Miljörapport Gärstadverket LINKÖPING

Miljörapport 2011 Gärstadverket LINKÖPING

Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET 4 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 5 2.3.1 EL OCH VÄRMEPRODUKTION 5 2.3.2 GÄRSTADVERKET 5 2.3.2.1 Pannorna 1 3 5 2.3.2.2 Panna 4 6 2.3.3 MILJÖUPPFÖLJNING 8 2.4 RENINGSUTRUSTNING 9 2.4.1 PANNORNA 1 3 9 2.4.2 GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA 1 3 9 2.4.3 PANNA 4 11 2.4.3.1 Torr rökgasrening 11 2.4.3.2 Våt rökgasrening 11 2.4.3.3 Kondensatvattenrening 11 2.4.4 SOTNING 11 2.5 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 13 2.5.1 BESLUT OCH VILLKOR 13 2.5.2 FÖRESKRIFTER 13 3 MILJÖBERÄTTELSE 14 3.1 MILJÖPÅVERKAN 14 3.1.1 AVFALLSPANNORNA 14 3.1.2 GASTURBINEN 14 3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 14 3.2.1 RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 15 3.2.1.1 Riskanalys 15 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete 15 3.2.1.1 Transportutredning 16 3.2.1.2 Övrigt 16 3.3 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 16 3.3.1 ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING 16 3.3.2 AVFALLSBRÄNSLEN 17 3.3.2.1 Proveldning av farligt avfall 18 3.3.2.1.1 Proveldning av kasserade fyllkroppar 19 3.3.3 FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 19 3.3.3.1 Eldningsolja 19 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening 19 3.3.4 3.3.5 HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR 20 20 3.3.5.1 Insprutning av vatten i panna 4 för reduktion av NO x 20 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 1

3.3.5.2 Byta av filterslangar vid förbränningslinje 2 och 3 20 3.3.5.3 Ny skrubber planeras till förbränningslinje 1 3 20 3.3.6 STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING 20 3.3.6.1 Störning vid uppstart av förbränningslinje 4 20 3.4 KONTROLLRESULTAT 21 3.4.1 SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT 9 21 3.4.1.1 Dioxinmätning 21 3.4.1.2 Bullermätning 21 3.4.2 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING 21 3.4.2.1 Utbyte av instrument för rökgasanalys 21 3.4.2.2 Mätfelsdygn panna 4 21 3.4.2.3 Emissionsuppföljning 22 3.4.3 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 22 3.4.3.1 Utsläpp till luft 22 3.4.3.2 Utsläpp till vatten 22 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 22 3.4.4 BESIKTNINGAR SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 22 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat 23 3.4.4.2 Gasturbinanläggningen 23 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 24 4.1.1 VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET 24 4.1.2 VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 28 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska Verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Principskiss rökgaskondensering, vattenrening och askbehandling, panna 1 3, 1 sid. Bilaga 4: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 2 sid. Bilaga 5: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 8: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 4 sid. Bilaga 9: Avfallshantering 2011, 1 sid. Bilaga 10: Kemikalieförbrukning 2011, 1 sid. Bilaga 11: Kontrollrapport köldmediehantering, 5 sid. Bilaga 12: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 2011, 1 sid. Bilaga 13: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 14: Övervakning av regler enligt NFS 2002:28, 3 sid. Bilaga 15: Transportutredning 2011, 2 sid G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 2

1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004 9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580 124 02 Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckningar Kallerstad 1:62, Kallerstad 1:58 Kommun Linköping Huvudbransch och kod 90.200 Övriga branscher och koder 90.180 Koder enligt EG förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen 2008 04 24 Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater Nord: 6479300, Ost: 1491200 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Frida Efternamn Sveider Telefonnummer 013 20 93 16 E postadress frida.sveider@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Olle Efternamn Svanfeldt Telefonnummer 013 20 81 86 E postadress olle.svanfeldt@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 3

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2011 av ett moderbolag samt tio dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi, dit Gärstadverket hör, var 2011 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Kallerstad 1:62, och sedan våren 2007 även på fastighet Kallerstad 1:58 där fjärrvärmekylaren är placerad. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. För området gäller en detaljplan tagen av kommunfullmäktige i Linköpings kommun 2002 10 29 och som vann laga kraft 2002 12 02. I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. Dagvatten från området och renat rökgaskondensat från Gärstadverket leds via Mörtlösadiket till Stångån. Sanitärt avloppsvatten och spillvatten från anläggningarna avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 4

