Instruktion för fältarbete med Hänsynsuppföljning Kulturmiljö (HK)

Transkript

1 Datum Instruktion för fältarbete med Hänsynsuppföljning Kulturmiljö (HK) Catrin Sandberg

2 Ändringsorsak Ny instruktion med viss text baserad på version från , av Cecilia Ulfhielm. Ansvarig Catrin Sandberg Uppdaterad och korrigerad efter HK-kalibrering Östersund. Catrin Sandberg Tryckfelsnisse: i strategi för röjningsröseområden angavs fel ytstorlek: ändrat till 1 hektar (sidan 10) Förtydligande gällande ytstora lämningar med flera lämningstyper enligt diskussion på HK- kalibrering Östersund och kommentarer från Riksantikvarieämbetet Peter Norman och Anna- Lena Olsson. (sidan 10). (Borttaget efter kalibrering 2016). Catrin Sandberg Catrin Sandberg Förtydligande gällande högstubbar. (sidorna 15, 22) Catrin Sandberg Efter kalibrering i Uppsala gjordes följande ändringar/förtydliganden: sid 9 blåmarkering utbytt. Sidan 10: förtydligande och exempel på stora yttäckande lämningar- special såsom gravfält. Sidorna 12,13 förtydligande kring LST-beslut. Sidorna 15,16, 22, 23 ändring i annan markering kulturstubbar. Catrin Sandberg 2

3 Innehåll Inledning 4 Omfattning och tidpunkt 4 Arbetsprocess 5 Förarbete Lottning 6 Förarbete Inventering 6 Fältarbete 7 Inventering av objektet 7 Särskilda frågor kring bedömningar 8 Instruktioner för ifyllande av blanketten Hänsynsuppföljning Kulturmiljö Inventering efter skogliga åtgärder (HK) 9 A. Identitet 9 B. Uppgifter om objektet 9 C. Bortfallsorsak 10 D. Anmälan 11 E. Ärendehistorik 11 F. Länsstyrelsebestlut 11 G. Annat 12 H. Hänsynsregistrering villkorsområde 12 I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar 17 J. Kommentarer 23 Övrigt 23 Betygskriterier 24 Blankett för Hänsynsuppföljning kulturmiljö 26 Strategi för röjningsröseområden 28 Bakgrund 28 Strategi 28 Arbetsmetod 29 Slutkommentar 33 lista 34 3

4 Inledning Följande instruktion beskriver inventeringsförfarandet vid Hänsynsuppföljning Kulturmiljö (HK). HK är en del av Skogsstyrelsens inventeringssystem för uppföljning av skogspolitikens två likställda mål i samband med föryngringsavverkning, produktion och miljö. I HK bedöms fornlämningar som omfattas av Kulturmiljölagen (1988:950) (KML) och de intressen för kulturmiljövården som berörs av Skogsvårdslagen (1979:429) (SvL). I HK bedöms den hänsyn som skett vid slutavverkning och föryngring. Resultaten från inventeringarna ska kunna redovisas på ägarkategori, regionnivå och rike. HK har utvecklats för att kunna följa upp delmål 3 i Levande skogar och för att kunna följa upp kulturmiljövårdshänsynen efter slutavverkningen. Omfattning och tidpunkt Hänsynsuppföljning Kulturmiljö (HK) är en årlig inventering. Inventeringen berör cirka 400 objekt per år. Varje objekt motsvaras av en avverkningsanmälan som berör kända och registrerade forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Objekten är fördelade jämt mellan fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar 1. Eftersom varje objekt motsvarar en avverkningsanmälan så kan det innebära att objektet berör flera avverkningsytor och således även ett flertal registrerade forn och övriga kulturhistoriska lämningar. Fältarbetet i HK bör utföras på barmark och helst innan växtsäsongen. Lämplig inventeringstidpunkt varierar således över landet. Resultatet av HK sammanställs och bearbetas av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och kommer preliminärt att presenteras under våren/försommaren året efter det att inventeringen genomförts. 1 Enligt kulturmiljövårdens begreppsapparat delas kulturlämningar in i fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningar har skydd enligt KML medan övriga kulturhistoriska lämningar inte har det, dessa skall visas hänsyn enligt 30 SvL.. 4

5 Arbetsprocess Förarbete Lottning Skapa identitet för objektet Uppgifter om objektet Eftersökning av lst-beslut, meddelande eller yttrande Fältarbete Inventering av objektet Bedömning av tillståndet för berörda lämningar Bortfall Analys av orsaker Information Anmälan Ärendehistorik Fältobservationer Annat Registrering Se lathund för registrering i Navet. 5

6 Förarbete Lottning Cirka 400 objekt (motsvarande en avverkningsanmälan) har valts ut genom lottning. Urvalet sker mot tre år gamla registrerade faktiska avverkningar i Navet (Skogsstyrelsens IT-stöd för ärendehantering) som matchar träffar mot FMIS och Skog & Historiaregistret, jämt fördelade mellan avverkningsanmälningar som berör fornlämningar och avverkningsanmälningar som berör övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns även objekt som berör både forn och övriga kulturhistoriska lämningar. Förarbete Inventering Inför inventeringen ska relevant bakgrundsinformation för de aktuella områdena inhämtats och vid behov skrivas ut. Detta inkluderar en genomgång av kända forn- och övriga kulturhistoriska lämningar som finns registrerade i FMIS (tänk också på att Skog & Historia kan ha genomfört inventeringar som finns registrerade enbart hos Skogsstyrelsen). I förarbetet ingår även att kontrollera om det finns annat bakgrundsmaterial som rör de övriga kulturhistoriska lämningarna/fornlämningarna på den aktuella avverkningen såsom beslut, meddelanden alternativt råd eller andra kontakter med markägare från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och museum eller liknande. FURA-meddelanden jämställs i inventeringen med beslut från Länsstyrelsen 2. I och med begränsningar i lottningsfunktionen kommer objekt att lottas ut som inte ska inventeras. Dessa måste plockas bort manuellt. Några exempel är; Torplämningar som är registrerade som lägenhetsbebyggelse på grund av att det finns ett namn på kartan men ingen fysisk lämning på platsen. Detta framgår av FMIS. Lämningstyper som saknar fysiska spår ingår i allmänhet inte såvida inte Länsstyrelsen fattat beslut eller liknande rörande dem. Uppgift om I vissa fall lämningar med lämningstyp Övrigt Fornlämningsliknande lämning/bildning Fyndplats Plats med tradition Förutom de ovan nämnda kan i vissa fall natur/bildning med tradition behöva plockas bort- detta kan inte ske generellt eftersom det till exempel kan röra sig om Tandvärksträd med mera. 2 Genom hela inventeringen har FURA-meddelanden behandlats som att de jämställs med ett beslut från Länsstyrelsen. Enligt resonemang på HK-kalibrering 2015 bedömdes att inventeringen skulle fortsätta med detta trots att Länsstyrelsen i vissa fall inte bedömer skador på rekommenderade villkors/skyddsområden och att de inte alltid är juridiskt bindande. Om man inte följer rekommendationerna eller det som står i FURA-instruktionerna så fanns en uppmaning att ta kontakt med berörd Länsstyrelse för beslut i frågan. 6

