RAPPORT 15 2005 Uppföljning av skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar i skog - miljömålsuppföljning, indikatorer, inventeringssystem Catharina Dolk Fröjd, Pär Nyman
Skogsstyrelsen oktober 2005 Författare Catharina Dolk Fröjd, SKS Pär Nyman, SVSST Projektledare Pär Nyman Projektgrupp Catharina Dolk Fröjd Hans Lindh Jonas Paulsson Fotograf Michael Ekstrand Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 130 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1749 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping
Innehåll Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Vårt gemensamma uppdrag...2 Uppföljning med indikatorer...2 Den här studiens syfte och mål...3 Metod...5 Riksantikvarieämbetets tregradiga skala för skadebedömning...5 Ringa åverkan...5 Skada...5 Grov skada...5 D- polytax...5 D1:...6 D5/7:...6 Totalt tagen hänsyn till kulturmiljöerna...7 Fornlämningar...7 Kvalitetsundersökning av D-polytax i SVS, ST...7 Registrering av skador på fasta fornlämningar...7 Registrering av skador på övriga kulturlämningar...8 Analys av felkällor vid kvalitetsundersökningen i SVS, ST...8 Framtagning av tillgänglig data i D- polytax angående skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar...8 Skador på fornlämningar...8 Skador på övriga kulturlämningar...8 Metodförslag för uppföljning med indikatorer av fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar...9 Resultat...10 Kvalitetsundersökning av D5/7-polytax i SVS ST...10 Koppling mot kartfigurer...10 Analys av karttemat Faktiskt avverkat mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn...10 Analys av karttemat avverkningsanmälan mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn...14 Polytaxobjekt som berör kulturlämning i kartan men som saknar notering om hänsyn till kulturmiljön...18 Kvalitetsundersökning av D1-polytax i SVS ST...23 Koppling mot kartfigurer...23 Analys av karttemat Faktiskt avverkat mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn...23 Samband notering i register och träff i karttemat Faktiskt avverkat...24 Polytaxobjekt som berör kulturlämning i kartan men som saknar notering om hänsyn till kulturmiljön...28
Tillgänglig preliminär data i D- polytax angående skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar...32 Skador på fornlämningar...32 Skador på övriga kulturlämningar...33 Metodförslag för uppföljning med indikatorer av fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar...34 Övriga kulturlämningar...34 Fornlämningar...34 Diskussion...36 Kvalitetsundersökning av D-polytax i SVS ST...36 Kommentarer till data Faktiskt avverkat och Avverkningsanmälan...36 Metodförslag för uppföljning med indikatorer av fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar...38 Litteraturförteckning...40
Sammanfattning Fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar skadas när skogen brukas. Det har tidigare undersökningar visat. Delmål 3 i Levande skogar säger: Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.. I vilken utsträckning skadas fornlämningar och kulturlämningar idag? Kommer vi att nå målet?? Ansvaret för att ta fram underlag för bedömningen delas av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. För att svara på frågan krävs bra underlag som bygger på någon form av inventering. Idag genomför både SKS och RAÄ separata uppföljningar med olika kompetenser, metoder, urval, bedömningskriterier och på olika nivåer. Detta ger två underlag med helt skilda resultat vilket kan påverka den gemensamma trovärdigheten i uppföljningsarbetet. Inventeringar ska vara så heltäckande och uppvisa så hög statistisk säkerhet som möjligt. Inventering med fältbesök är kostsamma och uppföljningen bör i första hand integreras med myndigheternas befintliga miljöövervakning. I den här studien undersöks: om skogsvårdorganisationens befintliga miljöövervakning och inventering, D-Polytax har tillräckligt hög kvalitet för att den ska kunna användas i uppföljningen av delmål 3 i Levande skogar. Undersökningen genomförs i form av en GIS-analys i SVS Värmland-Örebro. om befintlig data i Polytax har tillräckligt hög statistisk säkerhet för att kunna presenteras nationellt och regionalt. hur Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen kan samverka för att presentera tillförlitliga indikatorer som följer upp delmål 3. Undersökningen visar att det närmast alltid finns relevant notering om hänsyn till fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar i D-Polytax. Det finns fler noteringar om hänsyn till fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar i D- polytax än det finns registrerade forn- och kulturlämningar i andra register. Befintlig data från D-polytax uppvisar tillräckligt hög säkerhet nationellt och regionalt när det gäller övriga kulturlämningar. Fasta fornlämningar kan endast redovisas nationellt och resultatet innefattar både fornlämningar som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister samt nyfunna fornlämningar. För att förstärka uppföljningen av fornlämningarna föreslår vi två alternativa uppföljningsmetoder. Metoderna medför ett ökat antal fältgranskningar utförda av antikvariskt utbildad personal. 1
Bakgrund Vårt gemensamma uppdrag Tidigare redovisningar av skador på fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar visar en negativ påverkan på skogens kulturmiljövärden. (Skogsstyrelsen [1998], Riksantikvarieämbetet [1999], Miljödepartementet [SOU 2000:52] samt [SOU 2005:39]). Skydd för fasta fornlämningar regleras i kulturminneslagen, lag (1988:950) om kulturminnen m m. Skydd för övriga kulturlämningar i skogen regleras i skogsvårdslagen (1979:429). Bevarandet av skogens kulturmiljövärden berörs i propositionerna - Uppföljning av skogspolitiken (1997/98:158), Svenska Miljömål (1997/98:145), Svenska Miljömål (2000/01:130), samt Svenska miljömål (2004/05:150). I Svenska miljömål (2004/05:150) står delmål 3 i Levande skogar kvar oförändrat: Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. I propositionen nämns vikten av att kartläggningen av kulturmiljövärdena i skogen fullföljs och att Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisationen gör all relevant information från inventeringar och kunskapsuppbyggnad tillgänglig till markägare, brukare och andra. I Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets gemensamma kartläggning av kulturmiljövärden i skogen; Skog & Historia beräknas cirka 20 procent av landet vara kartlagt. Resterande arealer beräknas vara kartlagda först om 30 till 45 år med nuvarande resurser. Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns registrerade i det analoga Fornminnesregistret, FMR. Ett nytt digitalt register, FMIS, Informationssystemet om fornminnen beräknas vara färdigt i början av år 2006. Idag fungerar FMIS för 16 län, det vill säga mer än hälften av Sveriges län. Riksantikvarieämbetet har ett övergripande ansvar för registret. Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har vardera ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet i sina respektive sektorer vilket innebär ett ansvar för alla relevanta miljökvalitetsmål som berör myndigheternas respektive sektorer. Myndigheter med särskilt sektorsansvar ska föra en dialog med miljömålsansvariga myndigheter om åtgärder och dataförsörjning för uppföljning av målen, Svenska miljömål (2004/05:150). Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet anser att samråd bör ske i beslut som rör uppföljning och att besluten tas i samförstånd. Uppföljning med indikatorer Skogsstyrelsen har ett miljömålsansvar för Levande skogar vilket bland annat innefattar att utveckla indikatorer för att bedöma om utvecklingen för målet och delmålen går åt rätt håll och i rätt takt, Svenska miljömål (2004/05:150). Riksantikvarieämbetet har ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor som rör kulturmiljöer (Framtidens miljö- Allas vårt ansvar, Betänkande från Miljömålskommittén [SOU 2000:52]). Betänkandet pekar på vikten av utbildning och informationssatsningar till skogssektorn för att miljömålet ska uppnås. Kommittén lägger även ett förslag om ett särskilt uppdrag som innefattar bland annat att myndigheten ska identifiera indikatorer, ange dataunderlag för uppföljningen samt verka för 2
att det tas fram. Kommittén föreslår här att Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet gemensamt bör ges i uppdrag att lägga upp ett projekt som anger kostnader för att via inventeringar ge ett bättre underlag till föreslagen indikator 129; Andel skadade fornlämningar fördelade på skadeorsak, fornlämningstyp, län och kommun och andel skogsmark som är fornminnesinventerad. Indikatorerna som har föreslagits i betänkandet syftar bland annat till att visa hur vi närmar oss målet och om takten är tillräcklig för att målet ska nås i tid. Man föreslår också att både årlig uppföljning och utvärderingar med vissa årsintervall bör ske samt att hänsyn tas till regionala aspekter. Den här studiens syfte och mål För närvarande saknas ett tillfredsställande indikatorsystem för hela landet som följer upp skador på fornlämningar och övriga värdefulla kulturlämningar i skogen. Varken Skog & Historiaprojektet eller FMIS är komplett för hela landet. Skadeinventeringen täcker endast tre län och ger ingen årsvis uppföljning (Riksantikvarieämbetet, 1999). Det är inte klarlagt om inventerarna i skogsvårdorganisationens befintliga miljöövervakning, Distriktspolytax (D-polytax) har tillräcklig kompetens att bedöma de skador som lämningarna eventuellt utsatts för eller om de finner alla lämningarna på avverkningstrakterna. Den här studiens syfte är att; 1. Undersöka om Skogsvårdorganisationens befintliga miljöövervakning och inventering, D-Polytax har tillräckligt hög kvalitet när det gäller fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar för att den ska kunna användas i uppföljningen av delmål 3 i Levande skogar. Uppföljningen ska resultera i två indikatorer: Kulturlämningar Andel av föryngringsavverkad areal med övrig värdefull kulturlämning där full hänsyn visats till övriga värdefulla kulturlämningar. (Kortnamn: Full hänsyn till kulturlämning). Fornlämningar Alternativ 1: Andel av föryngringsavverkad areal med fast fornlämning där ingen negativ påverkan skett på fasta fornlämningar (Kortnamn: Opåverkade fornlämningar). Alternativ 2: Andel skadade kända fasta fornlämningar av inventerade på föryngringsavverkad 1 areal (Kortnamn: Skadade fornlämningar). 2. Presentera tillgänglig information från D-polytax på nationell nivå som avser skador på fasta fornlämningar och kulturlämningar. 1 Med föryngringsavverkad avses totalavverkning av en begränsad yta samt markberedning och plantering. 3
3. I samråd med Riksantikvarieämbetet diskutera uppföljningsbehovet för att tillgodose indikatorer med data samt diskutera ett eventuellt behov av instruktionsändringar, utbildningsinsatser eller andra åtgärder i D-polytax. 4
Metod Riksantikvarieämbetets tregradiga skala för skadebedömning Riksantikvarieämbetets tregradiga skala har tidigare tagits fram i samarbete med skogsvårdsorganisationen. Fornlämningsområdet definieras enligt 2 kapitlet, 2 i kulturminneslagen (KLM). I skadeinventeringen definieras storleken på fornlämningsområdet enligt länsstyrelsens bedömning. Åverkan bedöms enligt tre grader; ringa åverkan, skada och grov skada. Överrisning räknas som övertäckning och ringa åverkan. Ringa åverkan Överrisning eller ingrepp i fornlämningens yta som varken påverkar dess upplevelsevärde negativt eller dess vetenskapliga innehåll. Ringa åverkan är till exempel åverkan som orsakats utan att man kört upp på fornlämningen med en maskin (man kan ha kommit åt fornlämningen på annat sätt i samband med avverkning eller utforsling av virket). Ringa åverkan behöver med undantag för överrisning inte åtgärdas. Skada En skada är reversibel. Skador är tydlig yttre åverkan som inte förmodas påverka fornlämningens vetenskapliga informationsinnehåll men som förändrar upplevelsevärdet negativt och därför bör återställas. Exempel på skador är stenar som rubbats i utkanten av en gravanläggning eller markberedningsspår som inte påverkar kulturlager och anläggningar i fornlämningsområdet. Även övertäckning som måste åtgärdas till exempel flis eller risupplag - betraktas som skada. Grov skada En grov skada är irreversibel. Åverkan bedöms som grov skada om den förmodas påverka fornlämningens eller fornlämningsområdets vetenskapliga informationsinnehåll. Exempel på grova skador är markberedningsskador i fornlämning samt i kulturlager och anläggningar inom fornlämningsområdet. Även marknivåförändringar som åstadkommits genom tryck av maskin och körskador som blottlagt kulturlager och anläggningar är grova skador. Som grova skador räknas också rotvältor som är indirekt orsakade av skogsbruket, till exempel efter en stormfälld frötall som stått i en fornlämning och efter stormfälld skog på fornlämning som ligger omedelbart intill en avverkningsyta och där ingen skyddszon med skog lämnats mellan fornlämningen och avverkningsytan. Grova skador bör undersökas arkeologiskt innan återställning. D- polytax D-polytax är en stor, löpande uppföljning på lokal nivå av föryngringsavverkningar och efterföljande beståndsanläggning. I D-polytax ingår uppföljning av miljöhänsyn inklusive hänsyn till fasta fornlämningar och andra kulturlämningar. För att få fram dessa data inventeras dels ett år gamla avverkningar (D1) samt fem eller sju år gamla avverkningar (D5/7). Olika ytor inventeras vid de båda tillfällena. Vid D5/7-polytax visas resultatet av eventuella markberedningar. I D-polytax 5
