Regeringens skrivelse 1999/2000:125

Regeringens skrivelse 1999/2000:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 Skr. 1999/2000:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 maj 2000 Lena Hjelm-Wallén Lars Engqvist (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning ur Allmänna arvsfonden. 1

Innehållsförteckning 1 Inledning...5 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m...5 2.1 När arvsfonden får egendom...5 2.2 När arvsfonden avstår från egendom...6 2.3 Kostnader för fonden...7 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden...7 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...8 3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd...8 3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden översiktlig beskrivning...9 3.1.3 Registrering och handläggning m.m....10 3.1.4 Beslutade ärenden...10 3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd...11 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)..11 3.2.1 Datateknik...12 3.2.2 Drogförebyggande...12 3.2.3 Familjestöd...12 3.2.4 Fritid/Idrott...12 3.2.5 Information/Utbildning...13 3.2.6 Kultur...13 3.2.7 Lokaler...13 3.2.8 Utrustning och inventarier...13 3.2.9 Utsatta barn och ungdomar...13 3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3).14 3.3.1 Arbete/Sysselsättning...14 3.3.2 Brottsförebyggande...14 3.3.3 Datateknik...15 3.3.4 Drogförebyggande...15 3.3.5 Fritid/Idrott...15 3.3.6 Främlingsfientlighet...15 3.3.7 Idrottens sociala ansvar...16 3.3.8 Information/Utbildning...16 3.3.9 Jämställdhet...16 3.3.10 Konsument/Ekonomi...16 3.3.11 Kultur...16 3.3.12 Kultur för integration...17 3.3.13 Kvinnofrid...17 3.3.14 Kvinnor/Flickor...17 3.3.15 Lokaler...17 3.3.16 Media...18 3.3.17 Mobbning...18 3.3.18 Organisationsutveckling...18 3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet...18 2

3.3.20 Utsatta barn och ungdomar...19 3.3.21 Våldsförebyggande...19 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)...19 3.4.1 Arbete/sysselsättning...19 3.4.2 Bemötande...20 3.4.3 Datateknik...20 3.4.4 Familjestöd...20 3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet...20 3.4.6 Fritid/Idrott...20 3.4.7 Hjälpmedel...21 3.4.8 Information/Utbildning...21 3.4.9 Invandrare och handikapp...21 3.4.10 IT Handikapp...21 3.4.11 Kost och motion...21 3.4.12 Kultur...22 3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid...22 3.4.14 Lokaler...22 3.4.15 Media och Miljö...22 3.4.16 Organisationsutveckling...22 3.4.17 Rehabiliteringsmetoder...23 3.4.18 Tillgänglighet...23 3.4.19 Utrustning...23 4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna...23 4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna...24 4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 )...24 4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år...24 4.2.1 Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 )...24 4.2.2 Drogförebyggande (1997 )...25 4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter (1996 )...25 4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 )...25 4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12 25 år...26 4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 )...26 4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 )...26 4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 )...27 4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 )...27 4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjöregionen (1998 )...27 4.3.6 Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 )...28 3

4.3.7 Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999 2000)...28 4.3.8 Ung Kultur (1998 1999)...28 4.3.9 Skolkooperativ (1997 1999)...28 4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet (1996 1999)...29 4.3.11 Ungdomars möjligheter till inflytande (1995 1999)...29 4.4 Satsningar till förmån för personer med funktionshinder..30 4.4.1 IT och handikapp (1998 )...30 4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 ).30 5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden...31 5.1 Verksamhet till förmån för barn...32 5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...34 5.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder...35 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning...36 6.1 Information...36 6.2 Uppföljning och utvärdering...38 6.3 Erfarenhetsspridning...40 Bilaga 1 Bokslut (Kammarkollegiet...42 Bilaga 2 Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under år 1999...49 Projektkatalog...52 Bilaga 4 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden...230 Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 4 maj 2000...241 4

1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1999 till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 3 755 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1999 har totalavkastningen varit 66 procent (direktavkastningen 2,6 procent) i aktiekonsortiet och 2,8 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekonsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj. För budgetåret 2000 finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 1999 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. 5

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1999 kom det in 1 790 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 241 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 531. Under budgetåret 1999 kom det in drygt 239 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under budgetåret 1999 kom det in 62 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 1999 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 9 miljoner kronor. 6

