KemaktaAR200802 Alvestakommun Elnarydmarksanering Elnarydmarksanering Slutrapportocherfarenhets återföring Alvestakommun KemaktaKonsultAB PehrscoAB LänsstyrelseniKronoberg 20091121
Förord Dennarapportredovisarresultatocherfarenheterfrånettmarksaneringsprojekti ElnarydsöderomAlvestaiAlvestakommun.Rapportenbehandlarsamtligadelar avprojektet,fråndeinledandeundersökningarnapå1980talettillochmedutförd sanering under år 2007. Rapporten omfattar även en uppföljning av saneringen medsummeringavprojektetsmåluppfyllelse,därresultatfrånmiljöövervaknings programmetföromgivandegrundochytvattenredovisas.detaktuellaområdet ärenf.d.impregneringstomtsomförorenadestillföljdavbehandlingavvirkemed arsenikochkreosotbaserademedel. Efterbehandlingenavdetförorenadeområdetharkommittillståndgenomdel finansiering från Naturvårdsverket respektive huvudmannen, Alvesta kommun. Projektetharutförtsinomramenfördetnationellamiljömålet Giftfrimiljö. DetharvaritfullpolitiskenighetiberördapolitiskaorganiAlvestakommunom attgenomförasaneringenielnaryd. Vid en konferens i Alvesta redovisades resultat och erfarenheter från efterbe handlingsprojektet, där berörda parter i projekterings och entreprenadskedet såsom beställare, konsulter, entreprenörer, myndigheter, m.fl. medverkade. Deraserfarenhetsåterkopplingåtergesirapporten. RapportenharförfattatsavKemaktaKonsultAB(GabriellaFanger,KarinJonsson ochhåkanyesilova).granskningochbidragkringpolitiskaaspekterochkommu nalprojektstyrningharlämnatsavalvestakommun(åkegustafsson).pehrscoab har granskat och lämnat bidrag i avsnitten om ekonomisk uppföljning (Ingel Magnusson)ochLänsstyrelseniKronobergharbidragitmeddelarsomrörfinans ieringochbidragfrånnaturvårdsverket(leifkarlsson). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 3
Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...9 1 INLEDNING...15 1.1 Rapportensinnehåll...15 1.2 Bakgrund...15 1.3 Historik...17 1.4 Områdesbeskrivningochägandeförhållanden...21 2 UTFÖRDAUTREDNINGAR...23 2.1 Innanochunderhuvudstudieskedet...23 2.2 Förberedandeundersökningarinförprojektering...23 2.3 Projekteringochparallellautredningar...24 2.4 Miljöövervakninggrundochytvatten...25 3 PROJEKTBESKRIVNING...27 3.1 Målförprojektet...27 3.2 Projektfaserochtider...27 3.3 Organisation...28 3.4 Arbetssättochsamarbetemellanaktörer...29 3.5 Dokumentation...30 3.6 Informationochkunskapsspridning...30 4 ANSVAROCHFINANSIERING...31 4.1 Ansvarsutredning...31 4.2 Huvudmannaskap...31 4.3 Ansökanomfinansiering...31 4.4 Finansieringochfrivilligaöverenskommelser...32 4.5 Erfarenheterochavvikelser...32 4.6 Dokumentation...32 5 HUVUDSTUDIEN...33 5.1 Omfattning...33 5.2 Resultat...33 5.3 Erfarenheterochavvikelser...40 5.4 Dokumentation...40 6 PROJEKTERING...41 6.1 Förberedandeundersökningarinförprojektering...41 6.2 Upphandlingavprojektör...44 6.3 Omfattningavprojektering...45 6.4 Resultatavinledandeprojektering...47 6.5 Revideradriskbedömningochriskvärdering...50 6.6 Avslutandeprojekteringförfrågningsunderlag...52 6.7 Erfarenheterochavvikelser...58 6.8 Dokumentation...58 SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 5
7 ÅTGÄRDSMÅLOCHÅTGÄRDSKRAVFÖRSANERINGEN...61 7.1 Övergripandeåtgärdsmål...61 7.2 Mätbaraåtgärdsmål...61 7.3 Åtgärdskrav...63 7.4 Dokumentation...65 8 UPPHANDLINGAVENTREPRENAD...67 8.1 Förutsättningar...67 8.2 Förfrågningsunderlag...67 8.3 Anbudsgivare...67 8.4 Utvärderingsresultat...67 8.5 Erfarenheterochavvikelser...72 8.6 Dokumentation...72 9 UTFÖRANDEAVENTREPRENAD...73 9.1 Entreprenörenskalkylering...73 9.2 Omfattningochtider...73 9.3 Entreprenörensorganisation...74 9.4 Beställarensorganisation...75 9.5 Prövning...75 9.6 Schaktentreprenaden...76 9.7 Spontning...80 9.8 Entreprenörensmiljökontroll...81 9.9 Omhändertagandeavförorenademassor...85 9.10 Vattenrening...86 