GV0608grund 1000 PAH16(μg/l) 800 600 400 200 0 2.29 28 3.8 2.9 1 0.71 <0.29 Figur11.8 HaltavPAH16iGV0608grund(ofiltreratprov)underreferens, entreprenadochuppföljningsfas. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 118

160 140 120 Referensfas Entreprenadfas Uppföljningsfas As filtrerat GV0604grund 100 As(μg/l) 80 60 40 20 0 Figur11.9 ArsenikhalteriGV0604grund(filtreratprov)underreferens, entreprenadochuppföljningsfas. Trenyarörinstalleradeseftersaneringenpåområdetisyfteattkunnaövervaka grundvattenhalternapåområdeteftersaneringen,sefigur11.6.videnjämförelse av halterna i dessa rör med halterna i de rör som låg i samma områden innan saneringensesgenerelltlägrehaltnivåer,menfortfarandeuppmätsrelativthöga halter av arsenik i grundvattnet i ett rör i den norra delen (maxhalt arsenik 204μg/l under aktuell provtagningsperiod). Ytterligare ett rör i de centrala delarna hade förhöjda halter under 2008 (86128μg/l), men mätningar under 2009harvisatpåmycketlågahalteridettarör. Om medelvärden studeras för samtliga rör inom områdesindelningen på området, inäraanslutning och nedströms kanmankonstateraatthalterna avarsenikigrundvattenrörenpådetsaneradeområdeharsjunkitmedca60% jämförtmedreferensfasenochpahhalternameddrygt90%,sefigur11.10och figur11.11. Halterna i nära anslutning till området har däremot bara sjunkit för PAH (med 60%) medan arsenikhalterna stigit med ca 30 % jämfört med medelvärdet för helareferensfasen.igrundvattenrörenpåstörreavståndnedströmsområdethar medelhalternastigitännumer,mellanca2ggrförpahtill7ggrförarsenik.det skadocknoterasattendirektförbättringigrundvattenkvalitéinteärattförvänta omgående efter saneringen och fortfarande har en för kort tid förflutit för att kunnautvärderadeslutligaeffekternaavsaneringen.uppföljningsfasenharbara pågåttica1,5årefteravslutadsaneringviddennaredovisning.återhämtnings förloppförföroreningarigrundvattenärlångsamma.enfortsättövervakningav grundvattenkvaliténkommerattgörasundercatreåreftersaneringensavslut. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 119

160 140 Referensfas Entreprenadfas Uppföljningsfas 120 MedelhaltAs(μg/l) 100 80 60 40 20 0 4.7 0.7 2.4 Gvrörpåområdet Gvrörinäraanslutning Nedströmsliggandegvrör Figur11.10 Medelhalteravarsenik(μg/l)igrundvattenochbrunnar(filtreradeprov) uppmättunderreferensfasen,entreprenadfasenochuppföljningsfasen (t.o.m.maj2009). 450 400 350 Referensfas Entreprenadfas Uppföljningsfas 300 MedelhaltPAH16(μg/l) 250 200 150 100 50 0 14 1.6 1.0 3.4 Gvrörpåområdet Gvrördirektutanförområdet Nedströmsliggandegvrör Figur11.11 MedelhalteravPAH16(μg/l)igrundvattenochbrunnar(ofiltrerade prov)uppmättunderreferensfasen,entreprenadfasenoch uppföljningsfasen(t.o.m.maj2009). De höga halterna av arsenik i det avledande diket från de mest förorenade delarna (Y3) i direkt anslutning till fastigheten, sjunker under uppföljningsfasen medundantagfördensistamätningenimaj2009dåanalysresultatetåterigenär förhöjt. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 120

11.7 Erfarenheterochavvikelser Sammanfattningsvisharentreprenadengettupphovtillenvissökadbelastningpå omgivningen,vilketärsvårtattundvikaunderensåomfattandegräventreprenad som den i Elnaryd. En del av ökningen är dock troligen orsakad av att entreprenörentvingadesavslutapumpningochsläppauppgrundvattenytaniden mest förorenade delen av området, när problem med länsvattenhållningen uppkom,sebeskrivningiavsnitt9.10.detärtroligtattdennaavvikelseientre prenadarbetenaharbidragittilldeförhöjdahaltersomobserverasibl.a.grund vattenröret GV0607 direkt utanför denna del av området. Byggnation av en reservdammhadeeventuelltkunnatavhjälpaendelavproblemet. 11.8 Osäkerheter Enosäkerhetvidjämförelseavtidsserieravkemiskaanalyserigrundvattenrören ärattanalysernagjortspåtvåolikasätt,delsgenomdirektanalyseftertillsatsav syra (analysmetod V2 på ALS laboratorium) som dels genom analys efter upp slutning (analysmetod V3b). I vissa fall riskerar analys efter uppslutning, som omfattarföroreningpåochiallaeventuellapartiklariprovet,attgemissvisande högahalteravt.ex.arseniksomintebeskriverdenmobilafraktionensomkanröra sigmedgrundvattnet. 11.9 Måluppfyllelse Entreprenadensmåluppfyllelsediskuteradesiavsnitt10.2.Idettaavsnittgörsen merdetaljeraduppföljningavresultatenfrånmiljöövervakningsprogrammetsom utförtsavalvestakommun. Miljöövervakningsprogrammet togs fram för att bevaka miljöeffekterna under entreprenadenochförattgöraenuppföljningaventreprenadensresultatgenom jämförelsemedtillståndetinnansanering. Efterbehandlingensmålkansägasvarauppfylldaomföljandesituationärgiltig: Underentreprenad: - Halternaigrundvattenrörennärmastområdetstigerinteallselleri begränsad omfattning under grävarbetena. Situationen innan sanering måste beaktas för utvärderingen, dvs. om en ökning konstateratsredanunderreferensfasen. Efteravslutadentreprenad: - Halternaigrundvattenrörennärmastområdetsjunkerjämförtmed situationenföreåtgärd(referensfasen). - Halterna i grundvattenrören närmast området överskrider på sikt inte 100 μg/l för arsenik (motsvarar ett acceptabelt läckage på 3kg/år). - Halterna i grundvattenrören på ca 50100 meter från området sjunkerpåsikt. - Spridning med grundvatten leder ej till halter som överskrider dricksvattennormenibrunnarnedströmsområdet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 121

