Riskanalys och konsekvensbedömning av föreslaget vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter VISBY 1 januari 2013
Förord För Visbys grundvattentäkter finns sedan 1977 ett fastställt vattenskyddsområde med föreskrifter. Behov har funnits att göra en översyn av vattenskyddsområdet och att anpassa föreskrifterna efter dagens skyddsbehov. Sveriges geologiska undersökning (SGU) fick därför i uppdrag av Region Gotland att utarbeta ett förslag till ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. Förslaget presenterades 2004 och sedan dess har samråd och diskussioner pågått om vattenskyddsområdet och dess föreskrifter. Med anledning av diskussionerna kring förslaget utfördes, på uppdrag av Region Gotland, en inventering och riskanalys av potentiella föroreningskällor inom vatten-skyddsområdet samt en konsekvensbedömning av de föreslagna föreskrifterna för olika verksamhetsutövare och markanvändning. I riskanalysen och konsekvensbedömningen, som presenterades 2011-12-21, gavs även synpunkter på tillämpligheten av de föreslagna skyddsföreskrifterna. Även behovet av förändringar av de föreslagna föreskrifterna bedömdes. Slutsatsen var att de föreslagna föreskrifterna medförde alltför stora restriktioner för flera befintliga verksamheter och markanvändning. Det fanns dessutom flera avvikelser i de föreslagna föreskrifterna gentemot Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde vilka också innebar behov av modifiering av föreskrifterna. Med detta som grund har Region Gotland, tillsammans med Advokat Mårten Bengtsson, Åbergs & Co Advokater AB och undertecknade konsulter, tagit fram ett nytt förslag till skyddsföreskrifter för Visby grundvattentäkter. I föreliggande rapport har de nya föreslagna föreskrifterna konsekvensbedömts. Förutom konsekvensbedömningen innehåller denna rapport, i likhet med den förra, även en riskanalys baserad på en inventering och klassificering av potentiella förorenings-källor samt en klassificering av jordlagrens och de grundvattenförande formationernas sårbarhet gentemot förorening. Rapporten är uppdelad i avsnitt där varje avsnitt kan läsas var för sig. Flera av avsnitten avslutas med sammanfattning och slutsatser. Det krävs således inte att föregående avsnitt har lästs utan man kan tillgodogöra sig innehållet i valt avsnitt. Rapporten inleds med en sammanfattning och därefter en introduktion, de följande avsnitten därefter är: Visbys grundvattentäkter, hydrogeologi och vattenskydd Riskanalys omfattande metodik, inventering och klassificering potentiella föroreningskällor, sårbarhetsklassificering samt resultatet av riskanalysen Regelverk kring vattenskyddsområden Konsekvensbedömning av skyddsföreskrifterna för olika verksamheter och markanvändning Skyddsföreskrifternas förhållande till Naturvårdsverkets rekommendationer Stockholm den 1 januari 2013 Håkan Djurberg, AkvaNovum AB Göran Hanson, Blombergsson & Hanson HB Kent Werner, Emptec
Innehåll Förord Sammanfattning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syften och avgränsningar... 1 2 Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi... 3 2.1 Visbys grundvattentäkter... 3 2.1.1 Beskrivning av Visbys fem grundvattentäkter... 3 2.1.2 Vattentäkternas värde och skyddsbehov... 5 2.2 Geologi och hydrogeologi... 6 3 Metodik för riskanalys... 8 3.1 Allmänt... 8 3.2 Inventering och klassificering av potentiella föroreningskällor... 9 3.2.1 Inventering av potentiella föroreningskällor (PFK)... 9 3.2.2 Klassificering av PFK... 10 3.3 Sårbarhetsklassificering... 11 3.3.1 Vertikal sårbarhet... 11 3.3.2 Horisontell sårbarhet... 11 3.3.3 Total sårbarhet... 11 3.4 Riskklassificering... 12 4 Potentiella föroreningskällor... 13 4.1 Miljöfarliga verksamheter... 13 4.1.1 Asfaltverk och betongindustrier... 14 4.1.2 Täkt-, krossnings-, återvinnings- och skrotverksamhet... 17 4.1.3 Sågverk och snickerier... 18 4.1.4 Kraftverk och värmeverk... 18 4.1.5 Skjutbanor... 18 4.1.6 Motorsportbanor och brandövningsplatser... 19 4.1.7 Verkstads- och kemiindustrier... 20 4.1.8 Bensinstationer, fordonsverkstäder, fordonstvättar och åkeriverksamhet. 21 4.1.9 Tandläkare... 23 4.1.10 Livsmedelsindustri... 23 4.1.11 Tvättverksamhet... 23 4.1.12 Detalj- och partihandel samt tryckerier... 23 4.2 Lagring av petroleumprodukter... 24 4.3 Lantbruk, hästsportanläggningar samt tillstånd för spridning av bekämpningsmedel... 25 4.4 Enskilda avloppsanläggningar... 28 4.5 Vägar... 30 4.5.1 Vägdagvatten... 30 4.5.2 Vägtransport av farligt gods... 30 4.6 Förorenade områden... 31 4.6.1 Militära övningsplatser... 33 4.6.2 Drivmedelshantering... 34 4.6.3 Asfaltverk och betongindustrier... 34
4.6.4 Industrier... 35 4.6.5 Ytbehandling... 35 4.6.6 Motorsportbanor... 36 4.6.7 Skjutbanor... 36 4.6.8 Kemtvättar... 36 4.6.9 Garverier... 37 4.6.10 Tegelfabriker... 37 4.6.11 Bilvårdsanläggningar och åkerier... 37 4.6.12 Snickerier och impregneringsanläggningar... 39 4.6.13 Odlingar och plantskolor... 39 4.6.14 Kraftverk och värmeverk... 40 4.6.15 Deponier och skrotupplag... 41 4.6.16 Tryckerier... 42 4.6.17 Gruvverksamhet... 43 4.6.18 Övrigt... 43 4.7 Fördelning av potentiella föroreningskällor på klasser avseende föroreningspotential... 44 5 Sårbarhetsklassificering... 46 5.1 Vertikal sårbarhet... 46 5.2 Horisontell sårbarhet... 47 5.3 Total sårbarhet... 48 6 Riskanalys... 50 7 Regelverk kring vattenskyddsområden... 60 7.1 Allmänt... 60 7.2 Miljöbalken... 60 7.2.1 Allmänna hänsynsregler (kap 2)... 60 7.2.2 Skydd av områden (kap 7)... 61 7.2.3 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (kap 9)... 62 7.2.4 Vattenverksamhet (kap 11)... 63 7.3 Naturvårdsverkets föreskifter... 64 7.3.1 Spridning av bekämpningsmedel... 64 7.3.2 Utformning av cisterner samt hantering av brandfarliga vätskor... 65 8 Konsekvensbedömning... 67 8.1 Vattenskyddsområde för Visbys grundvattentäkter... 67 8.1.1 Befintligt vattenskyddsområde med föreskrifter... 67 8.1.2 Förslag till nytt vattenskyddsområde med ny avgränsning och nya skyddsföreskrifter... 72 8.1.3 Förslag till nya skyddsföreskrifter... 73 8.2 Metodik för konsekvensbedömningen... 83 8.2.1 Vald metodik... 83 8.3 Konsekvensbedömning av föreslagna skyddsföreskrifter... 84 8.3.1 Bedömda verksamheter och verksamhetsutövare... 84 8.3.2 Konsekvensbedömningar för primär och sekundär skyddszon... 84 8.4 Sammanfattande bedömning och slutsatser... 87 8.4.1 Sammanfattande bedömning... 87 8.4.2 Slutsatser av konsekvensbedömningen... 90