9.11 Beställarensmiljökontroll...90 9.12 Resultatavefterbehandlingen...93 9.13 Slutbesiktning...102 9.14 Erfarenheterochavvikelser...102 9.15 Dokumentation...104 10 UPPFÖLJNING...105 10.1 Utvärderingavresultatfrånefterbehandlingen...105 10.2 Måluppfyllelse...105 10.3 Bedömningavmiljöeffektenavutfördaåtgärder...108 10.4 Osäkerheterochavvikelser...108 10.5 Dokumentation...109 11 MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM...111 11.1 Omfattning...111 11.2 Kemiskaanalyser...112 11.3 ProvtagningKojtasjön...113 11.4 Resultatreferensfas...113 11.5 Resultatentreprenadfas...115 11.6 Resultatuppföljningsfas...117 11.7 Erfarenheterochavvikelser...121 11.8 Osäkerheter...121 11.9 Måluppfyllelse...121 11.10 Dokumentation...122 12 EKONOMISKUPPFÖLJNING...125 12.1 Slutligakostnader...125 12.2 Erfarenheterochavvikelser...127 SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 6
12.3 Dokumentation...127 13 SAMLADEERFARENHETER...129 13.1 Framgångsfaktorer...129 13.2 Förbättringsmöjligheter...130 13.3 Kunskapshöjning...133 14 BILAGA1 BILAGA2 BILAGA3 BILAGA4 BILAGA5 BILAGA6 REFERENSER...135 BROSCHYR SANERINGAVELNARYDSTOMTEN,2007 OMFATTNINGAVMILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAMELNARYD DELKOSTNADERFÖRSANERINGSENTREPRENADEN ERFARENHETSKONFERENSALVESTA20080903,OHBILDER SCHAKTPLANERELNARYD OMRÅDEVÄST OCH OMRÅDEÖST,SAMT VVP:S DETALJERADE PRODUKTIONSTIDPLAN FÖR MARKSANERING ELNARYD ANALYSERPÅVATTENEFTERRENINGOCHPÅÅTERFYLLNINGSMASSOR SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 7
Sammanfattning Inledning Dennarapportredovisarresultatocherfarenheterfrånettmarksaneringsprojekti ElnarydsöderomAlvestaiAlvestakommun,fråndeinledandeundersökningarna på 1980talet till och med utförd sanering under år 2007. Rapporten omfattar även en uppföljning av saneringen med en utvärdering av projektets måluppfyllelse,inklusiveresultatfrånmiljöövervakningsprogrammet.detaktuella områdetärenf.d.impregneringstomtsomförorenadestillföljdavbehandlingav virkemedarsenikochkreosotbaserademedel. Efterbehandlingenavdetförorenadeområdetharkommittillståndgenomdel finansieringfrånnaturvårdsverketrespektivehuvudmannen,alvestakommun.en liten del av saneringen har bekostats av den tidigare verksamhetsutövaren. Projektetharutförtsinomramenfördetnationellamiljömålet Giftfrimiljö. Bakgrund Det f.d. impregneringsområdet ligger ca 1 km sydost om Vislanda samhälle i AlvestakommunpåfastighetenElnaryd1:16.Impregneringavvirkeharbedrivits avsödraskogsägarnaabunderåren19451968.pågrundavverksamhetenblev markenochgrundvattnetinomområdetförorenadeavframföralltarsenik,men inom vissa delområden och på större djup även av kreosot som innehåller organiska polyaromatiska kolväteföreningar (PAH). På vissa platser påträffades ävenkrom,kopparochzink,dvs.andraämnensomanvändesvidimpregneringen. Syftet med projektet som helhet har varit att undersöka, riskbedöma och vid behov åtgärda markföroreningar på fastigheten i Elnaryd samt dikessediment i omgivningensomblivitförorenadepågrundavspridningmedytvatten. Markanvändningochskyddsobjekt Området används för industriell verksamhet av Södra Skogsenergi AB för bl.a. flisning, lagring av flis och betongsliprar, omlagring av timmer för transport på järnväg, m.m. Området ligger nära bostadsområden. Nedströms området finns brunnarsomanvändsfördricksvattenuttag.områdetärbelägetvidenås,tagel åsen, som någon kilometer öster om det f.d. impregneringsområdet samman strålarmedalvestaåsen. Utfördaundersökningar Föroreningssituationen på området har undersökts i en rad utredningar från 1980talet fram till och med projekteringen under 20052006. En huvudstudie rapporttogsframunder2002därriskernamedområdetbedömdesochenåtgärd föreslogs.underprojekteringenuppdateradesriskbedömningenmednyaresultat och en kompletterande ansökan om pengar för åtgärd lämnades till Naturvårdsverket. Parallellt med undersökningar inom markområdet har miljöövervakning av omgivande grund och ytvatten skett i ett kontrollprogram för referensfas, entreprenadfas och uppföljningsfas. Övriga arbeten har bl.a. omfattatenriskbedömningavmöjligheternaattanvändalättförorenadjordfrån ElnarydområdetpåAlvestakommunaladeponi,Aringsåsdeponin. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 9
Övergripandeåtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål har tagits fram för Elnaryd f.d. impregneringsområde med hänsyn till markanvändningen inom området och skyddskraven för omgivningen: Dricksvattenbrunnarca400meternedströmsområdetskaskyddasfrånföro reningar p.g.a. spridning från industritomten. Spridning ska inte leda till att dricksvattennormen överskrids i brunnarna. För arsenik som är styrande för riskernaärdricksvattennormen10μg/l. Ett allmänt grundvattenskydd för regionen ska finnas eftersom förutsätt ningarnaförgrundvattenuttagärgoda. Inga hälsorisker ska finnas vid vistelse på området vid markanvändning för industrimark. Underlagförbeslutomåtgärd Riskbedömning Utfördamiljötekniskaundersökningarochriskbedömningarharvisatatthalterna avarsenikochpahärsåhögaimarkenattdetföreliggerhälsoriskervidvistelse inom området vid den aktuella markanvändningen, bl.a. genom exponering för förorenadjordviahudkontaktelleroavsiktligtmunintagsamtviadamning.kala fläckarivegetationeninomområdetvisarattmiljönärstördochnegativpåverkan kanävenförväntasförmarkbiologin.spridningenavarsenikmedgrundvattentill nedströms liggande dricksvattenbrunnar har bedömts utgöra en stor hälsorisk. Mätningar av förhöjda föroreningshalter i observationsrör nedströms området ochspridningsberäkningarharvisatattoacceptablahalterriskerarattuppkomma i brunnarna på sikt. Sammantaget har en åtgärd bedömts vara nödvändig som delsreducerarkontaktmedförorenadjordochdärmedhälsoriskernavidplanerad markanvändning, dels reducerar spridningen från området så att omgivande grundvattenresurser skyddas. För att nå erforderlig reduktion av riskerna skulle detkrävasatthalternaiytjordensänksunderhälsoskadliganivåerochattgrund vattenspridningenfrånområdetreducerastillmaximalt3kgårligen. Åtgärdsutredning Olika åtgärder för att reducera konstaterade hälso och miljörisker har utretts, bådeihuvudstudieskedetochunderprojekteringen.metodersomharövervägts omfattarövertäckningochavskärmning,stabiliseringochsolidifieringinsitusamt urschaktningavjordmedefterföljandebehandlinggenomdeponering,jordtvätt, termiskavdrivning,förbränningellerbiologiskbehandling.samtidigföroreningav bådearsenikochpahharvaritbegränsandeförvaletavbehandlingsmetod. Hög grundvattennivå inom området och stor vattengenomströmning p.g.a. genom släppliga åsmaterial gjorde att metoder som inneslutning och övertäckning inte bedömdes vara praktiskt genomförbara. Termisk avdrivning och förbränning konstaterades vara dyra metoder och biologisk nedbrytning osäker avseende reningsgradförvissapahochdessutomtidskrävande. Avdeolikametodernabedömdesurschaktningavförorenadjordochdeponering vara den lämpligaste metoden för Elnarydområdet. Huvudargumenten var det förhållandevis låga priset och att metoden är säker på längre sikt genom att huvuddelenavföroreningenavlägsnasfrånområdet.jordtvättonsitediskutera des, dock konstaterades att de mätbara åtgärdsmålen för marken (acceptabla SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 10