Detärsvårtattdefinieratidsskalanföråterhämtningenochhurlångtid påsikt kaninnebära.arsenikensorberarijordenochdetkantalångtidförförorenings plymenatttransporterasnedströmsområdet. FörElnarydharutvärderinggjortsenligtovan.Enligtavsnitt11.6skeddeenviss ökning av halterna utanför det förorenade markområdet under entreprenadens genomförande.mätningardrygtettårefteravslutadsaneringvisaratthalternai många av rören sjunker men fortfarande är halterna höga och överskrider 100μg/l på två platser närmast området (grundvattenrör 0604 grund och 0607 grund och djup). Det ska noteras att förväntat kraftigt förorenad jord direkt utanför fastigheten som inte kunnat saneras (på grund av närhet till järnväg), kvarstårochpåverkarföroreningshalternaiderörsomsitterinstalleradedirekti denna jord. En fullständig reduktion av halterna i varje observationspunkt kan därmedinteförväntas.underförutsättningattmedelvärdetinomochidirektan slutning till området underskrider 100 μg/l kan åtgärdsmålen avseende sprid ningsreduktion sägas vara uppfyllda. En bevakning för att detta uppnås på sikt skerinomramenförmiljöövervakningsprogrammet. Arsenikhalterna i vissa av grundvattenrören på ca 50100 meters avstånd från markområdet (se figur 11.6) har ökat eller är fortsatt förhöjda i de rör som var påverkade redan under referensfasen och/eller entreprenadskedet (0603 grund sydostomområdetoch0601grundnordostomområdet),docksesårstidsvaria tionermedomväxlandeförhöjdaochlågahalterviddeolikaprovtagningarna. I ettgrundvattenrörnågrahundrametersydostommarkområdet(0203)ärarse nikhalternaiofiltreradeprovlägreidagäninnansaneringochdelöstaarsenikhalt erna(filtreradeprov)sjunkereftereninitialökningiuppföljningsfasen.dehalter somidagobserverasinedströmsliggandegrundvattenrörärsannoliktenkom binationavenpågåendeföroreningsplymsomspriditsinnansaneringenpåbörja desochmöjligenenvissenökadomgivningspåverkanundersaneringen. Viddenfortsattaövervakningenavgrundvattenkvaliténbevakasåterhämtnings förloppet av föroreningssituationen som är långsam för föroreningar i grund vatten.resultatenunderuppföljningenredovisasirapportersomårligenlämnas tilltillsynsmyndigheten. 11.10 Dokumentation Resultaten från miljöövervakningen har sammanställts i en databas i Excel som utvärderatslöpandeunderprojektetsgångvarefterprovtagningsprogrammetför efterföljande provtagning vid behov justerats baserats på resultaten från föregåendeprovtagning. Resultatenharävensammanställtsiföljanderapporter: MiljöövervakningProjektElnaryd.Redovisningavreferensprovtagningar.Kemakta AR200703.KemaktaKonsultAB,GabriellaFangerochKarinJonsson,20070329. Miljöövervakning Projekt Elnaryd. Redovisning av provtagningar under entre prenadfasen,januari2007t.o.m.november2007.kemaktaar200924.kemakta KonsultAB,GabriellaFangerochKarinJonsson,november2009. Miljöövervakning Projekt Elnaryd. Redovisning av provtagningar under upp följningsfasen januari 2008 t.o.m. maj 2009. Kemakta AR 200925. Kemakta KonsultAB,GabriellaFangerochKarinJonsson,november2009. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 122

Därutöver kommer ytterligare en rapport för uppföljningsfasen att tas fram i början av 2010 när kvarvarande provtagningar i miljöövervakningsprogrammet utförtsunderdelav2009. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 123