9 Skyddsföreskrifternas grad av restriktion i förhållande till Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok om vattenskyddsområde... 92 9.1 Bedömningsgrunder... 92 9.2 Skyddsföreskrifter... 92 9.2.1 Vattentäktszon 2... 92 9.2.1 Petroleumprodukter 4... 92 9.2.2 Kemiska bekämpningsmedel 5... 93 9.2.3 Hälso- och miljöfarliga ämnen 6... 93 9.2.4 Gödselmedel, slam och ensilage samt hållande av djur 7... 93 9.2.5 Bark, timmer, stubbar, flis och GROT-upplag 8... 94 9.2.6 Avloppsvatten 9... 94 9.2.7 Upplag av snö eller avfall 10... 95 9.2.8 Asfalt, oljegrus och vägsalt 11... 95 9.2.9 Täkt av berg, naturgrus, sand eller andra jordarter 12... 95 9.2.10 Energianläggningar och vattenbrunnar 13... 96 9.2.11 Annan miljöfarlig verksamhet 14... 96 9.3 Slutsatser om föreskrifternas grad av restriktion... 97 10 Referenser... 98 Bilaga 1 Detaljerade konsekvensbedömningar för olika verksamheter (A-G)
i
Sammanfattning Visbys vattenförsörjning baseras sedan lång tid tillbaka huvudsakligen på uttag av grundvatten från fem vattentäktsområden i och omkring Visby: Skogsholm, Furulund, Langes hage, Vibble och Follingbo. För dessa grundvattentäkter finns sedan 1977 ett av Länsstyrelsen fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. De utspridda lägena av vattentäktsområdena gör att vattenskyddsområdet omfattar större delen av Visby tätort och anslutande landsbygd. Behov har funnits att göra en översyn av befintligt vattenskyddsområde och att anpassa föreskrifterna efter dagens skyddsbehov och att nya föreskrifterna också ska stämma överens med Naturvårdsverkets rekommendationer. Utifrån detta har nu ett förslag på nya föreskrifter tagits fram. Dessa nya föreskrifter har konsekvensbedömts i denna rapport. Förutom konsekvensbedömningen belyser rapporten även de potentiella föroreningskällor som finns inom föreslaget vattenskyddsområde och beskriver riskerna med dessa samt de konsekvenser skyddsföreskrifterna medför för olika markanvändningar och verksamheter inom området. I den riskanalysmetodik som använts i studien ingår klassificering av föroreningspotentialen för olika föroreningskällor samt klassificering av markens och grundvattnets känslighet för föroreningar (deras sårbarhet). En inventering har därför gjorts av föroreningskällor som potentiellt kan förorena grundvattnet inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Detta innebär att samtliga identifierade objekt utgör en risk för grundvattenförorening. Riskklassificeringen har gjorts genom att beräkna produkten av föroreningspotentialen för varje identifierad potentiell föroreningskälla och den totala sårbarheten vid respektive föroreningskälla. De olika kombinationerna av föroreningspotential och total sårbarhet ger sju olika riskklasser alltifrån låg till mycket hög föroreningsrisk. Den största andelen av de potentiella föroreningskällorna har erhållit klassificeringen låg till måttlig eller måttlig föroreningsrisk (745 av totalt 1 100 befintliga verksamheter respektive 95 av totalt 146 förorenade områden). Av samtliga potentiella föroreningskällor utgör fyra stycken hög till mycket hög föroreningsrisk. I konsekvensbedömningen analyseras konsekvenserna av de föreslagna skyddsföreskrifterna för olika verksamheter och markanvändning. Analysen baseras på inventeringen och klassificeringen av potentiella föroreningskällor och den utförda riskanalysen. Kommentarer görs till befintlig lagstiftning samt gällande föreskrifter som träder i kraft i och med att ett vattenskyddsområde fastställs. ii
iii
Följande verksamheter och verksamhetsutövare ingår i konsekvensbedömningen: Boende och ägare av bostadsfastigheter Industriell verksamhet och viss annan miljöfarlig verksamhet Jord- och skogsbruk Plantskolor, växthus och viss annan odlingsverksamhet Djurhållning, rid- och travverksamhet Kommunal verksamhet och planering Väghållare Konsekvensbedömningen visar sammantaget att nu föreslagna skyddsföreskrifter endast innebär måttliga restriktioner för verksamhetsutövare och markanvändning trots att förväntad riskreduktion av skyddsföreskrifterna är stor. Det idag gällande vattenskyddsområdet är indelat i brunnsområden, inre skyddszoner och yttre skyddszon. Det nya vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszoner samt primär och sekundär skyddszon. Inom de olika zonerna gäller olika föreskrifter. Restriktionerna är av naturliga skäl störst inom föreslagen primär skyddszon, förutom inom vattentäktszonen där endast hantering som är nödvändig för vattentäktsverksamhet får förekomma. Förbudet mot spridning av kemiska bekämpningsmedel i primär skyddszon bedöms utgöra en stor restriktion för Jord- och skogsbruk, Plantskolor, Växthus och viss annan odlingsverksamhet. Denna restriktion omfattar även befintlig verksamhet och markanvändning. Restriktioner som bedöms som stora för Boende och ägare till bostadsfastigheter är förbuden mot infiltration av avloppsvatten i primär skyddszon samt förbud mot att anlägga t ex bergvärme inom hela vattenskyddsområdet. Dessa restriktioner omfattar dock inte befintliga anläggningar. Restriktionerna innebär dock stora riskreduktioner som skyddar grundvattnet mot potentiella föroreningar. För vissa enskilda verksamhetsutövare och boende kan dock vissa restriktioner bli betydande. Skyddsföreskrifterna innebär generellt sett mindre restriktioner eller är likvärdiga mot vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde. Det är två föreskrifter som är strängare: Förbudet i sekundär skyddszon mot utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett. Förbudet i sekundär skyddszon mot nya anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla från grundvatten eller berg (t ex bergvärme). Att dessa två föreskrifter är strängare motiveras av att spricksystemen i kalkberggrunden snabbt kan transportera föroreningar långa sträckor. De föreslagna föreskrifterna bedöms med hänsyn till de befintliga förhållandena inom vattenskyddsområdet svara mot skyddsbehovet för Visbys grundvattentäkter. iv