7 Kontrollera även när FMIS objektet registrerades, detta är särskilt viktigt i de områden som revideringsinventerats. Eventuella skador som finns redovisade i FMIS kan vara en uppdatering av skador som uppstått i samband med avverkningstillfället. Även om lämningen registrerats in i FMIS efter avverkningstillfället är det viktigt att kontrollera om avverkaren fått kännedom om den på annat sätt inom rimlig tid från och med det att anmälan lämnades in, till exempel om den vid tidpunkten för anmälan låg i Skog och historia registret. Fältarbete Inventering av objektet Inventeraren besöker de avverkningsytor som omfattas av ärendet inklusive basvägen som går från hygget till avlägg vid väg. Berörda kända och registrerade lämningar inventeras. Alla lämningar registreras med utgångspunkt från FMIS lämningstyplista 3. Observera att tidigare okända lämningar som påträffas i samband med inventeringen inte ska bedömas. Vad räknas in i objektet? I de flesta fall är det inte något problem att bestämma vilka lämningar och eventuella villkorsområden som skall räknas till objektet (hygget). Utgår alltid från anmälans utritade yta (polygonen) och/eller: Faktiskt avverkat. Det som faktiskt blev avverkat och berördes av skogsbruksåtgärden- antingen mer eller mindre än anmälningens polygon och/eller: Basväg och eventuella avlägg. Kan ses i fält eller är ibland möjliga att se redan vid kontrollen på skrivbordet (exempel via terrängskugga/ortofoto). Bedömningen utgår alltid från hela lämningen om denna ingår i objektet enligt punkterna ovan. Vanligen bedöms att en lämning som helt omsluts av avverkningen ska vara med i HK även om träd lämnats på eller invid lämningen. När det gäller villkorsområden för fornlämningar måste vi begära ut beslutet eller yttrandet från Länsstyrelsen för att kunna avgöra storlek eller omfattning. Om det inte finns något utpekat villkorsområde som utförare/markägare rimligen bör känna till så kan inte detta bedömas under H. Hänsynsregistrering villkorsområde. Det finns dock några situationer där bedömningen är svårare. - Lämningar som delvis ligger på hygget. - Lämningar som angränsar till objektet som kan tänkas ha villkorsområde. - Impediment. - Punktregistrerad yttäckande lämning. 3 lutversion.pdf?- sequence=1 7

8 Om en lämning endast delvis ligger på hygget eller angränsar till hygget och kan tänkas ha ett villkorsområde som går in på hygget så ska delen som ligger på den slutavverkade ytan ingå i bedömningen. Om lämning som har villkorsområde ligger delvis eller helt utanför den slutavverkade ytan skall den delen av lämningen och eventuellt beslutat villkorsområde som ligger på ytan ingå i objektet. När det rör sig om ett impediment ska hela lämningen ingå i HK om den omsluts av den anmälda eller faktiskt avverkade ytan, till exempel ett bergsimpediment med ett gravröse. Om lämningen utgörs av en punktregistrering 4 men trots det är yttäckande med en eller flera olika lämningstyper, till exempel en lägenhetsbebyggelse med beskrivning, ska varje ingående lämning samt själva lägenhetsbebyggelsen registreras var för sig under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Finns det ingen angiven yta i beskrivningen så kan man inte heller bedöma en yta. Man kan inte heller bedöma den yta som finns mellan två eller flera lämningar som uppenbart hör ihop om det inte finns i beskrivningen. Har skada uppstått på denna yta så tas detta upp under J. Kommentarer. Något betyg kan dock inte ges om inte ytan finns registrerad i FMIS eller Skog och Historia- registret. Om inventeraren vid inventeringstillfället bedömer att ytan är så liten att det i princip rör sig om en lämning registreras den som en enda lämning. Detta kan vara aktuellt på mycket små järnframställningsplatser eller då en kolbotten med tillhörande kolarkoja ligger så nära varandra att det i princip är omöjligt att köra med maskin mellan lämningarna. Särskilda frågor kring bedömningar På stora yttäckande lämningar som omfattar mer än 10 punktobjekt eller en yta större än 1 hektar men där inventeringsunderlaget är bristfälligt (till exempel ett röjningsröseområde utan beskrivning) delas lämningen in i tre lika stora delar där varje tredjedel och området bedöms var för sig 5. När det gäller linjeobjekt bedöms bara den del som ligger inom hygget. Har påverkan eller skada uppstått på den delen registreras denna som påverkan/skada på hela objektet. Det är dock bra om storleken på påverkan eller skadan anges i fritext under J. kommentarer. Då det gäller stora yttäckande lämningar med flera olika lämningstyper så ges endast ett betyg per ingående lämningstyp då antalet lämningar inte anges eller om antalet överstiger 10. Undantag från denna regel är mycket sällan förekommande lämningstyper såsom gravfält med mer än 10 ingående lämningar av en och samma ingående lämningstyp. I de 4 Av karttekniska skäl inprickas små områden enligt instruktionerna från Riksantikvarieämbetet som punkter och inte polygoner vilket innebär att de ändå kan ha en yta enligt beskrivningen. 5 Se Strategi för röjningsröseområden. 8

