PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 63 November 2010 Årg 16 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: Info@proliv.com Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer: 9209234-5 Ansvarig utgivare: Anders Wall Utgivningsbevis: 2283 Redaktör: Åke Lindgren Layout: Hans Sjölund Referat av artiklar ur andra källor om läke - medel och behandlingsmetoder innebär inga ställningstaganden eller rekommendationer från ProLiv Västs sida. ProLivNytt distribueras förutom till ProLiv Västs medlemmar också till medlem marna i ProLiv Stockholm, ProLiv Wermlandia och CaPriN samt till personal inom sjukvården
Jag brukar ju inte skriva om min egen sjukdom, men nu känner jag att det är viktigt både för mig själv och för föreningen. Många har hört av sig med frågor efter Christinas artikel om mig i Prostatanytt. Just nu går jag på strålning mot mina skelettmetastaser. Jag har fått smärtstillande plåster mot värken från metastaserna i mitt bröst. Det är för att, om möjligt, minska behovet av smärtstillande som jag nu får strålning fem gånger. Jag har tidigare strålats fyra gånger med fyra stråltillfällen varje gång. Dessutom fick jag 33 gånger strålning mot det område där prostatan fanns före min operation 2002. Nu förstår ni alla säkert att jag inte orkar ge så mycket till vår förening som jag önskar. Jag har tidigare skrivit att föreningen även gett mig mycket och att jag hela tiden känt ett starkt stöd från medlemmarna. Kvartalsmötet i Borås den 2 oktober blev det första kvartalsmöte under min ordförandetid jag fick lämna över till vår vice ordförande Berit Adolfsson. Berit har lovat att stanna kvar som vice ordförande även nästa år, men hon anser att en förening med vår sjukdomsbild skall ha en man som ordförande och det är nog riktigt. Jag hoppas nu innerligt att detta kan lösas vid årsmötet i mars 2011. Jag har lovat att, efter förmåga, vara med och stötta nya ordföranden och jag hoppas även i fortsättningen kunna sköta vår hemsida. Se också ProLiv Väst behöver dig på sidan 14 där du även finner namn och telefonnummer till valberedningen ProLiv Väst har medlemmar i hela Västra Götalandsregionen. Många av våra medlemmar har långt att åka till våra medlemsmöten i Mölnlycke. Därför lägger vi åtminstone ett möte varje år utanför Göteborgsområdet. Lördagen den 2 oktober var det Borås tur att få besök. Vi hade anlitat överläkaren och urologen Stefan Bratell från Borås sjukhus som föreläsare och han talade över ämnet Prostatacancer i Södra Älvsborg. Innan föreläsningen tog vid lämnades en kort information om föreningen och dess verksamhet. Som jag berättat ovan var det vår vice ordförande Berit Adolfsson som stod för informationen. Stefan Bratell redogjorde i sin föreläsning för uppkomsten av prostatacancer, 2 ProLiv Väst behöver en ny ordförande de olika stadierna av prostatacancer och de behandlingar som står till buds. Mötet, som var i Sparbankssalen i Högskolan i Borås, hade lockat ett drygt hundratal åhörare. Av naturliga skäl var flertalet från Borås med omnejd. Även många ickemedlemmar hade mött upp och av dessa var det sju som anmälde sig som nya medlemmar i föreningen. Efter mötet bjöd föreningen på kaffe och smörgås i högskolans café. Åke Lindgrens referat från mötet hittar du på sidan 4. Så lite från samtalsgruppen den 5 oktober på Wendelsbergs folkhögskola. Vi var 19 deltagare som hade besök av kurator Lena Österman från urologmottagningen SU. Hon berättade för oss om den hjälp hon som kurator kunde bistå oss med. Frågorna till henne var många. Vårt varma tack för att hon besökte oss. Alla uppskattade detta mycket. Vi njöt också av gott pålägg på husets utsökta hembakade bröd. Redan nu kan jag berätta lite om vårens resa på Dalslands kanal. Vi åker lördagen den 21 maj klockan 7.50 med buss mot Håverud. Klockan 10.00 börjar båtturen på kanalen med akvedukten i Håverud. Lunch serveras på båten under vår färd på den vackraste delen av Dalslands kanal till Bengtsfors dit vi anländer 15.00. Buss därifrån till kaffe och smörgås på Baldersnäs 15.30. Åter mot Mölnlycke 16.45 efter visning av Baldersnäs. Vi beräknar komma till Mölnlycke vid 19-tiden. Mer om detta och om anmälan kommer i nästa nummer av ProLiv Nytt under februari 2011. Vid årets sista kvartalsmöte kommer överläkare Ola Bratt från Helsingborg och berättar om Prostatacancer en översikt. Jag hörde Ola Bratt vid min vistelse på Lydiagården i somras och jag kan varmt rekommendera alla att komma och lyssna på honom. Se sista sidan. AndersWall ordf. i ProLiv Väst
Hej Korgstolen. Jag älskar de här klara, kyliga första höstdagarna. Löven glöder i rött och gult, himlen är intensivt blå och oändlig. Inte jag knarrar Korgstolen. Du är bara ute och krattar hela dagarna och får blåsor i händerna, det är väl inget att stå efter. När jag var liten och på väg till skolan gick jag i de frasande lönnlöven, som låg i drivor längs trottoarerna. Löven var ofantligt många och vackra i sina skiftande färger. Korgstolen tycks inte vara intresserad. Ska jag berätta en hemlighet för dig? Äntligen börjar Korgstolen piggna till. Ja, gör det. Det händer, fast jag börjar bli gammal, att jag fortfarande med samma förtjusning sparkar omkring i höstlöv när jag tror att ingen ser mig. Korgstolen ryser till och byter samtalsämne. Tycker nog att jag verkar mer än lovligt barnslig. Är det inte hög tid att bära in mig? Nätterna är kyliga och fuktiga. Utelivet är inte längre behagligt. Jag börjar bli gisten. Förresten, hur är det med Kalle Koltrast? Han har varit väldigt osynlig. Ja, du Korgstolen, honom har jag varit bekymrad över ända sedan sensommaren. En av hans ungar hittades död på verandataket och i En hemlighet avslöjas slänten mot skogen låg en hög med svarta koltrastfjädrar. Det har varit alldeles tyst i skogen och ingen Kalle har tiggt