EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen Men också: Konkurrenskraftig energiförsörjning och säkrad välfärd

IEA, 2004: Bara 20% av energin inom EU-27 kommer från icke-fossila källor Nu vill EU fördubbla andelen!

Elbranschen studerade i fjol möjligheten att nå klimatmålen till rimlig kostnad.. Scenarios Efficiency & RES Supply Scenario Role of Electricity High Energy Efficiency New electro-technologies High Renewables Nuclear Option Carbon Capture and Storage

Role of Electricity: Satsning på klimateffektiv produktion och effektiv användning av el ger bästa ekonomi 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Kraftgenerering, TWh Oil RES Gas S olids Utsläpp, CO2/MWh 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20 t CO2 / MWh Role of Electricity 1000 Nuclear 0.10 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 0.00 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Barroso 2008-01-23: Responding to the challenge of climate change is the ultimate political test for our generation Översyn av handelssystemet för utsläppsrätter Fördelade nationella ansträngningar för att nå EU:s gemensamma mål för minskade utsläpp i övriga sektorer Mer förnybar energi för att underlätta uppnåendet av utsläppsmålen

Klimatfrågan angrips på två fronter.. Icke - handlande sektorn - ca 65 % av de svenska resp. 60 % av EU:s utsläpp av växthusgaser Innefattar: - Transportsektorn - Jordbrukssektorn - Bostäder och lokaler - Avfall - Industri och energi utanför handlande sektorn Handlande sektorn - ca 35 % av de svenska resp. 40 % av EU:s utsläpp av växthusgaser Innefattar: El- och värmeproduktion samt följande industrisektorer: - Raffinaderier - Järn och stål - Koksverk - Pappers- och massa - Mineral (cement, kalk, glas mm)

Hur hänger målen ihop? Target: -20% compared to 1990-14% compared to 2005 EU ETS -21% compared to 2005 non-ets sectors -10% compared to 2005 27 Member State targets, stretching from -20% to +20%

Gemensamt EU-mål för handlande sektorn Icke - handlande sektorn Hanteras nationellt Sveriges mål: 17 % jämfört med 2005, motsvarar 23 % jämfört med 1990 Handlande sektorn - Hanteras av EU Gemensamt EU-mål: 21 % jämfört med 2005

Nationella mål för icke-handlande sektorn tillsammans 10% Land Mål Sverige -17 % Danmark -20 % Finland -16 % Tyskland -14 % Frankrike -14 % Spanien -10 % Italien -13 % Storbritannien -16 % Portugal +1 % Land Mål Grekland -4 % Estland +11% Polen +1% Ungern +10 % Irland -20 % Lettland +15 % Tjeckien +9 % Bulgarien +20 % Rumänien +19 %

Klimatmålen: Svensk Energi anser Klimatfrågan är prioritet nummer 1 och vi stödjer EU:s ambitioner. Bra att långsiktigheten betonas EU:s övriga energi- och klimatpolitik bör utformas så att den stödjer klimatmålet Det är positivt att handlande sektorn hanteras för sig och får ett eget mål Elen har en nyckelroll för att vi skall kunna nå klimatmålet

Land Förnybarhetsdirektivet totalt en ökning från 8,5 till 20% Nationella mål, ett axplock: Mål Sverige 49 % Danmark 30 % Finland 38 % Tyskland 18 % Frankrike 23 % Spanien 20 % Italien 17 % Storbritannien 15 % Portugal 31 % Land Mål Grekland 18 % Estland 25 % Polen 31 % Ungern 13 % Irland 16 % Lettland 23 % Tjeckien 13 % Bulgarien 16 % Rumänien 24 %

Förnybarhetsdirektivet Svensk Energi anser Varje satsad Euro skulle ge mer förnybart om handel tilläts fullt ut! Det är därför olyckligt att EU inte utnyttjar möjligheterna till synergier inom EU bättre Kostnaden för att nå EUs mål blir p.g.a. detta betydligt högre än den skulle behövt bli Att öppna för mer handel med förnybart värde skulle minska den totala kostnaden

Förnybarhetsdirektivet Svensk Energi anser Att skapa ett geografiskt utvidgat elcertifikatsystem i exempelvis Norden skulle ge synergieffekter och kunna tjäna som ett positivt exempel i EU Sveriges mål är utmanande och elbranschen har en spännande utmaning framför sig Förändringar krävs effektivare tillståndsprocesser och översyn av stödsystem för förnybart

Hur kan elbranschen bidra? 1 - sänkta utsläpp Reducera utsläppen från transportsektorn (43% av de nationella utsläppen) Järnvägstransporter, effektivare bilar, hybridteknik, laddhybrider, förnybara bränslen Reducera utsläppen från industrin (13%) Elektrifierade processer, värmepumpar, fjärrvärme m.m. Effektivare och in i bubblan Reducera utsläppen från bostäder och service (12%) Värmepumpar, fjärrväme. Effektivare och in i bubblan

Hur kan elbranschen bidra? 2 effektivare användning Modern teknik kan effektivisera elanvändningen i många applikationer, ex.vis: Belysningssektorn: Potentiell effektivisering 7-10 gånger Hushållsapparater: Potentiell effektivisering 3-4 gånger Motordrifter: Potentiell effektivisering 1,5-2 gånger

Hur kan elbranschen bidra? 3 tillförsel av klimateffektiv energi Vindkraft ökning med 15-20 TWh Vattenkraft ökning med 0-5 TWh Kraftvärme ökning med 7-14 TWh Kärnkraft ökning med 8 TWh Sammanlagt bidrag till EU:s mål 30-45 TWh Stora tillskott, stort investeringsbehov

Vilka hinder och faror finns? Intressekonflikt: Förnybarhetsmålet kan hindra utveckling av kärnkraften Tillståndsfrågan: Svårt att få tillstånd och acceptans för ny elproduktion. Långa processtider Nätstrukturen: Ny produktionsstruktur ställer stora krav på transmissionsnäten Skattepolitiken och investeringsklimatet: Produktionsskatter på koldioxidsnål teknik sänder otydliga signaler i ett läge när stora investeringar krävs

Utmaning: Ekonomin Konkurrenskraftig el fås ur konkurrenskraftiga kraftverk Utnyttja Sveriges potential att bidra med klimateffektiv och konkurrenskraftig el Bygg förnybar kraft där förutsättningarna är de bästa se över handelsmöjligheterna (ex.vis nordiskt certifikatsystem)

Tack! bo.kallstrand@svenskenergi.se