9 fallen bedöms gravfältet och de ingående lämningarna som enskilda hänsynsnummer. Om inte alla ingående lämningar går att återfinna så redovisas dessa som enskilda hänsynsnummer och som bortfall (antingen nr 3 eller 5). Exempel: Ett gravfält innehåller 21 stensättningar och 9 gravhögar av dessa återfinns 15 stensättningar och alla nio gravhögarna. Området är markberett. Redovisningen blir då i detta fall: 15 enskilda nummer med stensättningar och deras enskilda betyg, 9 enskilda nummer med gravhögar och deras enskilda betyg, under benämningen gravfält ges betyg för området mellan de olika lämningarna. Dessutom tillkommer 6 enskilda nummer med stensättningar som får bortfall, i detta fall kod 5, på grund av markbehandling eftersom bedömning gjorts att det är så kraftigt markberett så de inte ansens klarat sig. Om det istället varit relativt orört i området mellan gravarna så hade kod 3 ej återfunnen kunnat användas. Fler punktobjekt än 10 stycken bedöms som ett hänsynsnummer om det är av samma lämningstyp. Instruktioner för ifyllande av blanketten Hänsynsuppföljning Kulturmiljö Inventering efter skogliga åtgärder (HK) A. Identitet Samtliga uppgifter under identitet fås normalt automatiskt via Navet: - Län - Kommun - Församling 6 - Fastighet - Hänsynsuppföljning kulturmiljöärende (heter beteckning i navet) - Relaterat avverkningsärende B. Uppgifter om objektet Följande uppgifter om objektet fås normalt automatiskt via Navet: - Anmäld areal ha - Ägarkategori 7 - Inventering 8 6 Endast på blanketten 7 Endast i navet 8 Endast i navet 9

10 - Inventeringsdatum 9 - Handläggare/Inventerare 10 C. Bortfallsorsak Bortfallsorsak ska alltid anges. För objekt som inventeras anges bortfallskod = 0. Under C anges bortfall som leder till att hela objektet faller bort. För objekt som inte kan inventeras anges bortfallsorsak enligt kodlista nedan. Fritext om till exempel hur många ej återfunna lämningar det rörde sig om kan vid behov skrivas under J. Kommentarer. Om objektet innehåller flera forn-och/eller övriga kulturhistoriska lämningar samt villkorsområden och en eller flera men dock ej alla lämningar och villkorsområden är felaktiga eller inte återfinns redovisas dessa under bortfall i tabell I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. 0 Ej bortfall 1 Övergått till annan markanvändning 2 Felaktigt registrerad lämning 3 Lämning återfinns ej 4 Annat 5 Ej återfunnen på grund av markbehandling Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas: Ej bortfall- På objektet återfanns minst en lämning i fält. Annan markanvändning- till exempel om marken används till betesmark, industriområde eller liknande. Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning på objektet. Detta alternativ används troligen mest på icke kvalitetssäkrade skog och historia nummer. Observera om lämningen är felinprickad och ej är belägen på objektet används bortfallskod Annat. Lämning ej återfunnen- Ingen lämning gick att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande. Annat- väljs om inget annat alternativ passar, och ingen lämning kan registreras på objektet till exempel på grund av felaktig inprickning, ange i fritext under J. Kommentarer. 9 Endast om det redan finns en registrerad HK-inventering till ärendet. Fyller man inte i något datum blir inventeringsdatumet det samma som registreringsdatumet, går att ändra vid behov. Överförs inte automatiskt till blankett. 10 Endast om det redan finns en registrerad HK-inventering till ärendet. Fyller man inte i någon handläggare blir det automatiskt den som loggat in, går att ändra namn vid behov. Handläggare skall syfta på samma person som inventerar objektet. Överförs ej automatiskt till blanketten, där fältet heter Inventerare. 10

11 Ej återfunnen på grund av markbehandling- Ingen lämning går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning. D. Anmälan Notera om kulturmiljöhänsyn är redovisad på anmälan alternativt är adekvat redovisad på anmälan. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. Annat. Skillnaden mellan redovisad och adekvat redovisad kan vara om redovisningen enbart är en bock i rutan för kulturmiljö eller om den är beskriven i fritext. Skillnaden kan också vara om någon eller all kulturmiljö på objektet finns redovisad. I de fall skogsägaren och/eller dess ombud har redovisat planerad hänsyn med text och markering i kartan ska denna räknas som adekvat hänsyn. E. Ärendehistorik Notera om någon av följande aktiviteter återfinns på objektets ärendehistorik. Observera att kontakt, rådgivning och fältbesök ska gälla forn- och/eller övriga kulturhistoriska lämningar. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. Annat. - Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen/Museum har haft kontakt med markägare/ombud om fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar. Som kontakt räknas till exempel telefonkontakt, möte med markägaren/ombudet, meddelande forn, utskick av lokala informationsbrev med mera. - Vägledning/Råd utan fältbesök har skickats om fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar. - Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen/Museum har utfört fältbesök innan avverkning angående fornlämningar/övriga kulturhistoriska lämningar. F. Länsstyrelsebeslut Finns diariefört beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen om skogliga åtgärder på eller invid fornlämningen? Ja Nej Det finns ett diariefört beslut/meddelande/yttrande Det finns inte ett diariefört beslut/meddelande/yttrande I de fall där det inte är aktuellt med beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen till exempel övriga kulturhistoriska lämningar som lyder under SvL kryssas inget i. Nej = Länsstyrelsen har inte fattat något beslut, eller Skogsstyrelsen har inte skickat något missiv till LST så beslut har inte kunnat fattas. Kommentar under G. Ingen registrering = När det gäller fornlämningar och ingen information har gått att få fram om varför beslut/meddelande/yttrande saknas kryssas inget i. Möjlighet till fritext under G. 11

12 I de fall där det inte är aktuellt med beslut/meddelande/yttrande från Länsstyrelsen till exempel övriga kulturhistoriska lämningar som lyder under SvL kryssas inget i. Möjlighet till fritext under G. G. Annat Här finns möjligheten till kommentarer, bland annat om anmälan, ärendehistorik och länsstyrelsebeslut. H. Hänsynsregistrering villkorsområde Under H redovisas den hänsyn som tagits till det villkorsområde 11 som berör fornlämningen, det vill säga inte till den enskilda lämningen, denna hänsyn redovisas under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Villkorsområdet kan vara antingen utmärkt på en karta och/eller beskriven i text från Länsstyrelsen. Villkorsområdet får samma RAÄ nummer och lämningstyp som fornlämningen. Om ett villkorsområde innehåller flera objekt används huvudnumret. Om inte något villkorsområde har berörts utförs registrering enbart under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Hänsyn Nr. Samtliga villkorsområden för forn- och övriga kulturhistoriska lämningar numreras och detta sker automatiskt i löpande nummerföljd. Det går även att numrera själv men detta är inte att rekommendera. Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av villkorsområden enligt kodlista nedan. 0 Ej bortfall 1 Övergick till annan markanvändning 2 Felaktigt registrerad lämning 3 Lämning återfinns ej 4 Annat 5 Ej återfunnen på grund av markbehandling Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas: Ej bortfall- villkorsområdet ingår helt eller delvis i objektet. Annan markanvändning- till exempel om marken används till betesmark, industriområde eller liknande. Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning och således ej heller finns något villkorsområde att ta hänsyn till. 11 Villkorsområdet motsvaras av den yta som Länsstyrelsen fattat beslut om för skydd av fornlämningen eller i undantagsfall för kulturlämningen. I denna yta gäller särskilda villkor vid markarbete för till exempel skogsbruket. 12