12 Ekonomiskuppföljning 12.1 Slutligakostnader TotalkostnadenförhelaefterbehandlingsprojektetiElnarydblev63,5miljoner kronor.enuppdelningavkostnadernaunderprojekteringochentreprenadpå olikaaktörerochprojektaktivitetergesitabell12.1. Inledandekostnaderförförstudienuppgicktillca600000krochförhuvudstudien ca500000kr. Tabell12.1 Uppdelningavkostnader(kr)påolikaaktörerochprojektaktiviteterför projektelnarydunderentreprenadochprojekteringsskedet. Projek Utförande Summa Projektaktivitet tering,kr skede,kr totalt,kr Entreprenad 44800000 44800000 Projektering* 1900000 1100000 3000000 Miljöutredningarochbeställarstödmiljö* 1200000 1700000 2900000 Beställarstödbyggteknikochekonomi 500000 1000000 1500000 Övrigt 1400000 2300000 3700000 Egeninsats(10%) 6500000 6500000 Återståenderedovisning 500000 500000 Uppföljning 600000 600000 Entreprenad 44800000 44800000 Summa 5000000 58500000 63500000 *Inkluderarkemiskaanalyser,inklusivemiljöövervakningen Kostnaderna för miljöövervakningsprogrammet för omgivande grund och yt vattenuppskattastilltotaltca1,5miljonerkronorförentreprenadochuppfölj ningsskedetomfattandeprovtagning,kemiskaanalyserochsammanställningoch utvärdering. Kontraktshandlingeninnehöllenkomplettmängdbeskrivningdärflertaletmäng der var reglerbara, dvs. entreprenören fick ersättning för de verkliga mängder sommättesunderentreprenaden.ensammanställningavmängderochkostnader enligt kontraktshandlingen och efter slutförd entreprenad framgår av bilaga3. Kontraktssummanvar40,9miljonerkronor(40908000kr)ochutfalletblev40,8 miljonerkronor(40791722kr).därtillkombeställdaändringsochtilläggsarbe tensomtotaltuppgicktillknappt4miljonerkronor(3999355kr).entreprenad summanblevsåledesknappt45miljonerkronor(44791077kr),setabell12.1. EnredovisningavstörrekostnadsposterförentreprenadarbetenapåElnarydf.d. impregneringsanläggning i Alvesta kommun ges i tabell 12.2. Kostnad för tran sport av massor är inkluderad i kostnaden för schaktning och deponering. En redovisning av kostnaderna för beställda ändrings och tilläggsarbeten ges av tabell12.3. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 125

Tabell12.2 Redovisningavstörrekostnadsposterförentreprenadarbetenpå Elnarydf.d.impregneringsanläggningiAlvestakommun.Detaljerade enhetskostnaderförolikamassklasser,m.m.gesibilaga3. Schaktarbeteninklusivemiljökontroll Mängd Enhet À pris, snitt Miljökontroll(provtagning,kemiskaanalyser) Totalt,kr 61000 SchaktningklassA,B,CochD 56100 m 3 73 4080000 DeponeringCochDmassorinkljordtvätt 66400 ton 414 27484000 BmassortillAringsåsdeponin 8000 ton 26 209000 Återfyllning 53700 m 3 89 4770000 Spontning 1700 m 2 1225 2048000 Vattenrening(etableringochdrift) 1204000 Saneringdike 320 m 3 22 7000 Rivningavbetongkasun,ledningar,bäckkulvert, m.m.samtröjningochborttagningavstubbar Övrigt Totalt,exklusiveÄTAkostnader Anm:Kostnadförschaktningochdeponeringinkluderartransportkostnaden. 210000 719000 40792000 Beställdatilläggsarbetenredovisasitabell12.3.Extrakostnaderförspontarbeten beroddepåsenändringavspontomfattning,hinderavblock,hyraochtransport avejanvändspont,konsultkostnadförextraspontberäkningar,m.m. Extra kostnader för vattenreningen omfattade bortkörning av kraftigt förorenat vatten (490 m 3, 588000 kr), hyra av behållare för kassettfilter och desander (330000kr),hyraochtömningavoljeavskiljare(265000kr),bomullsfilter(4om gångar,115000kr)samtutredningsarbetekonsult(65000kr),hyraavutrustning (tankar, pumpar, doserare), arbetskostnad för skötsel och drift (112000 kr), materialkostnad(polymer,kalciumklorid;82000kr),m.m. Baserat på totalkostnaden för projektet och att ca 33 ton arsenik och PAH föroreningåtgärdatsblirkostnadenperkgbortsaneradföroreningca2000kr/kg. Räknatpåvolymenborttransporteradjordpåca40000m 3 uppgårefterbehand lingskostnadentilldrygt1500kr/m 3. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 126