Introduktion 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Visbys vattenförsörjning baseras sedan lång tid tillbaka huvudsakligen på uttag av grundvatten från brunnar i och omkring Visby. Som komplement till grundvattenuttagen tas, framförallt sommartid, även ytvatten från sjön Tingstäde träsk. För grundvattentäkterna i Visby finns sedan 1977 ett av Länsstyrelsen i Gotlands län fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter (Gotlands läns författningssamling 09 FS 1977:4, se bilaga 2). De utspridda lägena av uttagsbrunnarna gör att vattenskyddsområdet omfattar större delen av Visby tätort och anslutande landsbygd. Detta innebär restriktioner för såväl pågående som tilltänkta verksamheter inom området. Gällande skyddsområde för Visby-Vibble reviderades efter en framställan från Gotlands kommun. Genom beslut 2002-09-04 fastställde Länsstyrelsen en ändring av vattenskyddsområdet söder och väster om Visby flygplats som innebar att skyddsområdet minskades något i denna riktning. De nuvarande bestämmelserna är uppbyggda med krav på att verksamheterna inom skyddsområdet ska bedrivas på sådant sätt och med sådana säkerhetsanordningar att grundvattnet inte kan skadas. Några direkta förbud finns inte utan andemeningen är att inga verksamheter får bedrivas på sådant sätt att de medför risker för förorening av grundvattnet. Behov har funnits att göra en översyn av befintligt vattenskyddsområde och att anpassa föreskrifterna efter Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde, NFS 2003:16. SGU fick i början av 2004 i uppdrag av Gotlands kommun att göra denna översyn och revidering. SGU har presenterat ett förslag till ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. (SGU, Visbys vattenförsörjning, Revidering av skyddsområde för Visby-Vibble vattentäkter) Det föreslagna vattenskyddsområdet och dess restriktioner har blivit föremål för diskussioner. Med anledning av synpunkter som framkommit har vissa revideringar av föreskrifterna gjorts. Med anledning av fortsatta diskussioner kring förslaget har föreliggande riskanalys och konsekvensbedömning utförts. Riskanalysen och konsekvensbedömningen har kompletterats med ett kapitel om regelverk kring vattenskyddsområden. I ett separat kapitel jämförs de föreslagna skyddsföreskrifterna med Naturvårdsverkets allmänna råd. 1.2 Syften och avgränsningar Utredningen omfattar endast skyddsföreskrifterna. Någon genomgång av de av SGU föreslagna skyddsområdesgränserna ingår inte. Syftet med utredningen är att inventera och belysa de risker som potentiella föroreningskällor innebär för Visbys vattenförsörjning. Syftet är också att klarlägga vilka konsekvenser föreskrifterna får för olika verksamhetsutövare inom skyddsområdet. 1
Introduktion Det ska betonas att rapporten är avgränsad till objekt som potentiellt kan förorena grundvattnet. Detta innebär att samtliga ingående objekt utgör risk för grundvattenförorening. Denna risk är olika stor för olika objekt, beroende på den potentiella föroreningskällans egenskaper samt förutsättningarna för föroreningstransport till och i grundvattenzonen. 2
Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi 2 Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi 2.1 Visbys grundvattentäkter Den totala vattenförbrukningen i Visby uppgår till ca 3 Mm 3 /år. Av denna mängd utgör ca 2,1 Mm 3 grundvatten från brunnar i och i närområdet till Visby stad. Grundvattentäkterna är fördelade på fem vattentäktsområden; Skogsholm, Furulund, Langes hage, Vibble och Follingbo, se Figur 2-1. Den största grundvattentäkten är Langes Hage där ca 50 % av grundvattenuttagen görs. Vid den nästa största täkten Skogsholm, som ligger nordöst om staden, kan tidvis vissa kvalitetsproblem förekomma. För att bemästra kvalitetsproblemen har en behandlingsanläggning byggts. De tidigare reducerade uttagen från Skogsholms vattentäkt har sedan anläggningen tagits i drift återgått till de normala. 2.1.1 Beskrivning av Visbys fem grundvattentäkter Uttag av vatten från de olika brunnsområdena ändrar grundvattnets naturliga strömning. Uttagen genererar var för sig en strömning som är riktad mot respektive brunnsområde. Tillrinningsområdenas storlek och geometri har undersökts och bedömts i flera utredningar särskilt vad avser Skogsholms- och Follingbotäkterna. Langes hage Som tidigare nämnts sker de största uttagen av grundvatten vid Langes hage där ca 1,2 Mm 3 /år (knappt 40 L/s) utvinns. Några undersökningar av tillrinningsområdets storlek kring denna vattentäkt har inte gjorts. En beräkning med utgångspunkt från nettonederbörden (dvs nederbörd minus avdunstning som är den vattenmängd som maximalt finns tillgänglig för grundvattenbildning) ger vid handen att tillrinningsområdet bör vara ca 10 km 2. Eftersom stora delar av området täcks av lågpermeabla jordarter (moränlera) genom vilken endast små mängder vatten tränger igenom, måste tillrinningsområdet vara större än ovan angivna areal. Det är troligt att huvuddelen av det grundvatten som utvinns vid Langes hage nybildas i öster, inom områden med öppna och starkt uppspruckna och karstvittrade hällytor. Skogsholm Lokaliseringen av vattentäkten vid Skogsholm gjordes under senare delen av 1950-talet. Utförda provpumpningar (VIAK AB 1970) har visat att förhållandevis stora uttag kan göras men att grundvattennivån vid liten grundvattenbildning kan sjunka så lågt att påverkan på enskilda brunnar även på stort avstånd från uttagsplatsen blir oacceptabelt stor. För närvarande kan ett uttag om ca 2 000 m 3 /dygn göras (drygt 20 L/s). Vattnet från täkten besväras tidvis av kvalitetsproblem i form av olika bekämpningsmedelsrester. Orsakerna till dessa problem är inte kända. Tillrinningsområdet till täkten är emellertid dåligt skyddat mot ytliga föroreningar och många olika verksamheter bedrivs inom området. Nyare undersökningar av Skogsholmstäkten har antytt att huvuddelen av det uppumpade vattnet kommer från ett tillrinningsområde som bedömts sträcka sig 600-900 m mot söder och väster samt i storleksordningen 2 000 m mot nordost (Terratema 3
Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi 1998). Arealen av detta primära tillrinningsområde har av Terratema bedömts vara ca 4 km 2. Om man istället utgår från det genomsnittliga uttaget vid Skogsholmsvattentäkten, ca 20 L/s, och beräknar hur stort tillrinningsområde som behövs för att inom detta kunna fånga upp nettonederbörden, erhåller man ett tillrinningsområde om ca 5 km 2 om hela nettonederbörden i Visbyområdet (ca 150 mm) antas bilda grundvatten. Att till fullo utreda tillrinningsområdets utsträckning i alla riktningar är inte möjligt på grund av berggrundens inhomogena uppbyggnad särskilt som den i Skogholmsområdet även är påverkad av karstvittring. Follingbo Follingbotäkten levererar i storleksordningen 360 000 m 3 /år (ca 11 L/s). Utförda undersökningar (VIAK AB, 1980) har visat att påverkansområdet är stort och har en elliptisk form med längsta axeln i nordnordostlig -sydsydvästlig riktning. Längden på grundvattenmagasinet bedömdes till åtminstone 2 km och bredden till ca 1,5 km. Med utgångspunkt från den årliga nettonederbörden (ca 150 mm) över området krävs ett tillrinningsområde om ca 2,5 km 2 för att balansera den uppumpade vattenmängden (motsvarande en cirkel med radien ca 900 m). Furulund Denna vattentäkt har tidvis uppvisat problem med vattenkvaliteten. Uttaget från täkten har varit i storleksordningen 170 000 m 3 /år (2 L/s). För detta uttag krävs ett tillrinningsområde om knappt 1 km 2 om hela den årliga nettonederbörden (150 mm) bildar grundvatten. Det är inte troligt att så sker och därför kan man anta att tillrinningsområdet vid det angivna uttaget är större. Någon utredning för att närmare fastställa tillrinningsområdets storlek har dock inte gjorts. Vibble Denna vattentäkt används inte för närvarande på grund av vattenkvalitetsproblem. 4
Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi Figur 2-1. Översiktskarta som visar lägena för Visbys fem grundvattentäkter, nuvarande gränser för inre och yttre vattenskyddsområde (blå respektive röda linjer) samt föreslagna gränser för primär och sekundär skyddszon (gröna respektive röda fält) för det föreslagna vattenskyddsområdet. 2.1.2 Vattentäkternas värde och skyddsbehov Vid vattenskyddsarbeten bör grundvattenförekomstens/vattentäktens värde bedömas. Både vattentäkter i drift och reservvattentäkter är generellt så värdefulla att de ska ha 5
Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi fastställda vattenskyddsområden. Visbys grundvattentäkter har ett mycket högt värde eftersom dessa utgör basen för Visbys vattenförsörjning. Ca 75 % av vattenförsörjningen baseras på dessa grundvattentäkter. Ca 25 % tas i huvudsak sommartid från Tingstäde träsk. Grundvattenförekomstens värde enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5, Utgåva 1, Februari 2011) är högsta möjliga, dvs vattentäkterna har Extremt högt skyddsvärde. I denna värdeklass ingår allmänna huvudvattentäkter som inte har någon reservvattentäkt. 2.2 Geologi och hydrogeologi På Gotland är såväl den allmänna som den enskilda vattenförsörjningen huvudsakligen baserad på uttag av grundvatten från grundvattenförekomster i berggrunden. Berggrunden består uteslutande av kalksten. Kalkstenen i sig är tät. Vattentillgången och vattenföringen i berggrunden är således beroende på förekomsten av sprickor och sprickzoner. Kalkstenslagren på Gotland stupar (lutar) i medeltal 0,3 % åt sydost. Kalkstenen är skiktad och delas in i olika enheter beroende på uppbyggnad och utseende. I Visbyområdet finns fyra olika enheter representerade; Visbymärgel, Högklintkalksten, Toftakalksten och Slitekalksten. Visbymärgel förekommer som ytberggrund utmed Gotlands nordvästra kustklint. Enheten är totalt i storleksordningen 20-30 m tjock. Under Visbymärgeln finns äldre leriga kalkstenar av likartad uppbyggnad. Visbymärgeln går i dagen enbart i branta delar av kustklinten. Över Visbymärgeln finns Högklintkalksten som består av mycket varierande typer av kalksten. Enheten är ca 35 m tjock och förekommer som ytberggrund i ett smalt stråk parallellt med kusten. I vissa delar är Högklintlagren kraftigt uppspruckna. Blottlagd berggrund förekommer frekvent i ett kustparallellt stråk från Högklint söder om Visby till Galgbacken norr om Visby. Nästa lager över Högklintkalkstenen är den ca 8 m tjocka Toftakalkstenen. Lagren är även i delar kraftigt uppspruckna. Över skiktet med Toftakalksten finns Slitekalksten som utgör ytberggrund inom huvuddelen av det föreslagna vattenskyddsområdet för Visby vattentäkter. Kalkstenen är blottlagd, eller endast täckt av tunna jordlager öster om Visby. Uppspruckna partier är mycket vanliga. Två huvudsakliga sprickriktningar finns på Gotland, en nordostlig och en nordvästlig. Det nordostligt riktade systemet är dominerande och enskilda större sprickor i detta system har oftare, i jämförelse med det nordvästliga systemet, kontakt med horisontella spricksystem som ibland kan ha betydande utbredning. Det nordvästliga systemets sprickor ansluter i regel mot de nordostligt riktade sprickorna och har oftast mindre kontakt med mindre horisontella spricksystem. Sprickornas horisontella och vertikala utbredningar beror framförallt på berggrundens uppbyggnad. I hårda väl kristalliserade 6
Visbys grundvattentäkter och hydrogeologi och homogena lager med kalksten är oftast de horisontella spricksystem mer uthålliga än de i mer oregelbundet uppbyggd kalksten. Spricksystemen är sämre utbildade i leriga lager eftersom dessa delvis har en självläkande egenskap på grund av innehållet av plastisk lera. Det gör att lager tillhörande Högklintkalksten och Slitekalksten är mer benägna att innehålla öppna och uthålliga sprickor. Karstvittring ( korrosion av karbonathaltig berggrund ) är vanligt förekommande i området. Vertikala öppna karstvittrade sprickor uppträder på flera platser, s.k. slukhål, där vatten i diken eller kanaler leds ner i berggrundens spricksystem. Två stråk med blottlagd berggrund dominerar. Ett stråk som ligger i anslutning till kustklinten där i huvudsak Högklintkalksten finns blottlagd eller täckt av endast tunna jordlager. Här ingår bl.a. Galgbacken i norra delen av Visby. Det andra stråket med hällar finns i anslutning till höjdryggen sydost om Visby. Här finns stora hällområden med Slitekalksten blottlagda eller endast täckta med tunna jordlager. De högst belägna områdena finns inom det senare stråket och når över 75 m.ö.h. Mellan de båda hällstråken är terrängen relativt sett flack med få hällblottningar. Marknivån ligger där mellan + 40 och + 55 m.ö.h. Vanligtvis är jorddjupen mellan en och tre meter. Större jordmäktigheter finns i sydväst vid vattentäktsområdet vid Langes hage. Där har jorddjup om mer än 15 m konstaterats. Eftersom grundvattenströmningen sker från högre potentialnivå mot lägre och grundvattennivån är en spegling av marknivån följer att grundvattnets strömningsriktning under naturliga (ostörda) förhållanden kan bestämmas med utgångspunkt från terrängens lutning. För det föreslagna vattenskyddsområdet innebär detta att grundvattnet generellt strömmar från höjdområdet i vattenskyddsområdets centrala delar dels mot NV och dels mot SO. Uttag av grundvatten från de olika brunnsområdena påverkar den naturliga strömningsbilden. Uttagen genererar var för sig en strömning som är riktad mot respektive brunnsområde. 7
