RAPPORT Cecilia Ulfhielm

Transkript

1 RAPPORT Cecilia Ulfhielm

2

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Kulturpolytax (KP) 3 Tidigare undersökningar 4 Resultat Lämningstyper 5 Forn- och kulturlämningar 6 Typ av påverkan 8 Plantering och vindfällen 11 Utmärkning med kulturstubbar och KMV band 15 Villkorsområde 18 Biologiskt kulturarv 19 Registrerad hänsyn på avverkningsanmälningen och ärendehistorik 20 Hänsyn på avverkningsnivå 22 Avslutande reflektion 23 Litteratur/källförteckning 25 Bilagor 26 Bilaga 1 Fältinstruktion för KP-inventering Bilaga 2 Inventeringsblankett Bilaga 3 Riksantikvarieämbetets kontrollinventering

4 RAPPORT NR 13/2013 Förord Den svenska skogspolitiken vilar på en jämställdhet mellan produktionsmålet och miljömålet. Med miljömålet avses bland annat att biologisk mångfald och genetisk variation säkras samt att kulturmiljövärden och estetiska värden värnas. Att skyddet för kulturmiljövärden är viktigt visas också i generationsmålet Levande skogar där hänsynen till kulturmiljön ingår som ett av fyra etappmål. Skogsstyrelsen verkar för att uppnå dessa mål genom bl.a. tillsyn, råd och stöd, produkter och tjänster samt genom att beskriva tillståndet i skogen. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens rapportserie vilket innebär att tolkningar, slutsatser och förslag är författarens egna och inte nödvändigtvis överensstämmer med Skogsstyrelsens. Bild 1. Husgrund med spisröse. Värmland Foto. Anna Marntell. 1

5 RAPPORT NR 13/2013 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet från 2012 års Kulturpolytax (KP). Totalt inventerades 350 avverkningar under Av dessa avverkningar ingår 280 stycken i resultatsammanställningen då bortfallet varit stort på grund av bland annat felaktiga utlottningar och registreringar, avverkningen har överhuvudtaget inte har berört forn- eller kulturlämningen samt problem med att registrera resultaten i Navet. Sammanlagt innehöll de 280 registrerade avverkningarna 874 fornoch kulturlämningar vilket ger ett medeltal på 3 lämningar/avverkning. Inventeringen har skett på tre år gamla avverkningar jämnt spridda över landet och med en jämn fördelning av lämningstyper som speglar den verkliga förekomsten av lämningstyper i skogen. Samtliga fornoch kulturlämningar var vid tillfället för avverkningen kända och registrerade i Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS) eller Skogsstyrelsens Skog och Historia-databas. Lämningar som påträffades i samband med avverkningen eller efter det att avverkningsanmälan registrerats hos Skogsstyrelsen och därefter registrerats i Skog och Historia-registret eller FMIS har inte ingått i undersökningen. 44 % av alla fornoch kulturlämningar hade påverkats eller skadats i samband med föryngringsavverkning och föryngringsåtgärder. Av dessa var 49 % skadade eller grovt skadade. I de fall det fanns ett av Länsstyrelsen beslutat villkorsområde till fornlämningen var 69 stycken eller 70 % påverkade eller skadade. Trots att 35 % av villkorsområdena var utmärkta med kulturstubbar så hade 50 % av dessa påverkats eller skadats. Av de åtgärder som vidtas från avverkningen till dess att föryngringsåtgärderna är genomförda verkar markberedning vara det som påverkar hänsynen mest negativt. I de fall markberedningen hade påverkat fornoch kulturlämningarna (128 st.), var 75 % skadade eller grovt skadade. Avverkningsrester är den vanligaste påverkansfaktorn men endast i 15 % av fallen hade dessa bedömts orsaka skador eller grova skador. Avverkningsrester (157 st.), körskador (156 st.) och markberedning (128 st.) är de vanligaste påverkansfaktorerna på fornoch kulturlämningar i skogen. 2

6 RAPPORT NR 13/2013 Kulturpolytax (KP) Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen genomförde under 2012 den första gemensamma hänsynsinventeringen av fornoch kulturlämningar, Kulturpolytax (KP). Under 2013 kommer KP att byta namn till Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer (HK). KP och HK utförs tre år efter avverkning och omfattar såväl forn- som kulturlämningar. Urvalet görs mot 3 år gamla registrerade faktiska avverkningar i NAVET som matchar träffar mot FMIS och Skog och Historia-registret, dvs. den anmälda avverkningen ska beröra en känd och registrerad forn- eller kulturlämning. Detta innebär att samtliga inventerade fornoch kulturlämningar ska ha varit kända och registrerade vid tillfället för avverkningen. Lämningar som påträffats i samband med avverkningen eller därefter ingår inte i materialet. Inte heller lämningstyper i FMIS eller Skog och Historia-registret som inte bedöms som relevanta, t.ex. fornlämningsliknande bildning och lämning samt fyndplats. Varje år ska totalt ca 400 objekt/avverkningar inventeras fördelade på 80 objekt/avverkningar per region. Inventeringen eftersträvar en jämn geografisk spridning och en jämn spridning av lämningstyper som speglar de faktiska förhållandena. Varje enskild fornoch kulturlämning samt tillhörande villkorsområde betygssätt separat, detta för att en lämning inte ska kunna fälla en hel avverkning. Varje enskild fornoch kulturlämning får därmed ett eget betyg, vilket innebär att det går att få fram statistik för varje enskild lämning utifrån bland annat påverkansfaktorer och uppmärkning. I de fall Länsstyrelsen har angett ett villkorsområde inventeras och betygssätts även detta. Vid inventeringen och på registreringsblanketten används betygsskalan (1-4). Som kvalitetssäkring genomför inventerarna varje år en kalibreringsövning. Vidare genomför Riksantikvarieämbetet en kvalitetskontroll på avverkningar där eventuella avvikelser från KP-inventeringen noteras och analyseras (se bilaga 3). 3

7 RAPPORT NR 13/2013 Tidigare undersökningar Inventeringar genomförda av Riksantikvarieämbetet visar att skogsbruket orsakar omfattande skador på fornoch kulturlämningar. Vid en inventering av 170 registrerade fasta fornlämningar i skogsmark i Kalmar, Värmland och Västerbottens län år 2005 framkom att 38 % av de fasta fornlämningarna och 60 % av villkorsområdena hade skadats i samband med avverkning. För de områden som även markberetts hade 87 % av villkorsområdena utsatts för åverkan (RAÄ 2006). Under år 2006 genomfördes en nationell skadeinventering i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen med medel från Miljömålsrådet. Skadeinventeringen utfördes i de 18 län som inte berördes av Riksantikvarieämbetets skadeinventering från 2005 (se ovan). Inventeringen kom att omfatta 240 fasta fornlämningar. Resultatet visade att 43 % av de fornlämningar som låg inom områden som avverkats, utsatts för någon form av åverkan. När det gäller fornlämningar som låg inom områden som avverkats och markberetts var denna siffra 65 %. Andelen villkorsområden med skador efter avverkning resp. markberedning låg på en fortsatt mycket hög nivå, 56 resp. 83 % (Dolk Fröjd & Norman 2007). Under åren genomförde Skogsstyrelsen P3-inventeringen som registrerade hänsynen till kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder 3 år efter avverkning. Inventeringarna visade att ungefär två av fem områden med kulturlämningar hade utsatts för negativ påverkan vid föryngringsavverkning och föryngringsåtgärder. Av de åtgärder som vidtogs verkade markberedning vara det som påverkade hänsynen mest. I de fall där markberedning var genomförd hade över hälften (54 %) av kulturmiljöerna utsatts för stor negativ påverkan medan motsvarande andel var 6-7 % där markberedning inte utförts (Eriksson, Lundh & Ulfhielm 2012). 4