ost vid frukostdags. Är han död? Korgstolens knarr är stillsamt. Det var det som oroade oss. Men så en morgon satt han på verandaräcket. En ynklig Kalle med nästan inte en fjäder på huvudet. Var han sjuk eller hade han varit i slagsmål? Jag fick brått att hacka ost och lägga ut. Han satt kvar och väntade. Tog några långsamma steg och pickade i sig några bitar. Men sen då, Korgstolen blir otålig. Vad hände sen? Han flög sin väg och var borta, länge. Å, vad sorgligt, kom han för att säga adjö? Korgstolen ryser olustig. Ja, så tänkte vi också, men i mitten av september var han tillbaka. Han satt som han brukar på räcket. Ögonen blanka och pigga, fjädrarna blänkte blåsvarta och friska. Glatt rensade han skärbrädan från ost och följde mig som vanligt runt i trädgården och kalasade på de stora larver som jag grävde fram ur jorden när jag plockade potatis. Christina Örum, ProLiv Stockholm Dubbla ex. av ProLivNytt nr 62 En del medlemmar fick två ex. av senaste numret av ProLivNytt i sina brevlådor och undrar naturligtvis varför. Svaret är helt enkelt att vi missade att ta bort anhörigmedlemmarna från det medlemsregister som låg till grund för utskicket av tidningen. Vi ber naturligtvis om ursäkt för detta. Ett tips är att skänka bort extratidningen till någon vän eller granne. Det skadar inte att sprida tidningen även till de som inte (ännu) är medlemmar i ProLiv Väst! 3
Som Anders Wall skriver i sin ordförandespalt på sidan 2 hade ProLiv Väst förlagt kvartalsmötet den 2 oktober till Högskolan i Borås. Som föreläsare hade vi anlitat överläkaren och urologen Stefan Bratell från Borås sjukhus. Här följer ett referat av föreläsningen. Antalet fall av prostatacancer har ökat markant Prostatacancer är som alla vet mannens vanligaste cancersjukdom. Sedan 90-talet har antalet nydiagnosticerade i sjukdomen nästan fördubblats, från 4 788 fall år 1990 till 9962 fall år 2004. Orsaken till denna ökning ligger framför allt i den PSA-testning som man introducerade i början av 90-talet och som innebar att man upptäckte allt fler fall av prostatacancer. På senare tid har dock utvecklingen planat ut både här hemma och ute i världen. Det finns ännu inte någon färsk officiell statistik men Stefan Bratell tror att siffran i dag ligger under 9 000 fall per år. Tidigare var medelåldern för insjuknande i prostatacancer 70 79 år. I dag ligger medelåldern för diagnos mellan 60 och 69 år. Samtidigt minskar antalet nydiagnosticerade fall med avancerad prostatacancer. PSA-test är en bra kontroll Stefan Bratell fick frågan om hur ofta en man i sextiofemårsåldern bör testa sitt PSA. Svaret blev att för en frisk man i den åldern bör det räcka med en kontroll en gång om året. Stefan Bratell lade dock till att om man har en släkting, t.ex. en far eller bror, som har insjuknat tidigt i prostatacancer, så bör man nog testa sitt PSA redan i femtioårsåldern. En ärftlig belastning är nämligen en viktig faktor för uppkomsten av prostatacancer. Det är framför allt utvecklingen av PSA som man tittar på. PSA-värdet ska inte röra på sig alltför mycket år från år. Om värdet stiger markant kan det bli aktuellt att ta en biopsi, d.v.s. ett vävnadsprov från prostatan. Normalt ska det vara tillräckligt med två sådana undersökningarna, men Stefan Bratell har för sin del varit med om att ta upp till fem eller sex biopsier, innan man upptäckt några förändringar i prostatan. Kvartalsmötet i Borås Hur vanligt är det med prostatacancer? År 2005 hittade man 204 fall av prostatacancer på Borås lasarett. I majoriteten av dessa fall var patienterna mellan 60 och 70 år gamla. Nedanstående tablå, som innehåller uppgifter från obduktionsmaterial från USA från män som dött av andra orsaker än prostatacancer, visar dock att prostatacancer kan drabba män även i yngre åldrar. Ålder Cancer 20 30 2 % 30 40 29 % 40 50 32 % 50 60 55 % 70 80 64 % Man vet också att antalet fall med förändringar i prostatan ökar med stigande ålder, så att om en man lever tills han fyller 100 år kan man utgå från att han har cancer i sin prostata. Liknande bilder finner man också på andra håll i världen. Ger prostatacancer symptom? På frågan om prostatacancer ger symptom, t.ex. i form av ryggsmärtor, svarade Stefan Bratell att sådana smärtor bara förekommer i de fall det rör sig om en avancerad form av prostatacancer, där cancern har hunnit sprida sig till skelettet. Om cancern är lokaliserad till prostatan eller de omgivande mjukdelarna, ger sjukdomen vanligtvis inga symptom alls. Någon gång kan det förekomma att patienten får urinkastningsbesvär. Hur ser prognosen ut? Det är endast 5,6 procent av svenska män som dör i prostatacancer, trots att sjukdomen är så vanlig. Det är detta som gör att det har blivit så mycket diskussioner om s.k. PSA-screening, d.v.s. att alla män ska kallas och lämna ett PSA-prov. Man vet ju att det är väldigt vanligt med cellförändringar i prostatan hos äldre män och om man hittar sådana förändringar, kanske först efter flera upprepade biopsier, så ställs mannen inför frågan om han ska låta operera bort prostatan eller inte. Många män som får beskedet att de har prosta- 4