13 Lämning ej återfunnen- lämningen gick ej att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande. Detta alternativt används sannolikt inte då det gäller villkorsområden, de går alltid att återfinna. Annat- inget annat alternativ passar, ange i fritext under J. Kommentarer. Ej återfunnen på grund av markbehandling- lämningen inte går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning. Detta alternativ används sannolikt inte då det gäller villkorsområden, de går alltid att återfinna. FMIS (RAÄ-nummer). Här redovisas RAÄ-numret för villkorsområdet till den berörda lämningen till exempel Ulltuna 13:1. SoH nr. Här redovisas Skog & Historia-nummer för villkorsområdet till den berörda lämningen till exempel Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen som gällde då avverkningsanmälan lämnades in och/eller om det under ärendets gång blivit meddelat något annat från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller Museum. Det kan i HK-inventeringssammanhang enbart vara antingen fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Bevakningsobjekt registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Observera att det är den registrerade antikvariska bedömningen vid avverkningsanmälanstillfället alternativt den antikvariska bedömning som meddelats under ärendets gång som gäller även om man gör en egen omtolkning vid inventeringstillfället. 1: Fornlämning och kod 2: Övrig kulturhistorisk lämning. Hänsynstyp. Här anges om det rör sig om en arealhänsyn eller detaljhänsyn. Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 hektar (100 m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 hektar (100 m 2 ) Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt Riksantikvarieämbetets lämningstypslista (se fotnot 3). De lämningstyper som förväntas förekomma har en kod 13. Övriga företeelser eller kulturlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som övrig. Observera att det är den registrerade lämningstypen i FMIS eller Skog & Historia som gäller oavsett om man gör en egen bedömning. Undantaget om det är ett bortfall i form av en registrerad lämning som visar sig vara icke kulturhistorisk lämning eller fornlämning. 12 SoH nr som skall användas är det 7 siffriga som i Skogsstyrelsens Arc Map system heter OBJECTID, i Navet och Silvergranen NyObjNr samt i Mina Sidor och Skogens Pärlor Objektsnummer. 13 Se lista 13

14 Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. Under J. kommentarer kan arter anges. Ja Nej På objektet finns ett biologiskt kulturarv På objektet finns inte ett biologiskt kulturarv Kulturstubbe. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med kulturstubbar. Med kulturstubbe avses en 1,3 meter hög stubbe, dock får stubbar mellan 0,8 och upp till 1,8 meter räknas in som kulturstubbe. Är stubben högre så anges detta under J. Kommentarer. 1 Området är utmärkt med kulturstubbe 2 Kulturstubbar står runt omkring/på området 3 Kulturstubbar är adekvat placerade runt området 4 Området har annan markering 5 Nej, området är inte utmärkt med kulturstubbar eller annat Några exempel på hur koderna ovan kan användas: 1. Området är utmärkt med en kulturstubbe (ental). 2. Om kulturstubbar står i området eller kring området är utplacerade på ett sådant sätt att man inte riktigt förstår hur området skall vara. 3. Om kulturstubbarna är rätt placerade, till exempel man ser tydligt områdets utsträckning och det följer anvisningarna för villkorsområdet, om det är uttalat att villkorsområdet är 15 meter så är utmärkningen 15 meter. 4. Området har annan markering, till exempel plastkäppar. Observera att naturvärdesstubbar inte räknas som annan markering, men att korrekt placerade högstubbar 14 kan räknas som annan markering. Förekomst av snitslar registreras under KMV-snitslar. Förtydliga under J: kommentarer vad området är markerat med. 5. Området är inte på något sätt markerat i fält. KMV-snitsel. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med KMV-snitsel, vilket antingen är det blå/gula fornlämningsbandet eller det gul/blå/röda kulturmiljöbandet. Om det i dokument från Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen står att man har snitslat ska lämningen betraktas som bandad även om inga snitslar återfinns vid inventeringstillfället. Om det däremot står att man ska banda måste snitslar påträffas för att KMV snitsel ska registreras. 14 Naturvårdsstubbar är utställda av naturvårdsskäl, de högstubbar som godkänns här som annan markering, skall vara adekvat placerade, men för höga. 14

15 Ja Nej Området är utmärkt med KMV snitsel Området är inte utmärkt med KMV snitsel Areal. Här anges arealhänsynens omfattning Är den enskilda lämningen en arealhänsyn (mer än 0,01 hektar) dras denna areal bort från villkorsområdets areal om den berör samma område. Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. Till exempel om man har en 0,3 hektar stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som skall registreras 0,2 hektar. Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 hektar (100 m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 hektar (100 m 2 ) Körskada. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 15. Om markberedning eller annan markbehandling är så grov att inga körspår kan iakttas redovisas Körskada som kod 1 då eventuella skador eller hänsyn inte kan bedömas. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Körskador Basväg. Förekomsten av basväg anges med Ja eller Nej. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. Med basväg avses här väg från avverkningen och närmsta skogsbilväg. Det är alltså enbart skadade villkorsområden som ligger på den sträckningen som får ett ja. Omfattningen av skadan redovisas under J. Kommentarer. 1 Ja 2 Nej MB (markberedning). Hänsynen anges med kod 0-4 enligt betygskriterierna 16. I de fall länsstyrelsen har beslutat att markberedning får äga rum inom fornlämningen får detta inte betraktas som skada. Med kod 0 ej aktuell avses att det inte har markberetts på avverkningen vid fältbesöket alltså det faktiska förhållandet i fält inte vad som uppgetts i avverkningsanmälan. Är delar av hygget markberett skall inte kod 0 användas utan kod 1 4 eftersom någon form av hänsyn utförts eller inte blivit utförd. 15 Betygskriterier se sidan Betygskriterier se sidan

16 0 Ej aktuell 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Avverkningsrester. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 17. Avverkningsrester/nedrisning är något som är aktivt skapat, alltså kvistat av grenar eller sågat av toppar och dylikt som täcker lämningen eller finns i området. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Plantering. Förekomsten av plantering anges med Nej, Ja eller Ja, tillåten 18. Om Länsstyrelsen tillåtit plantering registreras det som plantering- Ja, tillåten. Fritext om plantering kan skrivas under J. Kommentarer. 1 Plantering Nej 2 Plantering Ja 3 Plantering Ja tillåten Vindfälle. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 19. Med vindfälle menas till exempel en rotvälta i lämningen eller en vindfälld stam som fallit ned på lämningen med skada som följd. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Avlägg. Förekomsten av avlägg anges med Ja eller Nej, det är alltså enbart skadade villkorsområden under avlägg som får ett ja. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. 1 Ja 2 Nej 17 Betygkriterier se sidan I Navets lista finns även Ja och Nej med- dessa går ej att fylla i men måste kvarstå för att kunna ta ut statistik om äldre objekt. 19 Betygskriterier se sidan