2.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 1999 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (miljoner kronor) Dödsboavveckling m.m. 6,7 Fondförvaltning 2,8 Utbetalning av beviljat stöd 0,3 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden m.m. 3,4 De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden avseende budgetåret 1999 uppgick till 13,2 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret. 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden 8 lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen). I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12 25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 7

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5 7 arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder. 3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 6). 8

3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden översiktlig beskrivning Under år 1999 har det funnits ca 353 miljoner kronor att fördela ur Allmänna arvsfonden. Av dessa medel var ca 150 miljoner kronor överförda från föregående år och ca 203 miljoner kronor tillförda från 1998 års resultat. Totalt har ca 243 miljoner fördelats till olika projekt samt avsatts för särskilda satsningar under året, se bilaga 2. Medel som återförts eller återbetalats till fonden samt de medel som inte disponerats under året, totalt ca 110 miljoner kronor varav ca 30 miljoner kronor är intecknade inom ramen för särskilda satsningar, har överförts till utdelningsbara medel för år 2000. 3.1.2.1 Den löpande fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Under år 1999 har det fördelats ca 155 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Ca 26,3 miljoner kronor för målgruppen barn under 12 år, 26,7 miljoner kronor för målgruppen ungdomar 12 25 år och ca 102 miljoner kronor till målgruppen personer med funktionshinder. 3.1.2.2 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen för särskilda satsningar Under år 1999 har det funnits ca 126,3 miljoner kronor att fördela för nya eller pågående satsningar. Dessa medel består av ca 38,6 miljoner kronor från föregående år och 87,7 miljoner kronor som avsatts under år 1999. Av de medel som avsatts under år 1999 har regeringen delegerat 60 miljoner kronor till annan myndighet att fördela och 27,7 miljoner kronor delegerades till de pågående satsningar som Arvsfondsdelegationen själv svarar för. Totalt har ca 33,1 miljoner kronor fördelats under året. Den exakta fördelningen på respektive satsning framgår av bilaga 2. Vidare har 2,9 miljoner kronor återförts till utdelningsbara medel från satsningar som avslutats under året. Medel som återförts eller återbetalats till pågående satsningar samt de medel som ej disponerats under året, totalt ca 30,3 miljoner kronor har överförts till år 2000. De särskilda satsningarna redovisas under kapitel 4. 9

3.1.3 Registrering och handläggning m.m. Under år 1999 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 263 ärenden. Av dessa var 1 795 ansökningar om stöd ur fonden, 453 redovisningar av beviljat stöd samt 15 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.). Inkomna ärenden 1999 1998 1997 Barn 418 393 439 Ungdom 865 701 929 Handikapp 669 625 576 Ej fondens målgrupper 68 73 83 Enskilda 243 312 436 Totalt 2 263 2 104 2 463 Fördelade på: Ansökningar 1 795 1 661 2 058 Övrigt ärende 15 14 5 Redovisningar 453 429 400 Totalt 2 263 2 104 2 463 3.1.4 Beslutade ärenden Sammanlagt har 1 734 beslut fattats under budgetåret enligt följande: 1999 1998 1997 Bifall regering 163 1) 216 160 Bifall delegation 331 1) 246 288 Avslag 1 198 1 202 1 544 Ad acta 37 52 30 Brevsvar 2 Överlämnat till annan 4 2 Totalt 1 734 1 720 2 024 1) Ett av besluten avser ej beslut om medel. Avslag 1999 1998 1997 Barn 196 203 226 Ungdom 462 411 554 Handikapp 236 199 244 Ej fondens målgrupper 61 77 80 Enskilda 243 312 436 Totalt 1 198 1 202 1 540 Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 198 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. 10

Av ansökningarna har 28 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan ansökan) och 3 har överlämnats till annan enhet/myndighet m.m. Vidare har 12 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.) Dessutom har 456 redovisningar (från såväl år 1999 som tidigare år) granskats och godkänts. Godkända redovisningar 1999 1998 1997 456 415 437 3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd Bifall-delegation 1999 1998 1997 Barn 59 45 47 Ungdom 155 121 160 Handikapp 116 80 78 Totalt antal projekt 330 246 285 Bifall-regering Barn 40 101 42 Ungdom 19 19 29 Handikapp 103 103 88 Totalt antal projekt 162 223 159 I genomsnitt har ca 33 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd. Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ändamåls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. En mer detaljerad redovisning för varje projekt lämnas i förteckning som bifogas som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 4. 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under år 1999 har sammanlagt 62 849 000 kronor fördelats genom 99 beslut med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. 93 olika projekt har beviljats stöd. Två av projekten har fått medel genom två beslut. Av besluten rör 22 projekt barn med funktionshinder. Regeringen har i två beslut ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisationer som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Regeringen har i två beslut avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor till regeringens särskilda satsningar Barn i vissa storstadsområden samt FN:s 11

