Projekt Nationella föreskrifter Referensgruppsmöten

! Projekt Nationella föreskrifter Referensgruppsmöten Stockholm 2014-09-10 Göteborg 2014-09-11

Program Redovisning av status i projektet " Uppföljning av referensgruppens svar på Enkät 1 och Enkät 2" Utveckling av övergripande funktionskrav, Exempel, Diskussion" Utveckling av nytt tillsynssystem, Egenkontroller, Dokumentation, IT-stöd etc, Diskussion" Allmän frågestund" Sammanfattning, planering av fortsatt utbyte med referensgruppen

Projektets mål Projektet ska skapa ett samlat modernt nationellt regelverk och ett effektivt tillsynssystem för svenska fartyg som inte omfattas av internationella regelverk. Det nya regelverket ska:" skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar utveckling för branschen,! genom övergång till mål- och funktionsbaserade regler,! med hänsyn till TS mål om att förbättra och förenkla regelverket

Projektplan Fas1 Utredning; aug 2013 feb 2014" Etablering! Kartläggning! Utredning och förslag (hypotes) till:! Ändringar i lag och förordning! Ny föreskriftstruktur! Nytt tillsynssystem! Förslag på ny projektplan med uppdelning i tre (oberoende) faser och ny projektstyrning Fas2 Beredning; mars 2014 nov 2014" Departementsinlaga! Funktionskrav för alla områden! Beskrivning av nya tillsynsförrättningar! Plan för implementering av det nya tillsynssystemet (IT-stöd, formulär etc)! Utredning om ökat inslag av riskbaserad tillsyn! Övergripande konsekvensutredning! Fas3 Genomförande; 2015(-2016)

Projektorganisation Projektägare:! Ingrid Cherfils! Styrgrupp: LG för Sjö- och Luftvärdighet! Projektledning:!, extern! Jan Borgman,! Henrik Tunfors Medverkande:! Sakhandläggare! Inspektörer! Jurister! Referensgrupp från branschen (idag 65p)! Projektet redovisas månatligen vid Ledningsgruppens möten!! Referensgruppens syfte är att underlätta kommunikation mellan projektet och den bransch som förväntas bli berörd av föreskrifterna. Referensgruppen får samlad information från projektet och inbjuds att kommentera och lämna synpunkter på förslag i ett tidigt skede.

Förslag till ändringar i Fartygssäkerhetslagen (2003:364) Gränsen 20 brutto ersatt av längdgränsen 15 meter för yrkesfartyg.! För fritidsfartyg införs längdgränsen 24 meter i stället för 100 brutto för att harmonisera med fritidsbåtsdirektivet och därmed undvika dubbelreglering.! Benämningen dokumentationskontroll införs som ytterligare en tillsynsförrättning för att Transportstyrelsen ska ha möjlighet att bedriva tillsyn i form av egenkontroll.! Intyg införs som möjligt komplement till certifikat för nyttjandeförbud och straffbestämmelser så att de även kan omfatta dokumentation avseende det förändrade tillsynssystemet.

Förslag om funktionskrav Vi föreslår att funktionskrav införs på alla nivåer i regelverket. Fördelarna blir:" Ökad fokus på funktion/prestation, vad som ska uppnås inte hur.! Mindre koppling till den tekniska utvecklingen har förutsättningar att vara stabila.! Bättre förutsättningar för anpassade, alternativa, innovativa lösningar! Lättare att kommunicera kravbilden med omvärlden! Fartyg från 24m föreslås bibehålla specificerade tekniska krav i föreskrifterna som utgångspunkt." Här finns väl etablerade enhetliga tekniska standarder! Föreskrifterna för fartyg under 24m föreslås bli helt funktionsbaserade" Här finns en uppsjö olika tekniska standarder som passar olika fartygstyper och olika användning! Verifiering måste ske från fall till fall

Förslag om tillsynsformer, certifikat och intyg Förstagångsbesiktning" Vid förstagångsbesiktning ska fartyget upprätta en grundläggande dokumentation som beskriver fartygets förutsättningar och hur funktionskraven har verifierats.! Fortlöpande kontroll" Den grundläggande dokumentationen ersätter Tillsynsboken. Besiktningsintyg ersätter periodiska certifikat! Certifikatet utgör ett bevis på verifieringen och bibehålls så länge fartyget bibehåller förutsättningarna.! Införande av egenkontrollsystem för de flesta fartyg, (renodlat för < 15m och fritidsfartyg)! Vid förstagångsbesiktning erhåller fartyget ett besiktningsdatum.! Införande av självdeklarationer för alla fartyg med egenkontrollsystem! Direktrapportering i TS system

