Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016 Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas assistansersättning, välja en privat anordnare, ett kooperativ, kommunen eller själv anställa sina assistenter. I förarbeten till 9 2 lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och av rättspraxis framgår bl.a. att kommunen svarar för ekonomiskt stöd för faktiska skäliga kostnader, d.v.s. normala lönekostnader och vissa administrativa kostnader, för att utföra assistansen om den enskilde inte väljer kommunen som assistansanordnare. Något schabloniserat belopp per timme - liknande Försäkringskassans assistansersättning enligt 51 kap Socialförsäkringsbalken finns inte för LSS, dock framgår det i förarbetena (prop.1992/93: 159) att det belopp som regeringen varje år fastställer bör vara vägledande även i fråga om det ekonomiska stödet från kommunen enligt 9 2 LSS. Alingsås kommun betalar idag ut ersättning motsvarande den statliga schablonen, d.v.s. 288 kr/tim för 2016. I regeringens betänkande Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) framkommer "att den nuvarande timschablonen sedan 2009 har blivit högre än vad som motiverats av kostnads- och löneutvecklingen, främst genom en bristfällig beräkningsmetod. I 2013 års nivå borde schablonen ha varit drygt 20 kronor lägre än den nuvarande nivån. För 2014 är skillnaden något lägre eftersom den beslutade nivån för 2014 har ökat måttligt jämfört med 2013". Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) (Assistansmarknaden- En analys av timschablonen, Rapport 2012:12) har redovisat att företagen både under 2011 och 2012 fick över två miljarder för mycket i ersättning från den statliga assistansersättningen. Assistansuppdragen enligt LSS är i regel mindre omfattande och utförs i större utsträckning på icke obekväm arbetstid än de uppdrag som följer av Försäkringskassans beslut. En konsekvens av detta är att de privata assistansanordnarna riskerar att överkompenseras i ännu högre utsträckning i assistansärenden enligt LSS än vad som är fallet med de statliga assistansbesluten.
Flera kommuner har valt att frångå statens schablonbelopp och själva räkna fram ett ersättningsbelopp. Av de 43 kommuner som granskades i regeringens betänkande (SOU 2014:9), hade 34 valt att betala ut ett lägre belopp än statens schablon, den kommun som betalade lägst låg 2013 på 208 kr/tim. Det ska sägas att kommunerna valts ut just på grund av att de granska sitt belopp. I tabellen nedan visas en jämförelse av hur några kommuner valt att ersätta utförare inom LSS. Tabellen är hämtad från Granskning av intern kontroll av ersättning för personlig assistans enligt LSS, på uppdrag av revisorerna i Västerås stad (2015). Kommun Ersättning Borås 250 kr (2014) Gävle Linköping 274 kr och 260 kr om anhörig är assistent Norrköping Solna Södertälje 276 kr Uppsala 253 kr och 280 kr om natt ingår i assistansen Västerås Örebro 256 kr och 242 kr om anhörig är assistent Till bakgrunden bör även läggas att försäkringskassans allt hårdare bedömning av vem som har rätt till LASS. Härgenom riskerar kostnaderna inom LSS i framtiden att öka. En kommuns möjligheter att sänka ersättningen har behandlats i domstol vid flera tillfällen och rättsläget är idag något osäkert, se bilaga för sammanfattning av aktuella rättsfall. Även om praxis är oklar angående hur styrande för bedömningen schablonbeloppet för LASS är för LSS står det klart att kommuner som tillämpar en lägre schablon bör göra en individuell bedömning av skäligheten. Förslag på uträkning till ny ersättning Enligt tabellen ovan finns det flera sätt att ordna sin ersättning för LSS. Uppsala kommun har på ett tydligt sätt redovisat hur de räknat fram den nya ersättningen. I utredningen Ersättningsbelopp för personlig assistans lägger förvaltningen fram ett beräkningsförslag till nämnden. Samma förslag fast med siffror från Alingsås redovisas nedan.