tacancer drabbas av panik och kräver att man till varje pris ska ta bort cancern. Men detta kan vara mycket diskutabelt. Stefan Bratell har gjort ett stort antal s.k. radikala prostatektomier och han är ganska säker på att många av dessa ingrepp har skett helt i onödan. De flesta av dessa män hade säkerligen kunna leva vidare med en stillsam cancer och haft ett bra liv trots sjukdomen. Men samtidigt är det så att i denna stora grupp finns det ett antal män som har tjänat på operationen. Vad läkarna behöver veta är hur man ska kunna identifiera de fall där sjukdomen kommer att ge symptom och där mannen kommer att avlida av sin cancer. Men den kunskapen finns inte i dag och det är dilemmat. Hur ställs diagnosen? Hur gör man då för att ställa diagnosen? I allmänhet är det så att en patient kommer till urologmottagningen efter att ha varit hos en distriktsläkare, som tagit ett PSA-prov. Stefan Bratell Under sökningen brukar inledas med att läkaren känner på prostatan med fingret och ibland kan man då hitta en förhårdnad men i de allra flesta fall känner man ingenting som tyder på någon förändring. Man undersöker också prostatan med hjälp av ultraljud och då kan man ibland se ett mörkare område i de perifera delarna av prostatan. I detta område tar man mellan åtta och tio vävnadsprover med hjälp av nålar som man skjuter in i prostatan. I vissa fall, där patienten har ett högt PSAvärde men där man inte har funnit någon cancer, kan man skjuta in upp till 12 14 nålar i prostatan. Vävnadsproverna skickas sedan för mikroskopisk undersökning, som brukar ta mellan tre till fem veckor. Det är naturligtvis mycket olyckligt att patienten ska behöva gå och vänta på ett svar så länge, men att undersökningen tar så lång tid beror på att det är brist på patologer. Gradering enligt Gleasonskalan Efter det att vävnadsproverna har tagits kallas patienten till ett återbesök efter fyra veckor. Om patologen har hittat cancerceller i vävnadsproverna graderar han dessa efter den s.k. Gleasonskalan, som innebär att cancercellerna graderas i en skala från ett till fem, där ett står för en snäll cancer och fem för en mer aggressiv form av cancer. Man adderar sedan talet för den vanligast förekommande typen av cancerceller med talet för den näst vanligaste typen. Ett Gleasonscore kan t.ex. vara 3 + 4, vilket innebär att majoriteten av cancercellerna har värdet 3 och de därnäst mest frekventa cellerna ett värde av 4. Gleasonvärdet på en cancertumör i prostatan har en avgörande betydelse när det gäller att bedöma prognosen. Ett lågt Gleasonvärde innebär en snäll cancer där prognosen är betydligt bättre än om man har ett högt Gleasonvärde. Gleasonvärdena kan i vissa fall förändras över tiden. Det finns inte några entydiga resultat men man räknar med att 5 10 procent av tumörerna får en ökning i Gleasonvärdena över tiden. Klassificering av tumören Prostatan ökar i storlek med tiden. Prostatan hos en tjugoåring brukar ligga på 15 20 kubikcentimeter. Redan vid 25 års ålder börjar prostatan att växa till. En del män får med tiden en stor prostata, medan andra får en måttligt förstorad prostata. Prostatan kan liknas vid en mandarin i storlek. Den har ett skal och innehåller två tre klyftor. Tumörerna sitter som regel i den perifera delen av prostatan eller i skalet. Tumörerna klassificeras som T1 (en liten tumör som inte känns med fingret), T2 (tumören sitter i båda klyftorna), T3 (tumören har växt in i skalet) och T4 (tumören har växt fast i den omgivande vävnaden). T1- och T2-tumörer kan opereras, eftersom dessa tumörer är lokaliserade till prostatan. När det gäller T3-tumörer opererar man ibland. Men det är tveksamt, eftersom tumören kan ha växt in i skalet och man därför inte kan vara säker på att få bort alla cancerceller genom att kirurgiskt avlägsna prostatan. Om man inte får bort allting innebär det att operationen inte har varit till någon nytta för patienten, eftersom sjukdomen då kan vandra Forts. nästa sid. 5
vidare till andra delar av kroppen. I dessa fall brukar man i stället tillråda strålbehandling. T4- tumörerna, som alltså har växt utanför prostatan, operera man inte. En tumör av typ N1 innebär att cancern har spridit sig till en lymfkörtel. Detta kan man ibland upptäcka genom en datortomografi eller magnetröntgen. En tumör som har spritt sig till skelettet betecknas som M1. Att en tumör har bildat metastaser i skelettet kan man se med hjälp av en s.k. skelettscintigrafi. I båda dessa fall är det hormonbehandling som gäller. Varför får man prostatacancer? Cancer i prostatan är mycket vanligt förekommande över hela världen. Men om man är asiat och född i Shanghai insjuknar man väldigt sällan i prostatacancer. Om man å andra sidan är en färgad man och född i Atlanta i USA är risken för att insjukna i prostatacancer 125 gånger större jämtfört med den som är född och lever i Shanghai. För en vit man i Atlanta är däremot risken bara 5 6 gånger större. Men om shanghaibon flyttar till Amerika blir risken att insjukna i prostatacancer lika hög som för den vite mannen. Miljön har säkerligen betydelse för dessa skillnader men man har mycket svårt att sätta fingret på exakt vad skillnaderna beror på. En förklaring som brukar lyftas fram är kosten. En fettrik kost med mycket kött vet man har en cancerdrivande effekt och den kan säkert också ha en påverkan på prostatan. Omvänt tror man att vissa födoämnen har en skyddande effekt, såsom tomater och grönsaker, men man har inga direkta bevis för detta. Soja är ett annat livsmedel som man tror har en skyddande effekt, eftersom soja är en så vanlig ingrediens i asiatisk mathållning. Soja innehåller en österogenliknande substans, som möjligtvis kan ha en hämmande effekt mot prostatacancer. Många patienter prövar också med att äta olika kosttillskott och andra preparat, som rekommenderas av mer eller mindre seriösa naturdoktorer och alternativmedicinare och det är inte ovanligt att patienter lägger ut tusentals kronor på denna typ av preparat. Men det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att dessa preparat har någon effekt. Vilka behandlingar står till buds? När en patient har fått diagnosen prostatacancer är det viktigt att läkaren och patienten, gärna i sällskap med hustrun, sätter sig ned och resonerar om vad som ska göras. När det gäller tumörer av typ T1 och T2 med ett Gleasonvärde på sju eller högre finns det anledning att rekommendera patienten en botande behandling. De behandlingsalternativ som står till buds i dessa fall är kirurgi, d.v.s. bortoperering