Tabell12.3 Redovisningavbeställdaändringsochtilläggsarbetenvidmarksanering, Elnaryd. Ändringochtillägg ÄTA Nr Godkändsumma, kr Skyddavgrundvattenrör 1 3000 Sonderingförspont 2 43221 Fordonsvåg 3 168904 Slipersidubblalager 4 163753 Provgropförvattentillrinning 5 6885 Slamsugningavkoncentreradarsenik,67tonjord/slam 6 237890 Packningavåterfyllfråntvåmeter 7 400516 Variabilitetsutredning(provtagning,analysca200st) 8 163136 Kannborrninginklusivekemiskaanalyser 9 144684 Extrakostnad,problemvidspontning 10 527456 Extrakostnad,problemvidvattenrening 11 1400000 Gammalarseniktanksamtträspont* 12 27882 Gamlabrunnarochrörischakt* 13 31715 Rensningavdikenorrombanvallen 14 7936 SchaktavSEVmotjärnvägsbanken(42st;840m 3 ) 15 29665 Sanering20mdikeenligtrevideradritning 16 942 Lagningavbefintligasfaltplatta 17 25000 Kompletterandejordprover(1500stAs,700PAH) 18 491170 Provtagningochanalysavinkommandevattentill reningsanläggning(38st) 19 24685 Erosionsskyddidikedärtidigarekulvertgick 20 28201 Upprensningviddammenavslipersochjord 21 23643 Skyddavgrundvattenrör(betongrör,arbete) 22 5769 Kompletteringsarbetenvidstoragenomgåendediket 23 10679 Förberedelserochmaterialerfarenhetskonferensen 24 32623 Summaändringsochtilläggsarbeten 3999355 *Framgrävning,rengöringochomhändertagande 12.2 Erfarenheterochavvikelser Osäkerheterochluckoravseendeavgränsningavföroreningar,provtagningsmeto dik och geoteknisk information enligt mer utförlig beskrivning i denna rapport ledde till kostnadsförändringar för utförandet av marksaneringsentreprenaden i Elnaryd.Ettantalförbättringsmöjligheterförattminimerariskenförökadekost nader i sena projektskeden ges i avsnitt 13.2. I samband med kostnadsupp skattningarisaneringsprojektbörmanävenräknamedenpostföroförutsedda kostnader. 12.3 Dokumentation En uppföljning av kostnaderna har skett löpande under hela projektets gång. Slutavstämningen för entreprenaden redovisas i Bilaga 3 och ÄTAkostnader i tabell12.3.ensummeringmedredovisningavungefärligatidergesitabell12.4. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 127

Tabell12.4 RedovisningavkostnaderochungefärligatideriprojektElnaryd. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kostnad, kr Inventering Förstudie 0,6 Mkr Huvudstudie, förberedelse för ansökan 0,5 MKr Upphandling av projektering Kompletterande undersökningar 5 MKr Projektering, förberedelse Upphandling av åtgärd Åtgärd 60 MKr Övervakningsprogram 1,5 MKr Finansiering, kr Ansökan om statsbidrag Bidrag till projektering och förberedelse 5 MKr Avtal med Södra skogsägarna 1,75 MKr Bidrag till åtgärd 25 MKr Ansökan om ytterligare statsbidrag Bidrag 44 MKr Kommunens egeninsats 10% SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 128

13 Samladeerfarenheter Nedangörsensammanfattningavettantalavdeviktigasteerfarenheternafrån projektetsolikafaser,medfokuspåutförandefasen.ettantalframgångsfaktorer förprojektetsutförandelyftsframliksomförbättringsmöjligheter.huvuddelenav de erfarenheter som redovisas diskuterades vid den uppföljningskonferens som höllsialvestadärbeställare,konsulter,entreprenörer,myndigheter,m.fl.deltog. 13.1 Framgångsfaktorer 13.1.1 Upphandlingar Miljökontrolleniutförandeentreprenaderkanantingenutförasibeställarensregi eller handlas upp inom ramen för entreprenörens arbete. I Elnarydprojektet skeddeupphandlingaventreprenadenmedkravpåattentreprenörenskulletill handahållamiljökontrollantförlöpandeprovtagningochklassificeringavmassor. Detta partsförhållande mellan entreprenören och beställaren innebär att allt arbete inom ramen för miljökontrollen utförs av entreprenören och att analys resultat, protokoll, fraktsedlar, m.m. successivt dokumenteras av entreprenören förbeställarensgranskning. Förfarandetmedattmiljökontrollenliggerpåentreprenören,intepåbeställaren, innebar bl.a. att entreprenören själv kunde styra och planera samtliga delar av schaktningsarbetet. Att på detta sätt lägga hela ansvaret på en part upplevdes somenbramodellidenomfattandeschaktentreprenadenielnaryddärhögakrav ställdespålogistiken.vidareblevrollfördelningentydligareochentreprenörenvar ansvarigföralltarbeteinomdennesarbetsområde,utövermiljökontrollävent.ex. arbetsmiljöansvaret. Vattenreningenupphandladessomentotalentreprenadinomutförandeentrepre nadeni Elnaryd.Denna entreprenadformbedömdesochvisade sigvarasäkrare förbeställarenurettekonomisktperspektivdådetblirentreprenörensansvaratt utforma anläggningen och lösa alla eventuella problem. Det uppkom dock vissa problemsomdiskuterasunderavsnitt13.2.1och13.2.5. I Elnarydprojektet handlades den utredande konsulten från huvudstudien upp ävensombeställarensmiljöstöd/miljökontrollantunderentreprenadensgenom förandevilketgjordeattkunskapomområdetfråntidigareprojektskedenföljde medgenomprojektet. 13.1.2 Organisation,rollfördelningarocharbetssätt Inför ett stort efterbehandlingsprojekt som det i Alvesta är det viktigt skapa en väldefinieradbeställarorganisationinnehållandeolikafunktionermedansvarför centrala delar i projektet (upphandling/ekonomi, administration/projektledning, miljökontroll,uppföljning miljö,etc).deltagandeavpersonermedåterkoppling tillprojektetstidigareundersökningar(huvudstudie,projektering,ansökningartill Naturvårdsverket,projektledning,m.m.)harvaritvärdefulltdånyabedömningar av föroreningssituation och risker, kompletterande ansökningar till Naturvårds verketsamtnyapolitiskabeslutdåkunnatlösaspåettmereffektivtsätt. Direkt återföring skedde till Naturvårdsverket via länsstyrelsen när förändringar uppkomiprojektetsomhadekonsekvensförkostnaderna.tackvaredettakunde SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 129