inventeras cirka 40 objekt per år, inventering och distrikt vilket ger ungefär 4000 objekt per år och inventering över hela landet. Objekten lottas ut med hjälp av ett så kallat pps-urval, vilket innebär att objekt med större areal har högre sannolikhet att komma med i urvalet (SCB, 1998). Vid skattningen räknas sedan objekt med små arealer upp för att motsvara hela populationen. Stickprovsinventeringen är upplagd så att man kan beräkna resultatets medelfel och konfidensintervall. Medelfelen och konfidensintervallen ger ett mått på resultatets osäkerhet vilket är ett viktigt redskap för att bedömningarna ska vara mer säkra. Ett medelfel på 7,5 procent innebär att vid 95 procents konfidensintervall ligger resultatet på distriktet inom (plus/minus) 15 procent av det erhållna värdet (SCB, 1998). Under år 2002 genomförde Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, (SVS ST), ett projekt finansierat via Miljömålsrådet vars syfte var att förbättra uppföljningen av skador på kulturlämningar och fornlämningar i D-polytax. Projektet resulterade i nya skrivningar angående fornlämningar och kulturmiljöer i polytaxinstruktionerna. I nuvarande instruktioner ges skogsbrukets hänsyn till sådana kulturmiljöer där skador skall undvikas eller begränsas enligt 30 Skogsvårdslagen (SVL), ett betyg i en tregradig skala: D1: Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 D5/7: Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Ingen påverkan alternativt positiv påverkan på eller i anslutning till kulturlämningen. Preparatsvärdet är bibehållet och synbarheten är bibehållen eller förbättrad. Liten påverkan. Nedrisning kan ha skett men lämningen är fortfarande synlig. Körspår kan förekomma, men hjulen har ej trängt igenom förnan (gäller lämningar där preparatsvärdet är tydligt och känsligt, djupare spår kan tolereras på t.ex. kolbottnar eller sentida åkrar). Lämningen kan ha utsatts för tryck, men detta bedöms inte ha skadat lämningen. I konstruktioner är stenarnas läge i huvudsak oförändrade. Lämningens form och karaktär är bibehållen. Preparatsvärdet får inte ha påverkats i nämnvärd omfattning. Skada eller allvarlig skada. Nedrisning har skett så att lämningen inte syns. I eventuella körspår har hjulen trängt igenom förnan och mineraljorden har påverkats. I konstruktioner har flera stenar rasat/ändrat position så att karaktären och formen på lämningen ändrats. Ingen påverkan alternativt positiv påverkan på eller i anslutning till kulturlämningen. Hänsyn har uppenbart tagits till ett större område än själva kulturlämningen/fornlämningen. Viss negativ påverkan har skett. Kulturminnet kan t.ex. vara övertäckt med ris. Övriga fall Kriterier för värdering av värdefulla kulturlämningar regleras i instruktionen. När det gäller det slutgiltiga betyget för objektet görs en sammanvägning av totalt tagen hänsyn som i sin tur är beroende av vilket betyg kulturmiljöerna fått (se nedan). 6
Totalt tagen hänsyn till kulturmiljöerna Full hänsyn Alla kulturmiljöer med höga kvaliteter har klassats med betyg 1. Finns det kulturmiljöer med lägre kvaliteter kan dessa ha betyg 2 under förutsättning att det finns kulturmiljöer med betyg 1. Betyg 3 får inte förekomma. Delvis hänsyn Kulturmiljöerna har klassats med lägst betyg 2. Någon mindre betydelsefull kulturmiljö kan ha betyg 3 under förutsättning att det finns andra som har lägst betyg 2. Obetydlig hänsyn Övriga fall. Fornlämningar Fornlämningar tas inte med i sammanvägningen. Alla fasta fornlämningar noteras dock, registrerade som oregistrerade. En kulturlämning som inventeraren av erfarenhet anser vara en fast fornlämning redovisas som en fornlämning. När det gäller fasta fornlämningar som finns registrerade i fornminnesregistret skall inventeraren ta reda på om det finns ett länsstyrelsebeslut, enligt 2 kap 12-13 KLM,och vad beslutet innehåller. Uppföljningen består sedan i till vilken grad Länsstyrelsens beslut har följts. Kvalitetsundersökning av D-polytax i SVS, ST Alla D-polytax (D1 samt D5/7) objekt i SVS ST under perioden 1999 och 2004 väljs ut ur polytaxdatabasen. Objekten kopplas till avverkningsobjekt i Skogsvårdsorganisationens GIS-applikation Kotten. I Kotten går det med hjälp av satellitbilder att jämföra områden som avverkningsanmälts och områden som faktiskt avverkats. Objekt som avverkningsanmälts samt objekt som faktiskt avverkats används i analysen. Analysen genomförs i form av ett antal kombinationer med GIS-verktyget intersect 2, bland annat i form av kombinationer av digital kartdata i Skog & Historia samt FMR. FMR används för att lättare kunna skilja ut fasta fornlämningar. För att undersöka om inventerarna i tillräckligt hög grad finner fornlämningar samt övriga kulturlämningar på avverkningstrakterna läggs tyngdpunkten på följande delfrågor: Registrering av skador på fasta fornlämningar 1. Hur många av objekten med fast fornlämning enligt FMR eller Skog & Historia har notering av fast fornlämning i D-polytax? 2. Hur många av objekten med fast fornlämning enligt FMR eller Skog & Historia har notering av kulturmiljövärden i D-polytax? 3. Hur många av objekten med notering fast fornlämning i D-polytax saknar registrering i FMR eller Skog & Historia? 4. Hur många av objekten med fast fornlämning enligt FMR eller Skog & Historia har ingen notering av kulturmiljövärden i D-polytax? 2 intersect sammanfogar datatabeller från överlappande polygoner 7