8 RAPPORT NR 13/2013 Resultat 2012 Sammanlagt lottades 400 objekt/avverkningar ut till inventering. Dessa fördelades på 80 objekt per region. Av de utlottade objekten ingår 280 stycken i resultatsammanställningen. Det höga bortfallet beror bland annat på att lämningar inte var kända vid avverkningstillfället, felaktiga utlottningar och registreringar samt att avverkningen inte berörde några fornoch kulturlämningar. Ett 30-tal registreringar utgår för att de inte avslutats, vilket beror på problem med databasen. Totalt inventerades och registrerades 874 fornoch kulturlämningar. Om slutresultatet hade redovisats på avverkningsnivå vilket var fallet i P3-inventeringarna hade andelen avverkningar med påverkade/skadade lämningar uppgått till 190 eller 68 %, dvs. två tredjedelar av alla avverkningar påverkar och skadar registrerade fornoch kulturlämningar. Bild 2. Foto från KP-kalibreringen i Västerbotten Foto. Cecilia Ulfhielm. Lämningstyper Sammanlagt ingår 59 olika lämningstyper i undersökningen. Olika typer av lämningar förekommer olika ofta. Röjningsrösen, husgrunder och kolningsanläggningar var de klart dominerande fornoch kulturlämningarna. I kategorin kolningsanläggningar ingår kolbottnar efter liggmilor och resmilor men även kolningsgropar. Det finns också skillnader i påverkansgrad beroende på lämningstyp. Förhistoriska gravar (stensättningar och rösen) och hägnader är de lämningskategorier som har den största andelen opåverkade objekt medan blästplatser (järnframställning), färdvägar/färdvägssystem och fäbodar har störst andel med skada/grov skada. När det gäller påverkan, d.v.s. den lägre graden av skada utgör fossila åkrar/områden med fossil åker samt fångstgropar/fångstgropssystem och fäbodar den största andelen. Denna påverkan utgörs till stor del av nedrisning och lättare körskador som uppstått vid körningar inom de yttäckande områdena. 5

9 RAPPORT NR 13/2013 Lämningstyp Andel Opåverkade Påverkade Röjningsröse 17 % 64 % 19 % 17 % Husgrund 14 % 65 % 22 % 14 % Kolningsanläggning 11 % 43 % 28 % 30 % Fångstgrop/fångstgropssystem 9 % 34 % 42 % 26 % Fossil åker/omr med fossil åker 8 % 26 % 46 % 29 % Lägenhetsbebyggelse 6 % 47 % 32 % 21 % Stensättning 4 % 82 % 9 % 9 % Hägnad 3 % 70 % 22 % 8 % Röse 3 % 70 % 30 % 0 % Kemisk industri 2 % 57 % 29 % 14 % Område med skogliga lämningar 2 % 42 % 26 % 32 % Färdväg/färdvägssystem 2 % 38 % 13 % 50 % Boplats/boplatsgropar 1 % 58 % 8 % 33 % Gravfält 1 % 60 % 20 % 20 % Härd <1% 71 % 0 % 29 % Fäbod <1% 20 % 40 % 40 % Blästplats <1% 0 % 25 % 75 % Skadade/ Grov skada Tabell 1. Grad av hänsyn beroende på lämningstyp. Resultat från KP Forn- och kulturlämningar KP-inventeringen visar att det finns skillnader i tagen hänsyn beroende på om det är en fornlämning eller övrig kulturlämning som berörts av den skogliga åtgärden. Tvärtemot vad man kan tro så är hänsynen bättre till övriga kulturlämningar än till fornlämningar. Denna skillnad beror inte på att hänsynen bedömts strängare för de fornlämningar som ingått i undersökningen då alla lämningar har bedömts efter samma skala. Skillnaden kan knappast förklaras med att skogsbruket lättare känner igen vissa lämningstyper. Kolbottnar och fångstgropar är ofta väl synliga och mycket lätta att känna igen men trots detta utgör dessa de kategorier med flest skador. Sammanlagt har 46 % av alla fornlämningar påverkats eller skadats i samband med skogliga åtgärder medan motsvarande siffra för kulturlämningar är 42 %. 6

10 RAPPORT NR 13/ % 60% 50% 40% 30% 20% Fornlämningar Kulturlämningar 10% 0% Ingen påverkan Påverkan Skada Grov skada Figur 1. Fördelningen av påverkade/skadade fornoch kulturlämningar. Resultat från KP Vid en analys av resultaten på regionnivå kan man konstatera att denna skillnad inte finns i Region Nord och Region Mitt. Där ser hänsynen i stort sett likadan ut oavsett vilket lagskydd som gäller. Skillnaden är däremot mycket tydlig i landets södra delar men med den skillnaden att hänsynen är betydligt bättre till fornlämningar i Region Svea och Region Väst medan siffrorna är det omvända i Region Öst. Denna skillnad kan eventuellt förklaras med den stora förekomsten av registrerade röjningsrösen och röjningsröseområden i Region Öst Antal fornlämningar med påverkan/skador Antal kulturlämningar med påverkan/skador 10 0 Region Nord Region Mitt Region Svea Region Öst Region Väst Figur 2. Fördelningen av påverkan/skador baserat på forn- eller kulturlämning och region. Resultat från KP

11 RAPPORT NR 13/2013 Typ av påverkan I KP-inventeringen registreras påverkan från körning, basvägar, markberedning, avverkningsrester, plantering, vindfällen, avlägg, annat (t.ex. hyggesbränning och stubbskörd) samt annan än skoglig (t.ex. kraftledningsgator och vindkraftverk). Hänsynen bedöms efter en 4-gradig skala där betyg 1 betyder Ingen, alternativt positiv påverkan på lämningen. Med detta avses att ingen negativ påverkan eller skada har uppstått samt att åtgärder kan ha vidtagits för att förstärka hänsynen till lämningarna. Betyg 2 innebär liten negativ påverkan/ringa åverkan. Typexempel på betyg 2 är nedrisning, dvs. det ligger ris på lämningarna men de är fortfarande synliga, mindre körspår och tyckpåverkan. Betyg 3 är detsamma som negativ påverkan/skada. Exempel på skador som ges betyg 3 är stenar som rubbats i utkanten av t.ex. gravanläggningar, djupare körspår och markberedningsspår som dock inte påverkar kulturlager. Skadorna ska även vara är möjliga att återställa. Betyg 4, Stor negativ påverkan/grov skada ges till de fornoch kulturlämningar som bedöms så pass skadade att de inte går at återställa och där skadan anses påverka det vetenskapliga informationsinnehållet. Exempel på grova skador är markberedningsskador i lämningar och anläggningar samt körskador som blottlagt kulturlager. För utförligare information om betygssättningen av hänsynen se Bilaga 1. Körskador och basvägar Bild 3. Kolbotten med grova körskador efter basväg. Denna kolbotten var registrerad och utmärkt i fält med kulturmiljöband. Foto Cecilia Ulfhielm De vanligaste skadorna uppstår vid de många körningarna som sker i samband med avverkning, föryngringsarbete och gallring. Den maskin som vanligtvis förorsakar de största körskadorna är skotaren då den ofta är tungt lastad och kör vid sidan om det risbäddade området som skördaren kör på. De skador som kan uppstå i samband med själva avverkningen kan lätt förhindras genom en bra planering, dvs. att man inte lägger ut bas- och stickvägar över eller omedelbart invid en lämning. 8