resthalterijorden)varlägreänteoretiskmöjligreningsgradienjordtvättvilket skulle innebära att en stor volym massor ändå skulle behöva deponeras. En behandlingmedjordtvättpåplatskrävdeocksåenligtmiljöbalkentillstånd,vilket skullehaskjutitsaneringsstartenlängreframitiden. Riskvärdering Miljönytta, kostnad och teknisk genomförbarhet för ett antal åtgärdsalternativ medolikaåtgärdsmetoderochkravpåresthaltereftersanering(mätbaraåtgärds mål)jämfördesienriskvärdering.beslutomåtgärdfattadesavalvestakommuni samrådmedprojektgruppen.detvaldaåtgärdsalternativetbedömdesgeupphov till erforderlig riskreduktion och omfattade urschaktning av jord efter mätbara åtgärdsmålitabell1.lågamätbaraåtgärdsmåltillämpasinnanförspontensamti ytjorden inom hela området. Något högre åtgärdsmål används på större djup utanförsponten. Tabell1 Mätbaraåtgärdsmål(acceptablaresthalterijord)förmarkeninom fastighetelnaryd1:16. Arsenik SummaPAH16 Djup Inomspont Utanförspont Inomspont Utanförspont mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts 01m <15 <15 <20 <20 >1m <15 <40 <40 <40 Inomvissamindredelområdenkundearsenikochkreosotföroreninglämnaskvar pådjupstörreäntvåmeterutanriskföroacceptablaläckagetillomgivningen.för att minska deponering av jord användes lätt förorenade massor för täckning av delaravaringsåsdeponin,vilketocksåutgjordeendelavkommunensegeninsats. Genomförandeavsanering Upphandlingavsanering Förfrågningsunderlaget som togs fram i projekteringen formulerades för en utförandeentreprenad med ingående länsvattenbehandling som en totalentre prenad.avsexinkomna anbudinklusivetvåsidoanbudantogs förentreprenad arbetena det anbud som, enligt en på förhand beskriven modell, hade lägst poängprisdvs.vardetekonomisktmestfördelaktiga. Tiderochkostnader En anmälan för saneringen lämnades in av Alvesta kommun föregående sane ringsarbetena.påuppmaningavtillsynsmyndighetengjordeskompletteringartill anmälan.entreprenadenstartadeiseptember2006ochslutbesiktningskeddei november 2007 efter drygt ett års genomförandetid. Totalkostnaden för hela efterbehandlingsprojektet i Elnaryd (projekterings och entreprenadskedet) blev 63,5miljonerkronor.Avdettautgjordesjälvaentreprenadarbetena44,8miljoner kronor,inklusivebeställdaändringsochtilläggsarbetenpå4miljonerkronor. Schaktningochmiljökontroll Entreprenaden omfattade klassificering, schaktning och borttransport av föro renadejordmassortillmottagningsanläggningsamtåterfyllningavområdetmed rena massor. Upphandlad entreprenör ansvarade för miljökontrollen och klass ningenavmassor.schaktningenutfördessompallvisschaktningirutorom10x 10m. Provtagning och schakt skedde i varje ruta i skikt om 0,5 m respektive SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 11
0,25m i det övre halvmetersskiktet, dvs. med en s.k. selektiv efterbehandlings volym (SEV) på 50m 3 respektive 25 m 3. Klassning av massorna skedde genom analysavettsamlingsprovomfemrepresentativadelprovfrånvarjesev.miljö kontrollenutökadesunderentreprenadenmedkompletterandeprovtagningoch analys av vissa SEV med syfte att minska risken för felklassificering, då en variabilitetsutredningvisatpåenrelativtstorvariationavuppmättahalterinom enenhetsvolym. Utifrånanalysresultaten klassadesaktuellasev efterhaltgränseritabell1ifem olikaklasserochomhändertogsenligt: Amassor: rena,lämnaspåområdet Bmassor (ovan grundvattenytan): Aringsåsdeponin, Alvesta (Bmassor undergrundvattenytanomhändertogssomc1massor). C1massor:Häringetorp,Växjö CochDmassor:SAKAB,Vankiva. Innangrävarbetenastartadeskeddeeninledandeklassningavheladenövremet ern(ca240rutor)inomsaneringsområdetmedsyfteatterhållaettmereffektivt utförande med lastning direkt på väntande fordon för transport till respektive mottagareienlighetmedgjordklassning. Omhändertagandeavmassor Totalt ca 74000 ton (47000 m 3 ) bortschaktade massor transporterades till SAKAB:sanläggningiVankivautanförHässleholm(ca85%)samttillHäringetorpi Växjö (ca 5 %), som båda är godkända mottagningsanläggningar för deponering och/ellerbehandling.avdeuppgrävdaförorenademassornasomtransporterades tillvankivadeponeradesdrygt46000tonsomickefarligtavfallochknappt4000 