Enkät 1 (mars) till Referensgruppen Sammanfattning av svar Regelverk, kravbild, certifikat:" Stort stöd för ett sammanhållet tekniskt regelverk. Blandade åsikter om detta också bör innefatta Miljö, Arbetsmiljö, Bemanning/Behörighet.! Störst behov av att revidera kravbilden inom Brandskydd, Livräddning och Kommunikation. Måttligt behov inom Stabilitet, Fribord, Maskin.! Generellt ansågs den utökade certifikatsplikten från 100 till 20 brt (2008) ha haft en god effekt på sjösäkerheten.! Blandad synpunkter om en ytterligare utökad (eller minskad) certifikatsplikt! Relativt positiv respons på metoden med enkäter! mm Störst behov av regelförenkling inom Utrustning (Konstruktion, Tillsyn)!

Enkät 2 (april) till Referensgruppen Sammanfattning av svar Nuvarande och framtida tillsyn:" Periodisk tillsyn uppfattas ha relativt stor betydelse för sjösäkerheten. Det är både ett konkurrensproblem och ett stort sjösäkerhetsproblem att icke certifikatspliktiga fartyg står utanför periodisk tillsyn.! Nuvarande besiktning av TS fungerar relativt väl administrativt och kompetensmässigt men medför mkt höga kostnader.! Blandade synpunkter på delegerade besiktningar eller egenkontroll! Utökade besiktningsintervall för Pass D bedöms ha måttlig inverkan på sjösäkerheten.! Utökad egenkontroll anses ha måttligt inflytande på sjösäkerheten och utgöra en måttlig administrativ börda! En årlig självdeklaration anses ha relativt god effekt på sjösäkerhet men också utgöra en väsentligt ökad börda

Föreskrifter Allmänna principer (skiss) Ansvarsdelning Dessa föreskrifter beskriver genom funktionskrav och i förekommande fall detaljerade tekniska krav, hur ett fartyg ska vara konstruerat, byggt, utrustat, lastat, underhållet och kontrollerat så att det kan betraktas som sjövärdigt. Ett fartyg som inte uppfyller föreskrifternas krav får inte upplåtas till eller användas för sjöfart. Det är befälhavarens skyldighet att, innan resa påbörjas, se till att fartyget är sjövärdigt. I praktiken måste befälhavaren i flera avseenden förlita sig på en grundläggande dokumentation om fartygets egenskaper och skick.! Den redare som uppsåtligen upplåter sitt fartyg för sjöfart är därför skyldig att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter och dokumentation som beskriver fartygets generella sjövärdighet och möjliggör för befälhavaren att ta sitt ansvar för resan. Befälhavaren får inte hindras av vare sig ägaren, befraktaren eller rederiet att fatta sådana beslut som enligt befälhavarens kvalificerade bedömning är nödvändiga för säkerheten för människoliv till sjöss och för skyddet av den marina miljön.

Föreskrifter Allmänna principer (skiss) Grundläggande dokumentation För varje fartyg ska det upprättas en grundläggande dokumentation som gör det möjligt att kontrollera sjövärdigheten inför en resa. Dokumentationen ska innefattande åtminstone följande punkter:! 1." Fartygets avsedda användning beskriven genom! a.!! Största fartområde enligt definitioner i Fartygssäkerhetsförordning (2003:438)! b.!! Största antal passagerare som får finnas ombord! 2." a.! identifierar de risker som ombordvarande och fartyg kommer att utsättas för.! b.! beskriver speciella arrangemang och åtgärder gällande konstruktion, utrustning och operativt handhavande av fartyget med syfte att minska sannolikheten för och/eller konsekvensen av kritiska händelser.! 3." Vilket regelverk som har använts för fartygets konstruktion, system- och utrustningsstandard, och i övrigt information beskriven genom dokumentationskraven i dessa föreskrifter. 4." Alla typer av begränsningar i nyttjande inom den beskrivna användningen enligt punkt 1 och 2 ovan som t.ex. vind- och våghöjdsbegränsningar, speciella krav på placering och säkring av olika lasttyper, maximala krängande moment vid lyft, etc. 5." Hur fartyget har verifierats uppfylla kraven i dessa föreskrifter vid en förstagångsbesiktning och vid väsentliga förändringar därefter. c.!! Vilka typer av last som fartyget får transportera! d.!! Största dödvikt som får tas ombord! e.!! Vilka typer av sjöarbeten utöver transport som fartyget är avsett att nyttjas för som t.ex. trålningsfiske, lyft, bogsering, muddring, etc! f.!! Övriga speciella användningsområden eller egenskaper som möjliggör alternativ användning! g.!! Den tid som fartyget ska kunna försörja nödvändiga system i nödläge i väntan på assistans/sjöräddning! En riskanalys för den avsedda användningen som:!

