Pragmatik och interkulturell kommunikation, 7,5 hp LIN206 Kursbeskrivning Vårterminen 2016
Undervisande lärare Bernhard Wälchli (BW), kursansvarig, examinator Rum C363 E-post: bernhard@ling.su.se Henrik Bergqvist (HB) Rum: C234 E-post: henrik.bergqvist@ling.su.se Kristina Nilsson Björkenstam (KNB) Rum: C366 E-post: kristina.nilsson@ling.su.se Kursens innehåll Kursen ger en grundläggande orientering om hur språkanvändning formas av interaktionella hänsyn. Dessa hänsyn diskuteras bl.a. utifrån begrepp som artighet och anseende ("face") och belyser hur ett samtals förutsättningar formas utifrån dessa och besläktade begrepp. Kursen antar ett jämförande perspektiv där data och litteratur som rör barnets språkutveckling, människa-datorinteraktion och tvärspråkliga och interkulturella jämförelser syftar till att tydliggöra och problematisera förutsättningarna för social interaktion. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten visa sin förmåga att - relatera och förankra empiriska data - identifiera och diskutera begräsningar för människa-datorinteraktion - - redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och laborationer. Lärplattformen Mondo Vi använder kurssajten på lärplattformen Mondo för att informera om kursen. Här finns bl a länkar till aktuellt schema. I kurssajtens filsamling finns kursplan, litteraturlista och betygskriterier. Här finns även instruktioner för laborationer och övningar. I vissa fall kan lärarna välja att lägga upp t ex föreläsningsmaterial i filsamlingen. Kurslitteratur Campbell, L. 2010. Who speaks what to whom? Multilingualism and language choice in Misión La Paz. Language in Society 39. 617 646. 30 s. Danziger, Eve. 2010. On trying and lying: Cultural configurations of Grice s Maxim of Quality. Intercultural Pragmatics 7:2, 199 219. 20 s. Du Bois, J.W. 2007. The stance triangle. In R. Englebretson (ed.) Stancetaking in discourse. Amsterdam: Benjamins. 139-182. 44 s. Enfield, Nicholas J., Penelope Brown, Jan P. de Ruiter. (2013): Epistemic dimensions of polar questions: sentence final particles in comparative perspective. In Jan P. de Ruiter, (ed.) Questions: Formal, Functional and Interactional Perspectives, pp. 193-221, Cambridge University Publishing Online. 28 s. Gerholm, T. 2011. Children s development of facework practices an emotional endeavor, Journal of Pragmatics 43. 3099-3110. 12 s.
Gordon, C. 2011. Conversation and interaction. In Rajend Mesthrie (ed.), The Cambridge Handbook of Sociolinguistics. Cambridge: Cambridge University Press. 105-121. 17 s. Grice, Paul. 1975. Logic and conversation, In Cole et. al (eds.), Syntax and Semantics 3: Speech acts, 41-58. 17 s. Heritage, John. 2012. Epistemics in Action: Action Formation and Territories of Knowledge. Research on Language & Social Interaction 45, 1-29. 29 s. Lai, J. & Yankelovich, N. 2006. Speech Interface Design, In Brown, K. (ed.) Encyclopedia of Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 764-770. 7 s. Levinson, Stephen C. 2013. Action Formation and Ascription. In Jack Sidnell and Tanya Stivers (eds.), The Handbook of Conversation Analysis, Blackwell Publishing. 103-130. 28 s. Michael, Lev. 2011. Language and culture. In Peter K. Austin and Julia Sallabank (eds.), The Cambridge Handbook of Endangered Languages, pp. 120-140, Cambridge: University of Cambridge Press. 20 s. Nielsen, J. 1994. 10 Usability Heuristics for User Interface Design. http://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/ Ramsay, A. 2006 (2nd ed.) Natural Language Understanding, Automatic, In Brown, K. (ed.) Encyclopedia of Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 666-672. 7 s. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/b0080448542008816 Rumsey, Alan. 2013. Intersubjectivity, deception and the opacity of other minds : Perspectives from Highland New Guinea and beyond. Language & Communication 33, 326 343. Sidnell, J. 2009. Comparative Perspectives in Conversation Analysis. Cambridge: Cambridge University Press. 3-28 Conversation Analysis. 26 s. http://ebooks.cambridge.org/chapter.jsf?bid=cbo9780511635670&cid=cbo9780511635670 A010&tabName=Chapter Smith, R.W. 2006. Natural Language Interfaces, In Brown, K. (ed.) Encyclopedia of Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 496-503. 8 s. Ytterligare litteratur om högst 150 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar: Gumperz, John J. 1982. Discourse Strategies. Cambridge: Cambridge University Press. (16p) Nichols, Johanna. 1989. Nominalization and assertion in scientific Russian prose. In J. Haiman and S. A. Thompson, eds., Clause Combining in Grammar and Discourse, 599-628. Amsterdam: Benjamins. (29p) Stier, Jonas, Marja-Terttu Tryggvason, Margareta Sandström & Anette Sandberg. 2012. Diversity management in preschools using a critical incident approach, Intercultural Education 23:4, 285-296, DOI: 10.1080/14675986.2012.724877 (11p)