ton som farligt avfall. Ytterligare 12500 ton jordtvättades på Vankiva, varav 10000tonkundedeponerassomickefarligtavfalloch2500tonfilterkakafrån jordtvätten deponerades som farligt avfall. Ytterligare ca 8000ton massor har använtsförtäckningavaringsåsdeponin. Utsläppmedvatten Det totala utsläppet med länshållningsvatten efter rening i en bäck nedströms områdetuppgicktillca2kgarsenikoch1,5kgpah16vilketunderskriderkraven påmaximalamängder(utsläpp)somfastställdesavtillsynsmyndighetenochsom angavsianmälan.vissomgivningsbelastningpåomgivandegrundvattenuppkom troligenunderentreprenadenp.g.a.schaktningsarbetena,vilketmätningariom givningskontrollenindikerar. Övrigaarbeten Entreprenaden har omfattat installation av en spont samt uppförande av en vattenreningsanläggninginklusivepumpning,reningochutsläppavca39000m 3 vattenienbäcknedströmsområdet.därutöveringicksaneringavettdikened strömsfastigheten. Måluppfyllelse Borttagnaföroreningsmängder Schaktade områden under entreprenaden skiljde sig relativt mycket från projekteringsplanen men totalvolymerna förorenad jord blev ungefär desamma. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 12
Sammanlagtberäknasca5tonarsenikoch20tonkreosot(PAH16)hatagitsbort frånområdetvidsaneringen.irestförorenadjordinklusiveamassoruppskattas ca100200kgarsenikochca50kgpahföroreningarfinnaskvar.medelhaltenav arsenikikvarlämnadeklassadeamassorberäknasvaraca8mg/kgts. Måluppfyllelse Genom den utförda saneringen har de övergripande åtgärdsmålen nåtts, dvs. risken för negativa hälsoeffekter vid vistelse inom området har eliminerats och spridningen av arsenik bedöms med ledning av hittills erhållna resultat ha reduceratsmedminst80%tillmaximalt3kg/år,vilketskaskyddagrundvattnet tillentillräcklignivå. Enligtresultatavmätningarimiljöövervakningsprogrammetskeddeenvissökning avhalternautanfördetförorenademarkområdetunderentreprenadensgenom förande.mätningardrygtettårefteravslutadsaneringvisaratthalternaimånga avrörensjunkermenfortfarandeärhalternaförhöjdabådeiettparrörnärmast områdetsamtiderörpåca50100metersavståndfrånmarkområdetsomvar påverkade redan under referensfasen och entreprenadskedet. Tolkningen för svårasavkonstateradeårstidsvariationerochviddenfortsattaövervakningenav grundvattenkvalitén bevakas återhämtningsförloppet av föroreningssituationen som är långsam för föroreningar i grundvatten. Sammantaget bedöms medel halternaiochidirektanslutningtilldetsanerademarkområdetklarakravenför detacceptablamaxläckagetfrånområdet.resultatenunderuppföljningenredo visasirapportersomårligenlämnastilltillsynsmyndigheten. Erfarenheter Irapportengörsensammanfattningavettantalavdeviktigasteerfarenheterna från projektets olika faser, med fokus på utförandefasen. Ett antal framgångs faktorer för projektets utförande har lyfts fram avseende bl.a. upphandlingar, projektorganisation, rollfördelningar, arbetssätt och informationsspridning. Även förbättringsmöjligheter har diskuterats bl.a. avseende avgränsning av förore ningar och provtagningsmetodik, vattenreningsproblem, utförande av miljökon troll samt erfarenheter rörande planering och utförande av olika arbeten i rätt projektfassamtviktenavtidigakontaktermedtillsynsmyndigheten. Huvuddelen av de erfarenheter som redovisas i rapporten diskuterades vid den uppföljningskonferenssomhöllsialvestadärbeställare,konsulter,entreprenörer, myndigheter,m.fl.deltog. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 13