Riskanalys 3 Metodik för riskanalys 3.1 Allmänt Den riskanalys som presenteras i föreliggande rapport syftar till att kvantifiera och klassificera risker för förorening av Visbys grundvattentäkter från potentiella föroreningskällor inom det föreslagna vattenskyddsområdet. I riskanalysen ingår därför inventering och klassificering av verksamheter och objekt inom det föreslagna skyddsområdet som kan utgöra potentiella föroreningskällor. En riskanalys är en viktig komponent när ett vattenskyddsområde ska avgränsas och skyddsföreskrifter fastställas för en grundvattentäkt eller en grundvattenförekomst. Det är dessutom av vikt att känna till olika föroreningsrisker när en beredskapsplan för olyckor ska upprättas. Riskanalysen kan dessutom ligga till grund för handlingsplaner med åtgärder för att minska riskerna för grundvattentäkter eller grundvattenförekomster samt för att följa upp och utvärdera riskminskande åtgärder. Syftet med riskanalysen är också att kommunens olika instanser och andra berörda ska ha en god insikt om potentiella föroreningskällor inom vattenskyddsområdet och de risker som är förknippade med dessa. I föreliggande rapport utgör riskanalysen även underlag för att bedöma konsekvenser av föreslagna skyddsföreskrifter (se kapitel 8). För att kunna göra riskanalysen behövs information dels om sannolikheten för förorening av grundvattentäkter från identifierade potentiella föroreningskällor (PFK) inom det föreslagna skyddsområdet, dels behövs en bedömning av konsekvensen av sådan förorening. I denna studie antas dock konsekvensen av förorening vara lika stor för olika PFK och grundvattentäkter. Detta innebär att sannolikheten för förorening används som ett direkt mått på risken för förorening för varje identifierad PFK. Sannolikheten för förorening av en viss grundvattentäkt från en viss PFK beror på två faktorer: Föroreningskällans så kallade föroreningspotential (se avsnitt 3.2.2). Sårbarheten, vilket är den inneboende tendensen hos den omättade zonen (vid föroreningskällan) och den mättade zonen (mellan föroreningskällan och grundvattentäkten) att transportera föroreningar till grundvattentäkten i en oacceptabel koncentration (se figur 3-1). 8
Riskanalys Figur 3-1. Skiss som visar en potentiell föroreningskälla och transportväg för föroreningar genom den omättade zonen (vertikal pil) och den mättade zonen (horisontell pil) mot en grundvattentäkt med en uttagsbrunn. Risken för förorening av grundvattentäkten beror på föroreningskällans föroreningspotential och sårbarheten hos den omättade zonen och den mättade zonen, det vill säga markens förmåga (inneboende tendens) att transportera föroreningen till uttagsbrunnen i en oacceptabel koncentration. I det aktuella fallet baseras sårbarheten för den vertikala transporten ned till grundvattenmagasinet på mäktigheten och de hydrogeologiska egenskaperna för jordlager ovanpå kalkberggrunden. Den horisontella sårbarheten baseras på transporttiden till respektive grundvattentäkt. Dessa två faktorer ger tillsammans ett mått på den totala sårbarheten mellan respektive PFK och grundvattentäkt (se avsnitt 3.3.3). 3.2 Inventering och klassificering av potentiella föroreningskällor 3.2.1 Inventering av potentiella föroreningskällor (PFK) Region Gotland (fortsättningsvis benämnd kommunen) har tillhandahållit underlag, som avspeglar förhållandena våren 2011 och som anger geografiska lägen (koordinater) för befintliga verksamheter och potentiellt eller konstaterat förorenade områden i och kring det föreslagna vattenskyddsområdet. Eventuella brister som finns i detta underlagsmaterial kvarstår därför i riskanalysen. Vidare har skriftlig information erhållits från kommunen om vissa pågående och tidigare verksamheter, och en översiktlig fältinventering har gjorts i området i samband med ett startmöte med kommunen under våren 2011. Underlaget omfattar följande typer av potentiella föroreningskällor: Miljöfarliga verksamheter. Cisterner för lagring av petroleumprodukter. Lantbruk och hästsportanläggningar. 9
Riskanalys Fastigheter med tillstånd för spridning av bekämpningsmedel. Enskilda avloppsanläggningar. Vägar Förorenade områden. Information om vägar inom det föreslagna vattenskyddsområdet som främst används för transport av farligt gods har hämtats från Räddningsverket (numera Myndigheten från samhällsskydd och beredskap). 3.2.2 Klassificering av PFK Metodiken för klassificering av föroreningspotentialen för olika typer av PFK baseras på klassificering av fyra ingående faktorer (A D), utgående från det farligaste ämnet/de farligaste ämnena för varje typ av PFK: A: Det potentiellt förorenande ämnets rörlighet och nedbrytning i marken. B: Om ämnet släpps ut i vätskeform och därmed i sig ger upphov till ett flöde och om utsläppet sker på markytan eller nere i marken. C: Sannolikheten för att ett utsläpp sker och hur varaktigt det kan förväntas vara. D: Vilken mängd som släpps ut och i vilken koncentration ämnet ger upphov till negativa effekter av betydelse. För varje typ av PFK har de fyra ovannämnda faktorerna klassats i en skala från 1 till 3: 1: Litet till måttligt bidrag till föroreningspotentialen. 2: Måttligt till stort bidrag till föroreningspotentialen. 3: Stort till mycket stort bidrag till föroreningspotentialen. Klassificering av den (totala) föroreningspotentialen för varje PFK (PFK tot ) utgår från en multiplikation av poängen för de fyra ovannämnda faktorerna (PFK tot = A B C D). PFK tot har därefter indelats i fyra klasser: PFK tot -klass 1 (1-8): Låg föroreningspotential. PFK tot -klass 2 (9-16): Måttlig föroreningspotential. PFK tot -klass 3 (17-23): Hög föroreningspotential. PFK tot -klass 4 (> 23): Mycket hög föroreningspotential. Den resulterande klassificeringen av föroreningspotentialen för varje PFK presenteras i kapitel 4. 10