12 RAPPORT NR 13/2013 Vid KP-inventeringen inventerades totalt 156 fornoch kulturlämningar med körskador och av dessa var 41 % skadade eller grovt skadade. Även när det gäller körskador finns stora regionala skillnader, både när det gäller andelen men även i vilken grad de påverkats. Noterbart är att körskador är minst vanliga i Region Svea (endast 7 %) men när väl en påverkan sker så är hela 71 % skadade eller grovt skadade. Detta jämfört med Region Nord där 27 % av alla lämningar har utsatts för körskador men där endast 15 % av dessa utsatts för skada/grov skada. Figur 3. Andelen fornoch kulturlämningar med körskador samt andelen av dessa med skador/grova skador. Resultat från KP Andelen fornoch kulturlämningar som påverkats av basvägar var förhållandevis liten, 29 stycken eller 3 %, men när detta skett så var 68 % av dem skadade eller grovt skadade. Markberedning Bild 4. Fossil åker i Värmland med markberedningsskador. Foto Ulf Eriksson 9

13 RAPPORT NR 13/2013 Markberedning på eller invid en fast fornlämning kräver alltid tillstånd från länsstyrelsen. Det normala är att tillstånd inte ges även om länsstyrelserna hanterar frågan på lite olika sätt. Markberedning är den åtgärd som påverkar betyget på fornoch kulturlämningarna mest negativt. Totalt hade 15 % (128 st.) av alla inventerade fornoch kulturlämningar utsatts för markberedning och av dessa hade 75 % skadats eller skadats grovt. Andelen fornoch kulturlämningar som markbereds varierar stort i riket, från 4 % i Region Svea till 33 % i Region Nord. Men när markberedning sker så är andelen skador/grova skador hög över hela landet. En möjlig orsak till skillnaden är att skogsbruket inom vissa regioner medvetet avstår från markberedning när fornoch kulturlämningar berörs. Figur 4. Andelen markberedda fornoch kulturlämningar samt andelen av dessa med skador/grova skador. Resultat från KP Avverkningsrester Nedrisning är i detta sammanhang det minsta problemet även om det tillsammans med körskador är den vanligaste påverkansfaktorn. 157 stycken eller 18 % av alla inventerade lämningar hade registrerade avverkningsrester, men på endast 23 stycken eller i 15 % av fallen bedömdes dessa ha orsakat skada eller grov skada. I flera av fallen rörde det sig om stora grotupplägg som låg över lämningarna. Sett till riket så varierar siffrorna en hel del när det gäller andelen fornoch kulturlämningar med avverkningsrester. Noterbart är att det i Region Väst inte fanns några avverkningar där nedrisningen bedömts orsaka skada eller grov skada. Däremot ligger andelen avverkningar med lätt nedrisning (påverkan) på samma nivå som övriga regioner. 10

14 RAPPORT NR 13/2013 Bild 5. Stensättning med avverkningsrester i Falköping. Bilder visar hur svårt det kan vara att upptäcka en nedrisad forn- eller kulturlämning och varför detta är en viktig fråga att diskutera. Foto. Göran Lundh. Figur 5. Andelen lämningar med avverkningsrester samt andel av dessa där avverkningsresterna bedömts orsaka skada/grov skada. Resultat från KP Plantering och vindfällen Plantering och rotvältor är två påverkansfaktorer som bedöms i KP. Plantering av träd på eller invid en fast fornlämning är en tillståndspliktig åtgärd i och med att trädets rötter påverkar lämningarna på flera sätt, dels genom deras sätt att växa och dels då roten riskerar att skada lämningen vid eventuell stormfällning. Vid KP- inventeringen påträffades flera rotvältor som hade orsakat grova skador på 11

15 RAPPORT NR 13/2013 fornoch kulturlämningarna. Resultatet visar tydligt hur viktigt det är vid planeringen av avverkningen att inte lämna naturhänsyn i form av träd på och intill lämningarna. Träden ska därför tas bort för att förhindra skador. De kvarlämnade träden kan även orsaka andra skador i form av rotsprängningar som förstör konstruktioner, denna typ av skador har dock inte bedömts i KP. Bild 6. Stormskadad järnframställningsplats. I rotvältorna fanns delar av ugnsrester, slagg och kol. Foto: Cecilia Ulfhielm Av de KP-inventerade fornoch kulturlämningarna hade det planterats på 90 stycken eller 10 % av alla berörda lämningar. På 43 % eller 39 stycken av dessa bedömdes planteringen ha orsakat skada eller grov skada. I dessa fall hade plantan satts mitt i lämningarnas konstruktioner eller på andra känsliga delar (t.ex. gårdstun). I 2013 års inventering kommer inte planteringen att betygsättas på grund av svårigheterna att avgöra vilken skada plantan har orsakat. Frågor som diskuterats är om det är den skada som skett vid själva planteringstillfället eller om det är den skada som kommer att uppstå om 50 år när plantan vuxit upp till ett träd och roten sprängt sönder konstruktionerna. Därför kommer plantering endast att besvaras med en ja eller nej fråga. Av de KP-inventerade fornoch kulturlämningarna hade 7 % påverkats eller skadats av vindfällda träd och i 47 % av dessa fall bedöms den negativa påverkan som skada eller grov skada. Det finns dock mycket stora regionala skillnader i antalet skador uppkomna av vindfällen. Tydligt är att stormen Dagmar som berörde Region Mitt i december 2011 har bidragit till en hög andel skador jämfört med övriga riket. Som jämförelse kan nämnas att i Region Mitt är 17 % av samtliga inventerade lämningar påverkade eller skadade av vindfällen medan motsvarande siffra i angränsande Region Svea endast är 4 %. 12