av prostatan, eller strålning, som består dels av yttre strålning och dels s.k. Brachystrålning. Det senare sker genom att man för in radioaktiva stift i prostatan. Strålbehandlingen pågår under ganska lång tid, sju till åtta veckor. Behandlingen är också förenad med biverkningar i form av tarmbesvär och allmän trötthet. En radikal prostatektomi tar i allmänhet mellan en och halv till två timmar och patienten kan som regel skrivas ut från sjukhuset på andra eller tredje dagen efter operationen. Patienten får sedan gå med en kateter i cirka två veckor. Vetenskapligt har man inte funnit några skillnader mellan dessa båda behandlingar men personligen anser Stefan Bratell ändå att kirurgi är att föredra framför strålning. En fördel med operation är också att det går att stråla efter operation i de fall man inte har lyckats få bort all cancer från operationsområdet. Däremot är det mycket svårt att operera efter strålning. Watchful waiting kan vara ett alternativ Om det rör sig om en snäll tumör med ett Glea- 6
sonvärde på sex eller lägre kan det finnas anledningen att överväga ett tredje alternativ, som innebär att man avvaktar med att sätta in en aktiv behandling, s.k. watchful waiting. Risken för att patienten ska insjukna och dö av sjukdomen är här så låg som tre procent under de närmaste tio åren. En radikaloperation av prostatan är, som alla vet, förenad med risker för impotens och urininkontinens. För män vars potens fungerar normalt ligger risken för att drabbas av impotens på femtio procent. I de fall mannen har en sviktande potens är denna risk avsevärt högre. Även strålning medför risk för impotens, men här kommer impotensen först efter en tid efter behandlingen. Strålbehandling kan också medföra trängningsbesvär i urinblåsan samt orsaka inflammationer, s.k. strålcystit på ändtarmen. För män som har en snäll form prostatacancer och som inte vill ta risken att förlora sin potens och som är angelägna om att behålla en god livskvalitet kan watchful waiting vara ett mycket gott alternativ. Watchful waiting innebär täta kontroller av PSA-utecklingen. Skulle PSA börja röra på sig efter en tid finns det alltid möjlighet att gå in med en behandling, d.v.s. operation eller strålning. Vilken blir effekten när man tar bort prostatan? Stefan Bratell fick frågan vilken effekten blir när man avlägsnar prostatan. Svaret blev att prostatan enbart har den uppgiften att utsöndra ett sekret, som gör att mannens spermier kan överleva i kvinnans slida vid befruktningen. Vid operationen tar man också bort större delen av sädesblåsan och stänger av sädesledaren. Det gör att mannen inte får någon sädesavgång vid samlag och därmed förlorar han också förmågan att alstra barn. Det finns dock en möjlighet att efter en operation plocka ut spermier från mannens bitestiklar och på så vis öppna en möjlighet för honom att trots allt bli far. En annan lösning kan vara att mannen innan operationen lämnar in spermier för infrysning. Biverkningar vid kurativt syftande behandlingar Vanliga sidoeffekter av radikal prostatektomi är, förutom impotens, urininkontinens. Beroende på hur man definierar urininkontinens räknar man med att mellan 5 och 15 procent drabbas av denna biverkan. Rena niagarafall förekommer lyckligtvis mycket sällan, på sin höjd kan det handla om 1 2 procent. En radikal prostatektomi medför också ofta en ärrbildning vid kopplingen mellan urinröret och blåsan, vilket leder till urinträngningar i ungefär vart tionde fall. En operation medför vidare en ökad risk för ljumskbråck. 40 procent av patienterna drabbas av denna biverkan. Sårinfektion är också något som patienten kan drabbas av efter en operation men det är något som kan inträffa vid alla operationer. Man räknar med att 9 10 procent av alla patienter som opereras vid svenska sjukhus drabbas av en sårinfektion. När det gäller blödningar kan Borås sjukhus skryta med att vara det sjukhus i Västra Sverige där patienternas blöder minst. I genomsnitt blöder patienterna här 4 deciliter. Vissa patienter blöder bara en deciliter medan det finns andra som kan blöda upp till två liter. En operation medför också en viss ökad risk för proppar i blodkärlen. Stefan Bratell känner dock inte till att någon patient som opererats vid Borås sjukhus har drabbats av detta. Även strålning medför biverkningar i form av urininkontinens men också biverkningar i form av tarminkontinens. Tidigare var detta en vanlig biverkan efter strålbehandling men i dag är det bara cirka 1 2 procent av patienterna som drabbas av dessa besvär. Problem med impotens ligger ungefär på samma nivå som efter operation, men en skillnad är att här kommer impotensen smygande. Operation med robotteknik Stefan Bratell gick sedan över till att tala om den nya robottekniken som sedan en tid tillbaka har börjat användas för att utföra radikal prostatektomi vid svenska sjukhus. Karolinska sjukhuset var först med att börja operera prostatacancer med hjälp av en robot. Roboten, som går under namnet Da Vinci, finns nu hos de flesta större sjukhusen i Sverige. Hittills finns det inga studier som visar att operation med robot skulle vara bättre än konventionell operation när det gäller biverkningar i form impotens eller urininkontinens eller operations resultat. Forts. på sidan 11 7