Fördelningsunderlag för assistansersättningens timbelopp, år 2016 (uppräkning 2%), kr per timme Grundlön per timme 142,0 Ob-tillägg 11,50% (SKL) 16,3 Semesterlön 13% (FK) 18,5 Delsumma lönekostnader 176,8 PO-tillägg 39,01% (Alingsås kommun) 69,0 Summa lönekostnader 245,7 Övriga kostnader admin m.m. 9 % (FK) 24,3 Totalt 270 Medianlön 22 965,0 Grundlön per timme (165 timmar per månad, uppräknat 2%) 14 196,5 Andel lön respektive övriga kostnader Lönekostnader (SKL) 87% Övriga kostnader (SKL) 9% Beräkningen av de personliga assistenternas grundlön utgår från 2015-års medianmånadslön 22 965 kr för personliga assistenter inom kommunens verksamhet i egen regi. Beräkningen av tillägg för obekväm arbetstid utgår från SKL:s beräkning av OB-kostnader för assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken. Semesterlönetillägget är baserat på Försäkringskassans beräkning av schablonbelopp för assistans. I posten övriga kostnader ingår kostnader för administration, omkostnader, utbildning och arbetsmiljöinsatser för de personliga assistenterna. Alingsås kommun utgår här från Försäkringskassans rekommendationer och landar på 9 procent. Förändrade kostnader för kommunen till följd av sänkt ersättningsnivå Idag (januari 2016) har 14 personer LSS-beslut som utförs av annan utförare än kommunen. Sammanlagt utför dessa privata aktörer 52 182 timmar/år. Med dagens ersättning är kostnaderna till ca 15 miljoner kr (15 028 416). Med en timkostnad på 270 kr skulle totalkostnaden bli ca 14,1 miljon (14 089 140). Vid oförändrade LSS-beslut minskar kommunens kostnader med 939 276 kr per år. Risker med sänkt ersättningsnivå De argument som framför allt förts fram mot en sänkning av ersättningen, har kommit från vårdföretagarna, de menar att en sänkning av ersättningen leder till att seriösa aktörer slås ut, därmed begränsas valfriheten för brukare (Dagens samhälle, 20130201, Orimlig sänkning av assistansersättningen). Vidare menar de att kvaliteten i omsorgen blir lidande då de seriösa aktörerna inte längre finns kvar som alternativ.
Vid en rundringning till Borås, Uddevalla, Uppsala och Örebro som alla genomfört sänkningar i paritet med den som föreslås ovan framkom att efter en sänkning av LSS-ersättningen har de privata visat missnöje, samt överklagat till domstol. Kommunerna har inte sett någon nedgång i antalet utförare. Sammanfattning Försäkringskassans schablon verkar ha hamnat något för högt vilket innebär att en del företag som utför assistans gör stora vinster. Rättsläget kring huruvida det är lagenligt för kommuner att sänka ersättningsnivån är osäkert Socialnämnden minskar kostnaderna med ca 900 000 kr per år med föreslagen ersättning Riskerna med en sänkning bedöms inte överväga fördelarna. Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer ersättningen till privata utförare år 2016 till 270 kr per utförd timme. 2. Ersättningsnivån gäller från och med 2016-04-01. 3. Den kommunala ersättningsnivån uppräknas varje år i enlighet med hur försäkringskassan räknar upp sin schablon. 4. Om den privata utföraren kan påvisa högre kostnader än ersättningsnivån görs en individuell bedömning. 5. Socialnämnden beslutar att den maximala ersättningsnivån är motsvarande försäkringskassan. Mikael Strömberg Enhetschef inom personlig assistans Tanja Mattsson Avdelningschef utföraravdelningen
Bilaga Rättsläget för kommuners sänkning av ersättning till privata utförare Frågan om en kommuns möjligheter att sänka kostnaderna har behandlats i domstol vid flera tillfällen rättsläget är idag något osäkert. Kammarrätten i Jönköping (2012-05-24) mål nr 3501-11. En brukare yrkar på att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer att skälig ersättning för den personliga assistansen ska motsvara det statliga schablonbeloppet. Kammarätten menar att detta inte är en fråga som allmän förvaltningsdomstol ska pröva. Därför avvisas överklagandet och förvaltningsrättens dom undanröjs. Slutsatsen i detta fal blir att nämndens beslut är det som gäller. Det är denna dom som blir vägledande för en rad kommuner