Naturvårdsverketpåkorttidfattabeslutvilketunderlättadeförhuvudmannenatt kommavidareutanväsentligaförskjutningaravtidplanen. Det är viktigt att det hela tiden finns täta kontakter mellan byggfolket och miljöfolket ienbyggentreprenadsomsyftartillattsaneraföroreningar.detta lyckadesmanmedielnarydprojektetiochmedinförandetaven miljögrupp och en byggrupp.miljögruppensmötenföregickbyggmötenaochresultatochbe slut från miljögruppsmötena kunde dokumenteras direkt i efterföljande bygg mötesprotokoll. Samarbetetmellanaktörernainomsåvälbeställarorganisationensommedentre prenörenkarakteriseradesavenlyhördhetochenviljahosallaparterattsnabbt lösaproblemsomuppkom. 13.1.3 Informationsspridning Införenstörreentreprenadärdetangelägetattspridainformationochkunskap omprojektetssyfteochnyttaochävenomdetemporäraolägenheterdetmedför iformavbuller,transporter,m.m.alvestakommunharielnarydprojektetlagtner stortarbetepåinformationsspridningenochanväntsåvälformellainformations kanaler som personliga besök hos närboende. Projektledningen har även sökt sprida informationen inåt och nedåt inom den kommunala förvaltningen. Den lyckadeinformationsspridningeninnebärtroligenattprojektethaftettantalam bassadörervilketunderlättatförgenomförandet. En framgångsfaktor kan även sägas vara inrättandet av en internetbaserad pro jektplats där all information (mötesprotokoll, analysprotokoll, etc.) lagrades och var tillgänglig för projektgruppen. Information som lades upp på projektplatsen utgjordeunderlagförbyggmöten,m.m. 13.2 Förbättringsmöjligheter Trotsettsammantagetmycketlyckatprojektfinnsettantalmomentunderbåde huvudstudieskedet,projekteringenochentreprenadensomhadekunnatutföras annorlundaelleriettannatskede.ettantalavdeviktigasteerfarenheternamed tänkbaraförbättringsmöjlighetergesnedan. 13.2.1 Upphandlingar Förfrågningsunderlagmåstevaraentydigaochkalkylerbara.Informationsomgesi olikahandlingar,t.ex.kravspecifikationerförutförande,miljökontroll,länsvatten behandling, m.m., måste kvantifieras på ett för entreprenören kalkylerbart sätt ochingåimängdbeskrivningen. Trotsattvattenreningenupphandladessomentotalentreprenaduppkomkravpå ökadersättningdåönskadreningsgradejuppnåddesochanläggningenfickbyggas omochkompletteras.motivförersättningärbl.a.attförfrågningsunderlagetinte var fullt ut kalkylerbart i det att kemiska föroreningsanalyser (arsenik, metaller, PAH,suspenderatmaterial,m.m.påfiltreradeochofiltreradeprov)endastredo visades för grundvatten från observationsrör. Detta beskriver tämligen ostörda förhållandenochöverensstämdeintemeddetvattensomuppkomunderentre prenadarbetenavidlänshållningischaktgroparna. EnerfarenhetfrånElnarydprojektetärdärmedattförfrågningsunderlagetborde ha innehållit en bättre karakterisering av det vatten som skulle renas. Innan schaktarbetenapåbörjatsärdetsvårtattfåframlänsvattenavdenkaraktärsom SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 130