Studiebesök på Emigranternas Hus Torsdagen den 7 oktober var det premiär för studiebesök i ProLiv Västs regi. Dryga trettiotalet medlemmar samlades utanför tullhuset vid Packhusplatsen för ett besök på Emigranternas Hus. Där möttes vi av Roger Bodin, som är chef för stället. Han berättade med lust och inlevelse om den stora utvandringen till Amerika under åren 1850 1930, då cirka 1,4 miljoner svenskar lämnade Sverige för det stora landet långt borta i väster. Vi befann oss bokstavligen på historisk mark. På 1600- talet var Packhusplatsen Göteborgs skräphög, på 1700- talet franskt frihandelsområde och under utvandringsåren platsen där största delen av emigranterna tog sina sista steg på svensk mark. Roger berättade att det som tvingade så många svenskar att lämna Sverige var framför allt fattigdom men också bristande framtidstro och intolerans, som rådde i Sverige på denna tid, spelade roll. Med hjälp av de bilder och fotografier som finns i utställningen kunde han levandegöra de umbäranden och strapatser som utvandrarna fick utstå under den långa resan till Amerika, som ibland kunde ta mer än en månad. Till en början gick resan i två etapper, först till Hull eller Liverpool, och därifrån med lite större båtar vidare till Amerika. 1915 bildades Svenska Amerika Linien av skeppsredarna Wilhelm Roger Bodin var vår ciceron under studiebesöket Har du frågor om cancer? Cancerfondens informations- och stödlinje O2O-595959 Lundgren och Dan Boström, och då kunde invandrarna ta sig med båt från Göteborg direkt till New York i Nordamerika. Väl framme i Amerika förvandlades våra utvandrare till invandrare. Roger drog här en parallell till många av våra dagars invandrare, som tvingas fly från sina hemländer på grund av krig och andra oroligheter eller förföljelse. Det kan vara nyttigt för oss svenskar att begrunda, att de som i dag kommer till Sverige som invandrare många gånger gör samma erfarenheter hos oss som de svenska utvandrarna fick göra när de kom till det nya landet i väster. Roger berättade också att man på tredje våningen planerar att visa en dokumentation om invandringen till Sverige. Lyckligt och väl anlända till Amerika återstod för många svenskar en lång resa in i landet. De flesta ville nämligen helst bosätta sig där det redan hade etablerats en svensk koloni, och det var i det som i dag kallas Midwest, d.v.s. i trakterna av nuvarande Illinois och Minnesota. Så svenskarna gjorde precis samma sak som våra invandrare gör i dag, d.v.s. de föredrog att bosätta sig i områden där de kunde finna landsmän. Förutom en historielektion om den svenska utvandringen till Amerika bjöd föreningen på en kopp kaffe och en god smörgås. Emigranternas Hus drivs av en stiftelse. Det är väl värt ett besök. Öppettider för allmänheten är måndag fredag mellan kl. 10 och 16. Förbokade grupper tas emot även på kvällar och helger efter överenskommelse. Åke Lindgren infostodlinjen@cancerfonden.se 8
ProLiv Väst ger bidrag till forskningen Hösten 2009 anordnade ProLiv Väst en artistgala i samarbete med bröstcancerföreningen Johanna. Galan gav ett överskott på drygt 170 000 kronor. Under galan fick föreningarna ta emot var sin gåva från Stiftelsen Fonden för Rehabilitering och Medicinsk Forskning om 250 000 kronor. Styrelsen för ProLiv Väst har beslutat att donationen, tillsammans med föreningens del av överskottet från galan, som alltså blev drygt 85 000 kronor, ska användas till att ge stöd åt prostatacancerforskningen. Både för urologi och onkologi Vår utgångspunkt är att stödet i första hand ska gå till forskningen på prostatacancerområdet i Västra Götaland. En annan utgångspunkt är att de tillgängliga medlen, i princip till lika delar, ska användas för att stödja forskningen inom både urologi och onkologi. I första hand prioriteras forskningsprojekt med klinisk inriktning, där fokus ligger på nya eller utvecklade behandlingsmetoder eller på behandlingen, omhändertagandet och bemötandet av patienten. ProLiv Väst har tagit emot sex ansökningar från olika forskare i Västra Götaland. Vid bedömningarna av ansökningarna har föreningen fått ett värdefullt stöd från styrelsen för Jubileumsklinikens Cancerfond. Styrelsen för ProLiv Väst har nu beslutat att bevilja forskningsbidrag till två forskare inom urologi respektive onkologi. Karin Welén vid Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen urologi, Göteborgs Universitet har beviljats bidrag med 150 000 kronor för forskning om effekter av kastrationsbehandling på differentiering och metastasering av avancerad prostatacancer. Ingela Franck Lissbrant vid avdelningen för onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har beviljats bidrag med 150 000 kronor för forskning om antiangiogena behandlingsstrategier vid avancerad prostatacancer. Det finns i dag otillräcklig kunskap om hur hormonbehandling påverkar cancercellerna i detalj och vilka förändrade egenskaper de återkommande tumörerna/metastaserna har, skriver Karin i sin ansökan. Detta är därför nödvändigt att kartlägga för att kunna utveckla effektiva behandlingsmetoder då hormonbehandling inte längre har effekt. Ingela beskriver sitt forskningsprojekt på detta sätt i sin ansökan: För att tumörer ska tillväxa samt sprida sig krävs blodkärl som transporterar syre och näring till tu- Årets mottagare av ProLiv Västs forskningsstöd Karin Welén och Ingela Franck Lissbrant mörcellerna och dessutom utgör en flyktväg för cancercellerna. I tumörer sker en nybildning av blodkärl, s.k. angiones, och genom att kart lägga vilka faktorer och mekanismer som styr denna process är förhoppningen att man genom angioneshämning ska kunna svälta ut tumören och hämma tillväxten. Samarbetar med varandra Karin och Ingela blev mycket glada över det stöd de fått från ProLiv Väst för sin forskning. De berättade också att de båda samarbetar en hel del med varandra, eftersom deras olika forskningsprojekt har många beröringspunkter. ProLiv Väst har bjudit in Karin och Ingela att komma till föreningens årsmöte i mars nästa år och berätta lite om sina forskningsprojekt. De har båda lovat att ställa upp om möjlighet ges. Åke Lindgren 9