16 RAPPORT NR 13/ % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Region Nord Region Mitt Region Svea Region Öst Region Väst Figur 6. Andel skador och grova skador i de fall och skador har uppstått i samband med vindfällen. Resultat från KP Avlägg Avlägg är den minst vanliga påverkansfaktorn, endast 9 stycken av fornoch kulturlämningarna hade påverkats/skadats av avlägg, men när detta hade skett så hade samtliga lämningar utsatts för skada eller grov skada. Annat Med påverkansfaktorn Annat avses bland annat hyggesbränning, stubbskörd och dikningar. Sammanlagt hade 45 fornoch kulturlämningar påverkats eller skadats pågrund av denna faktor. Av dessa var 36 % skadade eller grovt skadade. Det är ingen vanlig påverkansfaktor men när den sker blir påverkan påtaglig. 13

17 RAPPORT NR 13/2013 Bild 7. Efter hyggesbränningen återstår inget annat än en fördjupning efter den utbrända kolbotten. Även den tillhörande kolarkojan har brunnit upp och av spisröset återstår endast renbrända stenar. Avverkningen med hyggesbrända kolbottnar ingick i 2011 års inventering. Foto Cecilia Ulfhielm. Annan än skoglig Med påverkansfaktorn Annan än skoglig avses skador som inte har sitt ursprung i skogliga åtgärder. Det kan t. ex vara anläggande av vindkraftverk eller dragningar av kraftledningsgator. Orsaken till att denna påverkansfaktor finns med är att det bedöms som viktigt att få en helhetsbild över den hänsyn som tas till fornoch kulturlämningar. I KP-inventeringen hade 27 stycken eller 3 % av alla lämningar påverkats av en annan åtgärd än en rent skoglig, av dessa hade 33 % skador eller grova skador. Viktigt är dock att notera att denna påverkan/skada ofta hade skett i kombination med en skoglig åtgärd. 14

18 RAPPORT NR 13/ Vindfälle Plantering Avverkningssrester Markberedning Basväg Körskada Figur 7 Antal påverkade och skadade fornoch kulturlämningar fördelat på lämningstyp och åtgärd. Resultat från KP Utmärkning med kulturstubbar och KMV band Med kännedom om fornoch kulturlämningar avses i KP-inventeringen att information finns tillgängligt via FMIS eller Skog och Historia-databasen. Detta innebär att KP endast har inventerat kända och registrerade lämningar. Lämningar som påträffats i samband med avverkningen eller därefter har inte ingått i undersökningen. Tidigare inventeringar (P3) har visat att den tagna hänsynen till stora delar beror på om lämningarna var kända för markägaren och/eller utföraren. Vidare att den viktigaste faktorn för att undvika obetydlig hänsyn är att de kulturlämningar som berörs av avverkningen finns registrerade i FMIS. I de fall där kulturlämningarna på avverkningsärendet var registrerade i FMIS var andelen med obetydlig hänsyn endast 2 % medan den var 17 % i de fall där inga kulturlämningar fanns i FMIS det vill säga ett ärende utan inventeringsdata i FMIS löper mer än 8 ggr större risk att få obetydlig hänsyn. (Eriksson et al 2012). Genomgående är det dock tydligt att om lämningarna är kända för de inblandade i avverkningen hanteras dessa betydligt bättre än om de inte är kända sedan tidigare. Kulturmiljöer verkar således vara svåra att upptäcka för maskinföraren under pågående arbete vilket förutsätter god traktplanering (Eriksson et al 2012). 15

19 RAPPORT NR 13/2013 Bild 8. Kolarkoja utmärkt med KMV-band och kulturstubbar. Foto. Cecilia Ulfhielm. Med utgångspunkt från de resultat som P3-inventeringar kom fram till borde KPinventeringen visa på en bättre hänsyn och avsevärt mindre skador jämfört med det resultat som presenterades i P3-rapporten Anmärkningsvärt är så inte fallet, andelen skador är förvånansvärt högt trots att markägare/utförare har haft kännedom om lämningarna. I de fall lämningarna har märkts ut med kulturstubbar (1,3 meter höga) har 35 % av dem påverkats eller skadats. Motsvarande siffra för kultur- eller fornlämningsband är 38 %. Detta innebär att trots att lämningarna är utmärkta i fält så påverkas eller skadas mer än var tredje lämning. 16

20 RAPPORT NR 13/2013 Figur 8. Andelen lämningar utmärkta med kulturstubbar och andelen av dessa med påverkan eller skador. Resultat från KP Figur 9. Andelen lämningar utmärkta med KMV-band och andelen av dessa med påverkan eller skador. Resultat från KP

21 RAPPORT NR 13/2013 Villkorsområde Bild 9. Stormskadat villkorsområde för järnframställningsplats i Gävleborg. Foto Cecilia Ulfhielm. KP-inventeringen har även inventerat de så kallade villkorsområdena, det område som Länsstyrelsen beslutar om i anslutning till fornlämningar. Det innebär att det finns ett skriftligt beslut eller yttrande från Länsstyrelsen om vilka åtgärder som får ske samt anvisningar om hur skador ska förhindras. I flertalet av fallen har detta beslut/yttrande dessutom inneburit fältbesök från länsmuseer eller länsstyrelsens sida tillsammans med utförare och markägare där avverkningen har diskuterats. Totalt inventerades 99 villkorsområden, av dessa var 70 % påverkade eller skadade, 54 % hade skador eller grova skador. I de fall villkorsområdet märktes ut med kulturstubbar hade 50 % av områdena påverkats eller skadats, motsvarande siffra för forn- eller kulturmiljöband var 25 %. Den vanligaste påverkansfaktorn var avverkningsrester (48 %) och markberedning (43 %). Dock bedömdes endast 6 % av avverkningsresterna medföra skada eller grov skada medan markberedningen orsakat skador eller grova skador i 51 % av fallen. 18

22 RAPPORT NR 13/2013 Figur 10. Antal villkorsområden och andelen av dessa som utsatts för påverkan eller skada/grov skada. Resultat från KP Biologiskt kulturarv I KP-inventeringen inventerades även det biologiska kulturarvet, dvs. i de fall inventerarna påträffade ett biologiskt kulturarv redovisades detta på blanketten/databasen. På 61 forn- eller kulturlämningar eller 7 % påträffades ett biologiskt kulturarv. Detta påträffades till allra största del i anslutning till husgrunder och andra typer av bosättningar. Vanliga typer av registrerat biologiskt kulturarv är vård- och fruktträd, prydnadsbuskar och hamlade träd. Det finns mycket stora regionala skillnader i hur vanligt förekommande det biologiska kulturarvet är. Detta kan dels förklaras rent naturgeografiskt och lämningstypsmässigt men även personliga kunskaper och kompetens kan troligtvis vägas in. Vidare kan även inventeringsperiod, dvs. när på året inventeringen har skett spela in. Hänsynen till det biologiska kulturarvet har inte inventerats och redovisats. 19

23 RAPPORT NR 13/2013 Bild 10. Torplämningen Rönningstorp i Västmanland med dignande plommonträd. Vid tillfället för besöket (september 2011) var det första gången som mälarplommonet bar frukt sedan torpet lades ned. Mälarplommon var mycket vanliga fram till 1940-talet och under krigsåren var det nästan den enda frukt som fanns tillgänglig i Mälardalen. I dag går plommonsorten inte att köpa. Foto. Göran Lundh Antal registrerade lämningar med ett tillhörande biologiskt kulturarv. 5 0 Region Nord Region Mitt Region Svea Region Öst Region Väst Figur 11. Antal registrerade biologiska kulturarv fördelade på region. Resultat från KP Registrerad hänsyn på avverkningsanmälningen och ärendehistorik I KP-inventeringen redovisas ärendehistorik enbart om det tydligt framgår av tjänsteanteckningar och rådgivningskvitton att informationen och kontakten skett med anledning av att fornoch kulturlämningar berörts av avverkningen. 20