Registrering av skador på övriga kulturlämningar 5. Hur många av objekten med kulturlämning enligt FMR eller Skog & Historia har notering av kulturmiljövärden i D-polytax? 6. Hur många av objekten med notering av kulturmiljövärden i D-polytax saknar registrering i Skog & Historia eller FMR? 7. Hur många av objekten med registrering av kulturlämning i Skog & Historia eller FMR saknar notering av kulturmiljövärden i D-polytax? Dessutom belyses hur många ovanstående utgör av totalt antal D-polytaxinventeringar (med koppling till temat faktiskt avverkat 3 ). Analys av felkällor vid kvalitetsundersökningen i SVS, ST Ovanstående metod är obeprövad. Här används ett antal dataregister och verktyg och datakällorna kan variera i kvalitet. Kvaliteten i resultatet kan även variera på grund av begränsningar i metoden. En del av analysen bygger på polygoner dels från registrerade avverkningsanmälningar och dels polygoner som visar faktiskt avverkade arealer. Dessa polygoner kan i sig vara felaktiga och förekommande felkällor vid analysen redovisas. Framtagning av tillgänglig data i D- polytax angående skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar Skador på fornlämningar I presentationen används data från distriktspolytax D1 samt D5/7-polytax. I D1- polytax registreras fasta fornlämningar under namnet fornlämningar och i D5/7- polytax som stensträngar. Registreringen i D5/7-polytax som stensträng är endast en administrativ beteckning. Det är fornlämningar som avses. Arealer som innehåller fornlämningar med olika betyg för påverkan på fornlämningen enligt skalan 1 till 3 ovan skattas per distrikt. Till varje skattning beräknas stickprovets varians. För att minska den statistiska osäkerheten beräknas treårsmedelvärden. Distriktens arealer summeras sedan över hela landet. Arealer med de olika betygen redovisas som andel av totalt avverkad areal med fast fornlämning. Baserat på tidigare uträknade varianser uttrycks gruppernas medelfel i procent som kvoten av standardavvikelsen och skattad areal med fornlämning. Skador på övriga kulturlämningar I presentationen används data från distriktspolytax D1 samt D5/7-polytax. Skador på kulturlämningar redovisas enligt sammanvägningen i de tre nivåerna full, delvis respektive obetydlig hänsyn. Arealer som innehåller kulturlämningar med olika betyg för påverkan på lämningen enligt skalan 1 till 3 ovan skattas per distrikt. Till varje skattning beräknas stickprovets varians. För att minska den statistiska osäkerheten beräknas treårs- 3 Karttemat Faktiskt avverkat innehåller polygoner från Skogsvårdsorganisationens förändringsanalyser. 8
medelvärden. Distriktens arealer summeras sedan över hela landet. Arealer med de olika betygen redovisas som andel av totalt avverkad areal med övrig värdefull kulturlämning. Baserat på tidigare uträknade varianser uttrycks gruppernas medelfel i procent som kvoten av standardavvikelsen och skattad areal med fornlämning. Metodförslag för uppföljning med indikatorer av fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar Resultatet från ovanstående kvalitetsundersökning analyseras, för att undersöka om data kan användas till uppföljning med indikatorer. Även tillgänglig D-polytaxdata på nationell och regional nivå beaktas. Resultatet diskuteras vid möte 4 med representanter från Riksantikvarieämbetet. Fokus vid diskussionerna är ovanstående analys, en eventuell fältstudie, komplettering av polytaxinstruktionerna och/eller utbildningsinsatser för inventerarna samt förslag över indikatorer och metoder för uppföljning av forn- och kulturlämningar. 4 Möte 050621, deltagare; Charlotte Hamilton, Peter Norman, Pär Nyman, Hans Lind, Jonas Paulsson samt Catharina D Fröjd 9
Resultat Kvalitetsundersökning av D5/7-polytax i SVS ST Koppling mot kartfigurer I databasen finns 3 198 polytaxobjekt. Den äldsta utlottade anmälan är från 1991. Sedan 1999 är 2 415 av polytaxobjekten inventerade. Resterande del har notering om bortfall av olika anledningar. Många anmälningar saknar koppling till kartan. Av de inventerade anmälningarna är 340 stycken inlagda i Kotten (tabell 1). Resterande objekt i databasen härstammar från gamla Skogsdata 5 och saknar koppling mot kartpolygoner. Antalet objekt som kopplar mot kartpolygon är 372 stycken. Orsak till differensen mellan antalet anmälningar i D5/7-polytax med koppling till Kottens kartpolygoner och antalet objekt som kopplar mot avverkningsanmälan i kartan beror på att en anmälan kan bestå av flera kartfigurer. Dessa kartfigurer omfattar anmälningar som korsar kartbladskarv samt anmälningar via eavverka 6. Färre än hälften av avverkningsanmälningarna har koppling till faktiskt avverkat. Orsaker till differensen mellan anmälan och faktiskt avverkat kan vara dels anmälningar som är avverkade innan Skogsvårdsorganisationen började jobba med faktiskt avverkat, och dels anmälningar som ligger under moln eller molnskugga och därför inte ingått i avverkningsanalysen. Tabell 1. Förhållandet mellan kartobjekt och databasposter D5/7-polytax. Objekt/poster Antal Objekt med koppling till avverkningsanmälan i kartan 372 Avverkningsanmälningar med koppling till kartpolygoner 340 Faktiskt avverkat objekt 115 Analys av karttemat Faktiskt avverkat mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn Ovanstående analys är gjord på de polytaxobjekt i databasen som kopplade mot de 115 stycken kartfigurerna i temat faktiskt avverkat. Några polytaxobjekt bestod av flera kartfigurer. Dessa sammanfogades och efter hopslagning blev antalet polytaxobjekt som kopplade mot kartobjekt 90 stycken. Sökningar gjordes sedan bland dessa polytaxobjekten. Nästan en tredjedel av objekten hade notering om hänsyn till kulturmiljöer och endast ett fåtal hade uppgift om fast fornlämning (tabell 2). Sökning gjordes också för att se vilka lämningstyper som registrerats (tabell 3). Flera olika typer kunde förekomma inom samma objekt. Vanligast förekommande var kolbottnar och odlingsrösen. Fasta fornlämningar noterades under stensträngar. Tabell 2. Uppgift om kulturlämningar i D5/7-polytax bland 90 objekt som har kopplats till kartfigur i Faktiskt avvverkat. Sökvillkor i polytax Antal träffar Uppgift om kulturhänsyn, (hansynkultur-j = 1) 26 Uppgift om fast fornlämning, (hkultsstra > 0) 3 5 Föregångare till Kotten 6 eavverka är Skogsvårdsorganisationens elektroniska avverkningsanmälan. 10