Seniordag i Stenungsund För tredje året i rad deltog ProLiv Väst på Seniordagen på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangör var Folkhälsorådet i samarbete med Aktiva Seniorer, SPF (Sveriges Pensionärsförbund) och PRO (Pensionärernas Rikorganisation). Det hela gick av stapeln den 1 oktober. Vår vice ordförande Berit Adolfsson och styrelseledamoten Eric Johansson hade packat bilen full med foldrar, pins och roll-ups (affischer) med information om föreningen och dess verksamhet. Här berättar Berit lite från dagen i Stenungsund. Det var en mycket välbesökt hälsodag med stort H. ProLiv Väst hade lyckats få en väldigt bra plats direkt innanför entrén till den livaktiga träffpunkten Fregatten. Vi hade därför lätt att fånga besökarnas uppmärksamhet direkt när de kom in och kunde visa dem föreningens material. Vi tog oss också tid att lyssna på deras bekymmer en stund. Det är viktigt att vara lyssnare, när man skall framföra ett budskap. I andra utrymmen fanns väldigt många utställare, föreningar, företag, och enskilda som visade vad man kunde göra för att öka livskvalitén och vårda kropp och själ. I den stora salen förekom föreläsningar och allsång. Eric och jag turades om att titta in på dessa aktiviteter. Själv bevistade jag dagens huvudattraktion, Berit Adolfsson i samspråk med en besökare nämligen Birgitta Andersson, musik- och konstterapeut, som berättade om vad sång och musik kan bidra med för att hålla hjärna och hjärta friska. Hon berättade på ett levande sätt hur hon genom musiken får kontakt med de gamla som sitter hemma ensamma eller sitter tysta på våra äldreboenden. Intill ProLiv Västs bord fanns Bröstcancerföreningen Emelie, som vände sig till kvinnorna. Men enligt min uppfattning är kvinnorna mycket viktiga också i vårt arbete i ProLiv Väst. Vi vet ju att kvinnorna är viktiga i männens liv och hälsa och att de ofta är de bästa ambassadörerna för vårt budskap. Jag skulle önska att det fanns en hälsodag i varje kommun, så att vi fick vara med och prata om det som ligger oss varmt om hjärtat när det gäller prostatacancer, d.v.s. att gå ut med information om sjukdomen, om vården och omsorgen av de som drabbats och om hur våra resurser används. Jag tycker också att någon från ProLiv Väst borde medverka som föreläsare på Seniordagen i Stenungsund nästa år och informera om vårt arbete, vår insamlingsverksamhet och våra stipendier. Ge oss dina synpunkter på vården! Alla medlemmar är välkomna att höra av sig till Berit Adolfsson med sina erfarenheter från vården, positiva såväl som negativa. Berit kan nås på telefon 031-41 26 63 eller via e-post berit.adolfsson@molndal.se. 10
Kvartalsmötet i Borås. Forts. fr. sid. 7 En fördel med roboten skulle möjligen kunna vara att vårdtiden på sjukhuset kan kortas ned något dygn. Men när det gäller resultatet av en operation anser Stefan Bratell att det i första hand är kirurgens erfarenhet och skicklighet som är avgörande. Roboten kostar 10 miljoner att köpa in, har en servicekostnad om 150 000 kronor per år och drar dessutom en merkostnad om 25 000 kronor per operation i form av engångsmaterial m.m. När Borås sjukhus skickar patienter till Sahlgrenska sjukhuset för att opereras med roboten där medför detta en merkostnad på 40 000 kronor för sjukhuset. Borås sjukhus har för närvarande inga planer på att inköpa en Da Vinci-robot. Uppföljning efter operation eller strålning Efter operationen eller strålningen sker en uppföljning som innebär regelbundna kontroller med PSA-prov var sjätte eller tolfte månad i minst 10 års tid. Efter en radikal prostatektomi ska PSAvärdet efter 2 3 veckor inte vara mätbart. I annat fall finns det anledning att misstänka att det finns prostatacancerceller kvar. Efter en strålbehandling sjunker PSA-värdet successivt under flera år. Man brukar säga att PSA ska ha nått sin lägsta nivå ett år efter det att strålbehandlingen har avslutats. En PSA-stegring, som kan inträffa ett, två, tre, fyra eller fem år efter operation eller strålbehandlingen, signalerar att sjukdomen finns kvar. Stefan Bratell har till och med varit med om att en patient fått återfall i PSA så lång tid efter operationen som åtta år. Behandling vid avancerad prostatacancer Vid avancerad prostatacancer, d.v.s. när cancern har spritt sig och bildat metastaser, är det kastrationsbehandling som gäller. Det sker antingen genom ett kirurgiskt ingrepp, som innebär att testiklarna opereras bort, eller medicinskt med Casodex, som är en tablett, eller i form av sprutor med GnRH-analoger. I Borås skriver man ut Suprefact, som är en depåspruta som injiceras i bukväggen var tredje månad. Ett alternativ är Procren, som många patienter föredrar men som är betydligt dyrare. Men om patienten kräver att få detta läkemedel så brukar Stefan Bratell ändå skriva ut det. Om hormonbehandlingen med sprutor sviktar och PSA-värdena fortsätter att stiga brukar man sätta in vad man kallar en total androgenblokad, som består av en kombination av Casodex och GnRH-analoger. När inte heller denna behandling fungerar finns det egentligen inga bra behandlingar att erbjuda. En möjlighet är att remittera patienten till en onkolog för en cellgiftsbehandling med Taxotere, men det är en tung och besvärlig behandling. Skelettmetastaser ger så småningom symptom i form av smärta och inflammationer och då gäller det att ge patienten smärtlindring på bästa sätt med morfin eller andra smärtlindrande mediciner. Cancern sätter sig också i benmärgen, vilket gör att blodvärdena sjunker. Under hela föreläsningen ställdes många frågor från åhörarna men det gavs också tillfälle att ställa frågor till Stefan Bratell efteråt. Därefter framförde Berit Adolfsson föreningens tack till Stefan Bratell för en intresseväckande och givande information samt överlämnade en liten gåva. Åke Lindgren Föreläsningen finns inspelad på DVDskiva, som finns för utlåning till våra medlemmar. Den kan beställas hos Åke Lindgren på telefon 031-13 79 30 eller via e-post ake.lindgren36@bredband.net. 11