uppkommerundersjälvaschaktningen.underprojekteringenkanmandockgräva provgroparochtaprovochanalyseraettvattensomäveninnehållerslamochlåta analysresultateningåiförfrågningsunderlaget,dvs.merrepresentativahalterför förhållanden undergrävarbeten.ettannatsättatt minimerariskenförproblem med vattenreningen är också att leverera vatten från provgroparna till anbuds givarna så att de har möjlighet att göra laboratorieförsök under anbudstiden. Dessutombörmankrävaattupphandladentreprenörgörprovschaktningochtar upplänsvattensomärsålikadetsomkommerattalstrasunderschaktenochgöra laboratorieförsök och pilotförsök med rening av detta. Härigenom kan man eventuelltietttidigareskede,innandetstörproduktionen,upptäckaochåtgärda svårigheterna. En annan erfarenhet rörande vattenreningstekniken är att det inte endast är halternaavföroreningar(arsenikochpahidetaktuellafallet),somärintressanta förvalavreningsteknikutanävenföroreningarnasförekomstform,partikelstorlek, mängdpartiklarsamtförekomstavoorganiskaochorganiskapartiklar.förekomst avsmå(kolloidala)partiklarilänshållningsvattnetvarenavdefaktorersomentre prenörenlyfteframisintolkningavorsakentillproblemenmedvattenreningen. 13.2.2 Avgränsningavföroreningar Undersökningaravseendeförekomstavföroreningarbörutförasdetaljeratinför igångsättandet av en entreprenad och föroreningar avgränsas i såväl plan som djup.avgränsningavföroreningarbörsålångtsommöjligtvarafastställdredani huvudstudieskedet. Mindre osäkerheter och viss provtagning kan lämnas till projekteringen.attmedsåstorprecisionsommöjligtbestämmavolymenföro renadjordsamtklassningochresulterandedestinationförmassorsomkörsiväg är kritiskt för en relevant ekonomisk projektkalkyl. För det fall stora avvikelser uppkommer under entreprenadskedet och projektets budget riskerar att över skridasmåsteförhandlingarskemedentreprenörenochförnyadebidragsansök ningar göras till Naturvårdsverket. Det kan vidare bli svårt att få kommunal acceptansförökadeprojektkostnadernärbeslutombudgetengångfattats.detta kunde ha gjorts bättre och/eller i ett annat skede av processen i Elnaryds projektet. 13.2.3 Provtagningsmetodik Vid jordprovtagning under grundvattenytan eller till stora djup bör flera olika provtagningsmetoder provas för att verifiera provresultat, t.ex. skruvborrning medfoderrörutövervanligskruvborrningsamtprovtagningmedkannborr.risken för korskontaminering mellan djupnivåer kan annars vara stor med risk för felaktiga riskbedömningar och åtgärdsförslag. Detta kunde ha gjorts bättre och/elleriettannatskedeavprocessenielnarydsprojektet. 13.2.4 Geotekniskaundersökningar Mer noggranna geotekniska undersökningar borde ha gjorts i Elnarydprojektet underprojekteringsellerhuvudstudieskedet,utöverborrningförprovtagningoch kemiskanalys.geotekniskabegränsningarellermöjligheterstyrutformningenav saneringsåtgärden och är viktig för att klargöra masshantering, schaktbarhet, spontbarhet, m.m. Att undvika överraskningar under utförandeskedet är viktigt förattminskariskenförökadekostnader,förseningarochförattinteförsvåraför entreprenörensplaneringavarbetet. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 131

13.2.5 Entreprenadensgenomförande Det är viktigt att samtliga parter under entreprenadens genomförande har i åtanke att en marksanering är ett miljöprojekt, inte är ett vanligt byggprojekt. Miljönmåsteståifokus. Rening av länsvatten med föroreningar kan vara mycket komplicerat. För utformning, resultatuppföljning och korrigerande åtgärder bör finnas en mycket kompetentvattenkemistsomframföralltsnabbtkanvidtakorrektaförändringari vattenreningsprocessen om problem uppstår under arbetets gång. Detta fanns inte i Elnarydsprojektet utan olika experter tillkallades som vidtog processjuste ringarmeddelvismindrelyckatresultat. En slutsats rörande vattenreningen är att den blev en komplicerad del av saneringsprojektet i Elnaryd med kostsamma stopp och viss ökad omgivnings påverkansomföljd.iskenetavattsyftetmedhelaprojektetärattskapaenför bättrad miljösituation för markområdet och omgivningen måste både upp handlingsformsamtinnehålliförfrågningsunderlagvarautformatsåattdettakan nås. Systemetmedfordonsvågfungerademycketbraochinnebarattlastbilarvägdes dådekominpåområdetsamtnärdekördesdärifrånmedförorenademassor. Dethardiskuteratshuruvidavissasamordningsvinsterskullehakunnatgörasav provtagningpåborttransporterademassor.iprojektetprovtogsallamassorinom arbetsområdetaventreprenörenochvissamassorprovtogsävenpåmottagnings stationenavmottagaren. 13.2.6 Miljökontroll Det är mycket lätt att i ett stort efterbehandlingsprojekt som i Elnaryd under skatta tidsåtgången för såväl entreprenörens som beställarens miljökontroll och miljöarbetemedprovtagningar,dokumentation,m.m.förutsättningarnakanför ändras under projektets gång varvid redovisningen för beställaren måste vara snabb för eventuella beslut om ändrad inriktning och för snabb information till tillsynsmyndigheten.ansvarigmiljökontrollantförprovtagningochklassningkan under de mer intensiva skedena behöva vara på plats på heltid under en schaktentreprenadsåomfattandesomdenielnaryd. Även om miljökontrollen läggs på entreprenören och beställarens miljöstöd kan granskaanalysresultatenviaenprojektplats,börregelbundetinformationsutbyte ävenskepåplatspåentreprenadområdetmellanentreprenörensmiljökontrollant ochbeställarensmiljöstöd. Metodikförprovtagningochklassningavmassorsamtföroreningarnasvariabilitet inom förutbestämda enhetsvolymer (SEV) bör fastställas så tidigt som möjligt i projektet, helst redan i huvudstudieskedet alternativt i förprojekteringen. Detta arbete genomfördes parallellt med att entreprenaden påbörjades, efter upp maningfråntillsynsmyndigheten,menkundehagjortstidigareielnarydprojektet vilket hade kunnat tidigarelägga starten av grävarbetena och effektiviserat klassningochsorteringnågot. EndetaljklassificeringavallaSEViexempelvisdenöverstameternavjordlagren kundeocksåmedfördelhagjortsihuvudstudieskedetellerprojekteringen.detta hade effektiviserat schaktningsarbetet för den översta metern i entreprenadens inledningsskede. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 132