24 RAPPORT NR 13/2013 I de fall hänsyn finns registrerad på avverkningsanmälan (redovisad på anmälan, adekvat redovisad och/eller framgår via kartan) har 84 stycken av de inventerade avverkningarna registrerad påverkan/skada på fornoch kulturlämningarna. Motsvarande siffra är 103 om ingen hänsyn överhuvudtaget är registrerad på avverkningsanmälan. Detta innebär att skador är mycket vanliga på fornoch kulturlämningar trots att hänsyn har redovisats, dvs. kännedom om lämningarna spelar ingen större roll för den hänsyn som tas. Denna brist på hänsynstagande bekräftas även i det totala resultatet för KP som visar att 44 % av kända registrerade lämningar skadades i samband med skogsbruksåtgärder under Däremot verkar kontakt, rådgivning och fältbesök ha en positiv inverkan på hänsynen. I de fall där kontakt etc. har ägt rum har 56 stycken avvikelser noterats jämfört med 140 avverkningar där ingen kontakt, rådgivning eller fältbesök ägt rum. Det är med andra ord mer än dubbelt så vanligt med skador på fornoch kulturlämningar när ingen kontakt med markägare/ombud har skett. Figur 12. Antal avverkningar med registrerad påverkan/skador. Resultat från KP I de fall inga skador eller påverkan har skett på fornoch kulturlämningarna har 38 av avverkningsanmälningarna ingen registrerad hänsyn på avverkningsanmälningen medan motsvarande siffra för redovisad hänsyn är 54. Detta stärker tesen ovan att den hänsyn som registreras på avverkningsanmälan inte spelar någon större roll i slutändan. När det gäller ärendehistorik så visar siffrorna på att i 19 fall har inga skador uppkommit på lämningarna när det finns en registrerad ärendehistorik. Motsvarande siffra för där ingen historik finns registrerad är 72. Denna siffra är motsägelsefull mot resultatet ovan när det gäller de avverkningar där skada har uppkommit och där rådgivning verkar ha en preventiv effekt. 21

25 RAPPORT NR 13/2013 Figur 13. Antal avverkningar utan registrerad påverkan/skador. Resultat från KP Hänsyn på avverkningsnivå För att förstå hur vanligt det är med påverkan och skador på fornoch kulturlämningar är det viktigt att kort redogöra för hur slutresultatet hade sett ut om det hade redovisats på avverkningsnivå i stället för på lämningsnivå. Detta var det tidigare redovisningssättet för bland annat P3-inventeringarna. När den tagna hänsynen sammanställs och presenteras på avverkningsnivå uppgår andelen avverkningar med påverkade/skadade lämningar till 190 eller 68 %. I denna sammanställning ingår inte villkorsområdet utan enbart hänsynen till fornoch kulturlämningarna. Med andra ord påverkar eller skadar två tredjedelar av alla inventerade avverkningar kända och registrerade fornoch kulturlämningar. Figur 14. Antal avverkningar som skadat/påverkat alternativt inte skadat/påverkat kända registrerade fornoch kulturlämningar. Resultat från KP

26 RAPPORT NR 13/2013 Avslutande reflektion Vid en jämförelse mellan resultaten från KP, som enbart redovisar tagen hänsyn till kända och registrerade fornoch kulturlämningar, och P0/1 samt P3, som redovisar hänsynen till alla påträffade lämningar inom avverkningen (kända och okända), borde KP-resultatet har varit betydligt bättre. Anmärkningsvärt är så inte fallet. Vid KP kunde det konstateras att avverkningarna hade påverkat eller skadat kulturarvet i 68 % av fallen medan motsvarande siffra vid P0/1 var 34 %, dvs. det rakt motsatta resultatet. Motsvarande siffra för P3 var 51 %. Orsaken till detta bör analyseras närmare för att säkra upp kommande års resultatredovisningar. En bidragande orsak till den stora skillnaden i resultat kan vara en kompetensfråga. De som inventerar KP är alla utbildade arkeologer/kulturgeografer eller har genomgått kulturmiljöutbildningar på högskolenivå. Motsvarande krav finns inte för P0/1 inventeringen. Även den kontrollinventering som genomfördes under 2012 visade på att det fanns stora brister på kulturmiljöområdet (Svensson, L. 2012) medan Riksantikvarieämbetets kontrollinventering av KP tvärtemot visade på ett mycket samstämmigt resultat (se bilaga3) Full hänsyn Påverkan/skada P0/1 P3 KP Figur 15. En jämförelse av hänsynsresultaten för de olika inventeringarna. KP har en fyrgradig hänsynsskala där nivåerna 3 och 4 är jämförbara med P0/1 och P3 obetydlig hänsyn. För att förenkla jämförelsen har påverkan/skada/grov skada i KP och viss negativ påverkan och obetydlig hänsyn i P0/1 och P3 lagts samman i stapeln påverkan/skada. Det finns en stor skillnad i resultatet mellan KP och den gamla P3-inventeringen, som var föregångare till KP, som inte förklaras med kompetens då det i stort sett är samma personer som genomfört inventeringarna. I KP ingår fornlämningar vilket inte är fallet i de två övriga inventeringarna. Analysen av inventeringsresultaten visar att det finns skillnader i tagen hänsyn beroende på lagskydd och att fornlämningar skadas i högre utsträckning. En annan förklaring till skillnaderna i hänsynsresultat är att markberedning inte ingår i P0/1 medan den däremot ingår i P3 och KP. Vid en genomgång av de lämningar som påverkats/skadats av markberedning så visade det sig att i endast 7 % av fallen var markberedning den enda 23

27 RAPPORT NR 13/2013 påverkansfaktorn, dvs. i de övriga fallen fanns det även andra påverkansfaktorer redovisade, t.ex. nedrisning och körskador. Detta visar tydligt att skillnaden i resultaten mellan P0/1 och KP inte enbart kan förklaras med markberedning. En viktig ansats i inventeringen har varit att lämningarna ska vara kända och registrerade vid tillfället för avverkningen. Detta med anledning av att markägare och utförare ska ha alla möjligheter att ta den hänsyn som krävs till fornoch kulturlämningarna. Detta är viktigt både ur den aspekten att resultatet ska vara lätt att återkoppla och lätt att förstå men även att det är svårt att kräva hänsyn till något som vi inte vet om att det finns. En fråga som vi måste ställa oss, eller åtminstone fundera på, är hur hänsynen ser ut till de icke kända och registrerade lämningarna. KP-inventeringen från 2012 visade att 44 % av alla fornoch kulturlämningar påverkas eller skadas och att 68 % av avverkningarna mer eller mindre påverkar/skadar vårt kulturarv negativt. Att endast 20 % av skogsmarken är inventerad innebär att många fornoch kulturlämningar saknas i våra register. Hur ser hänsynen ut till dessa oregistrerade lämningar? Lämningar som enligt lag har ett lika starkt lagskydd som de som finns registrerade i FMIS eller Skog- och Historiadatabasen. 24