Tabell 3. Fördelning av lämningstyper i D5/7-polytax bland objekt som har kopplats till kartfigur i Faktiskt avverkat och som har uppgift om hänsyn till kulturmiljön. Kulturlämningar Antal typer Stensträng (hkultsstra) 3 Stenmur (hkultsmur) 5 Odlingsröse (hkultodlin) 7 Äldre vägar (hkultaldvag) 4 Fäbodlämningar (hkultfabod) 0 Kvarn (hkultkvarn) 0 Kolbotten 10 Samband notering i register och träff i karttemat Faktiskt avverkat Genom att göra urval i kartan kan man se om det inventerade hygget berör kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets, gamla digitala register FMR samt mot Skogsvårdsstyrelsens, (SVS), register Skog & Historia. För att minska felmarginal på kartfigurer i faktiskt avverkat har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan notering i register och träff i kartan visas i tabell 4. Relativt få polytaxobjekt med uppgift om kulturmiljöhänsyn, eller uppgift om fast fornlämning, har koppling till FMR eller Skog & Historia (tabell 4). Inom gruppen polytaxobjekt med hänsyn till kulturmiljön har inga objekt koppling till FMR. Hälften av polytaxobjekten har koppling till FMR då de ligger inom 100 meter från FMR-objektet. Uppgift om fast fornlämning i polytaxinventeringen visar bara på samband i ett av tre fall. Tabell 4. GIS analys av skiktet Faktiskt avverkat kopplat mot Polytax (med notering av kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Sökvillkor i Polytax Uppgift om fast fornlämning 7 (hkultsstra > 0) Uppgift om fast fornlämning (hkultsstra > 0) inom 100 m Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) inom 100m Antal Polytax-objekt Antal kartträffar FMR (fast fornlämning) Antal kartträffar FMR (alla objekt) 3 1 1 0 3 1 1 0 26 0 0 3 26 3 13 13 Antal träffar i Skog & Historia Exempel på felkällor i materialet vid analys av karttemat Faktiskt avverkat Efter att ha granskat resultatet i Kotten är det svårt at se några klara orsaker till att så få objekt i Polytax har relevant koppling i kartan. Det finns en rad felkällor. För det första är många av objekten i D5/7-polytax avverkade innan Skogsvårdsorganisationen började arbeta med förändringsanalys. Det ger ett litet underlag. För det andra är en del enklare kulturlämningar, exempelvis kol- 7 Felaktiga kopplingar i Faktiskt avverkat bland dessa tre, se avsnitt Analys av felkällor vid kvalitetsundersökningen i SVS ST, under resultatdelen. 11
bottnar sällan registrerade i FMR eller Skog & Historia. För det tredje finns det felkällor i materialet på grund av bristande kvalitet i databaserna. Det förekommer inte alltid en exakt överensstämmelse mellan avverkningsanmälningen och faktiskt avverkat. Skillnaden kan bero på upplösningen i satellitbilden (figur 1). Det förekommer även felaktigheter i de kopplingar som gjorts mellan kartteman faktiskt avverkat och avverkningsanmälan. Det i sin tur leder till att det i verkligheten inventerade objektet inte ser ut som kartfiguren. I figurerna 2 till 4 ges exempel på felaktig koppling där polygonen i temat faktiskt avverkat är mycket mindre än polygonen i avverkningsanmälan. Orsaken i detta fall beror på att avverkningen av objektet skett i två steg och att förändringsanalysen gjorts i det sista steget. Inventeringen av objektet ovan skall har gjorts på 18 hektar. Förmodligen har inventeraren gått på uppgifterna i anmälan. Det finns uppgift om fornlämningen i Polytax och det finns även uppgift om att objektet markberetts. Kulturhänsynen har getts betyget 3, vilket är det sämsta. Genom att använda en 100 meters buffert kommer fornlämningsobjekt som ligger utanför faktiskt avverkat med (figur 5). Samma resultat fås för äldre objekt i Skog & Historia som registrerats som punktlämning men som egentligen består av ett område, (figur 6). Figur 1. Skillnad mellan polygonerna avverkningsanmälan och faktiskt avverkat. Ljusgrön polygon är avverkningsanmälan som i detta fall berör fast fornlämning (mörkblått). Avverkningsanalysen, som i detta fall är gjord med Landsatdata (upplösning 25 m pixlar), ger en kantig figur som kan vara diffus i ytterkant. 12
Figur 2. Avverkningsanmälan, 18 hektar inritad utan bildbakgrund i Kotten år 1998, (rosa) Satellitbild från år 1997. Fast fornlämning, odlingsrösen, (blått/ljusblått) Kartfigur från faktiskt avverkat, (orange). Figur 3. Samma område som i figur 2 men med satellitbild från 1999. Blå områden är avverkade. Observera att området inom orange figur ännu inte är avverkat. Ingen avverkningsanalys gjordes mellan 1997 och 1999. Figur 4. Samma område med satellitbild från 2004. Nu är området i orange kartfigur avverkat och uppfångat i förändringsanalys mellan 1999 och 2000. Uppgift från förändringsanalys inlagd i Kotten: Avverkningsdatum är 2000-05- 08. Avverkad areal 1,0 ha. Anmälan är utlottad och inventerad i D5/7-polytax år 2004. 13
Figur 5. Exempel på fornlämning som inte kommer med vid kartanalys utan buffert, men som kommer med vid användning av 100 m buffert. Polygon från faktiskt avverkat, (orange). Övriga figurerna är lämningar i FMR, (blå). Figur 6. Exempel på lämningar registrerade i Skog & Historia som inte kommer med vid analys utan buffert, men som räknas in med 100 m buffert. Skog & Historia (den äldre versionen) består mestadels av punkter, trots att det kan vara objekt med utbredning. Analys av karttemat avverkningsanmälan mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn Temat Avverkningsanmälan är skärmdigitaliserat utifrån det underlag som följer med anmälningsblanketten. De första åren med Kotten, fram till vintern 2000, saknade bakgrundsbild. Det var först när satellitbilderna från 1999 lades in i systemet som en heltäckande bildbotten fanns tillgänglig. Avverkningsanmälan och avverkat område överensstämmer därmed inte alltid (figur 8). Det tillsammans med bristande underlag är en väsentlig felkälla vid analys mot anmälningarna. Analysen är gjord på 334 polytaxobjekt som kopplats mot kartfigurer i temat Avverkningsanmälan. Nästan en tredjedel av dessa objekt hade notering om hänsyn till kulturmiljön och 11 stycken hade uppgift om fast fornlämning (tabell 5). Sökning gjordes också för att se vilka lämningstyper som registrerats (tabell 6). Flera olika typer kunde förekomma inom samma objekt. Vanligast förekommande var kolbottnar och odlingsrösen. Fasta fornlämningar noterades under stensträngar. 14