1 Inledning 1.1 Rapportensinnehåll DennaslutrapportredovisarsaneringsprojektetiElnarydsomhelhet,frånhuvud studieskedettillslutfördsaneringsamtdendelavmiljöövervakningsprogrammet somärfärdigställdt.o.m.maj2009. EnligtNaturvårdsverketskvalitetsmanualskaenslutrapportinklusiveerfarenhets återföring redovisas av huvudmannen till Naturvårdsverket senast ett år efter attmiljökontrollenavslutatsochtillläns styrelsenenligtvadlänsstyrelsenanger. Figur1.1 1.2 Bakgrund Alvesta kommun har under mars 2009 levererat en ekonomisk slutredovisning till Länsstyrelsen i Kronoberg i enlighet mednaturvårdsverketskvalitetsmanual. En sammanfattning redovisas i förelig ganderapport. En ekonomisk slutredovisning för kvar stående miljökontroll görs enligt kvali tetsmanualen för denna del inom sex månader efter att miljökontrollen avslutats, dvs. preliminärt under 2011, omdetintefinnsanledningattfortsätta miljöövervakningenunderlängretid. Platsen för den tidigare impregneringen i Elnaryd. Foto 2001, mot sydost. Det f.d. impregneringsområdet ligger ca 1 km sydost om Vislanda samhälle i AlvestakommunpåfastighetenElnaryd1:16,sefigur1.2ochfigur1.3.Pågrund av tidigare impregneringsverksamhet blev marken och grundvattnet inom områdetförorenadeavframföralltarsenik,meninomvissadelområdenochpå större djup även av kreosot som innehåller organiska polyaromatiska kolväte föreningar(pah).påvissaplatserförekomävendeövrigaämnensomanvändes inomverksamheten,dvs.krom,kopparochzink. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 15
Figur1.2 Översiktskarta över AlvestaochVislanda.Området Elnaryd ligger strax sydostomvislanda. Genomfördaundersökningarinnanentreprenadenharvisatatttiotalstonkreosot (PAH)ocharsenikkanfinnasimarkenpåområdet,varavenstorandelfinnsien nedgrävdarsenikslamdeponipåområdet. 0 100 200 Figur1.3 meter Områdeskarta över fastighet Elnaryd1:16 och omgivningar. Fastighets gränsenärmarkeradmedstreckadlinje. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 16
Utredningar har utförts genom årens lopp som visat att det föreligger risk för hälsaochmiljöpågrundavkonstateradföroreningssituation.ettviktigtmotivför beslut om sanering var även att reducera spridningen av arsenik med grund vattnet för att skydda grundvattenförande åsformationer i regionen samt förekommandedricksvattenbrunnar. Figur1.4 1.3 Historik 1.3.1 Industrihistoria Flygfoto från 1964 (t.v.) och 1969 (t.h.). Mörka kreosotslipers ligger lagradeösteromstickspåret. Impregnering av virke har bedrivits av Södra Skogsägarna AB under åren 1945 1968. Under de första åren impregnerades virke med arsenik. År 1951 byggdes anläggningen ut med en kreosotanläggning. Det första året impregnerades ca 950m 3 virkeochframtillochmed1951impregneradessammanlagtca32000m 3 virke.närkreosotanläggningentogsidrift1951ökadekapacitetenochvarsom mestomkring12000m 3 /årtom1958medhuvudsakligenkreosotimpregnering (Kemakta,2002). Virke togs in från vägen och/eller från industrispåret norr om fastigheten. Impregneringen skedde därefter vid ett stickspår på fastigheten där trycktuben varlokaliserad,sefigur1.6ochfigur1.7.områdetmellandetidigareparallella spårparenanvändessomavdroppningsytaförimpregneratvirke,sefigur1.5och Figur1.6. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 17
Kulvert Figur1.5 Karta över fastighet Elnaryd 1:16 samt lokalisering av impregnerings verksamheten. Figur1.6 Fotofrån19810311(11.19423768164101).Platsenförtryckimpreg neringt.v.ochbetongplintarpåupplagsområdetösteromjärnvägent.h. Efter1959impregneradesomkring2000m 3 virke/år,varavca75%baseradespå kreosot. I samband med nedläggningen 1968 tömdes tankar och kärl på impregneringsmedel och 1978 tömdes arsenikbassängen. På området har även hyvling av virke förekommit och det har legat ett sågverk sydost om impreg neringsplatsen.under1988anhöllsödraskogsenergiabomrivningslovpåfastig heten. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 18