konvention om barnets rättigheter. Satsningarna redovisas närmare under kapitel 4.2 3.2.1 Datateknik Under år 1999 har stöd beviljats med sammanlagt 1 230 000 kronor till två projekt. Det ena projektet är en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan alla barnhabiliteringar. Det andra projektet har som målgrupp barn med inkontinens. Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar självförtroendet. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att tömma blåsan med hjälp av kateter. För detta behövs, förutom rent medicinsk behandling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med projektet är att med hjälp av ett dataspel stödja och motivera barnen att träna så de får kontroll över sin urinering. 3.2.2 Drogförebyggande IOGT-NTO-rörelsen har beviljats 4 000 000 kronor för projektet ATTITYD (Alkoholfri uppväxt). Projektet är planerat att pågå i tre år och bedrivs i samarbete med Sveriges Riksidrottsförbund. Organisationerna vill tillsammans ta initiativ till ett brett förankrat arbete för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörelserna, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare. 3.2.3 Familjestöd I den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden år 1999 angavs att olika former av utvecklingsarbete som rör föräldrastöd är angeläget. Under verksamhetsåret har 22 projekt med inriktning på familjestöd beviljats medel ur arvsfonden med sammanlagt 6 322 000 kronor. Sju av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. I flera av de projekt som rör föräldrautbildning nämns att många föräldrar idag saknar det sociala skyddsnät och det självklara stöd från den äldre generationen som man tidigare har haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker familjerna. 3.2.4 Fritid/Idrott Stöd har lämnats till 10 projekt med anknytning till fritid/idrott med sammanlagt 2 789 000 kronor. Här kan nämnas Bunkeflo Idrottsförening som fått stöd för ett hälsoprojekt gemensamt för idrottsrörelse och skola 12

3.2.5 Information/Utbildning 15 projekt har beviljats stöd med sammanlagt 16 177 000 kronor. Några av projekten som fått stöd är Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Målet med projektet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och beslutsfattare. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) har fått medel till ett projekt om läsning av böcker med bl.a. målet att närma äldre och yngre generationer samt att skapa utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder. 3.2.6 Kultur Till utveckling av kulturverksamhet för barn har 8 projekt lämnats stöd med sammanlagt 1 540 000 kronor. Ett av projekten som har fått stöd är Föreningen Berättarnätet i Kronoberg som genom sitt projekt vill utarbeta en metod där berättandet stimulerar läslusten hos barn och ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter och som i dag aldrig får möjligheten att upptäcka läsandets glädje. 3.2.7 Lokaler Stöd ur fonden kan lämnas till del av kostnaderna för ideella organisationers ny-, om- och tillbyggnad av lokaler om sådana åtgärder krävs för att verksamheten med och för barn skall kunna utvecklas och förnyas. Under år 1999 har 10 föreningar fått denna typ av stöd med sammanlagt 2 085 000 kronor. 3.2.8 Utrustning och inventarier Stockholms Scoutdistrikt har lämnats stöd med 165 000 kronor för att utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin lägeranläggning Vässarö. 3.2.9 Utsatta barn och ungdomar Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 1 980 000 kronor under året. Här kan t.ex. nämnas Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg som har fått 750 000 kronor för ett projekt där föreningen skall arbeta med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professionell ledning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och förutsättningar. 13