28 RAPPORT NR 13/2013 Litteratur/källförteckning Dolk Fröjd, C och Norman, P Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark. Skogsstyrelsen Rapport 9:2007. Eriksson, A, Lundh, G och Ulfhielm, C Hänsyn till Kulturmiljöer resultat från P Skogsstyrelsen Rapport 3:2012 Riksantikvarieämbetet Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport 2006:2 Svensson, L. Kvalitetskontroll av P0 år En kvalitetsgranskning av Skogsstyrelsens inventering av miljövärden före föryngringsavverkning. Dnr 2013/700 25

29 RAPPORT NR 13/2013 Bilagor Bilaga 1 Fältinstruktion för KP-inventering Bilaga 2 Inventeringsblankett Bilaga 3 Riksantikvarieämbetets kontrollinventering 26

30 Datum (13) Skogsenheten Cecilia Ulfhielm Bilaga 1 Instruktion för fältarbete med Kulturpolytax (KP) Datum Ändringsorsak Ansvarig Ny inventeringsmetod och ny Cecilia Ulfhielm instruktion Ändringar och kompletteringar Peter Norman Ändringar och kompletteringar Cecilia U Ändringar och kompletteringar Cecilia U Ändringar och kompletteringar Cecilia U Ändringar och kompletteringar Cecilia U G:\Användare\Kommunikationsenheten\Birgitta Nyberg\Rapporter för inläggning\cissis rapport\bilaga 1.docx

31 Skogsstyrelsen (13) Inledning F öljande instruktion beskriver inventeringsförfarandet vid Kulturpolytax (KP). KP är en del av Polytax, Skogsstyrelsens inventeringssystem för uppföljning av skogspolitikens två likställda mål i samband med föryngringsavverkning, produktion och miljö. I KP bedöms fasta fornlämningar som omfattas av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) och de intressen för kulturmiljövården som berörs av Skogsvårdslagen (1979:429) (SVL). I KP bedöms den hänsyn som skett vid slutavverkning och eventuell föryngring. Resultaten från inventeringarna ska kunna redovisas på ägarkategori, regionnivå och rike. KP har utvecklats för att kunna följa upp delmål 3 i Levande skogar och för att kunna följa upp kulturmiljövårdshänsynen efter slutavverkningen.

32 Skogsstyrelsen (13) Omfattning och tidpunkt Kulturpolytax är en årlig inventering. Objekten som skall inventeras är ett urval av de avverkningsanmälningar som berör kända och registrerade kulturlämningar. Det beräknas röra sig om ca 400 objekt per år, fördelade jämt mellan avverkningsanmälningar som berör fasta fornlämningar och avverkningsanmälningar som berör övriga kulturlämningar 1. Avverkningsanmälningar som berör både fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar får också förekomma. Fältarbetet i KP utförs på barmark och helst innan växtsäsongen. Lämplig inventeringstidpunkt varierar över landet. Arbetet ska vara genomfört och registretat i NAVET senast den 31 oktober. Resultatet av KP sammanställs och bearbetas av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och kommer preliminärt att presenteras under vintern året efter det att inventeringen genomförts. 1 Enligt kulturmiljövårdens begreppsapparat delas kulturlämningar in i fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar (ibland övriga kulturhistoriska lämningar). Fasta fornlämningar har skydd enligt KML medan övriga kulturlämningar inte har det. Exempel på övriga kulturlämningar är sådana intressen för kulturmiljövården som berörs av SVL.

33 Skogsstyrelsen (13) Arbetsprocess Förarbete Fältarbete Lottning Skapa identitet för objektet Uppgifter om objektet Inventering av objektet Bedömning av tillståndet för berörda lämningar Bortfall Analys av orsaker Registrering Information Anmälan Ärendehistorik Fältobservationer Annat Se lathund för registrering i Navet.

34 Skogsstyrelsen (13) Förarbete Ca 400 avverkningsanmälningar (= objekt) har valts ut genom lottning. Urvalet sker mot tre år gamla registrerade faktiska avverkningar i NAVET (Skogsstyrelsens IT-stöd för ärendehantering) som matchar träffar mot FMIS och/eller Skog & Historia-registret, jämt fördelade mellan avverkningsanmälningar som berör fasta fornlämningar och avverkningsanmälningar som berör övriga kulturlämningar Inför inventeringen ska relevant bakgrundsmaterial för de aktuella områdena framtagas såsom beskrivning av objekten, kartor, diareförda beslut, rådgivningar och avverkningsanmälningar m.m. Fältarbete Inventering av objektet Inventeraren besöker de avverkningsytor som omfattas av ärendet inklusive basvägen som går från hygget till avlägg vid väg. Berörda lämningar inventeras och i mån av tid avsöks avverkningsytan samt basvägen efter lämningar som inte har blivit registrerade tidigare. Om sådana påträffas ska dessa inventeras och registreras. Alla lämningar registreras med utgångspunkt från FMIS lämningstyplista 2. Lägstanivån för registrering är som status 1 i Skog och Historia registret. Vad skall inventeras? I de flesta fall är det inte något problem att bestämma vilka lämningar som skall inventeras (hygget). Det finns dock några situationer där bedömningen är svårare. - Lämning som helt omsluts av objektet men där träd lämnats på eller invid lämningen. - Lämning som delvis ligger på hygget - Lämning som angränsar till objektet - Villkorsområdets storlek 3. Bedömningen utgår alltid från hela lämningen om denna ingår i objektet. När situationen gäller villkorsområden måste vi alltid begära ut beslutet eller yttrandet från Länsstyrelsen.. Vanligen bedöms att en lämning som helt omsluts av objektet ska vara med i KP även om träd lämnats på eller invid lämningen Villkorsområdet är den del av fornlämningsområdet inom vilket särskilda villkor till skydd för fornlämningen gäller för skogsbruket.