Detf.d.impregneringsområdetliggeriettförhållandevisflacktområde.Iområdet fördetf.d.sågverketharmarkendelvisschaktatsavisambandmedbyggandetav en asfaltsplatta. Bortschaktade jordmassor lades som vallar öster och söder om asfaltplattan. 1.3.2 Industriellaprocesserochhanteradeämnen Deförstatvåtilltreårenavimpregneringsverksamhetenanvändesarseniksaltet S28 som blandades med zinksulfat. Detta gav upphov till ett slam ibland ningsbehållaren och i förrådsbassängen. I slutet av 1940talet ersattes impreg neringsmedletavettarseniksaltsominnehöllkopparochkrom(bolidensaltk33) somintemedfördenågonslambildning.under1951byggdesanläggningenutför attävenkunnatryckimpregneramedkreosotolja,sominnehållerpahföreningar (polyaromatiska kolväteföreningar). Kemikalieförbrukningen uppgick till ca 6 kg K33och90kgkreosotoljaperm 3 impregneratvirke(ivl,1981). Figur1.7 Foto från 19810311 (11.194237681 64101). Tuben för tryckimpregnering. Under 46 månader under 1949 bedrevs duschimpregnering med klorfenoler (Dowicide) (IVL, 1988). I juni 1988 återfanns icke använt impregneringsmedel i pulverformpåområdet.analyseravimpregneringsmedletdowicidevisadeattdet innehöll2,4,6triklorfenol,2,3,4,6tetraklorfenolsamtpentaklorfenol.dioxinerär enämnesgruppsomkanfinnassombiproduktikemiskaprodukterinnehållande pentaklorfenol. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 19
Figur1.8 PlatsenfördentidigareimpregneringeniElnaryd.Fotofrån19810311 (11.19423768164101),nordligriktning. 1.3.3 Avfallshanteringochspill Underdeförstaårentömdesblandningsbehållarenochförrådsbassängenpåslam två till tre gånger. Slammet grävdes enligt uppgift ner i marken endast några meter norr och söder om impregneringsbyggnaden (IVL, 1981). I SwedPowers utredningunder2001konstateradesendastenslamdeponi. I början av 60talet skedde ett läckage av ca 500 liter kreosotolja på området. Saneringavdenpåverkademarkenskeddeochenbäckinhägnades(IVL,1981). I samband med nedläggningen 1968 tömdes tankar och kärl på kreosotolja, arsenikbad och oanvänd K33. Oanvänd zinksulfat lämnades på området. Ingen regelrätt uppstädning eller sanering gjordes. 1978 tömdes och rengjordes arsenikbassängen,medanomhändertagandetavkreosotresternaintekundelösas (IVL,1981). SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 20
Figur1.9 Platsenförimpregneringsverksamheten.Trycktubenförarsenikoch kreosottillhöger.fotofrån1981,smålandsposten. 1.3.4 Dagochspillvattenledningar Inga dag eller spillvattenledningar identifierades under utredningsarbetet, men påträffadesvidsaneringen.bäckensomavledervattenfrånendammuppströms området gick före saneringen genom en kulvert som löpte genom områdets nordvästradelar,sefigur1.5.kulvertenhartidvisvaritigensattbådevidinloppet ochvidutloppetianslutningtillindustrispåretvilketgjortattvattenrunnitöver områdetvidhögflödenibäcken. 1.4 Områdesbeskrivningochägandeförhållanden 1.4.1 Ägandeförhållanden Fastighetsägare av fastighet Elnaryd 1:16 och verksamhetsutövare inom fastig hetenärsödraskogsenergiab. 1.4.2 Nuvarandemarkanvändningochskyddsobjekt Fram till tidpunkten för saneringen användes delar av området av Södra Skogs energiabförbl.a.flisningsamtlagringavflisensamtlagringavbetongsliprar.idag har Södra utvecklat industriverksamheten med bl.a. transport av timmer på järnväg. Området ligger nära bostadsområden. Nedströms området på fastigheten Hästhagen 1:2 och på Hästhagen 1:9 finns grävda brunnar som används för dricksvatten. Uppströms området finns en grävd brunn på fastigheten Elnaryd 1:24somävenförsörjerElnaryd1:25medvatten.Nedströmssöderomområdet finnsengrävdbrunnpåkalkatorp1:23.ingenavdessafastigheterharkommunalt vatten. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 21