3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under budgetåret 1999 har ca 68,2 miljoner kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden genom sammanlagt 125 beslut till verksamhet för ungdom. Av dessa medel har Ungdomsstyrelsen genom fem regeringsbeslut fått sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar inom ungdomsområdet. Dessa satsningar samt pågående och under året avslutade, återfinns under kapitel 4.3. Vidare har ca 6,2 miljoner kronor fördelats genom sammanlagt 49 beslut ur den gemensamma satsningen Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Se kapitel 4.1. I de särskilda områden som regeringen lyfte fram under kommande inriktning för år 1999 aviserades att avsätta särskilda medel för att stödja organisations- och verksamhetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer, paraplyorganisationer och nätverk samt att ta initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Vidare aviserades att inleda en särskild satsning på att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta och att stödja projekt som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället under det nya millenniets första tid. Regeringen aviserade även att nätverk som byggs upp för att stärka erfarenhetsutbytet och stimulera att liknande verksamheter etableras på nya orter och i fler bostadsområden skulle stödjas. Dessa inriktningar har under året fått stöd genom beslut eller särskilda satsningar. 3.3.1 Arbete/Sysselsättning Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 1 100 000 kronor under året. Bland annat har Föreningen Cirkör fått stöd för det andra året för projektet "Cirkuspiloterna" som är en ny form av arbetsinriktad utbildning och Teaterkooperativet Teater X har fått stöd för det tredje och sista året av projektet "Igångsättningen" som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen "Utmaningen" med internationell kockutbildning som bas. 3.3.2 Brottsförebyggande Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt 974 000 kronor under året. Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till och Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) har tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg startat projektet T.U.F.F. Denna nybildade multikulturella organisation 14

bl.a. för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, mot främlingsfientlighet och rasism och för att höja ungdomars kompetens och arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor. 3.3.3 Datateknik Tre föreningar har fått stöd med tillsammans 173 000 kronor för att stimulera ungdomar att arbeta med IT på lokal nivå. Bl.a. har Mandeiska kulturföreningen som undervisar arabiska ungdomar i datakunskap och om EU fått stöd samt Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn som för tredje och sista året bedriver ett projekt om datakunskap i bostadsområdet Backlura. Regeringen har redan i tidigare skrivelse till riksdagen betonat vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. 3.3.4 Drogförebyggande Under året har åtta olika projekt fått stöd i drogförebyggande syfte. Totalt har 1 681 000 kronor fördelats till bl.a. Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdomsförbund (MHF) i Västmanland som informerar ungdomar mellan 16 och 24 år om trafik och alkohol och Föreningen Hidde Ioy Dhaqan i Malmö som vill sprida information och kunskap om Khat och andra droger till invandrarungdom med afrikansk bakgrund samt göra riktade insatser för att hjälpa unga missbrukare. 3.3.5 Fritid/Idrott Sammanlagt 962 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning på fritid/idrott. Några av de projekt som fått stöd är Stiftelsen Stockholm Summer Games och Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå som genomför olika integrations- och utvecklingsprojekt samt Förbundet Skog och Ungdom (FSU) som bedriver ett fritidsprojekt vars syfte är att dels ge ungdomar mer inflytande och medbestämmande, dels integrera pojkars och flickors olika intressen för fritidsaktiviteter. 3.3.6 Främlingsfientlighet Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats med totalt 1 405 000 kronor till bl.a. Röda Korsets Ungdomsförbund för ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och inte bara begränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Sveriges Unglottor har fått stöd för att genom utbildning och information engagera ungdomar att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okunskap, rädsla och främlingsfientlighet. Vidare har Mariestads Ekumeniska Råd, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro och Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) fått stöd för att genom olika metoder genomföra interaktiva upplevelseföreställningar om flyktingars situation 15

från t.ex. krig i hemlandet till att sitta i en skolbänk i Sverige. Totalt har sju projekt fått stöd under året. 3.3.7 Idrottens sociala ansvar För att på olika sätt stärka idrottens roll i integrations- och folkhälsoarbetet samt ge ungdomar verktyg för att mer aktivt kunna verka i det lokala utvecklingsarbetet har Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU), Luleå Basketbollklubb och IFK Linköping Basket fått stöd med sammanlagt 4 090 000 kronor. 3.3.8 Information/Utbildning Sammanlagt har 1 832 000 kronor fördelats till åtta projekt. Svenska Kyrkans Unga i Uppsala har utformat en "bibelwebbsida" på internet för att ungdomar lättare skall kunna ta del av innehållet i den nyreviderade bibel som utkom i december 1999. Vidare har Sunnanå Sportklubb (SSK) i Skellefteå, Internationell Klubb Vorta Drom i Helsingborg samt Alazharskolan i Bromma fått stöd för att arbeta med ungdomar i skolan och på så sätt stärka elevernas självtillit och förmåga att utvecklas. Kooperativa Institutet, Ek. förening har fått stöd för att med informations- och utbildningsinsatser genom bl.a. webbsidor på internet, ge ungdomar arbetsredskap i samband med TV-serien Starta eget tillsammans. 3.3.9 Jämställdhet I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor. Tre projekt har fått stöd under året med sammanlagt 635 000 kronor. Bl.a. har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) fått stöd för att genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om könsdiskriminering och sexuella trakasserier och Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har fått stöd för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. 3.3.10 Konsument/Ekonomi Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd med 210 000 kronor för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekologiskt ansvar. 3.3.11 Kultur Sammanlagt har 2 185 000 kronor fördelats till elva projekt som lyfter fram ungdomars olika kulturverksamheter. Bl.a. har Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland, Unga Örnar i Valbo, Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) i Kalmar och Folkets Hus i Piteå fått stöd för 16