Riskanalys 3.3 Sårbarhetsklassificering 3.3.1 Vertikal sårbarhet Som nämnts tidigare styrs den vertikala sårbarheten vid respektive PFK av den omättade zonens lokala hydrogeologiska egenskaper och dess förmåga att kvarhålla föroreningar. Den aktuella klassificeringen av vertikal sårbarhet utgår från en sårbarhetskarta som tagits fram av SGU (Sveriges geologiska undersökning) och som erhållits i digital form från kommunen. Sårbarhetsklassificeringen baseras på geologisk stratigrafi och är indelad i fem sårbarhetsklasser (benämnda S v -klasser), nedan angivna enligt ökande grad av vertikal sårbarhet: S v -klass 1 (mycket låg vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten genomsläpplighet (morän, moränlera, lera) som i sin tur överlagras av bleke och/eller organiska jordarter (torv, gyttja). S v -klass 2 (låg vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten vattengenomsläpplighet (morän, moränlera, lera) som i sin tur överlagras av jordtäcke med stor vattengenomsläpplighet (sand och/eller grus). S v -klass 3 (måttlig vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med liten genomsläpplighet (morän, moränlera, lera). S v -klass 4 (hög vertikal sårbarhet): Berggrund överlagrad av tjockare, > 1 m jordtäcke med stor genomsläpplighet (sand och/eller grus). S v -klass 5 (mycket hög vertikal sårbarhet): Berggrund i dagen eller överlagrad av tunt, < 1 m jordtäcke. 3.3.2 Horisontell sårbarhet Klassificeringen av den horisontella sårbarheten baseras på horisontell transporttid i den mättade zonen mellan respektive PFK och de olika grundvattentäkterna. Klassificeringen utgår från Naturvårdsverkets anvisningar för avgränsning av vattenskyddsområden och zonindelning av sådana områden (Naturvårdsverket 2011). Specifikt har sårbarhetsklassificeringen delats in i tre sårbarhetsklasser (benämnda S h - klasser), nedan angivna enligt ökande grad av horisontell sårbarhet: S h -klass 1 (transporttid > 365 dygn): Låg horisontell sårbarhet. S h -klass 2 (transporttid 100-365 dygn): Måttlig horisontell sårbarhet. S h -klass 3 (< 100 dygn): Hög horisontell sårbarhet. 3.3.3 Total sårbarhet Den totala sårbarheten (S tot ) har beräknats som produkten av vertikal sårbarhet i kubik, (S v ) 3 och horisontell sårbarhet, S h. Således har större vikt lagts på S v jämfört med S h. S v och S h är enligt ovan indelade i fem respektive tre klasser (1-5 respektive 1-3), vilket således innebär att 375 är högsta poäng för S tot. Följande indelning användes för klassindelning av S tot, angivna med ökande grad av total sårbarhet: S tot -klass 1 ((S v ) 3 S h = 1 till 8): Låg total sårbarhet. 11
Riskanalys S tot -klass 2 ((S v ) 3 S h = 9 till 64): Måttlig total sårbarhet. S tot -klass 3 ((S v ) 3 S h = 65 till 250): Hög total sårbarhet. S tot -klass 4 ((S v ) 3 S h > 250): Mycket hög total sårbarhet. 3.4 Riskklassificering Riskklassificeringen har gjorts genom att beräkna produkten av föroreningspotentialen för varje PFK (PFK tot ) och den totala sårbarheten (S tot ) vid läget för varje PFK. Matrisen i tabell 4-1 anger möjliga kombinationer av klassificering av föroreningspotential och total sårbarhetsklass, och resulterande riskklassificering innehållande sju riskklasser från låg till mycket hög risk. Metodiken utgår alltså från det faktum att risken för förorening av någon av Visbys grundvattentäkter är olika stor för olika objekt, beroende på den potentiella föroreningskällans egenskaper samt förutsättningarna för föroreningstransport till och i grundvattenzonen. Metodiken och/eller resultat från metodiken kan därför användas för att till exempel prioritera tillsynsåtgärder. Prövning eller omprövning av verksamheter inom det föreslagna vattenskyddsområdet görs dock från fall till fall. Även om föreliggande riskklassificering kan ge viss vägledning, måste det beaktas att samtliga riskklassificerade objekt utgör risk för grundvattenförorening. Givet denna avgränsning går det inte att sätta några definitiva gränser, till exempel vilka tillkommande verksamheter som bör tillåtas eller inte; även kombinationen låg föroreningspotential och låg sårbarhet (vilket ger låg risk) innebär att det existerar en risk för grundvattenförorening. Tabell 4-1. Matris med möjliga kombinationer av föroreningspotential och total sårbarhet, och resulterande riskklassificering med sju riskklasser. Föroreningspotential hos varje PFK Total sårbarhet för varje PFK Låg föroreningspotential Måttlig föroreningspotential Hög föroreningspotential Mycket hög föroreningspotential Låg total sårbarhet Måttlig total sårbarhet Hög total sårbarhet Låg risk Låg till måttlig risk Måttlig risk Måttlig till hög risk Låg till måttlig risk Måttlig risk Måttlig till hög risk Hög risk Måttlig risk Måttlig till hög risk Hög risk Hög till mycket hög risk Mycket hög total sårbarhet Måttlig till hög risk Hög risk Hög till mycket hög risk Mycket hög risk 12
Riskanalys 4 Potentiella föroreningskällor 4.1 Miljöfarliga verksamheter Detta avsnitt behandlar pågående (2011) miljöfarliga verksamheter inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Syftet är att ge en kort bakgrund till den ansatta klassificeringen för olika typer av verksamheter (PFK-klassificering). Kartan i figur 4-1 visar geografiska lägen och PFK-klassificeringar för miljöfarliga verksamheter som potentiellt kan förorena grundvattnet inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Färgerna på symbolerna i kartan visar deras PFK-klassificering. Kommunens förteckning omfattar totalt 142 miljöfarliga verksamheter inom det föreslagna vattenskyddsområdet, varav 48 inom primär zon. Förteckningen inkluderar även två tandläkarmottagningar (inom sekundär zon) och Visby deponi (nedlagd, inom primär zon). Tandläkarmottagningar bedöms inte utgöra någon risk för förorening av grundvattnet och behandlas därför inte i detta sammanhang. Visby deponi behandlas under avsnitt 4.6 rörande förorenade områden. Åtta verksamheter är så kallade B-verksamheter (som kräver tillstånd från Länsstyrelsen) och 40 stycken är C-verksamheter som måste anmälas till kommunen (med kommunen som tillsynsmyndighet). Den största andelen av de miljöfarliga verksamheterna (94 stycken) utgörs dock av U-verksamheter, det vill säga sådana verksamheter som vare sig kräver tillstånd eller anmälan till kommunen. Inom det föreslagna vattenskyddsområdet förekommer i dagsläget inga A-verksamheter, det vill säga verksamheter som kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. 13