Föreskrifter Allmänna principer (skiss) Förstagångsbesiktning och certifikat Innan ett fartyg får användas för sjöfart ska det genomgå en förstagångsbesiktning (första sjövärdighetsbesiktning) då den grundläggande dokumentationen upprättas och fartygets sjövärdighet verifieras mot kraven i dessa föreskrifter. För de fartyg som enligt Fartygssäkerhetslag (2003:364) och dessa föreskrifter ska ha certifikat, dokument och intyg utfärdade av Transportstyrelsen genomförs förstagångsbesiktningen som en tillsynsförrättning. För övriga fartyg genomförs förstagångsbesiktningen av redaren eller av redaren utsedd representant. När förstagångsbesiktningen är slutförd ska fartyget ges ett besiktningsdatum som sedan används i den reguljära fortlöpande tillsynen. En förnyad förstagångsbesiktning ska genomföras om:! Fartygets avsedda användning förändras genom t.ex. utökat fartområde, utökat antal passagerare, nya lasttyper etc.! Fartyget genomgår omfattande tekniska förändringar genom reparationer, ombyggnad, utbyte av väsentliga system och utrustning! Det har tillkommit ny kunskap som gör att det finns anledning att ifrågasätta uppfyllande av funktionskrav enligt tidigare verifiering Vid en förnyad förstagångsbesiktning behöver bara de områden som berörs av ändringarna verifieras på nytt mot kraven i dessa föreskrifter och besiktningsdatum bibehålls oförändrat. Nytt besiktningsdatum kan endast utfärdas om en fullständig ny förstagångsbesiktning genomförs.

Föreskrifter Allmänna principer (skiss) Verifiering av funktionskrav Det åligger redaren att verifiera att alla funktionskrav i dessa föreskrifter är uppfyllda vid en förstagångsbesiktning. Verifieringen kan genomföras på ett eller flera av följande sätt: 1. Om ett certifikat, dokument eller intyg har utfärdats av Transportstyrelsen eller erkänd organisation för krav inom ett område av dessa föreskrifter får kraven anses vara verifierade. 2. Om fartyget i alla avseenden följer detaljerade tekniska krav som ingår i dessa föreskrifter och allmänna råd under ett funktionskrav, får funktionskravet anses vara uppfyllt. 3. Om fartyget i alla avseenden följer ett etablerat regelverk eller teknisk standard som minst täcker fartygets avsedda användning inom ett eller flera funktionskrav, får funktionskravet anses vara uppfyllt.! 4. För alternativa lösningar vars utförande i något avseende skiljer sig från tekniska krav i dessa föreskrifter, ett etablerat regelverk eller en teknisk standard, ska den alternativa lösningen minst uppnå en likvärdig säkerhetsnivå som lösningar enligt dessa. Detta ska kontrolleras genom! - Jämförande analys i form av t.ex. beräkningar eller provning baserad på etablerade vetenskapligt grundade metoder! - Empiriska data som tydligt visar att den alternativa lösningen i stor omfattning har använts och resulterat i likvärdig eller högre säkerhet 5. För helt nya utföranden eller användningsområden som inte har någon motsvarighet i föreskrifter, etablerade regelverk eller tekniska standarder och för vilka det inte finns tillräckliga empiriska data, ska det genomföras en direkt riskanalys baserad på etablerade vetenskapligt grundade metoder som visar att funktionskravet uppfylls.