olika projekt där unga ickeprofessionella utövare av musik får möjlighet att finna nya vägar till ökad kunskap och utveckling av entreprenörsskap. 3.3.12 Kultur för integration Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund, har fyra olika projekt fått stöd med sammanlagt 894 000 kronor. Ett av dessa projekt genomförs av Rinkeby Folkets Husförening som tillsammans med Teater X i Malmö, Pannhuset i Göteborg och Boo Folkets Hus i Nacka fått stöd till en förstudie och projektering av Nätverket Kulturförökarna. Projektets syfte är att ge alla ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkrafterna och stimulera till ökad kulturverksamhet i förorterna. 3.3.13 Kvinnofrid Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 660 000 kronor för att motverka våld mot unga kvinnor och för att stimulera ungdomar att arbeta med de grundläggande värderingarna i samhället och hur dessa påverkar relationer mellan unga kvinnor och män. Gottsunda Film har fått stöd för att göra en dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella övergrepp mellan unga människor i samband med pjäsen "Fair Game". Vidare har Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) fått stöd för att ge unga män insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt för att ta fram konkreta förslag på hur unga mäns roll och identitetsutveckling i förhållande till unga kvinnor skall behandlas. 3.3.14 Kvinnor/Flickor Projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd med 785 000 kronor. Bland de sex projekt som fått stöd kan nämnas Teater Tre Stockholm, Ek. förening och Föreningen Scenario Rum för Unga som genom olika metoder, med teater som grund, skapar en positiv motbild till den ökade kroppsfixering som främst drabbar unga tjejer. Vidare har Svensk Kurdisk Kultur- och Idrottsförening fått stöd för att bl.a. bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer kan vända sig med eventuella problem och frågor. 3.3.15 Lokaler Stöd med sammanlagt 3 009 000 kronor har fördelats till ny-, om- och tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt har 17 föreningar och organisationer erhållit denna typ av stöd, bl.a. Betaniaförsamlingen i Hillerstorp som byggt om en f.d. postlokal till ungdomsgård och Mjölby Södra Idrottsförening som byggt en alternativ fritidsgård för eftermiddagsverksamhet i anslutning till sin klubbstuga. 17

3.3.16 Media Föreningen Samling för Alby har fått stöd med 85 000 kronor för en lokalt förankrad ungdomstidning. Ungdomarna gör layout, reportage och intervjuer själva vilket leder till en ökad självkänsla och en positivare inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete. 3.3.17 Mobbning Växjö Norra Idrottsförening har beviljats stöd med 94 000 kronor för det tredje och sista året i utbildning av Fair play, etik och moralfrågor inom föreningen och ute på skolorna i kommunen. 3.3.18 Organisationsutveckling Stiftelsen Fryshuset i Stockholm har fått stöd med 1 350 000 kronor för att tillsammans med 18 andra organisationer skapa ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Genom nätverket skall olika verksamheter ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, bygga upp en kunskapsbank och skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via internet. 3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet Totalt har sex projekt fått stöd med sammanlagt 3 283 000. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd för att genomföra en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokratikommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutredningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det demokratiska systemet. Elevorganisationen i Sverige har fått fortsatt stöd till projektet "Elevinflytande på riktigt" och Föreningen PeaceQuest har fått stöd för att genom internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Vidare har Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) har fått stöd för att genomföra ett projekt för bi- och homosexuella gymnasieungdomar med syfte att synliggöra denna grupp och ge dem möjlighet att vara med och påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna. 18