17 Annan än skoglig. Hänsynen anges med Ja eller Nej. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med till exempel anläggande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator eller vindfällen uppkomna innan avverkningen. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. 1 Ja 2 Nej Annat. Här redovisas skador som uppkommit till exempel i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Även fällskador kan redovisas under denna punkt. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 20. Eventuella skador och vid behov motivering till betygssättning redovisas under J. Kommentarer. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar Hänsyn Nr. Samtliga forn- och övriga kulturhistoriska lämningar numreras och detta sker automatiskt i löpande nummerföljd. Det går även att numrera själv men detta är inte att rekommendera. Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av enskilda lämningar enligt kodlista nedan. 0 Ej bortfall 1 Övergick till annan markanvändning 2 Felaktigt registrerad lämning 3 Lämning återfinns ej 4 Annat 5 Ej återfunnen på grund av markbehandling Några exempel på hur bortfallskoderna ovan kan användas: Ej bortfall- lämningen återfanns i fält. Annan markanvändning till exempel om marken används till betesmark, industriområde eller liknande. Felaktigt registrerad lämning- när det inte är en forn eller övrig kulturhistorisk lämning. Detta alternativ används troligtvis mest för icke kvalitetssäkrade skog och historia nummer. Observera om lämningen är felinprickad används bortfall Annat. 20 Betygskriterier se sidan

18 Lämning ej återfunnen- lämningen gick ej att hitta igen i fält på grund av till exempel tät vegetation eller liknande. Annat- inget annat alternativ passar till exempel om lämningen är mycket felinprickad, ange i fritext under J. Kommentarer. Ej återfunnen på grund av markbehandling- lämningen inte går att hitta igen i fält på grund av markbehandling, till exempel kraftig markberedning. FMIS (RAÄ-nummer). Här redovisas RAÄ-numret för den berörda lämningen till exempel Ulltuna 13:1. Om man har en sammansatt lämningstyp eller ett nummer med flera lämningar i beskrivningen anges hänsynen till lämningens yta under huvudnumret och därefter räknas hänsynen till de enskilda lämningarna upp under respektive lämningskategori. Det är även lämpligt att under J. kommentarer försöka beskriva vilka lämningar som åsyftas med varje hänsyns nummer så de går att finna igen i fält. För redovisning av ytstora lämningar utan beskrivning se bilaga Strategi för röjningsröseområden. Exempel: Område med skogsbrukslämningar (FMIS 01:1), bestående av en yta som är totalt 1 hektar, 3 kolbottnar och 1 husgrund redovisas som Hänsyn nr 1, ej bortfall, FMIS nr FMIS 01:1, antikvarisk bedömning ÖK, arealhänsyn, Lämningstyp: område med skogsbrukslämningar, areal:1 ha och det som bedöms i detta hänsynsnummer är visad hänsyn till ytorna mellan kolbottnarna och husgrunden. Hänsyn nr 2, ej bortfall, FMIS nr FMIS 01:1 hg, antikvarisk bedömning ÖK, detaljhänsyn, lämningstyp: husgrund historisk tid här bedöms visad hänsyn till husgrunden. Hänsyn nr 3, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb a, antikvarisk bedömning ÖK, detaljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den ena av de tre kolbottnarna. Hänsyn nr 4, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb b, antikvarisk bedömning ÖK, detaljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den andra av de tre kolbottnarna. Hänsyn nr 5, ej bortfall, FMIS nr FMIS01:1 kb c, antikvarisk bedömning ÖK, detaljhänsyn, lämningstyp: kolningsanläggning- här bedöms visad hänsyn till den tredje av de tre kolbottnarna. Om lämningen är en fornlämning tillkommer att registrera eventuellt villkorsområde under H. hänsynsregistrering villkorsområde (se ovan). Då kan det vara nödvändigt att dra bort lämningens yta från villkorsområdets yta. 18

19 SoH nr. Här redovisas Skog & Historia-nummer till den berörda lämningen till exempel Om man har en sammansatt lämningstyp eller ett nummer med flera lämningar i anges hänsynen till lämningens yta under huvudnumret och därefter räknas hänsynen till de enskilda lämningarna upp under respektive lämningskategori (se exempel under FMIS nr). För redovisning av ytstora lämningar utan beskrivning se Strategi för röjningsröseområden Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen som gällde då avverkningsanmälan lämnades in och/eller om det under ärendets gång blivit meddelat något annat från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller Museum. Det kan i HK-inventeringssammanhang enbart vara antingen fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Bevakningsobjekt registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Observera att det är den registrerade antikvariska bedömningen vid avverkningsanmälanstillfället alternativt den antikvariska bedömning som meddelats under ärendets gång som gäller även om man gör en egen omtolkning vid inventeringstillfället. Förutom bortfallsorsaken felaktigt registrerad lämning då det inte rör sig om en forn eller övrig kulturhistorisk lämning. Om det vid avverkningstillfället framgår för de inblandade att lämningen är att betrakta som en fornlämning enligt lämningstypslistan, trots att det är ett icke kvalitetssäkrat skog och historiaobjekt så är det att betrakta som en fornlämning i HK-inventeringen. Hänsynstyp. Här anges om det rör sig om en arealhänsyn eller detaljhänsyn. Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 hektar (100 m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 hektar (100 m 2 ) Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt registreringen i FMIS och Skog och historia se lista. De lämningstyper som förväntas förekomma har en kod. Övriga företeelser eller kulturlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som övrig. Observera att det är den registrerade lämningstypen i FMIS eller Skog & Historia som gäller oavsett om man gör en egen bedömning bortsett från bortfallsorsaken ej kulturhistorisk lämning. Synlig. Ange om lämningen är synlig ovan jord. Vissa lämningar är inte synliga ovan jord. Exempel på detta kan vara boplatser, skärvstensförekomster, kolupplag etc. Ja Nej Lämningen är synlig ovan jord Lämningen är inte synlig ovan jord 21 SoH nr som skall användas är det 7 siffriga som i Skogsstyrelsens Arc Map system heter OBJECTID, i Navet och Silvergranen NyObjNr samt i Mina sidor och Skogens pärlor Objektsnummer. 19