Föreskrifter Allmänna principer (skiss) Fortlöpande tillsyn och besiktningar Fartyg ska kontrolleras, underhållas och repareras och utrustning genomgå service eller bytas ut i sådan omfattning att det alltid upprätthåller sin sjövärdighetsstatus i enlighet med den grundläggande dokumentationen och kraven i dessa föreskrifter.! Fartyg ska därutöver genomgå regelbunden periodisk tillsyn för att kontrollera och dokumentera skick och funktioner enligt följande:! Passagerarfartyg avsedda för fartområde C eller mera vidsträckt fart:" - Var 12:e månad genom besiktningsförrättning av Transportstyrelsen som utfärdar ett besiktningsintyg - Däremellan i antingen vid 24 eller 36 månader från senaste besiktningsförrättning genom egenkontroll av redaren som upprättar en utökad självdeklaration.! - Däremellan var 12:e månad genom egenkontroll av redaren som upprättar årliga förenklade självdeklarationer Övriga handelsfartyg med längd under 15m:! - Med 24 eller 36 månaders intervall, dock med minst två besiktningar inom en 60 månadersperiod, genom egenkontroll av redaren som upprättar en utökad självdeklaration.! - Däremellan var 12:e månad genom egenkontroll av redaren som upprättar årliga förenklade självdeklarationer. Passagerarfartyg avsedda för som störst fartområde D samt övriga handelsfartyg med längd 15m eller större oavsett fart:! Fritidsfartyg med längd 24m eller större: " - Var 60:e månad genom besiktningsförrättning av Transportstyrelsen som utfärdar ett besiktningsintyg.! - Var 60:e månad genom egenkontroll av redaren som upprättar en utökad självdeklaration.

Föreskrifter Funktionskrav Exempel Stabilitet (utdrag) Allmänt om intaktstabilitet Fartyg ska vara konstruerat och kunna lastas så att det erhåller tillräcklig intaktstabilitet för alla konditioner som det är avsett att framföras i." Tillräcklig intaktstabilitet Tillräcklig intaktstabilitet innebär att fartyget med goda marginaler mot kantring eller vatteninträngning kan bära last, framföras, manövreras och i tillämpliga fall utföra arbeten som lyft och drag till sjöss inom det avsedda användningsområdet under de förväntat värsta väder- och vågförhållanden som kan uppstå. Om tillräcklig stabilitet i något avseende förutsätter begränsningar måste dessa begränsningar finnas tydligt beskrivna och ständigt tillgängliga för befälhavaren och får ej överskridas under normal drift." Krav på fastställd stabilitet Ett fartyg får inte framföras i en lastkondition för vilken tillräcklig intaktstabilitet inte har säkerställts i förväg antingen genom generella lastbegränsningar, genom beräkningar eller provning som visar att konditionen uppfyller tillämpliga stabilitetskriterier." Regelverk Fartygets stabilitetsegenskaper ska fastställas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med ett väl dokumenterat regelverk eller en etablerad teknisk standard som innehåller stabilitetskriterier tillämpliga för fartygets avsedda användning." Dokumentation För varje fartyg ska en stabilitetsdokumentation upprättas som åtminstone innefattar:! 1. en beskrivning av hur fartygets stabilitet har utvärderats inkluderande förutsättningar och resultat,! 2. tillämpliga intakt- och skadestabilitetskriterier för fartygets avsedda användning,! 3. gränser för fartygets lastning med avseende på både vikt och tyngdpunktsläge och! 4. övriga begränsningar för fartygets användning med hänsyn till stabilitet! 5. övriga uppgifter som behövs för att befälhavaren ska kunna fastställa att fartyget har tillräcklig stabilitet vid avgång.

Nytt tillsynssystem Skiss till nytt tillsynssystem presenteras separat TS/kontrollorgan Grundläggande Första besiktning fartygsdokumenta utfärdande av tion certifikat TS/kontrollorgan" Periodisk tillsyn Utökad Självdeklaration Förenklad Självdeklaration Passagerarfartyg (D-E) X X 1/5år 1/5år 3/5år Passagerarfartyg (A-C) X X 5/5år Övriga handelsfartyg <15m X 2/5år 3/5år Övriga handelsfartyg 15m- X X 1/5år 1/5år 3/5år Fritidsfartyg 24m- X X 1/5år

Planerat utbyte med referensgruppen PNF - Fas2 Enkät 3 om nya tillsynssystemet" Förutsättningar för att upprätta en grundläggande dokumentation! Möjligheter att genomföra besiktningar som egenkontroll! Formulär för utökad resp. förenklad självdeklaration! Stödsystem, information, utbildning! PNF - Fas3 Kravbild beskriven av" Detaljerade funktionskrav! Tekniska detaljkrav! Allmänna råd! Tillgängliga regelverk och standarder!! Andra idéer, önskemål förslag?

! Projekt Nationella föreskrifter Tack för er medverkan! projektledningen nås via e-post: pnf@transportstyrelsen.se