På fastighet Elnaryd 1:27 där Vegtech bedriver verksamhet finns två stycken brunnar(brunn1vegtechochbrunn8vegtech).inomdenförorenadefastigheten finnsytterligareenbrunnsomejanvänds(brunn1). 1.4.3 Hydrogeologiskaförhållanden Elnaryd1:16ärbelägetvidenås,Tagelåsen,somnågonkilometerösteromdet f.d. impregneringsområdet sammanstrålar med Alvestaåsen. Mellan dessa ås formationer har ett sanddelta bildats. De naturliga jordlagren utgörs av väl sorterat och grovt material som sand och grus. Fyllnadsmaterial i området har samma karaktär som det naturligt förekommande materialet. Stora block som påträffas i isälvssedimenten indikerar att morän underlagrar sedimenten. Grundvattnetliggerytligtinomområdet,idennordvästradelenpåmellan0,5och 1 m djup under markytan. Periodvis har grundvattnet under årens lopp stått i markytans nivå. Bergytan ligger enligt resultat från spontningsarbeten vid saneringenpåca67meterundermarkytan.grundvattnetsströmningsriktningär österut,sefigur1.10. Det f.d. impregneringsområdet dräneras via ett bäck och dikessystem mot Kojtasjöninordost.Dikesbottenutgörsavca2030cmorganisktmaterialnertill underliggande sandlager. Runt åsen finns ett flertal kärrmarker. Efter Kojtasjön strömmarvattnetgenomobyånutisjönsalen. VislandasvattentäktliggerstraxnorromKojtasjön.Riskförpåverkanpåvatten täktenp.g.a.föroreningsspridningfrånområdetharintefunnits. 6295200 05-01-26-05-01-31 6295100 brunn8(vegtech) gv1 GV85 gv5 gv6 gv2djup 6295000 gv4 gv7 gv10 gv8djup 0203djupt 6294900 brunn1(vegtech) gv9 0203djupt 6294800 0201 0202djupt 0202djupt 1417400 1417500 1417600 1417700 1417800 1417900 1418000 Figur1.10 Interpoleradegrundvattennivåer(totalhöjder)frånnivåmätningiolika rörijanuari2005. SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 22
2 Utfördautredningar Föroreningssituationenpåområdetharutrettsochredovisatsienradrapporter.I detta avsnitt sammanfattas samtliga utredningar till och med avslutad projek tering. Viktiga resultat under projekteringen redovisas även i kapitel6. Utred ningarinomramenförentreprenadenochefterdennaredovisasikapitel811. 2.1 Innanochunderhuvudstudieskedet Följande inledande markundersökningar och utredningar har gjorts på Elnarydområdet(seKemakta,2002förmerinformationomresultaten): Undersökningaveventuellföroreningavbetesmarkerangränsandetillimpreg neringsanläggningen;pehrs&co,1977. IVL,1981:"Nedlagtimpregneringsverk,Vislanda.Institutetförvattenochluft vårdsforskning, 19810625. Leif Bruneau och Hans Midéus för Södra Skogs ägarnaab". IVL, 1988: "Vislanda Sågverk. Kartläggning av fenolföreningar i spån, jord, grundvattenochytvatten.institutetförvattenochluftvårdsforskning,1988 1028,GöranBergmanochJanKristianssonförSödraSkogsägarnaAB". Provtagningavbäck,dikeochgrundvatten19851992samt19952000;J&W, J&WPehrs,Pehrs&CoochIVLpåuppdragavSödraSkogsenergi. MIFOinventering av länsstyrelsen som klassade området i den högsta riskklassen. Provtagningavvattenibrunnarår2000iSödraSkogsenergisregi. Åtgärdsförberedande undersökning av markförorening på fastigheten Elna ryd1:16,huvudstudie.rapportswp011221,swedpower,göteborg,2001. Åtgärdsförberedande utredning vid Elnaryd f d impregneringsanläggning i Alvesta kommun komplettering av huvudstudie, G Fanger, S Södergren, MElert,MPettersson,KemaktaAR200224,KemaktaKonsultAB,2002. 2.2 Förberedandeundersökningarinförprojektering Möjligheternaattanvändamåttligtförorenademassorförtäckningavendelav Alvestaskommunalaavfallsupplagutreddesunder2003ochredovisadesi: Framtagande av haltgränser för användning av massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggningvidsluttäckningavalvestakommunalaavfallsupplag. G Fanger, M Elert, S Södergren, Kemakta AR 200313, Kemakta Konsult AB, 2003. PMFörtydligandetillrapport Framtagandeavhaltgränserföranvändningav massor från Elnaryd f.d. impregneringsanläggning vid sluttäckning av Alvesta kommunala avfallsupplag, Kemakta 20030919, Kemakta, 20031028, GabriellaFanger,MarkElert. Förberedelsearbeteninnanprojekteringenutfördesundersommarenochhösten 2004ochsammanfattasiföljanderapporter: SlutrapportocherfarenhetsåterföringElnarydmarksanering 23