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El och värmeproduktion Tekniska Verkens fjärrvärmeproduktion sker via produktion i egna anläggningar, med basproduktion i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket, och spets och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Även produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer. 2.3.2 Gärstadverket Gärstadverkets äldre del består av tre avfallseldade ångpannor, pannorna 1 3, som byggdes i tre etapper. Panna 1 togs i drift 1981, panna 2 1982 och etapp 3 1984. Under 1994 togs en gasturbinanläggning i drift för elproduktion. År 1996 höjdes pannornas effektivitet samtidigt som rökgasreningen förbättrades i och med att en gemensam rökgaskondenseringsanläggning för de tre pannorna installerades. Under 2004 färdigställdes Gärstadverkets fjärde avfallspanna som har en panneffekt på 68 MW, samt rökgaskondensering med värmepump som ger ytterligare ca 15 MW värme. Möjlighet till elproduktion finns genom en mottrycksturbin som ger ca 19 MW eleffekt. Under 2006 har förbränningslinjerna 2 och 3 upprustats, pannorna 2 och 3 och efterföljande spärrfilter har bytts ut mot nya motsvarigheter. Reningsutrustningen vid pannorna 1 3 har under 2006 kompletterats med ett dioxinfilter. Under 2007 samt 2008 har även förbränningslinje 1 rustats upp, pannan fick nya panelväggar i nedre delen och slaggtråget byttes ut samt två stödoljebrännare installerades. Även spärrfiltret tillhörande panna 1 byttes ut under perioden. En ångturbin installerades 2010 vid förbränningslinje 1 3 för att kunna öka elproduktionen. Under samma år kompletterades reningen av rökgaskondensat vid förbränningslinje 1 3 med ett reningssteg för ammonium. 2.3.2.1 Pannorna 1 3 Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1 3 utnyttjas för värme och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Elproduktion kan ske på två sätt, med en ångturbin där ånga från pannorna 1 3 används direkt för elproduktion eller med gasturbinanläggningen. Vid elproduktion med gasturbinen överhettas ånga från de avfallseldade pannorna i gasturbinens avgaspanna och leds sedan vidare till en ångturbin. Elproduktionen sker i en generator som drivs av gasturbinen och ångturbinen via en gemensam axel, se Figur 1. Figur 1 Gasturbinanläggning 1. Ångturbin 2. Elgenerator 3. Gasturbin Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 2. Med avfallspannor, rökgaskondensering samt gas och ångturbin blir den totalt genererade effekten vid denna del av Gärstadverket ca 50 MW el och ca 100 MW värme. Om ångturbinen används istället för gasturbinanläggningen kan ca 10 MW el produceras och ca 100 MW värme. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 5

Alternativ A: Avfallspannor 1 3, 75 MW Ångturbin Värmeeffekt 65 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Effekt, 10 MW Alternativ B: Avfallspannor 1 3, 75 MW Olja, 75 MW Gasturbin Värmeeffekt 85 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Eleffekt, 50 MW Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1 3. 2.3.2.2 Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se Figur 3. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. Beroende på väderlek och energiplanering kan sedan rökgaserna ledas till en värmepump för att utvinna mer energi ur rökgaserna. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1 3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik. Panna 4 är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 6

Avfallspanna 4, 68 MW Ångturbin Eleffekt, ca 19 MW + ca 2 MW* Värmeeffekt ca 49 MW + 15 MW rökgaskondensering och värmepump Figur 3 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1 3, se avsnitt 2.3.2.2. Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 4 och reningsstegen visas i Figur 7. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 7

Figur 4 Processbild Gärstadverket förbränningslinje 4. 2.3.3 Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan, tim och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i NFS 2002:28 startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 8

Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Pannorna 1 3 Figur 5 Processbild förbränningslinjerna 1 3 1. Bunker 7. Rökgasåterföring 13. Rökgaskondensering 2. Kran 8. NOx reduktion 14 Luftuppfuktning, 3. Eldstad 9. Absorbenter rökgaskylning och 4. Lufttillförsel 10. Textilfilter svavelrening 5. Asksläckningstråg 11. Rökgasfläktar 15. Kondensatrening 6. Ångdom 12. Skrubber 16. Miljömätning För att sänka halten kväveoxider injiceras urea i eldstaden. Rökgasreningen på avfallspannorna består av textilt spärrfilter med kalk och koldosering för avskiljning av partiklar, partikelbundna metaller, dioxiner och i viss mån försurande ämnen samt rökgaskondensering med skrubber för avskiljning av försurande ämnen, i huvudsak väteklorid, och ytterligare avskiljning av metaller. Svavelrening sker i ett avslutande steg i rökgaskondenseringen. Vattnet från rökgaskondenseringen renas innan det släpps till recipient, se även bilaga 3. Den gemensamma rökgasreningen efter pannorna 1 3 avslutas med ett dioxinfilter, placerat efter rökgaskondenseringen. Dioxinfiltret innehåller ADIOX fyllkroppar. De renade rökgaserna från de avfallseldade pannorna går ut via en gemensam skorsten, 66,15 m över Roxen, med en gemensam pipa för alla pannor. 2.4.2 Gasturbinanläggningen vid pannorna 1 3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se figur 6. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 9

Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalitet. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 6 Processbild gasturbinanläggningen G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 10

2.4.3 Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna 4. 2.4.3.1 Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk och koldosering, se figur 7. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. 2.4.3.2 Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, kondenseringsanläggningen, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättslösliga salter. Det andra steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se figur 7. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen. 2.4.3.3 Kondensatvattenrening Vattnet som avleds från den våta rökgaskondenseringen renas i en vattenreningsprocess som består av neutralisering, fällning, flockning, sedimentering och avdrivning av ammoniak. Under processen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4). Det utkondenserade vattnet från värmeåtervinningssteget leds från kondensattanken till slutbehandlingen i vattenrenings processen, se figur 7. Slutbehandling av vattnet sker via filtrering i ett sandfilter och ett aktivt kolfilter, sedan släpps det renade vattnet till Mörtlösadiket. 2.4.4 Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2 4 ångsotas. Pannorna 2 och 3 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på alla pannor sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 11

Figur 7 Processbild för reningssteg i förbränningslinje 4 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 12

2.5 Gällande föreskrifter och beslut 2.5.1 Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 2008 01 31 Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av koldioxid. 2008 04 24 Miljödomstolen Tillstånd till att bedriva befintligt kraftvärmeverk på (M 796 07) fastigheterna Kallerstad 1:58 (kylaren) och Kallerstad 1:62 (Gärstadverket). Förbränning av högst 420 000 ton avfall samt bränslen som räknas upp i 4 punkterna 1 4 i förordningen 2002:1060 om avfallsförbränning och andra fasta bränslen med biologiskt ursprung utan mängdbegränsning. 2009 06 16 Länsstyrelsen Installation och drift av ångturbin för elproduktion vid panna 1 3 Gärstadverket. 2010 01 18 Jordbruksverket Beslut om risk och erfarenhetsklassning samt årsavgift 2010. Vid risk och erfarenhetsklassning (enl. bilaga 1 och 2 i SJVFS 2007:2) har Gärstadverket erhållit riskklass 5 (riskklasser 1 5, där 1 är högst) Erfarenhetsklass C (erfarenhetsklasser A D där D är den lägsta.) 2010 03 12 Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att installation och drift av ammoniumstripper och vattenreningslinje enligt anmälan ryms inom ramen för gällande tillstånd. 2010 03 22 (M 4145 08) 2011 12 20 (M 3405 11) Med rättelse/komplettering 2011 12 30 Miljööverdomstolen Miljödomstolen MÖD uppskjuter villkor om NH4 N i utgående vatten från rening av rökgaskondensat. Redovisning av erfarenhet och förslag till slutliga villkor ska lämnas in senast 1 september 2011. Prövotiden avslutas och slutliga villkor ges för utsläpp av ammoniumkväve (NH 4 N) i utgående vatten från rening av rökgaskondensat. Rättelsen av såg villkor 14. De anmälningar som gjorts enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd redovisas i tabell 2. Tabell 2 Anmälningar Datum 2011 01 20 2011 12 27 Anmälningen avser Anmälan om proveldning av kasserade fyllkroppar från Gärstadverket Rapport av proveldning av kasserade fyllkroppar från Gärstadverket 2011 08 31 Till Växjö tingsrätt, Mark och miljödomstolen Inlämnad prövotidsutredning angående utsläpp av ammoniumkväve efterfrågad i Mål M 796 07, se ovan. 2.5.2 Föreskrifter Gärstadverkets fyra avfallseldade pannor omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (2002:28). En redovisning av hur avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 13

uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga 14. Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, och dess vägledning specificerar en metod för hur årsmängder ska beräknas när mindre än värden förekommer. Denna metod har använts för värden som rapporteras i miljörapportens emissionsdeklaration. Tekniska Verken har dock sedan tidigare använt beräkningsmetoden där mindre än värdet vid summering ersätts av samma värde, vilket ger en överskattning av totala mängden. Detta medför att årsmängder kan skilja mellan emissionsdeklarationen och andra bilagor i denna miljörapport. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2011, i enlighet med 4 punkterna 10 16, finns i bilaga 13 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2011 finns i nedanstående avsnitt 3. 3.1 Miljöpåverkan 3.1.1 Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen. Avfall består, enligt en branschutredning, av biobränsle till ca 85 %, och förbränningen medför därmed ett måttligt bidrag till växthuseffekten. 3.1.2 Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan år 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 samt från och med 2010 kvalitets och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive OHSAS 18001. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2011 är Jämn kvalitet på bränsle till pannorna. Under hösten 2011 startade ett intensivt arbete för att förbättra bränslekvalitén, detta innefattar bland annat förbättrad kommunikation mellan samtliga som är inblandade i avfallshantering och förbränning inom Division Energi. Målet följs upp genom nyckeltalet, antal liter EO1/ton eldat avfall målvärdet var satt till 3,0 liter EO1/ton eldat avfall och resultatet för 2011 är 3,6 liter EO1/ton eldat avfall. Ett annat mål för Gärstadverket under 2011 var att öka mängden farligt avfall som omhändertas i Gärstadverket, målet var att omhänderta större mängder jämfört med 2010 vilket också uppnåddes. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 14

Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalys för Gärstadverket med avseende på yttre miljö och brand utfördes under 2008 respektive 2011. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt 3.2.1.1, 3.3.5 och i bilaga 13. 3.2.1 Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete 3.2.1.1 Riskanalys I företagets rutin för riskhantering föreskrivs att en riskanalys ska göras regelbundet. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på yttre miljö och brand för anläggningsdelen med pannorna 1 3 under år 2011 samt för anläggningsdel med panna 4 under år 2008. Riskanalys med avseende på arbetsmiljö har genomförts under 2009. Se även bilaga 13. 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematisk brandskydd, har det under 2011 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. Flera åtgärder har genomförts under året för att öka personalens medvetenhet kring risker i vår arbetsmiljö. Bland annat har en praktisk kemikalieutbildning genomförts för personalen på Gärstadverket under 2011. Hälften av personalen har under året även genomgått en grundkurs i arbetsmiljö, utbildningen är inplanerad för resterande personal under 2012. Brandskyddskontrollanter har under 2011 genomgått utbildning för att utveckla och effektivisera det systematiska brandskyddsarbetet. Skyddsombuden har varit på studiebesök på Sundströms Safety för att få öka förståelse av vikten att använda skyddsutrustning. Under 2011 har Säkerhetsföreskrifterna för de olika anläggningarna uppdaterats och översats till engelska, de finns nu också tillgängliga i samband med den obligatoriska datorbaserade säkerhetsutbildningen, SSG Entre. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 15

Eventuella arbetsskador eller tillbud, och även förslag till förbättringsåtgärder, lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet i Centuri. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt. 3.2.1.1 Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass som är en viktig faktor för att minimera antalet transporter. För att minimera mängden interna transporter har logistiken inne på området förbättrats så att material inte behöver flyttas lika många gånger. Även nya översiktskartor och skyltning av lagerplatser förenklar för chaufförerna att hitta rätt, under 2011 har skyltningen även utökats till våra avfallslager. Detta är en del av ett pågående arbete med att ta fram en ny bränsledatabas. Under 2011 har arbete skett för att byta ut den sista kvarvarande lastbilen med Euro 3 klassning till en ny bil med Euro 5 klassning. Vid den upphandling av transporter som genomfördes 2011 ställdes krav på att bilarna ska vara Euro 5 klassade eller bättre. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga 15. 3.2.1.2 Övrigt Vad gäller miljöförbättrande arbete pågår kontinuerliga förbättringar enligt de målsättningar som definierats i miljöledningssystemet enligt ISO 14001. Under 2011 har miljöutbildning 1 genomförts för nyanställda och personer som tidigare inte haft möjlighet att delta. Miljömål specifika för Gärstadverket finns, se exempel ovan, avsnitt 3.2. 3.3 Drift och produktionsförhållanden 3.3.1 Energiproduktion och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2011 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 5. Under året producerades 1 031,4 GWh värme och 116,4 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under 2011. Fjärrvärmekylaren var i drift 1 697 timmar och under den tiden har 58,4 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2011 visas i tabell 1 och 2. Motsvarande värden för 2010 visas inom parentes. Tabell 1 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2011 (pannorna 1 4) Avfall Trä Summa 379 394 ton (377 533) 17 465 ton (16 119) 396 859 ton (393 652) 95,6 % 4,4 % Tabell 2 Bränsleförbrukning eldningsolja 2011 Eldningsolja 1 gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1 4) Nm3 23 (2 689) 1363 (1008) G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 16