Riskanalys Figur 4-1. Översiktskarta som visar lägen (prickar) och PFK-klassificeringar (prickarnas färger) för miljöfarliga verksamheter inom föreslagen primär (gröna fält) och sekundär skyddszon (röda fält). 4.1.1 Asfaltverk och betongindustrier Asfaltverk Inom det föreslagna vattenskyddsområdet finns det två asfaltverk, Hejdeby Asfaltverk på fastigheten Hejdeby Bolarve 3:2 (Region Gotland 2009a) samt Skanska Skarphäll på fastigheten Visby Förrådet 2. Båda asfaltverken utgör C-verksamheter. Hejdeby 14
Riskanalys Asfaltverk (figur 4-2) ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Figur 4-2. Hejdeby Asfaltverk (Nybergs Entreprenad AB) och Skanskas krossanläggning. Betongindustri Det finns fyra betongindustrier (C-verksamheter) inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Betongindustri, Visbyfabriken är belägen på fastigheten Träkumla Tjängdarve 1:63 (se figur 4-3). Enligt uppgift har det tidigare förekommit täktverksamhet på fastigheten, som ingår i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. 15
Riskanalys Figur 4-3. Upplag vid Betongindustri, Visbyfabriken. Övriga betongindustrier är Skanska Betongelement (fastigheten Träkumla Tjängdarve 4:1), Betongcentralen (fastigheten Visby Förrådet 5; enligt kompletterande uppgift från kommunen 2012 är verksamheten numera nedlagd) samt Visby Cementvaru AB på fastigheten Träkumla Tjängdarve 1:112. Den senare bedriver tillverkning av byggfärdiga huselement (AB PentaCon 2010, Region Gotland 2009b), se figur 4-4. Fastigheterna där Skanska Betongelement och Visby Cementvaru AB är belägna ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. 16
Riskanalys Figur 4-4. Visby Cementvaru AB vid Träkumla. Asfaltverk och betongindustrier har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2, C = 2 och D = 2. Dessa klassificeringar motiveras främst av möjliga tillbud och olyckor med läckage av petroleumprodukter vid intensiv användning av olika typer av entreprenadmaskiner. 4.1.2 Täkt-, krossnings-, återvinnings- och skrotverksamhet Enligt den förteckning som erhållits från kommunen bedrivs det i dagsläget ingen renodlad täktverksamhet inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Enligt förteckningen bedrivs krossning och sortering (C-verksamhet) vid Endre Sorteringsverk på fastigheten Endre Allkvie 1:1. Vidare har Skanska en krossanläggning vid Hejdeby Asfaltverk (se figur 4-2) som dock inte anges i förteckningen. Mellanlagring och återvinning av avfall bedrivs vid ett antal platser inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Enligt förteckningen från kommunen omfattar dessa Vestas Mellanlager (oljeprodukter och metallskrot, C-verksamhet), Visby Återvinningscentral (C-verksamhet), Corporate Express Svenska AB (elavfall, C-verksamhet), Harry Carlssons HHM (elavfall, C-verksamhet), Visby Mellanlagring Skarphäll (Cverksamhet), Visby Mellanlagring (Ragn Sell, B-verksamhet), Gotlands Åkericentral (C-verksamhet), Elgiganten (C-verksamhet), Hästnäs Slamplatta (C-verksamhet (Visby Avloppsreningsverk 2011)), Kyl & Maskin AB (U-verksamhet), TV-Tjänst HB (Cverksamhet) samt Eltel Networks AB (mellanlagring av avfall på hårdgjorda ytor, C- verksamhet). Fastigheten där Visby Mellanlagring Skarphäll är belägen ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. 17
Riskanalys Skrotverksamhet (C-verksamheter) bedrivs vid Visby Återvinning AB (C-verksamhet) samt av Skrotfrag. Kommunens snötippar (U-verksamheter) är belägna vid Skrubbs (fastigheten Visby Artilleriet 1:6) och Visborg (fastigheten Visby Visborg 1:9). Ovannämnda verksamheter har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2 och D = 2. Dessa klassificeringar motiveras främst av möjliga tillbud och olyckor som involverar läckage av petroleumprodukter vid intensiv användning av olika typer av entreprenadmaskiner. Vidare har C = 2 ansatts för mer omfattande verksamheter och C = 1 för verksamheter av mindre omfattning eller där sannolikheten för utsläpp är liten av annan anledning, till exempel verksamheter där elavfall mellanlagras inomhus. 4.1.3 Sågverk och snickerier Sågverk och snickerier finns på fyra platser inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Dessa omfattar Österby Brädgård AB (U-verksamhet), Snicken (U-verksamhet), Ahlqvist AB (U-verksamhet) och Björkmans Byggvaruhus (lagring och viss behandling av trävaror, U-verksamhet). Fastigheterna där Österby Brädgård AB och Ahlqvist AB är belägna ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Sågverk och snickerier har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 1, C = 2 och D = 2. 4.1.4 Kraftverk och värmeverk Kraftverk och värmekraftverk finns på fyra platser inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Bäcks Kraftverk (B-verksamhet) är ett reservkraftverk för elproduktion som drivs med en gasturbin (Region Gotland 2008, Vattenfall 2011). Vid kraftverket finns det två invallade cisterner med en total volym på 2 000 m 3 för lagring av flygbränsle (Jet A1). Invallningen har en uppsamlingsvolym på 1 000 m 3. Bränslepåfyllnadsplatsen är belägen på en hårdgjord yta. Anläggningen är sällan i bruk och provkörs normalt fyra gånger per år. Med avseende på förorening av grundvattnet bedöms lagring och påfyllning av petroleumprodukter utgöra den främsta risken med kraftverket. Fastigheten där Bäcks Kraftverk beläget ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Övriga kraftverk och värmeverk inom det föreslagna vattenskyddsområdet omfattar GEABs hetvattencentral (Gotlands Energi AB, B-verksamhet), Visby Kraftvärmestation (Vattenfall AB, B-verksamhet) samt en fliseldad värmepanna (Visby Energi AB, C- verksamhet). Tillsyns- resp. miljörapport för den senare: (Gotlands kommun 2008, Visby Energi AB 2009). Oljeeldade kraftverk och värmeverk har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2, C = 1 och D = 3. Visby Energi AB:s fliseldade värmepanna har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 1, C = 2 och D = 2. 4.1.5 Skjutbanor Inom det föreslagna vattenskyddsområdet finns det två skjutbanor (C-verksamheter), Follingbo skjutbana/svajde Follingbo pistolskytte och Hejdeby skjutbana/hejdeby lerduveskytte. Den senare ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Vid öppna skjutbanor används normalt sandvallar som kulfång. De flesta typer av ammunition innehåller bly, vilket innebär att bly med tiden ackumuleras i sandbanken. Arsenik, antimon och PAH (från sönderskjutna lerduvor) kan också förekomma vid skjutbanor, i regel dock i låga halter (Länsstyrelsen 2002). Bly har mycket låg rörlighet i 18