3.3.20 Utsatta barn och ungdomar Stöd har beviljats med sammanlagt 1 138 000 kronor till sju olika projekt för utsatta barn och ungdomar. Projekt som fått stöd under året är bl.a. Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg och Kulturföreningen Tjerhaj i Stockholm vars projekt i första hand syftar till att stärka ungdomar i riskzon till att bygga upp egna identiteter för att enklare integreras i det svenska samhället samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm som bedriver projektet Modern Soul Academy, en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar där målsättningen i första hand är social att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. 3.3.21 Våldsförebyggande Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje har fått stöd med 187 000 kronor för att genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap med det svenska samhällssystemet. 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats/avsatts för utveckling av verksamhet till förmån för personer med funktionshinder. Sammanlagt har 219 projekt beviljats 121 miljoner kronor genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. Genom tre regeringsbeslut har 26, 7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Dessa redovisas under kapitel 4.4. 3.4.1 Arbete/sysselsättning Under året har fem projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor för att på olika sätt öka möjligheterna för personer med funktionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller metoder som gör det möjligt för personer med funktionshinder att etappvis från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete. Riksföreningen Autism skall, genom ökad kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt, ge fler personer med autism bättre möjlighet att få och behålla ett arbete. Erfarenheterna skall dokumenteras och vidarebefordras till personalgrupper, föräldrar m.fl. Föreningen skall också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkringskassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg. 19

3.4.2 Bemötande I föregående skrivelse angavs behov av utvecklingsverksamhet som kan förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Inom detta ändamål återfinns 13 projekt som syftar till att genom olika aktiviteter som t.ex. information och utbildning ge personalgrupper och allmänhet större insikt i funktionshindrades villkor. Sammanlagt har ca 9,3 miljoner kronor fördelats till dessa projekt. Bl.a. genomför Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne ett s.k. bemötandeprojekt. I samarbete med HAREC (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne. 3.4.3 Datateknik Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas under avsnitt 4.4.1 har tre projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor för att utveckla datateknik för personer med funktionshinder. 3.4.4 Familjestöd Stöd med sammanlagt ca 11,8 miljoner kronor har beviljats till 23 projekt. Flera av projekten syftar till att utveckla olika former av stöd som ger möjligheter till avlastning av anhöriga och möten för utbyte av erfarenheter och kunskap. Här kan nämnas Kamratföreningen Convictus som är en förening som arbetar med hivpositiva missbrukare. Föreningen vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och missbrukare. Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/ Vaxholm utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt berörd personal involverade. 3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet Tre projekt har beviljats sammanlagt ca 1,5 miljoner kronor för projekt med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels utveckla metoder för hur kommuner och landsting kan använda standardreglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funktionshinder. 3.4.6 Fritid/Idrott Totalt har 15 projekt som rör fritid/idrott för personer med funktionshinder beviljats medel med sammanlagt 6 miljoner kronor. Så har t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjlig- 20

heternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12 24 år och som med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m. Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobicverksamhet. Svenska Handikappidrottsförbundet har beviljats medel för att på fem orter i landet tillsammans med kommunerna etablera s.k. Motions- och idrottsskolor för personer med funktionshinder. 3.4.7 Hjälpmedel Tre projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med sammanlagt ca 2,2 miljoner kronor. Bl.a. har Neurologiskt Handikappades Riksförbund beviljats stöd för att personer som vistas på rehabiliteringsanläggningen Humlegården skall kunna få hjälp att i sin hemkommun få tillgång till samma hjälpmedel och annan anpassning som utprovats på Humlegården. 3.4.8 Information/Utbildning Inom detta ändamål har drygt 33 miljoner kronor fördelats till 62 projekt. Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättillgängliga stödformer. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skrivelse. 3.4.9 Invandrare och handikapp Åtta projekt har beviljats stöd med sammanlagt ca 3,7 miljoner kronor. Projekten syftar till att ge kunskap till invandrare om svensk handikappolitik för att förändra attityder till funktionshinder och till att öka samarbetet mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer. Detta har tidigare varit en s.k. särskild satsning som är avslutad men behov av utvecklingsarbete finns fortfarande. 3.4.10 IT Handikapp Hjälpmedelsinstitutet har beviljats 3,3 miljoner kronor för riksomfattande informationsinsatser i samband med satsningen IT Handikapp som beskrivs i kapitel 4.4.1. 3.4.11 Kost och motion Fyra projekt med denna inriktning har beviljats sammanlagt ca 2,4 miljoner kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka beviljats medel för att sammanställa en kokbok med recept som är närings- 21