Under 2011 har farligt avfall enligt Tabell 3 förbränts i Gärstadverket. Tabell 3 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2011 Kapitel Benämning Tillstånd att EWC kod Förbränt avfall (kg) förbränna (kg/år) 7 Avfall från organisk kemiska processer 5 000 000 07 01 11* 07 02 08* 07 07 08* Summa 59 740 30 920 30 920 121 580 8 Avfall från tillverkning, formulering, 10 000 000 08 01 11* 8 200 distribution och användning av 08 01 13* 851 880 ytbeläggningar, lim, fogmassa och tryckfärg 08 04 09* 14 620 Summa 874 700 11 Avfall från kemisk ytbehandling och 11 01 16* 3 620 ytbeläggning av metaller och andra 50 000 11 01 98* 18 200 material; hydrometallurgiska processer, exklusive järnmetaller Summa 21 820 12 Avfall från formning samt fysikalisk 15 000 000 12 01 07* 98 570 och mekanisk ytbehandling av 12 01 09* 37 800 metaller och plaster 12 01 14* 11 200 12 01 18* Summa 178 644 326 214 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 10 000 000 13 02 05* 13 05 02* 13 07 01* Summa 131 580 7 500 52 860 191 940 15 Förpackningsavfall; absorbermedel, 7 000 000 15 01 10* 1 840 torkdukar, filtermaterial och 15 02 02* 288 932 skyddskläder som inte anges på annan plats Summa 290 772 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen 5 000 000 16 07 08* 16 10 03* Summa 693 140 102 510 795 650 17 Bygg och rivningsavfall 7 000 000 17 02 04* 1 414 460 20 Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner 15 000 000 20 01 27* 20 01 37* Summa 31 500 12 329 020 12 360 520 Total mängd farligt avfall som har förbränts 2011 är 16 400 ton. Villkoret för förbränd mängd farligt avfall har därmed uppfyllts. 3.3.2 Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna 420 000 ton avfall varav 50 000 ton farligt avfall. Utöver detta även bränsle G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 17

med annat slag av biologiskt ursprung. Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara 9 200 m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3) respektive 10 000 m 3 avfall. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovkontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. I domens domsbilaga 1, listas de icke farliga avfall som TVAB har för avsikt att INTE förbränna. Sommaren 2011 togs en lista fram som förtydligar de ICKE farliga avfall som TVAB har tillstånd att förbränna. 3.3.2.1 Proveldning av farligt avfall Utifrån karaktären på det farliga avfallet har det delats in i en av sju farligt avfalls grupper. Varje grupp har proveldats innan arbetsgruppen för förbränning av farligt avfall godkänt gruppen för fortsatt förbränning. En proveldning av en ny grupp av farligt avfall föregås alltid av ett grundligt bedömningsoch planeringsförfarande. Denna bedömning och planering utförs i en arbetsgrupp för förbränning av farligt avfall. Arbetsgruppen består av representanter från områdena mottagning & förbehandling, kundkontakter, miljö samt personal som arbetar med drift av avfallsanläggningen respektive förbränningsanläggningen. Gruppen innehar därmed en bred kompetens inom aktuellt kunskapsområde. När en ny typ av farligt avfall blir aktuell för eventuell förbränning gör gruppen en bedömning av avfallets lämplighet för förbränning i Gärstadverket genom att utifrån gällande tillstånd och andra krav utvärdera bl.a. avfallets egenskaper så som t.ex. värmevärde, lämpligt inblandningsförfarande och eventuell förbehandling. Bedömningen bokförs i ett protokoll. Typgrupperna som används i bedömningen är: Grupp 1 Oljehaltigt avfall Grupp 2 Lösningsmedelsavfall Grupp 3 Färg lim lackavfall Grupp 4 Trä innehållande farliga ämnen Grupp 5 Absorbenter/filter innehållande farliga ämnen Grupp 6 Koncentrat/slam innehållande farliga ämnen Grupp 7 Fast brännbart avfall innehållande farliga ämnen Under själva proveldningen studeras drift och utsläppsparametrar med extra noggrannhet. När proveldningen är avslutad och utvärderad av arbetsgruppen skrivs en rapport. Arbetsgruppen drar även en slutsats kring lämpligheten att framöver förbränna denna typ av farligt avfall i Gärstadverket. För förbränning av farligt avfall finns bland annat rutiner för: Mottagning av farligt avfall Proveldning, godkännande Beredning av bränsleblandningen på förbehandlingen Uppföljning av mängder, ewc kod G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 18