Tabell 5. Uppgift om kulturlämningar i D5/7-polytax bland 334 objekt som har kopplats till kartfigur i Avverkningsanmälan. Sökvillkor i Polytax Antal träffar Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) 92 Uppgift om fast fornlämning (hkultsstra > 0) 11 Tabell 6. Fördelning av lämningstyper i D5/7-polytax bland objekt som har kopplats till kartfigur i Avverkningsanmälan. Kulturlämningar Antal typer Stensträng (hkultsstra) 11 Stenmur (hkultsmur) 15 Odlingsröse (hkultodlin) 19 Äldre vägar (hkultaldvag) 12 Fäbodlämningar (hkultfabod) 0 Kvarn (hkultkvarn) 1 Kolbotten 45 Samband notering i register och träff i karttemat Avverkningsanmälan Ett urval i kartan gjordes för att se om det inventerade hygget berörde kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analysen var en ren GIS-analys och för att nå ett bra resultat är rätt kartfigurer en förutsättning. Som tidigare nämnts blev geometrin på figurerna i Faktiskt avverkat sämre när man använde data från satelliten Landsat i analyserna. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets gamla digitala register FMR samt mot SVS register Skog & Historia. För att minska felmarginal på kartfigurer i faktiskt avverkat har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan notering i register och träff i kartan visas i tabell 7. Av 11 polytaxobjekt med uppgift om fast fornlämning, har merparten koppling till Skog & Historia både direkt och inom en radie av 100 meter (tabell 7). Inom en radie av 100 meter finns även bra koppling till FMR. Figur 9 visar exempel på fast fornlämning som ligger inom inventerad yta och som har korrekt notering i Polytax. Inom gruppen polytaxobjekt med hänsyn till kulturmiljön har fler objekt koppling till Skog & Historia än FMR (tabell 7, för exempel se figur 7, 10 och 11). Tabell 8 redovisar förhållandet mellan polytaxobjekten och respektive träffar i övriga register, oberoende av antalet FMR- respektive Skog & Historianoteringar per polytaxobjekt. 15
Tabell 7. GIS analys av skiktet Avverkningsanmälan kopplat mot Polytax (med notering av kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Tabellen visar antalet objekt i respektive inventering som berör objekt i Polytax. Ett polytaxobjekt kan bestå av flera kulturlämningar. Sökvillkor i Polytax Uppgift om fast fornlämning 8 (hkultsstra > 0) Uppgift om fast fornlämning (hkultsstra > 0) inom 100 m Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) inom 100m Antal Polytaxobjekt Antal kartträffar FMR (fast fornlämning) Antal kartträffar FMR (alla objekt) 11 3 4 16 11 4 8 7 92 4 12 26 92 7 39 73 Antal träffar i Skog & Historia Tabell 8. GIS analys av skiktet Avverkningsanmälan kopplat mot Polytax (med notering av kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Tabellen visar antalet polytaxobjekt som i kartan berör objekt från respektive inventering. Ett polytaxobjekt kan beröra flera objekt i exempelvis FMR. Sökvillkor i polytax Uppgift om fast fornlämning (hkultforn > 0) Uppgift om fast fornlämning (hkultforn > 0) inom 100 m Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) inom 100 m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan från respektive inventering FMR, fast fornlämning FMR, alla objekt 11 4 5 2 11 4 7 6 92 4 12 16 92 7 24 39 Skog & Historia Figur 7. Exempel på objekt från Skog & Historia som ligger inom anmälan som lottats ut i D-polytax. 8 Flera Skog & Historia objekt inom vissa polytaxobjekt 16
Figur 8. Exempel på kulturlämning i FMR som berör inventerad anmälning. Observera att avverkningen (gulgrönt område i satellitbilden) inte överensstämmer med anmälan. Figur 9. Exempel på fast fornlämning som berör inventerad anmälan. Fornlämningen funnen genom Skog & Historia 2001. Den högra figuren innehåller ett Skog & Historia objekt. Båda objekten innehåller korrekta uppgifter om kulturlämningar i polytaxdatabsen. Figur 10. Exempel på objekt med både kulturlämning från FMR och Skog & Historia. Uppgift om lämning finns noterat och betygsatt i D-polytax. 17
Figur 11. Exempel på Skog o Historia objekt som är inom 100 m från anmälan och enligt satellitbilden ligger i kanten av det verkliga hygget. I detta fall finns notering om kulturlämning i D-polytax. Polytaxobjekt som berör kulturlämning i kartan men som saknar notering om hänsyn till kulturmiljön Genom att analysera polytaxobjekt som berör kulturlämning, som finns i olika register och som kan ses på kartan, får man ett mått på hur mycket som missas vid polytaxinventeringen. Det kan även vara ett mått på inventerarnas rutiner och kompetens. Till skillnad från ovanstående analyser av kartskiktet Faktiskt avverkat samt Avverkningsanmälan gjordes utsökningen på de polytaxobjekt som saknade notering om kulturlämning. Jämförelser gjordes sedan med FMR och Skog & Historia. Samband mellan avsaknad av notering i D5/7- Polytax och träff i kartskiktet Faktiskt avverkat Ett urval i kartan gjordes för att se om det inventerade hygget berörde kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets gamla digitala register FMR samt mot SVS register Skog & Historia. För att minska felmarginal på kartfigurer i Faktiskt avverkat har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan avsaknad av notering om kulturmiljöhänsyn i polytaxregister och träff i kartan visas i tabell 9. Två stycken polytaxojekt av 64 stycken har träff med kartobjekt från FMR (se figurerna 12 och 13). Med en buffert av 100 meter kommer sex objekt med (tabell 8). Figur 14 visar ett objekt som ligger i utkanten av hygget och figur 15 visar ett objekt som ligger utanför hygget. Endast ett fåtal kända objekt är missade vid inventeringen. Sökning med buffert på 100 meter ger inga dramatiska ökningar av antalet träffar. Tabell 9. GIS analys av skiktet Faktiskt avverkat kopplat mot Polytax (utan notering om kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Sökvillkor i Polytax Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan FMR (fast fornlämning) Antal träff i kartan FMR (alla objekt) Skog & Historia Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) inom 100 m 64 0 2 3 64 6 10 9 18
Figur 12. Första objektet av objekten med träff i kartan vid analys mot hela FMR, (gul polygon) Analysen visar i detta fall troligen ett för stort område och kulturlämningen (ljusblått korsraster nere till höger) ligger på andra sidan vägen mot hygget. Figur 13. Andra objektet av objekten med träff i kartan vid analys mot FMR, (gul polygon). Enligt satellitbilden ser kulturlämningen ut att ligga i kanten, men dock på hygget (nordvästra hörnet). Figur 14. Exempel på Skog & Historia objekt som inte kommer med i analysen när man söker inom polygon, men som kommer med när man söker med 100 m buffert. I detta fall en torplämning. 19