AnalysmetodvidbestämningavföroreningshalterförklassningavSEVbörockså vara klarlagt innan entreprenaden startar, samt om fältmetoder t.ex. XRF ska användas. Utförande av kemiska analyser samt redovisning av analysresultat måste vara snabbochkorrektiettmarksaneringsprojektmedenomfattandemängdanalyser från såväl jordprovtagning i miljökontrollen (upphandlades av entreprenören i Elnarydprojektet) som från provtagning av grund och ytvatten inom ramen för miljöövervakningen (upphandlades av beställaren i Elnarydprojektet). För att undvika problem med leverans och dokumentation av analysresultat, vilket beställaren periodvis erfor i Elnarydprojektet, bör rutiner för frakt till labora torium, provmärkning, märkning av följesedlar, registrering av prov och àpriser samt leveranstider, m.m. utarbetas i samråd med laboratoriet. Det är en fördel om entreprenören och beställaren för sina respektive analyser har en ansvarig kontaktpersonförprojektetviddetupphandladelaboratoriet. Kemiskanalysavrenatvattenbörskemedsnabbleveranstidförattminskarisken för utsläpp av vatten till recipient som inte renats till acceptabla nivåer. Detta gjordesintealltidielnarydprojektet. 13.2.7 Kontaktermedtillsynsmyndigheten En erfarenhet från Elnarydprojektet är att kommunikationen mellan huvud mannenochtillsynsmyndighetenbörstartaietttidigtskede,bådeifrågorsom röranmälanförsaneringensamteventuellatillstånd.delssparastidochresurser omtillsynsmyndighetenskravochsynpunkterkanbeaktasredanfrånbörjan,dels minskarriskenförattentreprenadenstidsplaneringpåverkas.ielnarydprojektet diskuteradesutformningenavmiljökontrolleniettsentskedemedtillsynsmyndig heten vilket bl.a. innebar att variabilitetsundersökningen fick utföras samtidigt somentreprenadenstartade. Den aktuella tillsynsmyndigheten i Elnarydprojektet, Miljö och byggkontoret i Alvestakommun,konstateradeattderasmyndighetsutövningfickennyochinte på förhand tydlig roll eftersom ingen ansvarig verksamhetsutövare ( adressat ) fanns.förutsättningenfördestatligtfinansieradesaneringsprojektenärattverk samhetsutövaresaknas.tillsynsmyndighetensarbetebegränsadesdärmedtillatt omfatta tillsynen av entreprenadens genomförande och att villkoren för denna uppfylldes.tidsåtgångenförtillsynsarbetetvarsvårattuppskattapåförhanddå detfannsbegränsadeerfarenheteravstorasaneringsprojektialvestakommun. 13.3 Kunskapshöjning ProjektetsomhelhetharhöjtkunskapsnivånhossåvälAlvestakommunsomhos medverkande konsulter, entreprenörer och myndigheter, både i frågor som rör risker med markföroreningar, tekniskt utförande, begränsningar med metoder, m.m.samtifrågorsomrörprojektstyrning,upphandlingsformersamtkontakter ochöverenskommelsermedfinansiärer. Nedan ges några axplock av rent naturvetenskapliga aspekter som framkommit underprojektet. 13.3.1 Partikeltransportavarsenik Från utförda undersökningar och provtagningar under huvudstudien och entre prenadenkundeettantalslutsatserdraskringförekomstformavarsenikigrund SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 133