3.3.2.1.1 Proveldning av kasserade fyllkroppar Syftet med proveldningen var att ge underlag till att i en ansökan hos Miljödomstolen lägga till avfallskoden 19 01 07 i Gärstadverkets miljöbalkstillstånd. TVAB bedömde att fyllkropparna klassas som farligt avfall och att det miljömässigt bästa sättet att ta om hand fyllkropparna är förbränning vid en sådan temperatur som säkerställer att dioxinerna förstörs. Proveldningen utfördes på en bränslemix bestående av tidigare balat avfall och fyllkroppar. Bränslemixen eldades vid både pannorna 1 3 och panna 4. Utöver anläggningarnas kontinuerligt registrerande instrument genomfördes mätning av metaller och dioxin med hjälp av extern mätfirma vid proveldningstillfället. Beredning och hantering av bränslemix samt resultatet från emissionsmätningarna vid proveldningarna visar att förbränning av fyllkroppar fungerar väl. Pannorna fungerade normalt och mätningarna visar normala halter av emissioner. Ärendet har rapporterats till länsstyrelsen, 2011 12 27. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 10 visas en sammanställning av anläggningens användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. 3.3.3.1 Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1 4 eldas med eldningsolja 1. Två stycken oljetankar med volymen 1500 m 3 vardera finns vid pannorna 1 3. Oljetankarna är invallade och invallningen rymmer 650 m 3, vilket är maximal förvaringsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och urpumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m 3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan de två stora oljetankarna och den mindre finns en ledning. Olja fylls i de två stora tankarna och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid de två stora oljetankarna finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tankarna. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen. 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen doseras en 25 % ig vattenlösning av ammoniak. Ammoniaken förvaras i en invallad tank ovan jord. Ammoniaktankens volym är 44 m 3. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Ammoniaktanken och dess invallning är försedd med nederbördsskydd. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1 4, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i tre cisterner. Släckt kalk och aktivt kol till rökgasreningen förvaras i cisterner. Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 respektive ca 60 m 3. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m 3, tankarna är dubbelmantlade. Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Kemikalier som utöver ovan används i driften är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1 3. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 19

Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1 3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol. 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning för utsortering av metaller och återvinning när så är möjligt, annars deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska Verkens egna deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga 9. 2009 utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat, utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska Verkens egen metalhydroxiddeponi vilket har gjorts sedan 2010. Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga 9. 3.3.5 Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar 3.3.5.1 Insprutning av vatten i panna 4 för reduktion av NO x Under 2011 påbörjades försök med vatteninsprutning i eldstaden på panna 4 för att stabilisera temperaturen och på så vis minska NO x bildningen vid förbränning. Försöken föll väl ut och NO x halterna minskade vilket har resulterat till att vatteninsprutning i eldstaden nu sker i permanent drift. 3.3.5.2 Byta av filterslangar vid förbränningslinje 2 och 3 Under den årliga revisionen 2011 byttes samtliga filterslangar i de textila spärrfiltren efter panna 2 och 3. 3.3.5.3 Ny skrubber planeras till förbränningslinje 1 3 Under året 2011 har utformningen av en ny skrubber till förbränningslinje 1 3 planerats. Den nya skrubbern kommer att ersätta den befintliga och bli en trestegs fyllkroppsskrubber liknande den vid förbränningslinje 4. Avskiljningen av bl a svavel kommer att förbättras med den nya skrubbern. Projektering och upphandling av skrubbern har skett under 2011 medans byggnad och driftsättning planeras till 2012. Förändringen har kommunicerats i samband med den prövotidsutredning som lämnades till Växjö tingsrätt, Mark och miljödomstolen 2011 08 31. 3.3.6 Störningar i driften av renings och produktionsanläggning 3.3.6.1 Störning vid uppstart av förbränningslinje 4 Under ett dygn i juli uppstod förhöjda värden av suspenderat material i kondensatet från förbränningslinje 4. I samband med uppstart av pannan och vattenreningen uppstod stora ph variationer i vattenreningen. Detta resultera i en förhöjd halt av suspenderat material på 640 mg/l under uppstartsdygnet i relation till den övre halten i Naturvårdsverkets föreskrift (2002:28) om avfallsförbränning. Detta resulterade även i ett förhöjt månadsmedelvärde för juli, 76 mg/l. Miljöpåverkan är dock liten då flödet uppgick till knappa 22 m 3 det aktuella dygnet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 20