20 Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. I J. Kommentarer kan arter anges. Ja Nej På lämningen finns ett biologiskt kulturarv På lämningne finns inte ett biologiskt kulturarv Kulturstubbe. Här anges om lämningen har märkts ut med kulturstubbar. Med kulturstubbe avses en 1,3 meter hög stubbe, dock får stubbar mellan 0,8 och upp till 1,8 meter räknas in som kulturstubbe. Är stubben högre så anges detta under J. Kommentarer. 1 Lämningen är utmärkt med kulturstubbe 2 Kulturstubbar står runt omkring/på lämningen 3 Kulturstubbar är adekvat placerade runt lämningen 4 Lämningen har annan markering 5 Nej, lämningen är inte utmärkt med kulturstubbar eller annat Exempel på hur koderna ovan kan användas: 1. Om kulturstubben (ental) står på lämningen, till exempel. i ett spismursröse. 2. Om kulturstubbar står runt på lämningen eller på något sätt på den men det är svårt att utifrån kulturstubbarna förstå var lämningen och/eller dess utbredning är. Kulturstubbarna står på lämningen, till exempel på vallen till en fångstgrop eller kolningsgrop. 3. Om kulturstubbarna är utplacerade på ett sådant sätt så att man förstår och kan se var lämningen är. Alltså kulturstubbarna kan inte stå bättre. 4. Lämningen är markerad med annat till exempel plastkäppar. Observera att naturvärdesstubbar inte räknas som annan markering, men att korrekt placerade högstubbar 22 kan räknas som annan markering. Förekomst av snitslar registreras under KMV-snitslar. Förtydliga under J: kommentarer vad lämningen är markerat med. 5. Lämningen är inte markerad alls. KMV-snitsel. Här anges om forn- eller övriga kulturhistoriska lämningen har märkts ut med KMV-snitsel, vilket antingen är det gul/blå fornlämningsbandet eller det gul/blå/ röda kulturmiljöbandet. Om det i dokument från Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen står att man har snitslat ska lämningen betraktas som bandad även om inga snitslar återfinns vid inventeringstillfället. Om det däremot står att man ska banda måste snitslar påträffas för att KMV snitsel ska registreras. Ja Nej Lämningen är utmärkt med KMV snitsel Lämningen är inte utmärkt med KMV snitsel 22 Naturvårdsstubbar är utställda av naturvårdsskäl, de högstubbar som godkänns här som annan markering, skall vara adekvat placerade, men för höga. 20

21 Areal. Här anges arealhänsynens omfattning. Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. Till exempel om man har en 0,3 hektar stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som ska registreras 0,2 hektar. Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 hektar (100 m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 hektar (100 m 2 ) Körskada. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 23. Om markberedning eller annan markbehandling är så grov att inga körspår kan iakttas redovisas Körskada som kod 1 då eventuella skador eller hänsyn inte kan bedömas. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Basväg. Förekomsten av basväg anges med Ja eller Nej. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. Med basväg avses här väg från avverkningen och närmsta skogsbilväg. Det är alltså enbart skadade lämningar som ligger på den sträckningen som får ett ja. Omfattningen av skadan redovisas under J. Kommentarer. 1 Ja 2 Nej MB (markberedning). Hänsynen anges med kod 0 4 enligt betygskriterierna 24. I de fall länsstyrelsen har beslutat att markberedning får äga rum inom fornlämningen får detta inte betraktas som skada. Med kod 0 ej aktuell avses att det inte har markberetts på avverkningen vid fältbesöket alltså det faktiska förhållandet i fält inte vad som uppgetts i avverkningsanmälan. Har det utförts markberedning på delar av hygget skall betyg 1-4 användas. 0 Ej aktuell 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada 23 Betygskriterier se sidan Betygskriterier se sidan

22 Avverkningsrester. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 25. Avverkningsrester/nedrisning är något som är aktivt skapat, alltså kvistat av grenar eller sågat av toppar och dylikt som täcker lämningen eller finns i området. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Plantering. Förekomsten av plantering på lämning anges med Nej, Ja eller Ja, tillåten. Om Länsstyrelsen tillåtit plantering registreras det som plantering- ja, tillåten. Fritext kan skrivas under J. Kommentarer. 1 Plantering Nej 2 Plantering Ja 3 Plantering Ja tillåten Vindfälle. Hänsynen anges med kod 1 4 enligt betygskriterierna 26. Med vindfälle menas till exempel en rotvälta i lämningen eller en vindfälld stam som fallit ned på lämningen med skada som följd. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada Avlägg. Förekomsten av avlägg anges med Ja eller Nej, det är alltså enbart skadade lämningar under avlägg som får ett ja. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. 1 Ja 2 Nej Annan än skoglig. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med till exempel anläggande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator eller vindfällen uppkomna innan avverkningen. Hänsynen anges med Ja eller Nej. Eventuella skador redovisas under J. Kommentarer. 25 Betygskriterier se sidan Betygskriterier se sidan 28 22

23 1 Ja 2 Nej Annat. Här redovisas skador som uppkommit till exempel i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Även fällskador kan redovisas under denna punkt. Hänsynen anges med kod 1-4 enligt betygskriterierna 27. Eventuella skador och vid behov motivering till betygssättning redovisas under J. Kommentarer. 1 Ingen alternativt positiv påverkan 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan 3 Negativ påverkan/skada 4 Stor negativ påverkan/grov skada J. Kommentarer Här finns möjligheter till kommentarer, bland annat om det biologiska kulturarvet, eventuella skador som uppkommit i samband med basvägar, avlägg eller annat. Här kan även förtydligas om lämningar är markerade med plastkäppar eller liknande alternativt om de är markerade med högstubbar (stubbar som inte uppfyller kriterierna för kulturstubbe). Under J. Kommentarer redovisas eventuellt användande av strategi för röjningsröseområden. Här kan även förtydligas vilket hänsynsnummer som syftar till vilken lämning i hänsynsredovisningen. Även bortfall redovisas i fritext här. Övrigt Om skador upptäcks på fornlämningar skall detta anmälas/meddelas till berörd Länsstyrelse. Vid skador på övriga kulturhistoriska lämningar skall om möjligt föreläggande skrivas tag kontakt med lagansvarig på ditt distrikt. Registrering (kvalitetssäkring) av skog och historia objekt till FMIS görs i mån av tid, kompetens och redovisas i så fall på den tidskoden. Nyupptäckta lämningar registreras i Skog och historia databasens tipsskikt i mån av tid. 27 Betygskriterier se sidan 28 23