som sedan beslutar att sänka sina ersättningsbelopp. Kammarrätten uppfattade den enskildes yrkande som ett krav om betalning av viss fordran, vilket är något som prövas av allmän domstol och inte av förvaltningsdomstol. Genom att talan avvisades prövades inte kommunens ursprungliga beslut. Kammarrätten i Sundsvall (2014-09-30) mål nr 450-13. Kammarrätten gör här bedömningen att de regler om ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för personlig assistans är avsedda att ge den enskilde valfrihet i frågan. Om kommunen sätter ersättningen lägre än vad ett utförarföretag fakturerar så kan den enskilde inte välja detta företag. Sen återstår att bedöma om den fakturerade ersättningen är skälig. Rätten anser här att eftersom statens schablon enligt prop.1992/93: 159 bör vara vägledande, så kan inte belopp under schablonen anses vara oskäliga. Resultatet av denna dom blir att den enskilde anses rätt till det statliga schablonbeloppet. Kammarrätten i Göteborg (2015-05-18) mål nr 5425-14 och 7131-13. Rätten gör bedömningen att i de båda fallen finns ett avtal mellan utförare och brukare, vilket betyder att de anordnar sin assistans själv. Där av följer att inom ramen för 9 2 LSS pröva rätten till skäliga kostnader. Eftersom kommunerna i dessa fall betalat ut ersättning utifrån från en schablon (lägre än FK) så har ingen individuell bedömning gjorts angående skäliga kostnader. Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens och de båda nämndernas beslut och visar åter till nämnderna för prövning i sak av rätt till ekonomiskt stöd till skäliga kostnader. Resultatet av denna dom kan tolkas som att varje enskild har rätt till en prövning om vad som är skäliga kostnader. Där kan beloppen mycket väl hamna under den av staten bestämda schablonen. Kammarrätten i Göteborg (2015-06-02) mål nr 2409-15. Här resonerar kammarrätten precis som i Sundsvall redovisat ovan.
Högsta förvaltningsdomstolen (2015-07-03) mål nr 3893-15 Här överklagas domen från kammarrätten i Göteborg mål nr 2409-15. Högsta förvaltningsdomstolen ger inte prövningstillstånd vilket betyder att i detta fall anses den enskilde ha rätt till statens satta schablonbelopp. Även kommuner tolkar lagarna olika, Uppsala kommun väljer att ha kvar sin lägre ersättning och hoppas på att få rätt i de 7 fall som väntar på domslut. Vänersborg kommun har i dec 2015 valt att återinföra Försäkringskassans schablonbelopp för 2016 efter att sedan 2012 tillämpat ett lägre belopp. Kommunens skyldighet att, om den inte själv tillhandahåller den personliga assistansen, ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans utgår från de verkliga kostnaderna för insatsen. Någon schablonisering av timersättningen på det sätt som stadgas i 51 kap. 11 SFB, tidigare 10 LASS, ska således inte förekomma. Med skäliga kostnader avses emellertid samma slags kostnader (jfr prop. 1992/93:159 s. 175). Det timbelopp som fastställs av regeringen enligt 51 kap. 11 SFB kan därför tjäna till viss ledning vid bedömningen av kostnadernas skälighet (RÅ 2005 ref. 85). Det ligger i insatsens natur att ett beslut om insats i form av biträde av personlig assistent inte kan ges retroaktivt. Däremot kan den enskilde beviljas ersättning för skäliga kostnader som har uppkommit avseende assistans före ett beslut om att bevilja assistans. I ett ärende angående personlig assistans bör en kommun som regel, till undvikande av missförstånd, bereda den enskilde tillfälle att ange om han eller hon har något krav på ersättning för assistans som avser tiden före beslutet (JO 2009/10 s. 332 samt JO:s beslut den 9 december 2011, dnr 728 2011). Angående merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom, se RÅ 2005 ref. 86, RÅ 2000 not. 176, RÅ 2009 ref. 104 samt HFD:s dom 10 oktober 2011 i mål nr 3959-10 m.fl. Faktiska skäliga kostnader skall ersättas. Även om praxis är oklar angående hur styrande för bedömningen schablonbeloppet för LASS är för LSS står det klart att kommuner som tillämpar en lägre schablon bör göra en individuell bedömning av skäligheten.