3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. NFS 2002:28. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive NFS 2002:28 har också utförts under 2011, se avsnitt 3.4.4. 3.4.1.1 Dioxinmätning Parallellmätning av dioxin utfördes vid förbränningslinje 4 2011 03 02. Dessa båda prover har analyserats av två olika laboratorier och överensstämmelsen är mycket god. I och med detta har ärendet från 2010 avslutats. 3.4.1.2 Bullermätning Bullermätning i det nybyggda turbinhuset vid panna 1 3 genomfördes under 2011. Mätningen resultera till att det nu är påbud att använda hörselskydd i den anläggningsdelen. 3.4.2 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 8. Under 2011 genomfördes QAL2 enligt SS EN 14181:2004 vid den gemensamma mätpunkten för pannorna 1, 2 och 3 för parametrarna NO x, CO och HCl. Vid panna 4 genomfördes QAL2 för parametrarna NO x, SO 2, HCl, stoft och TOC under 2011. Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2011 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under NFS 2002:28. 3.4.2.1 Utbyte av instrument för rökgasanalys Under 2011 installerades ett nytt instrument för mätning av NH 3 vid respektive panna 1, 2 och 3. Det nya instrumentet har samma mätmetod, laserdiod, som det tidigare instrumentet. Mätinstrumentet för rökgasanalys vid avgaspannan har bytts ut till ett instrument med mätmetoden FTIR spektrometri. Instrumentet mäter parametrarna NH 3, CO, NO 2, NO, N 2 O och O 2. 3.4.2.2 Mätfelsdygn panna 4 Vid fyra tillfällen under året 2011 har mätfelsdygn uppkommit. Den 20 april vid panna 1 3 var orsaken störningar i mätinstrumenten för luft. Den 23 juni berörde också pannorna 1 3, då i samband med att ett test genomfördes för att se om instrumentet för panna 1 kan användas till den gemensamma mätningen för pannorna 1 3, detta för att kunna öka redundansen vid eventuella problem med ordinarie instrument. Den 21 oktober berördes samtliga fyra pannor på grund av problem med överföring av data från styrsystemet till miljöuppföljningssystemet. Den 14 december uppkom mätfelsdygn för panna 1 3 på grund av problem med kommunikationen mellan instrumenten och styrsystemet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 21

3.4.2.3 Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö och processinstrument, se avsnitt 2.3.3. Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracle databas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1 3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. Från och med den 28 december 2005 gäller förordningen (SFS 2002:1060) och föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. Uppföljning av där i villkorade parametrar sker enligt krav. 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp 3.4.3.1 Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 5. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 6 respektive 7. Bilaga 12 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, smp. 3.4.3.2 Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1 3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 finns online mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga 4. 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Mörtlösadiket muddrades senast under 2005. Massor från områden nära utsläppspunkt för rökgaskondensat deponerades på Gärstad avfallsanläggning enligt överenskommelse med Länsstyrelsen. 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt avfallsförbränningsdirektivets krav NFS 2002:28, på de avfallseldade pannorna, samt en gång per år på gasturbinen vid längre drifttid än 3 veckor per år. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som beskrivna i kalibrerstandarden SS EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga 11. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 22