35 Skogsstyrelsen (13) Om en lämning endast delvis ligger på hygget skall den del som ligger på hygget ingå i objektet. Om lämningen finns med på avverkningsanmäld yta men hyggesgränsen har flyttats för att undvika skador på lämningen ska den ingå i objektet. Ligger lämningen inom samma fastighet men på båda sidor om hyggesgränsen bedöms om skogen där lämningen ligger sparats av hänsynsskäl eller inte. Är det skog som nått lägsta slutavverkningsbar ålder (som skulle ha kunnat slutavverkas) ska hela lämningen ingå i KP. Om hyggesgränsen sammanfaller med gränsen mellan två ägare 4 skall endast den delen av lämningen som ligger på den slutavverkade ytan ingå i KP (en skogsägare skall inte hållas ansvarig vad som händer på annans mark). Vid mycket stora och yttäckande områden såsom röjningsröseområden, fäbodar etc och där de enskilda lämningarna inom fornlämningsområdet överstiger 10 lämningar redovisas endast hänsynen till hela området. Detta då det är mycket svårt både tids- och fältmässigt att registrera hänsynen till varje enskilt element. Instruktioner för ifyllande av blanketten Kulturpolytax Inventering efter skogliga åtgärder (PK) A. Identitet Samtliga uppgifter under identitet fås normalt automatiskt via Navet: - Län - Kommun - Socken - Fastighet - Polytaxärende - Relaterat avverkningsärende B. Uppgifter om objektet Här skriver ni in ert namn och datum för inventeringen - Anmäld areal ha - Inventeringsdatum - Inventerare C. Bortfallsorsak Bortfallsorsak ska alltid anges. För objekt som inventeras anges bortfallskod = 0. För objekt som inte kan inventeras anges bortfallsorsak enligt kodlista nedan. Under C anges bortfall som leder till att hela objektet faller bort. Bortfall redovisas alltid med fritext under G. Om objektet innehåller flera forn-och/eller kulturlämningar och en eller flera men dock ej alla lämningar är felaktiga eller inte påträffas redovisas dessa under bortfall i tabell I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. 4 Observera att två intilliggande fastigheter kan ha samma ägare och att bedömningen utgår från vem som äger skogen.

36 Skogsstyrelsen (13) Kod Beskrivning 0 Ej bortfall 1 Övergått till annan markanvändning, ange i fritext under G 2 Ej påträffad i samband med KP-inventeringen, ange i fritext under G 3 Felaktig registrerad forn- eller kulturlämning, ange i fritext under G 4 Annan orsak, ange i fritext under G D. Anmälan Notera om kulturmiljöhänsyn är redovisade på anmälan alternativt är adekvat redovisad på anmälan samt om kulturmiljöhänsyn framgår på karta i anmälan. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. Skillnaden mellan redovisad och adekvat redovisad kan vara om redovisningen i anmälan enbart är en bock i rutan för kulturmiljö eller om den är beskriven i fritext. Skillnaden kan också vara om någon eller all kulturmiljö på objektet finns redovisad. E. Ärendehistorik Notera om någon av följande aktiviteter återfinns på objektets ärendehistorik. Observera att kontakten, rådgivningen och fältbesöket ska avse fornoch/eller kulturlämningar. Möjlighet till fritextanteckning finns under G. - Skogsstyrelsen har haft kontakt med markägare/ombud om fornlämningar/övriga kulturlämningar - Rådgivningbekräftelse har skickats om fornlämningar/övriga kulturlämningar - Skogsstyrelsen har utfört fältbesök innan avverkning angående fornlämningar/övriga kulturlämningar F. Länsstyrelsebeslut Finns diariefört beslut från länsstyrelsen om skogliga åtgärder på eller invid fornlämningen? Kod Ja Nej Beskrivning Det finns ett diariefört beslut Det finns inte ett diarefört beslut G. Annat Här finns möjligheten till kommentarer, bla om anmälan, ärendehistorik och länsstyrelsebeslut. H. Hänsynsregistrering villkorsområde Under H redovisas den hänsyn som tagits till det villkorsområde som berör fornlämningen, här avses alltså inte den enskilda lämningen och fornlämningsområdet, den hänsynen redovisas under I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar. Om inte något villkorsområde har berörts utförs registrering enbart under I.

37 Skogsstyrelsen (13) Nr. Samtliga villkorsområden för fornoch kulturlämningar numreras. Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av villkorsområden enligt kodlista nedan. Ska åtföljas av kommentar under J. Kod Beskrivning 0 Ej bortfall 1 Övergått till annan markanvändning 2 Ej påträffad vid KP-inventeringen 3 Felaktigt registrerad forn- eller kulturlämning 4 Annan orsak, ange i fritext FMIS. Här redovisas fornlämningsnumret på den berörda lämningen SoH. Här redovisas Skog & Historia-nummer på den berörda lämningen Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen enligt kodlista nedan (se bilaga 1) Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt Antikvarisk praxis (se bilaga 2) Övriga företeelser eller kulturlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som Övrigt. Synlig. Här redovisas om lämningen är synlig Ange om lämningen är synlig ovan jord. Vissa lämningar är inte synliga ovan jord. Exempel på detta kan vara boplatser, skärvstensförekomster, kolupplag etc. Kod Ja Nej Beskrivning Lämningen är synlig ovan jord. Lämningen är inte synlig ovan jord Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. I kommentarfältet (J) kan arter anges. Kod Ja Nej Beskrivning På objektet finns ett biologiskt kulturarv På objektet finns inte ett biologiskt kulturarv Kulturstubbe. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med kulturstubbar.

38 Skogsstyrelsen (13) Kod Ja Nej Beskrivning Området är utmärkt med kulturstubbe Området är inte utmärkt med kulturstubbe KMV snitsel. Här anges om villkorsområdet har märkts ut med KMV snitsel Kod Ja Nej Beskrivning Området är utmärkt med KMV snitsel Området är inte utmärkt med KMV snitsel Areal. Här anges arealhänsynens omfattning Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. T.ex. om man har en 0,3 ha stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som skall registreras 0,2 ha. Kod Beskrivning Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 ha (100m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 ha (100m 2 ) Körskada. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Basväg. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. MB (markberedning). Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Avverkningsrester. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Plantering. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Vindfälle. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Avlägg. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14 Annan än skoglig. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med t ex anläggande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14 Annat. Här redovisas skador som uppkommit t ex i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14.

39 Skogsstyrelsen (13) J. Kommentar Om endast delar av fornlämningens villkorsområde har skador, är planterat eller nedrisat anges hur många % av området som är påverkat. Ange bästanivå upp till 50 % av området, dvs. om endast 10 % av området är nedrisat och resterande del risrensat ges betyg 1. Detta för att ett mindre misstag inte ska kunna fälla hela områdets hänsyn. I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar och fornlämningsområden Nr. Samtliga fornoch kulturlämningar samt fornlämningsområden numreras. Bortfall. Här redovisas eventuella bortfall av enskilda lämningar enligt kodlista nedan. Bortfall ska åtföljas av kommentar under J. Kod Beskrivning 0 Ej bortfall 1 Övergått till annan markanvändning 2 Ej påträffad vid KP-inventeringen 3 Felaktigt registrerad forn- eller kulturlämning 4 Annan orsak, ange i fritext FMIS. Här redovisas fornlämningsnumret på den berörda lämningen SoH. Här redovisas Skog & Historia-nummer på den berörda lämningen Antikvarisk bedömning. Här redovisas den antikvariska bedömningen enligt kodlista nedan (se bilaga 1) Lämningstyp. Här redovisas lämningstyp enligt Antikvarisk praxis (se bilaga 2) Övriga företeelser eller kulturlämningar där man inte vet vilken lämningstyp det rör sig om registreras som övrig. Synlig. Här redovisas om lämningen är synlig Ange om lämningen är synlig ovan jord. Vissa lämningar är inte synliga ovan jord. Exempel på detta kan vara boplatser, skärvstensförekomster, kolupplag etc.