vattenprov. Analyser visade att filtrering av grundvattenprov med standardfilter (0,45μm)väsentligtkanunderskattadenmobilafraktionenavframföralltarsenik. I de sandiga åsmaterialen i Elnaryd tycks partiklar upp till någon eller några mikrometerkunnatransporteras(jfrävenkapitel11). Attvattnetinnehållersmåkolloidalapartiklarbekräftadesvidtesterilänsvatten reningen då analysresultaten indikerade att arsenikförorening passerade filtren. Problem med små partiklar har förekommit tidigare i andra svenska marksane ringsprojekt. 13.3.2 Analysmetodochprovberedning Detärsedantidigarekäntattanalysavofiltreradegrundvattenprovuttagnadirekt iförorenadjordkangemissvisandehögahalter,dåriskfinnsattförorenadestörre (ejmobila)jordpartiklarmedtasianalysen.ielnarydprojektetvisaderesultatfrån analysmeduppslutningavgrumligaofiltreradegrundvattenprovfrånplatserlångt utanför direkt förorenad jord att även detta kan ge en felaktig bild av halten arsenikigrundvattnet,dårisktycksfinnasattävenarsenikimineralkornenupp löses. 13.3.3 Användningavfältinstrument FältmätningmedImmunoassayföruppskattningavPAHhalterijordbefannsinte getillräckligtnoggrannaresultatförattanvändasielnarydprojektet. Fältmätning med XRF gav god korrelation med arsenikhalter från laboratorie analysochanvändesförfältmätningartillsxrfinstrumentetgicksönder.labora torieanalyseravenbartarsenikärrelativtbilligaochsnabbaattutföravarfördetta intebegränsadeentreprenadensutförande. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 134

14 Referenser Alvestakommun,2007.MiljöövervakningProjektElnarydRedovisningav referensprovtagningar,kemaktakonsultab,20070329,gabriellafangeroch KarinJonsson,KemaktaAR200703. Kemakta,2006.Miljöövervakningsprogramförgrundochytvattenvid efterbehandlingavförorenadmarkielnaryd.utkast20060327.projektelnaryd. ÅtAlvestakommun,KemaktaGabriellaFangerochKarinJonsson. Kemakta,2005e.Konsekvenserfördeponeringavenökadvolymjordmassorfrån ElnarydområdetpåAringsåsdeponin.ProjektElnaryd,GabriellaFangeroch MarkElert,KemaktaKonsultAB,20050907,sebilaga1. Kemakta,2005d.ResultatavgrundvattenprovtagningpåfastighetElnaryd1:28. GabriellaFangerochLarsOlofHöglund,KemaktaKonsultAB,20050831. Kemakta,2005c.Referensprovtagningjanuari2005 redovisningavuppmätta halteravarsenikochpahigrundochytvatten,elnaryd.gabriellafangeroch KarinJonsson,KemaktaKonsultAB,20050222. Kemakta,2005b.Resultatavkompletterandejordprovtagningidecember2004på Elnarydf.d.impregneringsområde.ProjektElnaryd,GabriellaFangeroch KarinJonsson,KemaktaKonsultAB,20050222. Kemakta,2005a.Bedömningavriskermedupptagavarsenikiväxtlighetpå impregneringsområdetielnarydocheventuellakravpåomhändertagandeefter röjning.gabriellafanger,kemaktakonsultab,20050211. Kemakta,2004.Kompletterandeundersökningarinförprojekteringochsanering avelnarydf.d.impregneringsanläggningialvestakommun,gfanger, MPettersson,KJonsson,KemaktaAR200418,KemaktaKonsultAB,20041214. Kemakta,2003b.PMFörtydligandetillrapport Framtagandeavhaltgränserför användningavmassorfrånelnarydf.d.impregneringsanläggningvidsluttäckning avalvestakommunalaavfallsupplag,kemakta20030919,kemakta,20031028, GabriellaFanger,MarkElert. Kemakta,2003a.Framtagandeavhaltgränserföranvändningavmassorfrån Elnarydf.d.impregneringsanläggningvidsluttäckningavAlvestakommunala avfallsupplag.gfanger,melert,ssödergren,kemaktaar200313,kemakta KonsultAB. Kemakta,2002.ÅtgärdsförberedandeutredningvidElnarydfdimpregnerings anläggningialvestakommun kompletteringavhuvudstudie,gfanger, SSödergren,MElert,MPettersson,KemaktaAR200224,KemaktaKonsultAB. SwedPower,2001.Åtgärdsförberedandeundersökningavmarkföroreningpå fastighetenelnaryd1:16,rapportswp011221,swedpower,göteborg. Sweco(2004):Jordprovtagningibefintligjärnvägsbank,Sweco20041222. Sweco,2005a:Projektering,MarksaneringElnaryd.Kompletterandemiljö geotekniskaundersökningarpåfastighetenelnaryd1:16ialvestakommun. Uppdragsnummer1270098.SwecoViakAB,Malmö20050815. Sweco,2005b:AlternativaefterbehandlingsåtgärderinomfastighetenElnaryd 1:16.PM20051101.SwecoViakAB,Stockholm. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 135