Under 2011 har distriktsveterinären utövat tillsyn av mottagning, hantering och förbränning av animaliska biprodukter. 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat Två emissionsmätningar enligt NFS 2002:28 har utförts på respektive anläggning under 2011. För förbränningslinje 1 3 genomfördes emissionsmätningarna 2011 04 20 respektive 2011 10 04. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. För förbränningslinje 4 genomfördes emissionsmätningarna 2011 04 21 respektive 2011 10 05. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt NFS 2002:28 vid båda emissionsmätningarna. Den årliga jämförande mätningen av NO x och O 2 genomfördes vid panna 4 2011 05 10 och samtliga ställda krav i NFS 2004:6 innehölls vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid förbränningslinje 1 3 genomfördes motsvarande mätning 2011 05 17 18. Vid den gemensamma mätpunkten för pannorna 1 3, innehölls samtliga ställda krav i NFS 2004:6 vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid panna 4 genomfördes AST för CO enligt SS_EN 14181:2004 samt kvalitetssäkring av N 2 O och NH 3 enligt metodik AST 2011 05 10. Samtliga krav innehålls vid mättillfället. 2011 05 17 till 19 utfördes AST enligt 14181:2004 vid instrumenten för driftkontroll vid respektive panna 1, 2 och 3. För parametrarna NO x, SO 2 och Stoft innehålls samtliga krav vid mätningen för respektive panna. NH 3 kontrollerades enligt samma metodik men omfattas inte av SS EN 14181. Kravet för variabilitet innehålls ej för NH 3 vid mättillfället för respektive panna. Periodisk besiktning för Gärstadverket genomfördes inte under 2011. Dock har extern och intern miljörevision utförts vid anläggningen. 3.4.4.2 Gasturbinanläggningen Ingen emissionsmätning gjordes på gasturbinen vid Gärstadverket under 2011 eftersom den varit i reguljär drift mindre än tre veckor. År 2011 genomfördes inte heller någon NOx kontroll vid gasturbinen av samma anledning. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 23

4 Villkor och kommentarer 4.1.1 Villkor gemensamt för Gärstadverket Allmänna villkoret Kemikalier Dagvatten Villkor Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit ärendet, om inte något annat framgår av detta beslut. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter medgivande av länsstyrelsen. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt farligt avfallsbränsle skall förvaras väl uppmärkt och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaring inomhus av flytande ämnen ska ske i utrymmen med tätt underlag. Om golvbrunnar finns ska dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppet. Förvaring utomhus ska ske på asfalterad yta. Flytande ämnen ska dessutom förvaras inom invallat utrymme under tak, med undantag för ammoniak. Invallningen ska dimensioneras så att den rymmer den största behållaren och 10 % av övrig lagrad volym. Denna invallning ska senast den 1 oktober 2008 vara skyddad från nederbörd. Invallningarna inklusive ledningsdragning m.m. ska vara utförda i material som ej är genomsläppligt för de produkter som lagringen avser. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Skriftliga arbetsrutiner för att begränsa risken för förorening av dagvatten genom materialspill och annat ska finnas. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. Rutiner och instruktioner finns för hantering av kemikalier och farligt avfall. Särskilda lagringsplatser finns för farligt avfall och kemikalier. Lagring och hantering av farligt avfallsbränsle sker inom Gärstad avfallsanläggning. Förvaringen sker på hårdgjorda ytor. Inför förbränning transporteras avfallet direkt till Gärstadverket och förbränns. Lagring av Eo1 hanteras i villkor 18. Uppföljning och kontroll se avsnitt 3.3.3 och 3.3.4. Förorening av dagvatten begränsas genom hantering av spill och utsläpp samt hantering av kemikalier. Rutiner för detta finns. Städning av vägar inom Gärstadverkets område sker vid behov. MD i Växjö 2008 04 24 M 796 07 Villkor 1 MD i Växjö 2008 04 24 M 796 07 Villkor 19 MD i Växjö 2008 04 24 M 796 07 Villkor 16 Bränslen Tillåtna bränslen är 420 000 ton avfall i kategorierna Q1 Q6, Q8 Q9, Q12 Q16 varav 10 000 ton animaliskt avfall 10 000 ton avloppsslam (t.o.m. år 2012) 50 000 ton farligt avfall bränslen med biologiskt ursprung (fri mängd). Eldningsolja och naturgas i gasturbinen (fri mängd). Miljödomen gäller oavsett vilket av bränslena som eldas. Naturvårdsverkets föreskrift gäller vid eldning med avfall eller vid inblandning av avfall i trä. Lista över FA. Nya typer av FA ska proveldas. MD i Växjö 2008 04 24 M 796 07 Villkor 2 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\Gärstad\Miljörapport 2011 EE\2012-03-27 MR Gärstad 2011 slutversion.doc 24