Riskanalys jord och grundvatten jämfört med andra tungmetaller. Skjutbanor har ansatts PFKfaktorerna A = 1, B = 1, C = 2 och D = 2. Faktorerna A = 1 och B = 1 motiveras av att skjutbanor är förknippade med fasta ämnen ovan mark, och att potentiella föroreningar generellt har låg rörighet i jord och grundvatten. 4.1.6 Motorsportbanor och brandövningsplatser Enligt kommunens förteckning finns det sex stycken motorsportbanor inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Dessa omfattar Follingbo folkracebana (Cverksamhet), Visby gocartbana/visby motocrossbana (C-verksamheter) och GMF Bilklubb (U-verksamhet) vid Visby deponi (figur 4-5), Vägverkets (numera Trafikverkets) övningsbana (U-verksamhet), Gotlands Halkbana (U-verksamhet), Kulgården AB (U-verksamhet), en utbildningsplats för anläggningsmaskiner (Uverksamhet) samt Västerhejde motocrossbana (C-verksamhet). Follingbo folkracebana (Gotlands kommun 2000) ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Figur 4-5. Visby motocrossbana, nedanför Visby deponi. Inom det föreslagna vattenskyddsområdet finns det två brandövningsplatser, Boss Brand & Sjösäkerhet vid Visby deponi (figur 4-6) samt räddningstjänstens övningsplats. Motorsportbanor har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2, C = 2 och D = 2. Brandövningsplatser har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2, C = 3 och D = 2. Där C = 3 motiveras av återkommande, avsiktliga utsläpp av släckmedel ovan mark. 19
Riskanalys Figur 4-6. Boss brandövningsplats, vid den gamla infarten till Visby deponi. 4.1.7 Verkstads- och kemiindustrier Verkstadsindustrier Inom det föreslagna vattenskyddsområdet bedrivs verkstadsindustri (U-verksamheter) vid Holms Glasmästeri, Bingers Mekan, Eklunds Vent och Plåt, Gardells Plåtslageri AB, Allskydd (oklar status), All El Andersson & Britse, Visby Panncentralen Verkstad och Tvätt (oklar status), Ekmans Bläster, Österby Plåt AB samt vid J-Craft Boats AB. Fastigheterna där Bingers Mekan och J-Craft Boats AB är belägna ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Verkstadsindustrier använder i regel kemikalier vid aktiviteter som metallbearbetning (till exempel petroleumprodukter för kylning och smörjning), avfettning, ytbehandling och lackering (inklusive klorerade lösningsmedel). Verkstadsindustrier har ansatts PFKfaktorerna A = 2, B = 2, C = 1 och D = 2. Dessa faktorer motiveras av användningen av rörliga och för grundvattnet skadliga ämnen ovan mark. Faktorn C =1 motiveras av att verkstadsindustrier i dagsläget som regel har lämpliga rutiner för hantering av sådana ämnen, vilket innebär en låg sannolikhet för tillbud eller olycka som involverar ämnen i vätskeform som är skadliga för grundvattnet. Faktorn D = 2 motiveras av att relativt stora mängder av sådana ämnen kan släppas ut vid tillbud eller olycka. Kemiindustrier Enligt kommunens förteckning förekommer ingen kemiteknisk industri inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Enligt förteckningen finns det dock ett kemikalielager vid bilverkstaden Meca Sweden AB (U-verksamhet). Denna har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 2, C = 1 och D = 3. Dessa motiveras av låg sannolikhet för utsläpp (C = 1) 20
Riskanalys och att stora mängder för grundvattnet skadliga ämnen kan släppas ut i samband med ett tillbud eller olycka (D = 3). B = 2 ansätts för lagring av för grundvattnet skadliga ämnen i cisterner ovan mark. 4.1.8 Bensinstationer, fordonsverkstäder, fordonstvättar och åkeriverksamhet Bensinstationer Det finns i dagsläget sju bensinstationer (C-verksamheter) inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Dessa omfattar Shell Söderväg (med fordonstvätt), Statoil Söder (med fordonstvätt), Tankvärt Vidar Stenberg (U-verksamhet), Preem/SÅIFA (för tunga fordon, i Lundby industriområde), Preem Follingboväg, Preem/SÅIFA och Shell Rondellen. Shell Söderväg, PREEM/SÅIFA i Lundby industriområde, Preem Follingboväg och Shell Rondellen ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. Det är i regel höga krav på bensinstationer vad gäller lagring och hantering av petroleumprodukter, inklusive spillzoner med hårdgjorda ytor vid påfyllnadsplatser. Erfarenheter visar att de flesta bensinstationer har lämplig utrustning och rutiner för hanteringen av petroleumprodukter, även om vissa brister kan förekomma. Bensinstationer har ansatts PFK-faktorerna A = 2, B = 3, C = 1 och D = 3. Faktorn B = 3 motiveras av att bensinstationer normalt har nedgrävda bränslecisterner, vilket innebär att petroleumprodukter släpps ut under mark i händelse av läckage. Sannolikheten för läckage kan betraktas som låg (C = 1), men stora mängder petroleumprodukter kan släppas ut i samband med ett läckage (D = 3). Fordonsverkstäder och fordonstvättar Inom det föreslagna finns det i dagsläget 26 bilverkstäder (U-verksamheter) och fyra fordonstvättar (C-verksamheter). Bilverkstäderna omfattar Bro Bilverkstad, Stuxgrens Bilar, PG Bilservice, Visby Bil och Maskin, Cramo, Gotlands Bilskadeservice, Lindells Bil & Recond, Tures Bil-Elektriska, Torbjörns Bilservice, Bilhallen, Biltjänst, Visby Fordon, EP Biltillbehör (f.n. inaktivt), Danielssons Entreprenad, Bilhuset AB, Jacobsson Bil Toyota, Gotlands Plåt & Billack, Kjelles Truckservice, Pettsons Bilservice, Svenssons Bilservice, Österby Bil & Maskin, Zions Bilplåt och Lack AB, Mickes Biluthyrning (bilverkstad och uthyrning av gamla bilar, se figur 4-7), Däckcentrum (endast däckverkstad), samt Postens Serviceverkstad och Polisens Serviceverkstad (båda med oklar status). Cramo, Tures Bil-Elektriska, Kjelles Truckservice, Österby Bil & Maskin, Zions Bilplåt och Lack AB (Region Gotland 2009c) samt Mickes Biluthyrning ingår även i Länsstyrelsens förteckning över förorenade områden, se avsnitt 4.6. 21