Den 22 september anordnade CaPriN två föreläsningar i Varbergs Folkets hus. Mötet lockade runt 60 personer att komma och lyssna samt att ställa frågor. Det första föredraget hölls av doktor Michael Wirén från Halmstad, som för övrigt höll ett liknande föredrag vid vårt årsmöte i Halmstad, med överskriften Cancer var kom mer den ifrån? Och vart tar den vägen?. Denna del var inte direkt inriktad på prostatacancer utan handlade mer om cancer i allmänhet. Doktor Wirén lockade även fram ett och annat skratt via sitt sätt att ganska lättsamt berätta om olika cancerformer och hur man kan behandla dem. Det gavs även möjlighet att ställa frågor. Därefter var det dags för kaffe med kaka och ett gyllene tillfälle att prata med våra kontaktsköterskor från Varberg, Margareta Ivarsson, och från Falkenberg, Charlotte Tejler. Det är alltid uppskattat med denna möjlighet och vi är tacksamma att de kan medverka vid våra föreläsningar. Efter kaffet tog urologen Christer Edlund från Kungsbacka vid. Han utför operationer med robotassistans i Varberg och hans föreläsning hade rubriken Botande behandling vid prostatacancer. Varför robotkirurgi?. Hans föredrag var mycket upplysande om utvecklingen inom robotkirurgi och varför man ska operera vissa personer och avvakta med vissa. Läkarens bedömning och svårigheter vid prostataoperationer diskuterades. Ett par filmsekvenser visade hur en robotassisterad prostataoperation går till och hur man tränar operatörer inför operationer. Han visade även hur utbredningen av robotar i USA, Europa och Sverige har ökat på 2000-talet. Även under och CaPriN har ordet efter detta föredrag inbjöds alla att ställa frågor. Ljusmanifestation Den 7 oktober genomförde CaPriN tillsammans med Bröstcancerföreningen Johanna en Ljusmanifestation i Picassoparken i Halmstad. Kl 17 tändes 250 marschaller formade som det Blårosa Bandet. Det serverades kaffe och kaka i närbelägna Café Österskans, som numera heter Strandgatan Tjugo. I samband med detta inbjöds till en föreläsning med Bengt Johansson, onkolog och överläkare vid Örebro Universitetssjukhus, en kunnig och mycket uppskattad föreläsare som vi kunde knyta till oss denna kväll i samarbete med AstraZeneca. Likheter och olikheter vid bröst- och prostatacancer var ämnet denna kväll. Föredraget lockade drygt hundratalet kunskapstörstande till Immanu - els kyrkan och de blev nog inte besvikna på föredraget med tillhörande frågestund. Samarbetet med Johanna var intressant och lyckat. Förhoppningsvis kan vi anordna något liknande igen. Den 1 november var ett antal medlemmar från CaPriN på besök i Göteborg och tittade på ProLiv-galan, som ProLiv Väst hade arrangerat tillsammans med Bröstcancerföreningen Johanna i Göteborg. Den 30 oktober hade CaPriN förmånen att få delta vid Kultur Dag&Natt 2010 i Varberg. I samband därmed anordnade vi på kvällen en ljusmanifestation i Societetsparken. Den 10 november kommer vi att ha en föreläsning i Kungsbacka med urologen Patrik Andius. Sist men inte minst anordnar vi en resa till julmarknaden i Lübeck 10-11 december om det blir tillräckligt många anmälningar. Rolf Johansson, ordförande i CaPriN. 12
Nytt från ProLiv Wermlandia Prostatacancervecka i september ProLiv Wermlandia hade tre olika aktiviteter under prostatacancermånaden september. Den 23 september var föreningen på plats under elitseriematchen Färjestad Frölunda i Löfbergs Lila Arena med information och bössinsamling till Prostatacancerfonden. Fredagen den 24 september arrangerade föreningen tillsammans med urologi- och onkologimottagningarna vid Centralsjukhuset i Karlstad ett öppet hus. De besökande möttes vid huvudentrén med musik av ett tradjazzband. Förutom studiebesök på urologmottagningen och onkologin hölls två mycket välbesökta föreläsningar. Docenten Jan Hammarsten talade över ämnet Prostatatumörer är vällevnadssjukdomar och överläkaren Mauritz Waldén över ämnet PSA när, var, hur och varför. Den senare föreläsningen var av stort intresse för våra medlemmar och, inte minst, för våra sjukvårdspolitiker, eftersom Walden i sin föreläsning ifrågasatte mängden av PSA-prov som tas i Värmland. Detta finns det anledning att återkomma till i ProLivNytt. Prostatacancerveckan avslutades med att föreningen var på plats vid Arvikatravet med såväl information som bössinsamling till Prostatacancerfonden. Under alla dessa aktiviteter fick också ProLiv Wermlandia flera nya medlemmar, vilket naturligtvis är glädjande (även om den bakomvarande orsaken, d.v.s. att ytterligare någon diagnosticerats med prostatacancer, inte är så rolig, redaktörens anmärkning). Sune Lundh, ordförande i ProLiv Wermlandia Jan Hammarsten Mauritz Waldén EXTRA MEDLEMSMÖTE Lördagen den 20 november har Pro- Liv Wermlandia ett extra föreningsmöte på Hotell Gustaf Fröding i Karlstad. På mötet ska bl.a. diskuteras styrelsens förslag till nya stadgar m.m. Kallelse med utförligt program kommer som vanligt att skickas ut till medlemmarna i god tid före mötet. Sök bidrag till rehabilitering! Du som är medlem i ProLiv Väst och behöver lite vila eller återhämtning från Din sjukdom, t.ex. genom några dagars vistelse på ett hälsohem, är välkommen att söka bidrag från ProLiv Västs fond för rehabilitering. För mer information se www.proliv.com eller kontakta föreningens ordförande Anders Wall, tfn 031-98 90 09, eller Åke Lindgren, tfn 031-13 79 30 Formulär för ansökan kan Du hämta på föreningens hemsida eller beställa per telefon. 13 13