Figur 15. Exempel på fast fornlämning i FMR som ligger inom 100 m från polytaxobjekt (faktiskt avverkat) Samband mellan avsaknad av notering i D- Polytax och träff i kartskiktet Avverkningsanmälan Ett urval i kartan gjordes för att se om det inventerade hygget berörde kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets gamla digitala register FMR samt mot SVS register Skog & Historia. För att minska felmarginal på kartfigurer i Avverkningsanmälan har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan avsaknad av notering om kulturmiljöhänsyn i polytaxregister och träff i kartan visas i tabell 10. Anmälan och den slutgiltiga avverkningen stämmer sällan helt överens. Därför är detta skikt svårare att dra slutsatser av. Ett polytaxojekt av 242 inventerade har träff med fast fornlämning enligt FMR, (figur 16). Med en buffert av 100 meter kommer 21 objekt med (tabell 10). Skillnaden mellan sökningarna inom och med 100 meters buffert är relativt stor. En del i detta är osäkerheten i de inritade avverkningsanmälningarna. Ju äldre anmälan är desto fler felkällor finns, till exempel avsaknad av bildbakgrund i Kotten. Figur 19 visar ett objekt där fasta fornlämningar ligger i utkanten av hygget och där det är tveksamt om fornlämningen i det ena fallet kommer att beröras. När det gäller objekt som omfattar alla kulturlämningar i FMR och Skog & Historia och där det saknas notering om hänsyn till kulturmiljön så är siffran högre än för fornlämningar (tabell 10). I flera fall kan det vara som tidigare att avverkningspolygonen inte ligger där det verkliga hygget ligger. I andra fall kan inventeraren ha missat kulturlämningen, (figurerna 17 och 18). Tabell 11 redovisar förhållandet mellan polytaxobjekten och respektive träffar i övriga register, oberoende av antalet FMR- respektive Skog & Historianoteringar per polytaxobjekt. 20
Tabell 10. GIS analys av skiktet Avverkningsanmälan kopplat mot Polytax (utan notering om kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Sökvillkor i Polytax Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) inom 100 m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan FMR (fast fornlämning) Antal träff i kartan FMR (alla objekt) Skog & Historia 242 1 9 6 242 21 57 42 Tabell 11. GIS analys av skiktet avverkningsanmälan kopplat mot Polytax (utan notering om kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog o Historia. Tabellen redovisar antalet polytaxobjekt som i kartan berör objekt från respektiv inventering, men som saknar notering om kulturmiljöhänsyn i Polytax. Ett polytaxobjekt kan bestå av flera objekt i t ex FMR. Villkor i polytax Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) inom 100 m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan från respektive inventering FMR, fast fornlämning FMR, alla objekt 242 1 12 6 242 17 43 36 Skog & Historia Figur 16. Den fasta fornlämning som ger träff vid sökning i kartan avverkningsanmälan och som saknar notering om kulturhänsyn i D- polytax. Lämningen är en stensättning (gravfält). 21
Figur 17. En av 9 polytaxobjekt som enligt kartan innehåller kulturlämning, men som saknar notering i D- polytax. Figur 18. Ett exempel på kulturlämningsobjekt som saknar notering i D- polytax. Figur 19. Exempel på två stycken fasta fornlämningar som ligger inom 100 meter av polytaxobjekt. Det södra objektet kan beröras av avverkningen. 22
Kvalitetsundersökning av D1-polytax i SVS ST Koppling mot kartfigurer Till skillnad mot D5/7-polytax har analys bara gjorts på de polytaxobjekt som kopplats mot kartfigur i temat faktiskt avverkat. Anledningen är dels tidsbrist, men även det faktum att en större del av D1-polytax objekten kan kopplas mot faktiskt avverkat. I databasen finns 2 533 polytaxobjekt. Av dessa är 1 854 inventerade sedan 1999. Resterande del har notering om bortfall av olika anledning. Till skillnad mot D5/7-polytax har de flesta objekt koppling mot polygon i kartan. D1-polytax kopplade mot 1 479 kartfigurer i temat Faktiskt avverkat. Av dessa har 292 stycken uppgift om bortfall av olika orsaker och ytterligare. Ett antal, 134 stycken, saknar uppgift om inventeringsdatum. De kan dock vara inventerade i alla fall. Inför inventeringen år 2000 tillkom möjligheten att registrera uppgift om fast fornlämning. Det är 20 stycken objekt som inventerades före år 2000. Analysen nedan är gjord på resterande 1 033 objekt inventerade från och med år 2000 till och med år 2004 (tabell 12). Orsaker till differensen mellan anmälan och faktiskt avverkat kan vara, dels anmälningar som är avverkade innan vi började jobba med faktiskt avverkat och dels anmälningar som ligger under moln eller molnskugga och därför inte ingått i avverkningsanalysen. Tabell 12. Förhållandet mellan kartobjekt och databasposter D1-polytax. Objekt/poster Antal Objekt med koppling till faktiskt avverkat i kartan 2 267 Faktiskt avverkat objekt 1 479 Objekt med koppling till faktiskt avverkat i kartan efter bortfall 1 033 Analys av karttemat Faktiskt avverkat mot polytaxobjekt som har notering av kulturmiljöhänsyn Analysen är gjord på de polytaxobjekt i databasen som kopplade mot de 1 033 stycken kartfigurerna i temat faktiskt avverkat. Sökningar gjordes sedan bland dessa polytaxobjekten. Av dessa hade 439 stycken notering av hänsyn till kulturmiljöer och 26 stycken hade uppgift om fast fornlämning (tabell 13). Sökning gjordes också för att se vilka lämningstyper som registrerats (tabell 14). Fler olika typer kunde förekomma inom samma objekt. Vanligast förekommande var liksom i D5/7-polytax kolbottnar och odlingsrösen. Tabell 13. Uppgift om kulturlämningar i D1-polytax bland 1 033 objekt som har kopplats till kartfigur i Faktiskt avverkat. Villkor Antal Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) 439 Uppgift om fast fornlämning (hkultforn > 0) 26 23
Tabell 14. Fördelning av lämningstyper i D1-polytax bland objekt som har kopplats till kartfigur i Faktiskt avverkat och som har uppgift om hänsyn till kulturmiljön. Kulturlämningar Antal typer Stensträng (hkultsstra) 5 Stenmur (hkultsmur) 55 Odlingsröse (hkultodlin) 83 Äldre vägar (hkultaldvag) 67 Torplämningar (hkulttorp) 74 Fäbodlämningar (hkultfabod) 3 Kvarn (hkultkvarn) 1 Kolbotten (hkultkolb) 278 Samband notering i register och träff i karttemat Faktiskt avverkat Ett urval i kartan gjordes för att se om det inventerade hygget berör kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets gamla digitala register FMR, samt mot SVS register Skog & Historia. Ett polytaxobjekt kan bestå av flera objekt i exempelvis FMR. För att minska felmarginal på kartfigurer i faktiskt avverkat har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan notering i register och träff i kartan visas i tabell 15. Som framgår av tabell 15 är antalet träffar i FMR och Skog & Historia för polytaxobjekt med fasta fornlämningar fler än det finns polytaxobjekt. Orsaken till detta är att ett polytaxobjekt kan innefatta fler än ett FMR- eller Skog & Historiaobjekt, se figurer 20 till 22 samt figur 24. Tabell 16 redovisar förhållandet mellan polytaxobjekten och respektive träffar i övriga register, oberoende av antalet FMR- respektive Skog & Historianoteringar per polytaxobjekt. Siffrorna visar tydligt att inventerarna gör mer noteringar om kulturmiljöhänsyn än vad som finns i dokumenterade inventeringar (figur 25). Uppgifterna om fast fornlämning kan tyda på en kompetensbrist när det gäller vad som kan hänföras till fast fornlämning respektive övrig kulturlämning. Dock finns det i materialet exempel som visar korrekta noteringar (figur 23). Eftersom det inte gjorts någon djupare analys av vilken typ av lämningar som noterats på odokumenterade lämningar är det svårt att dra slutsatser om någon viss lämningstyp är överrepresenterad Tabell 15. GIS analys av skiktet Faktiskt avverkat kopplat mot Polytax (med notering av kultumiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Tabellen visar antalet objekt i respektive inventering som berör objekt i Polyta. Ett polytaxobjekt kan bestå av flera kulturlämningar. Sökvillkor i Polytax Uppgift om fast fornlämning (hkultforn > 0) Uppgift om fast fornlämning (hkultforn > 0) inom 100 m Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) inom 100m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan FMR (fast fornlämning) Antal träff i kartan FMR (alla objekt) 26 31 37 24 26 35 71 51 439 23 101 118 Skog & Historia 439 65 262 323 24
Tabell 16. GIS analys av skiktet Faktiskt avverkat kopplat mot Polytax (med notering av kultumiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Tabellen redovisar antalet polytaxobjekt som i kartan berör objekt från respektive inventering. Ett polytaxobjekt kan beröra flera objekt i exempelvis FMR. Sökvillkor i Polytax Uppgift om fast fornlämning 9 (hkultforn > 0) Uppgift om fast fornlämning 10 (hkultforn > 0) inom 100 m Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) Uppgift om kulturhänsyn (hansynkultur-j = 1) inom 100m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan från respektive inventering FMR, fast fornlämning FMR, alla objekt 26 8 15 8 26 12 21 11 439 13 59 65 439 31 123 154 Skog & Historia Figur 20. Exempel på polytaxobjekt som berör både fast fornlämning och Skog & Historia objekt. I detta fall finns notering om fast fornlämning i D1-polytax. 9 Polytax innehåller mer uppgifter än vad kartanalysen visar. 10 Två objekt saknar helt information om kulturlämning i kartan 25
Figur 21. Exempel på polytaxobjekt som berör flera kulturlämningar i FMR. I detta fall finns notering i D1-polytax om fast fornlämning, men enligt kartan berörs endast övrig kulturlämning i FMR. Figur 22. Exempel på Skog & Historia objekt som ligger inom 100 meter från kartfiguren i Polytax och som mycket väl kan tillhöra hygget i verkligheten. I detta fall finns notering om fast fornlämning i polytax. Skog & Historia objektet i söder är en fångstgrop inventerad 2000-10-02. D- polytaxobjektet är inventerat 2000-11- 21. Den mörkblå punkten är ett objekt i FMIS (fast fornlämning) som är inventerad 2002. Det är oklart om FMIS objektet är resultatet av D-polytax eller Skog & Historia. 26
Figur 23. Exempel på polytaxobjekt med fast fornlämning inom 100 meter och där objekten kan ha påverkats av avverkningen. I detta fall finns notering om fast fornlämning i Polytax. Figur 24. Exempel på polytaxobjekt som berör såväl fast fornlämning som kulturlämning och skog & Historia. Polytaxinventeringen är genomförd 2001-08. D-polytax innehåller uppgift om kolbotten. Skog & Historia en kojruin och objekten i FMR fångstgropar. Sannolikt har inventeraren kontrollerat Skog & Historia i Kotten, men inte haft tillgång till FMR? Figur 25. Exempel på polytaxobjekt med uppgift om kulturhänsyn, där ingen information syns i kartan. I detta fall fanns notering om kolbotten i D1-polytax. 27
Polytaxobjekt som berör kulturlämning i kartan men som saknar notering om hänsyn till kulturmiljön Genom att analysera polytaxobjekt som berör kulturlämning, som finns i olika register och som kan ses på kartan, får man ett mått på hur mycket som missas vid polytaxinventeringen. Det kan även vara ett mått på inventerarnas rutiner och kompetens. Till skillnad från ovanstående analys av skiktet Faktiskt avverkat gjordes utsökningen på de polytaxobjekt som saknade notering om kulturlämning. Jämförelser gjordes sedan med FMR och Skog & Historia. Samband mellan avsaknad av notering i D1- Polytax och träff i kartskiktet Faktiskt avverkat Ett urval i kartan gjordes för att se om det inventerade hygget berörde kulturlämningar som dessutom är kända i övriga register. Analysen är en ren GIS-analys och för att nå ett bra resultat är rätt kartfigurer en förutsättning. Därför bör faktiskt avverkat vara bättre, då det skall spegla det verkliga hygget. Som tidigare nämnts blir geometrin på figurerna i faktiskt avverkat sämre när man använd data från satelliten Landsat i analyserna, vilket är fallet för analyserna fram till 2002. Analys gjordes mot Riksantikvarieämbetets gamla digitala register FMR samt mot SVS register Skog & Historia. För att minska felmarginal på kartfigurer i Faktiskt avverkat har en analys även gjorts med en buffert på 100 meter från polytaxobjekten. Sambandet mellan avsaknad av notering om kulturmiljöhänsyn i polytaxregister och träff i kartan visas i tabell 17 och 18. Resultatet visar att en förhållandevis liten del av de dokumenterade lämningarna missas vid inventeringen. Väldigt få av objekten har en dokumenterad lämning ur FMR mitt i objektet (figur 28), de flesta ligger i kanten eller i direkt anslutning (figur 26 till 27 samt 29 till 33). Tabell 17. GIS analys av skiktet Faktiskt avverkat kopplat mot Polytax (utan notering om kulturmiljöhänsyn), FMR och Skog & Historia. Tabellen visar antalet objekt i respektive inventering som berör objekt i Polytax. Ett polytaxobjekt kan bestå av flera kulturlämningar Villkor i Polytax Uppgift om att kulturhänsyn saknas 11 (hansynkultur-n = 1) Uppgift om att kulturhänsyn saknas (hansynkultur-n = 1) inom 100 m Antal objekt i Polytax Antal träff i kartan FMR (fast fornlämning) Antal träff i kartan FMR (alla objekt) 594 8 30 18 594 31 117 121 Skog & Historia 11 Av åtta fasta fornlämningar berörde fem stycken samma polytaxobjekt. 28