24 Betygskriterier Allmänt Körskador Markberedning Avverkningsrester Övrigt Betyg/ 0 Ej aktuellt. Betyg/ 1 Ingen, alternativt positiv, påverkan på objektet. Betyg/ 2 Liten negativ påverkan/ringa åverkan. X - (finns ej) X - (finns ej) Används då markberedning ej utförs överhuvudtaget på hela objektet. Preparatsvärdet är oförändrat och upplevelsevärdet (synbarheten) är oförändrat eller förbättrat. Lämningarna är fortfarande synliga, väsentligen oskadade och deras form och karaktär är bibehållen. Liten negativ påverkan/ ringa åverkan behöver med undantag för överrisning inte åtgärdas. Grunda körspår kan förekomma på mindre känsliga lämningar, till exempel sentida åkrar om körspåren bedöms som oundvikliga i samband med skogsbruksåtgärden. Inga andra körspår som bedöms påverka lämningen negativt är tillåtna. Körspår kan förekomma på ytstora lämningar, men detta ska ha skett i så ringa omfattning att detta endast bedöms ha haft en liten negativ påverkan. Lämningen kan ha utsatts för tryck av en maskin om detta inte bedöms ha skadat lämningen. I konstruktioner är stenarnas läge i huvudsak oförändrade. Inom lämningar där det bedöms att markberedning har förekommit ska denna vara utförd med hänsyn till lämningens enskilda element (husgrunder, vägar, terrasskanter etc. får inte vara markberedda.). Inom lämningar som bedöms innehålla värdefulla kulturlager, får markberedning inte ha förekommit om detta bedöms ha skadat kulturlagren. På mindre känsliga lämningar (till exempel sentida åkrar) kan djupare spår efter markberedning tolereras. X - (finns ej) X - (finns ej) Mindre mängder ris och avverkningsrester som inte påverkar lämningarnas synbarhet får förekomma. Ris och avverkningsrester kan ha lämnats på lämningarna, men dessa är fortfarande synliga. På lämningar med känsligt preparatsvärde får körspår som trängt ner till marklagren under förnan inte förekomma. 24

25 Betyg/ 3 Negativ påverkan/ skada Betyg 4 Stor negativ påverkan/grov skada. En skada är reversibel. Skador är tydlig yttre åverkan som inte förmodas påverka lämningens vetenskapliga informationsinnehåll men som förändrar upplevelsevärdet negativt och därför bör återställas. En grov skada är irreversibel. Grov skada bedöms om skadan förmodas påverka lämningens, fornlämningsområdets eller villkorsområdes vetenskapliga informationsinnehåll. Grova skador bör undersökas arkeologiskt innan återställning. Exempel på skador är stenar som rubbats i utkanten av en gravanläggning, körspår, djupare än vad som angivits ovan (betyg 2). Körskador som blottlagt kulturlager och anläggningar, marknivåförändringar som åstadkommits genom tryck av maskin är grova skador. Markberedningsspår som inte går ned nämnvärt under förnan i fornlämningsområdet, lämningens område eller villkorsområdet. Stenar som rubbats i ytterkant av konstruktionen av lämningar. Exempel på grova skador är markberedningsskador i lämningen samt inom ett fornlämningsområde eller villkorsområde som går ned markant under förnan. Övertäckning som måste åtgärdas till exempel kraftig nedrisning som täcker lämningarna betraktas som skada. Mindre rotvältor i lämningen eller lämningens ytterkant samt stammar eller träd som skadat lämningen, är skadorna grova eller rotvältorna större ges betyg 4. X kan ej ges Rotvältor som är indirekt orsakade av skogsbruket, till exempel efter en stormfälld frötall som stått i en lämning och efter stormfälld skog på lämningar som ligger omedelbart intill en avverkningsyta och där ingen skyddszon med skog lämnats mellan lämningen och avverkningsytan kan räknas som grova skador. Större rotvältor i lämningen. 25

26 Blankett för Hänsynsuppföljning kulturmiljö HÄNSYNSUPPFÖLJNING KULTURMILJÖ 1(2) Hänsynsuppföljning Kulturmiljö Inventering efter skogliga åtgärder A. Identitet Län Kommun Socken Fastighet Hänsynsuppföljning kulturmiljöärende Relaterat avverkningsärende B. Uppgifter om objektet C. Bortfallsorsak Anmäld areal ha Inventeringsdatum Inventerare D. Anmälan E. Ärendehistorik F. Länsstyrelsebeslut Hänsynen redovisad på anmälan Kontakt med markägare/ombud Ja Hänsynen adekvat redovisad på anmälan Vägledning/råd utan fältbesök skickad Nej Fältbesök G. Annat H. Hänsynsregistrering villkorsområden Nr Bortfall FMIS SoH Antikvarisk bedömning Lämningstyp Synlig Biologiskt kulturarv Kulturstubbe KMV snitsel Areal Körskada Basväg MB Avverkningsrester Plantering Vindfälle Avlägg Annan än skoglig Annat

27 Skogsstyrelsen Hänsynsuppföljning Kulturmiljö Inventering efter skogliga åtgärder 2(2) I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar Nr Bortfall FMIS SoH Antikvarisk bedömning Lämningstyp Synlig Biologiskt kulturarv Kulturstubbe KMV snitsel Areal Körskada Basväg MB Avverkningsrester Plantering Vindfälle Avlägg Annan än skoglig Annat J. Kommentarer 27

28 Strategi för röjningsröseområden 28 Bakgrund Denna strategi framtogs år 2012 som en följd av att det finns en del objekt som helt saknar beskrivning men även en del andra som har beskrivningar också är problematiska. Det största problemet är att eftersom beskrivning saknas är det svårt att bedöma hur allvarlig eventuell skada är. Detta eftersom vi inte kan avgöra hur stor del av lämningen som är skadad. Strategin testades i fält av några av inventerarna. Strategi Tid och möjlighet att göra en inventering av de lokaler som saknar beskrivning saknas i samband med hänsynsuppföljningen. Samtidigt behöver vi få fram urskiljbara och jämförbara data. Strategin för att hantera dessa lokaler är följande; 1) På kontoret skall varje lokal delas in i tre likvärdigt stora ytor. Skulle det dock finnas bra och tydliga gränser som kan identifieras på ortofotot eller i terrängskuggsbilden och detta resulterar i olika storlekar (inte allt för stora skillnader), så är det att föredra eftersom det underlättar fältinventeringen. Om en lämning endast delvis ligger på hygget skall endast den del som ingår i hygget ingå i bedömningen. Annars får detta konsekvenser för både bedömningen av areal och betygsättningen. Vad gäller bedömningen av arealens storlek utgår man från de generella instruktionerna (fältinstruktionerna) vid beräkning av de enskilda ytorna. Detta innebär alltså i denna aspekt inget avvikande i planerings- eller fältarbetet, sett till de generella riktlinjerna i fältinstruktionerna. Men det är fortfarande endast den redovisade ytan som skall bedömas. Avviker lämningens lokalisering från den registrerade skrivs detta in under J. kommentarer. 2) Varje del registreras och bedöms som enskild lämning under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Arealen/ytan mellan rösena redovisas också som ett nummer men som arealhänsyn (se exemplet på sidan ). Eftersom varje del skall hanteras som enskild del, kan det förekomma delar som antingen saknar lämningar eller att det inte går att identifiera lämningar. Därmed skall eventuell bortfallsorsak alltid anges. För objekt som inte kan inventeras anges bortfallsorsak enligt kodlista nedan. 28 Följande text bygger på en ursprungstext av Roger Nyqvist, Strategiförslag för röjningsröseområden,