ProLiv Väst behöver dig! Om några få år fyller ProLiv Väst tjugo år. 1995 började föreningen ge ut medlemstidningen ProLivNytt med fyra nummer varje år och sedan några år tillbaka har vi också en egen hemsida med information om föreningen och dess verksamhet. Varje år har vi fyra medlemsmöten med inbjudna föreläsare. Vi har startat upp flera samtalsgrupper och har även en samtalsgrupp för anhöriga. Allt detta och mer därtill har vi uppnått helt med hjälp av ideella krafter, d.v.s. genom frivilliga insatser från medlemmar som ställt upp som styrelseledamöter eller som på annan sätt engagerat sig i föreningens verksamhet. Detta engagemang från medlemmarnas sida är en helt nödvändig förutsättning för att föreningen ska fungera och kunna leva vidare. Men vi behöver fler som hjälper till! Det kan handla om att delta i styrelsearbetet, att medverka med artiklar i ProLivNytt eller att på annat sätt ta aktiv del i föreningens verksamhet. Alla är välkomna att kontakta mig eller föreningens sekreterare Åke Lindgren för en diskussion om vad just du kan bidra med! Du når mig per telefon 031-98 90 09 eller via e-post wall.an@telia.com. Åke Lindgren når du på tfn 031-13 79 30, e-post ake.lindgren36@bredband.net. Att vara delaktig i föreningens verksamhet ger också mycket tillbaka. Du kommer in i en gemenskap med andra och får tillfredsställelse i att delta i ett viktigt och meningsfullt arbete för medlemmarnas bästa. Alla är varmt välkomna att bidra med en insats! Anders Wall Boka in årsmötet 2011! Lördagen den 12 mars 2011 är det dags för årsmöte i ProLiv Väst. Kallelse kommer tillsammans med nästa nummer av ProLivNytt. Om du vill ta upp någon fråga som rör föreningen eller väcka en motion till årsmötet måste du meddela detta skriftligen till styrelsen senast den 2 januari. Du som är intresserad av ett uppdrag som styrelseledamot eller revisor, ta kontakt med valberedningen! Ledamöterna i valberedningen är: Anita Larsson, sammankallande tfn 031-54 55 03 Ove Finndin, tfn 031-16 38 80 Claes Rasmusson, tfn 031-27 99 28 Är jag ensam om det här? För dig som söker stöd och information om bröstcancer, prostatacancer och lungcancer. AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje, Tel: 08-553 260 00. 14
Samtalsgruppen tisdagen den 30 november 2010 kl. 18.00 ÄVEN DENNA GÅNG blir samtalsgruppens träff på Wendelsbergs Folkhögskola i Mölnlycke. Vägkarta till Wendelsberg kommer att finnas tillgänglig på föreningens kvartalsmöte i Mölnlycke lördagen den 20 november. De som inte kan komma till mötet kan få vägbeskrivningen per post i samband med an mälan. Sammankallande till gruppsamtalsträffarna är Lars-Erik Jacobsson, Telefon 031-54 55 03 eller mobil 0707-94 29 96. E-postadr. är anita.lasse@hotmail.com Anhöriggruppen SOM ANHÖRIGA BLIR ÄVEN VI PÅVERKADE av sjukdomen. På anhörigmöten i ProLiv Väst får vi möjlighet att byta erfarenheter och stödja varandra. Att skaffa sig information om sjukdomen och behandlingen är för många anhöriga ett bra sätt att hantera den nya situationen. Praktiska problem är också bra att få ventilera. Våra urologsköterskor, Christina Hansson och Marianne Sanderoth, från Sahlgrenska sjukhuset deltar i våra möten. Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det. Nästa träff är onsdagen den 24 november. Välkommen att ringa Barbro Eliason 0302-405 98 för mer information. Barbro Eliason PrOLIV VäSt StyrELSE Anders Wall Ordförande Berit Adolfsson Vice ordförande Åke Lindgren Sekreterare Jan Trönsdal Kassör Lars-Erik Jacobsson Ledamot Eric Johansson Ledamot Rolf Andersson Ledamot Kontakttelefon 0302-467 68 KONtAKtPErSONEr: Samtalsgruppen Lars-Erik Jacobsson 031-54 55 03 Anhöriggruppen Barbro Eliason 0302-405 98 CAPrIN:S StyrELSE Rolf Johansson Ordförande Hans Zetterling Vice ordf. Sven-Eric Carlsson Kassör Lars Lundgren Ledamot Gert-Ove Abrahamsson Ledamot Bernt Kjell Ledamot Sten-Olof Nilvall Ledamot Björn Molin Supleant Axel Johansson Supleant Kjell Swärdh Supleant Telefon 035-158113 PrOLIV StOCKHOLm StyrELSE Torsten Sundberg Ordförande Kristina Sjödin Vice ordförande Hadar Hyttsten Sekreterare Christina Örum Anhörigfrågor/kassör Olof Söderlind Ledamot Tommy Nordenrot Ledamot Carl Dahlborn Ledamot Håkan Sernbrant Ledamot Åke Wiggström Ledamot Kontakttelefon 08 749 12 62 www.prolivstockholm.se PrOLIV WErmLANdIA:S StyrELSE Sune Lundh Ordförande Kjell Björk Vice ordförande Anita Jacobson Sekreterare Rolf Wigler Kassör Johnny Persson Ledamot Bo Holmberg Ledamot P O Johansson Ledamot Gunnar Semneby Ledamot Ingrid Abrahamsson Ledamot Kontakttelefon 054-18 0465 Anhöriggruppen Anita Jacobsson 054-15 18 66 15
Kvartalsmöte Lördagen den 20 november 2010 kl.10.00 råda församlingshem, mölnlycke Bäste ProLiv-medlem Vid årets sista kvartalsmöte kommer överläkare Ola Bratt från Helsingborg att föreläsa över ämnet Prostatacancer en översikt. Vår sponsor denna gång är läkemedelsföretaget AstraZeneca. PROGRAM Varmt välkomna Styrelsen 10.00 10.15 Allmän information om vår förening 10.15 11.30 Överläkare Ola Bratt föreläser över ämnet: Prostatacancer en översikt Tillfälle till frågor och samtal 11.30 12.00 Fika med småprat Över hundra fria parkeringsplatser finns i nära anslutning till församlingshemmet. Vägbeskrivning: Kör rv 40 mot Borås, eller mot Göteborg om du kommer från Boråshållet. Tag av mot Mölnlycke vid Mölnlyckemotet, avfartsnummer 72. Kör rakt fram i första rondellen. Tag vänster mot Råda kyrka i andra rondellen och du ser församlingshemmet till vänster efter knappt 100 meter. Se karta! rv 40 Göteborg rv 40 Borås Åker du buss tar du Grön express mot Rondell 1 Mölnlycke (kommer från Ytterby via Kungälv). Från Göteborg C, bussterminalen 8.52 eller från Korsvägen 9.03. Du går av på busstationen vid Mölnlycke Centrum. Du går över ån fram till Centralvägen (delvis gångväg) och går denna västerut (åt vänster). Se rödprickad väg på kartan! Då du har en rondell på din vänstra sida, ser du församlingshemmet snett fram till höger. För långväga deltagare erbjuds rabatterade rumspriser: Enkelrum: 500 kr, Rondell 2 Råda församlingshem Bussstation Dubbelrum: 700 kr på Hotel Örgryte, telefon: 031-707 89 00. Passa på, kom till mötet och gör samtidigt en utflykt till Göteborg och Mölnlycke! BILLES 16