anpassade, spännande och smakriktiga. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skrivelse. 3.4.12 Kultur Stöd har fördelats till 10 projekt med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor. Bl.a. har Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö tillsammans med MOOMSteatern beviljats medel för en teateruppsättning där utvecklingsstörda och icke utvecklingsstörda skådespelare spelar mot varandra på samma villkor. 3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid Åtta projekt har beviljats sammanlagt drygt 3,1 miljoner kronor. Ändamålet startade för några år sedan som en s.k. särskild satsning. Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fått stöd till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp. Svenska Parkinsonförbundet har beviljats medel till ett projekt för kvinnor med Parkinsons sjukdom. Målet för kvinnofridsprojektet som genomförs av Sveriges Dövas Ungdomsförbund är att göra döva tjejer och killar medvetna om sina attityder mot varandra för att kunna prata med varandra på ett naturligt sätt utan att behöva blanda in kränkande ord m.m. 3.4.14 Lokaler Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats med totalt 130 000 kronor. Föreningarna som har erhållit stöd är Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby och De Blindas Fritidsklubb (DBFK). 3.4.15 Media och Miljö Tre projekt har erhållit stöd med ett belopp av sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor. 3.4.16 Organisationsutveckling Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation som arbetsformer. Fyra projekt med denna inriktning har beviljats stöd med sammanlagt ca 3 miljoner kronor. 22

3.4.17 Rehabiliteringsmetoder Stöd har beviljats med sammanlagt ca 8,7 miljoner kronor till 13 projekt med syfte att komplettera eller utveckla offentlig verksamhet. Statens Institutionsstyrelse (SiS) har tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) fått stöd till DAMP-projektet. Projektet omfattar både en utbildningssatsning samt alternativa behandlingsformer för ungdomarna och deras föräldrar. 3.4.18 Tillgänglighet Nio projekt som rör detta prioriterade område har beviljats stöd med sammanlagt ca 4,3 miljoner kronor. Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) har fått stöd till ett projekt kallat Språka loss ett projekt med syfte att hos textproducenter i samhället öka insikterna om vikten att göra texten tillgänglig för alla. Synskadades Riksförbund (SRF) har fått stöd till projektet Oberoende resande. Förbundet undersöker bl.a. vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation. 3.4.19 Utrustning Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för målgruppen, utgå till handikapporganisationer. Två projekt har erhållit stöd med drygt 500 000 kronor. 4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Här redovisas s.k. särskilda satsningar dvs. att regeringen avsätter medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i skrivelsens avsnitt Kommande inriktning, dels beslut om satsningar för ändamål som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att medel ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen. Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när de första medlen förbrukats. Det innebär att de olika projekt som får bifallsbeslut inom ramen för en särskild satsning under ett visst år kan erhålla stöd ur såväl de medel som avsatts för ändamålet tidigare år som medel som avsatts för ändamålet samma år. 23

4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna 4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 ) I september 1998 beslutade regeringen att under tre år avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. Satsningens övergripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. För budgetåret 1999 avsattes 20 miljoner kronor i denna satsning. Under året har 49 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt 6 236 000 kronor. Av de projekt som fått stöd handlar tio projekt om utveckling av verksamhet för barn, 22 projekt rör ungdomar, sju projekt berör barn och ungdomar med funktionshinder och slutligen tio projekt som berör både barn och ungdomar. Några exempel på projekt som fått stöd när det rör barn, är utveckling av nya former för att låta barn på ett lekfullt sätt prova på olika idrotter utan krav på prestation, t.ex. genom olika former av idrottsskolor. När det rör ungdomar har flera projekt fått stöd för att utveckla idrottsverksamheten i föreningslivet så att ungdomars egna initiativ och intressen tillvaratas. Projekt för funktionshindrade som fått stöd under året handlar mycket om att utveckla och öka möjligheterna till idrott för funktionshindrade, såväl för barn och ungdomar som vuxna. En arbetsgrupp med representanter från bl.a. idrottsrörelsen bistår Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen. Idrottsarbetsgruppen har förutom att delta i beredningen av de ansökningar som inkommit också arbetat med olika informationsinsatser som hittills varit inriktade på att få ut grundläggande information. En särskild hemsida (www.idrottsutveckling.nu) har producerats. Som ett ytterligare led i informationen har ett antal informationsträffar med identifierade nyckelpersoner och organisationer genomförts. Syftet har främst varit att sprida information, men också att inspirera dessa nyckelpersoner och organisationer att i sin tur arbeta som inspiratörer för det lokala föreningslivet. 4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år 4.2.1 Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 ) Regeringen beslutade år 1998 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet avsåg det första året av tre med avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor. Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 personer i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet 24