29 0 Ej bortfall 1 Övergick till annan markanvändning 2 Felaktigt registrerad lämning 3 Lämning återfinns ej 4 Annat 5 Ej återfunnen på grund av markbehandling Observera att det kan finnas risk för att hela lämningen faller bort då kvaliteten på denna inprickning är mycket osäker. Då det gäller röjningsröseområden utan beskrivning är det troligt att bortfallsorsakerna av kod 2 och 3 kommer vara de vanligast förekommande i det fall det är aktuellt med bortfallsrapportering. Vid blandad lokal dvs. förekomst av flera forn-och/eller kulturlämningar skall de övriga hanteras enligt föregående instruktion. Bedömning av varje tredjedel i röjningsröseområdet sker som om det vore en enskild lämning. Dock skall inventeraren notera varje volym av skadade alternativt icke skadade rösen inom varje tredjedel. Så gäller även förekomst av snitsling och så vidare. Själva ytan registreras som ett eget hänsyns nummer (arealhänsyn). Syftet med att registrera förekomsten av rösen i varje tredjedel är en uppskattning av den totala volymen röjningsrösen, tomma ytor och lämningens avgränsning kan göras. Detta är en viktig information att ta fram, för trovärdigheten i skadeinventering. Förutom den ökade trovärdigheten så skapas också en möjlighet att jämföra inventeringsresultat. Arbetsmetod Först, som vanligt, kontrollera vad det är för lämning som berörs av avverkningen. 29

30 Avverkningsytan innehåller en fossil åker, bestående av ett röjningsröseområde och i denna finns en lägenhetsbebyggelse. I det inskannade materialet från FMIS framgår att röjningsröseområdet endast är infört utifrån markering på registerkartan. Detta syns i det högra hörnet av bilden ovan. Alltså finns det ingen registrerad beskrivning över området endast en inritad yta. Vid fornminnesinventeringstillfället var det torpet som man ansåg (med nöd och näppe) värt att dokumentera. Den del av den inritade fossila åkern som berörs av avverkningsanmälan skall delas in i tre likvärdiga ytor. I detta exempel delas ytan in schematiskt eftersom det inte fanns några bra kännetecken i landskapsrummet enligt fastighetskartan. På ortofotot finns det flera möjliga avgränsningar. I det första använda exemplet är det stående skog. 30

31 Här ovan finns två urskiljbara avdelare, dessvärre är det bara den södra som egentligen kan användas. Den norra skulle ge en för liten tredjedel för att det skulle kunna fungera vid registreringstillfället. Så i detta fall finns en urskiljbar avdelare i terrängen och en konstruerad. Följden av anpassningen i detta fall blir att Yta 1 blir något större än vad den blev i schablonindelningen. Samtidigt som Yta 3 blev lite större. Det går givetvis att dela in ytorna med millimeteranpassning, men det är inte absolut nödvändigt och ej heller rimligt med tanke på arbetstid. Nästa exempel är att hela lämningen faller inom avverkningen och därmed skall den delas in i tre likvärdiga ytor. I detta exempel fungerar det inte att använda de synliga avdelarna, eftersom det blir för stora skillnader. Därmed rekommenderas att använda schablonindelningen. Däremot fungerar det troligen bra att använda dem som stöd för uppdelning. 31

32 Det finns i detta fall mycket bra möjligheter att få stöd för de schabloninlagda gränserna, genom att använda de urskiljbara avdelarna. Givetvis kommer det aldrig att vara helt likvärdiga delytor eftersom det i fält kommer att vara, med stor sannolikhet, mer eller mindre olika stora. I ovanstående bild ser vi att det finns flera möjliga uppdelningsmöjligheter, men även i detta exempel går det bara att använda dessa som stöd. I fält kommer det troligen ske mindre justeringar utifrån sikt och identifieringsmöjligheter. Viktigast är dock att försöka vidmakthålla de indelningar som man gör vid skrivbordet för att undvika allt för mycket extra arbete. 32

33 Givetvis finns det fall där man inte kan använda sig av vägar eller andra saker som kan urskiljas på ortofotot, utan man blir tvungen att enbart utgå från schablon. I dessa fall blir det mycket viktigt att identifiera punkter i fält, stora block eller andra markörer inom eller utanför ytorna. Dessa indelningar, det vill säga vad man väljer att utgå ifrån, kan inte beskrivas i detta förslag. Utan detta gör den enskilde inventeraren utifrån sin erfarenhet (liksom allt ovanstående också). I blanketten är det viktigt att huvudnumret får en sammanvägd bedömning (hela ytan med arealhänsyn), men att alla delytorna synliggörs. Detta gäller speciellt de objekt som saknar beskrivning. Slutkommentar Denna metod kan fungera bra för de områden som saknar beskrivning och genom att de ses som tre delar som bedöms individuellt ges möjligheten att jämföra inventeringar och att få ett trovärdigt resultat. Trots avsaknaden av detaljnivå ges en tydlig och klar indikation på hur hänsynen i området tagits. Självklart uppkommer det olikheter beroende på varje enskild lokals yta. Effektiviteten i inventeringsarbetet ökas också. Strategin bygger på är att områdena skall inventeras terränganpassat. Med detta avses att de partier väljs ut som där man anser att det finns störst sannolikhet att röjningsrösen kan påträffas. Alternativt är att man lägger ut tre linjer (eller 2 eller 4 i varje del) och inventerar efter dessa stråk. Detta kortar troligen ned inventeringstiden, Det är förvisso ett problem med att använda en schablonindelning på en ogranskad och informationsfattig samt på digitaliseringsbordet inritad lämning. Kvaliteten på denna lämning är helt okänd. 33