Examination a) Kursen examineras genom i) tre skriftliga inlämningsuppgifter; ii) en laborationsrapport. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs att samtliga examinationsuppgifter inom kursen godkänts. För varje termin kursen ges, ges minst ett ordinarie och ett omexaminationstillfälle för varje examinationsuppgift. Studerande som inte nått godkänt betyg under aktuell termin ges ny möjlighet att examineras under påföljande kurstillfällen. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått ett underkänt betyg två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Komplettering av examinationsuppgifter med betyget Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Inlämningsuppgifter: (enligt scheman nedan) Uppgift 1: En kritisk incident i interkulturell kommunikation, inlämning 20/4, i Mondo assignments Uppgift 2: Talhandlingar och dialogicitet i målinriktat tal, inlämning 13/5, i Mondo assignments Uppgift 3: Möjligheter och begränsningar för människa-datorinteraktion, inlämning onsdag 1/6, i Mondo assignments Examinationsdatum: 1/6 Omexamination (samlad inlämning): 19/9
Kursöversikt Datum Tid Lokal Innehåll Läsanvisningar Ti 22/3 10-12 C307 Introduktion, Konstruktiv alignment Gumperz och diskursanalys (BW) On 30/3 10-12 C307 Konstruktiv alignment och Stier et al., Gordon diskursanalys, kritiska incidenter (BW) Må 4/4 10-12 C307 Informationsstruktur, explicit vs Nichols, Sidnell implicit kunskap (BW) On 6/4 10-12 C389 Face och socialiseringsprocesser (BW) Gerholm On 13/4 10-12 C307 Talarens anpassning till lyssnaren (HB) Du Bois, Enfield et. al On 20/4 Inlämningsuppgift 1 On 20/4 10-12 C389 Tal som handling (HB) Grice, Heritage, Gordon, Sidnell Ti 26/4 10-12 C307 Interkulturell kommunikation (HB) Campbell, Michael On 4/5 10-12 C307 Social kognition i språk (HB) Rumsey, Danziger On 11/5 10-12 C307 Pragmatiska aspekter på människadatorinteraktion (KNB) Yankelovich, Ramsay Fr 13/5 Inlämningsuppgift 2 To 19/5 10-12 E289* Laboration Yankelovich, Nielsen, Gränssnitt i naturligt språk (1) (KNB) Fr 27/5 10-12 E299* Må 30/5 10-12 C307 Laboration Gränssnitt i naturligt språk (2) (KNB) Pragmatiska aspekter på MDI (KNB) On 1/6 Inlämningsuppgift 3 *E289 Språkstudion, Studio 2, Södra Huset hus E *E299 Språkstudion, Studio 1, Södra Huset hus E Instruktion (Mondo) Yankelovich, Nielsen, Instruktion (Mondo) Yankelovich, Nielsen Kriterier för betyg på hel kurs (Lingvistik II, LIN200) För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Medelbetyget omvandlas till bokstavsbetyg enligt följande värden: 4,60-5,00 = A 3,60-4,59 = B 2,60-3,59 = C 1,60-2,59 = D 1,00-1,59 = E
Betygskriterier (provisoriska, måste bli beviljade av institutionsstyrelsemötet 15/3) Förväntat studieresultat 1: Förväntat studieresultat 2: Förväntat studieresultat 3: Förväntat studieresultat 4: relatera och förankra empiriska data identifiera och diskutera redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. A B C D E utmärkt, klargörande och självständigt sätt relatera och förankra teoretiska begrepp från samtalsanalys och mycket bra och klargörande sätt relatera och förankra bra sätt relatera och förankra tillfredsställande sätt relatera och förankra godtagbart sätt relatera och förankra teoretiska begrepp från Fx Studenten kan endast knapphändigt relatera och förankra teoretiska begrepp från F godtagbart sätt relatera och förankra teoretiska begrepp från utmärkt sätt identifiera och på ett mycket bra och självständigt sätt diskutera utmärkt sätt identifiera och på ett mycket bra sätt diskutera och på ett bra sätt diskutera och på ett tillfredställande sätt diskutera möjligheter och begränsningar för människa-datorinteraktion och diskutera möjligheter och begränsningar för människa-datorinteraktion Studenten kan endast på ett bristfälligt sätt identifiera och/eller diskutera och/eller diskutera utmärkt sätt problematisera och diskutera hur meningstyper och talhandlingar kan förhållas till kommunikativ avsikt och talsituationens inre kontext mycket bra sätt problematisera och diskutera hur meningstyper och talhandlingar kan förhållas till kommunikativ avsikt och talsituationens inre kontext. utmärkt sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. mycket bra sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. bra sätt bra sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. tillfredsställande sätt godtagbart sätt Studenten kan endast på ett bristfälligt sätt godtagbart sätt tillfredsställande sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. godtagbart sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. Studenten kan endast på ett bristfälligt sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. godtagbart sätt redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller
refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel. 08-16 23 37, e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.