40 Skogsstyrelsen (13) Kod Ja Nej Beskrivning Lämningen är synlig ovan jord. Lämningen är inte synlig ovan jord Biologiskt kulturarv. Här redovisas eventuellt biologiskt kulturarv. I kommentarfältet (J) kan arter anges. Kod Ja Nej Beskrivning På lämningen finns ett biologiskt kulturarv På lämningen finns inte ett biologiskt kulturarv Kulturstubbe. Här anges om forn- eller kulturlämningen har märkts ut med kulturstubbar. Kod Ja Nej Beskrivning Lämningen är utmärkt med kulturstubbe Lämningen är inte utmärkt med kulturstubbe KMV snitsel. Här anges om forn- eller kulturlämningen har märkts ut med KMV snitsel Kod Ja Nej Beskrivning Lämningen är utmärkt med KMV snitsel Lämningen är inte utmärkt med KMV snitsel Areal. Här anges arealhänsynens omfattning Observera att man anger den areal som är berörd av objektet. T.ex. om man har en 0,3 ha stor bebyggelselämning med gårdstun som endast till tvåtredjedelar ligger på hygget är den areal som skall registreras 0,2 ha. Kod Beskrivning Detalj Punktobjekt eller areal understigande 0,01 ha (100m 2 ) Areal Hänsynsytor/hänsynsområde som överstiger 0,01 ha (100m 2 ) Körskada. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Basväg. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. MB (markberedning). Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14.

41 Skogsstyrelsen (13) Avverkningsrester. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Plantering. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Vindfälle. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Avlägg. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Annan än skoglig. Här redovisas skador som inte är direkt kopplade till skogsbruk, men som uppkommit i samband med t ex anläggande av vindkraftverk och dragningar av kraftledningsgator. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. Annat. Här redovisas skador som uppkommit t ex i samband med stubbskörd, dikningar och hyggesbränningar. Hänsynen anges med betyg 1-4 enligt instruktionen på sidan 14. J. Kommentarer Här finns möjligheter till kommentarer, bla om det biologiska kulturarvet, bortfall mm. Om endast delar av fornlämningsområdet har skador, är planterat eller nedrisat anges hur många % av området som är påverkat. Ange bästanivå upp till 50 % av området, dvs. om endast 10 % av området är nedrisat och resterande del risrensat ges betyg 1.Detta för att ett mindre misstag inte ska kunna fälla hela områdets hänsyn. Kod Betyg 1 Beskrivning Ingen, alternativt positiv, påverkan på objektet. Preparatsvärdet är oförändrat och upplevelsevärdet (synbarheten) är oförändrat eller förbättrad. Inom ytstora kulturmiljöer som bedöms innehålla värdefulla kulturlager, får åtgärder, t.ex. markberedning, som bedöms skada dessa kulturlager, inte förekomma. Där det uppfattas som negativt för miljön får inte körspår som trängt ner marklagren under förnan förekomma. Plantering får inte förekomma om detta bedöms vara negativt för kulturmiljön. Inom de miljöer där det bedöms att markberedning och/eller plantering kan förekomma, skall denna utföras med hänsyn till miljöns enskilda element (husgrunder, vägar, terrasskanter etc.) på det sätt som beskrivs i betygsskalan.

42 Skogsstyrelsen (13) Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Liten negativ påverkan/ringa åverkan. Lämningarna är fortfarande synliga, väsentligen oskadade och deras form och karaktär är bibehållen. Ris kan ha lämnats på lämningarna, men dessa är fortfarande synliga. Körspår kan förekomma. På lämningar med känsligt preparatsvärde får körspåren som trängt ner till marklagren under förnan inte förekomma. På mindre känsliga lämningar (t.ex. sentida åkrar) kan djupare spår tolereras. Lämningen kan ha utsatts för tryck av en maskin om detta inte bedöms ha skadat lämningen. I konstruktioner är stenarnas läge i huvudsak oförändrade. Inom ytstora kulturmiljöer där markberedning, plantering och körspår ska undvikas, har detta skett i så ringa omfattning att detta endast har haft en liten negativ påverkan. Liten negativ påverkan/ringa åverkan behöver med undantag för överrisning inte åtgärdas. Negativ påverkan/skada En skada är reversibel Skador är tydlig yttre åverkan som inte förmodas påverka lämningens vetenskapliga informationsinnehåll men som förändrar upplevelsevärdet negativt och därför bör återställas. Exempel på skador är stenar som rubbats i utkanten av en gravanläggning, körspår, djupare än vad som angivits ovan (betyg 2).eller markberedningsspår som inte påverkar kulturlager och anläggningar i fornlämningsområdet. Även övertäckning, som måste åtgärdas t.ex. nedrisning som täcker lämningarna betraktas som skada. Stor negativ påverkan/grov skada. En grov skada är irreversibel. Åverkan bedöms som grov skada om den förmodas påverka lämningens eller ett fornlämningsområdes vetenskapliga informationsinnehåll. Exempel på grova skador är markberedningsskador i lämningen samt i kulturlager och anläggningar inom ett fornlämningsområde. Även marknivåförändringar som åstadkommits genom tryck av maskin och körskador som blottlagt kulturlager och anläggningar är grova skador. Som grova skador räknas också rotvältor som är indirekt orsakade av skogsbruket, t.ex. efter en stormfälld frötall som stått i en lämning och efter stormfälld skog på lämningar som ligger på en avverkningsyta och där ingen skyddszon med skog lämnats mellan lämningen och avverkningsytan. Grova skador bör undersökas arkeologiskt innan återställning.

43 KULTURPOLYTAX 1(2) Kulturpolytax Inventering efter skogliga åtgärder (KP) Bilaga 2 A. Identitet Län Kommun Socken Fastighet Polytaxärende Relaterat avverkningsärende B. Uppgifter om objektet C. Bortfallsorsak Anmäld areal ha Inventeringsdatum Inventerare D. Anmälan E. Ärendehistorik F. Länsstyrelsebeslut Hänsynen redovisad på anmälan Kontakt med markägare/ombud Ja Hänsynen adekvat redovisad på anmälan Rådgivningsbekräftelse Nej Hänsynen framgår på karta i anmälan Fältbesök G. Annat H. Hänsynsregistrering villkorsområde Nr Bortfall FMIS SoH Synlig Biologiskt kulturarv Kulturstubbe KMV snitsel Areal Körskada Basväg MB Antikvarisk Lämningstyp bedömning Avverkningsrester Plantering Vindfälle Avlägg Annan än skoglig Annat

44 Skogsstyrelsen Kulturpolytax Inventering efter skogliga åtgärder (KP) 2(2) I. Hänsynsregistrering enskilda lämningar och fornlämningsområden Nr Bortfall FMIS SoH Synlig Biologiskt kulturarv Kulturstubbe KMV snitsel Areal Körskada Basväg MB Antikvarisk Lämningstyp bedömning Avverkningsrester Plantering Vindfälle Avlägg Annan än skoglig Annat J. Kommentarer

45 Bilaga 3 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kontrollinventering av 2012 års Kulturpolytax

Visa mer