KORPÖGAT. T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g

KORPÖGAT T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g Årgång 8 Februari 2010 Pris 10:- 99-åring med stil Han bär inte bara sina år med heder. Med heder bär han även sitt dragspel som han gärna trakterar vid olika träffar. Kanske är det just dragespelet som gett mig förmånen att få leva så länge förklarade Karl-Gösta i samband med sin 99-årsdag. Nåväl, kanske är det inte bara dragspelet som gett Karl-Gösta ungdomliga influenser. Den man som vill leva länge ska skaffa sig en ung kvinna sa en klok filosof någon gång, något som nog även gäller lite för Karl-Gösta eftersom hans tjej bara är 91 år. Sidan 14 100-åring med stil I år högtidlighåller Torsåkers idrottsförening sitt hundraårsjubileum. Detta kommer att uppmärksammas lite extra i Korpögat, och i det här numret påbörjar vi en artikelserie kring TIF:s historia precis så som den nedtecknats i original av den legendariske skolvaktmästaren, brandchefen och idrottsvännen Rune Sundberg. Sidan 19-21 Valår I höst går vi till val, och valdebatterna har redan tjuvstartat. I startgroparna ligger de etablerade riskdagspartierna som ska slåss om mandaten. Vad många inte känner till, är att det finns ett fyrtiotal olika parter att rösta på av vilka de flesta aldrig får en chans att bli inbjuden till valdebatt i TV. Korpögat tar sina läsare med på en rundvandring i floran av partier som gärna skulle vilja få en störrre plattform att stå på, och som har stora förhoppningar inför höstens val. Sidan 4-5 P.O. har svarat... Gode Gud välsigna maten Vad skall barn bjudas på i kommunala matbespisningar? Med den matkultur vi har i Sverige och den inställning vi har till djurskydd och mat av god kvalitet vill man gärna ta för givet att särskild hänsyn skall tas vid vad vi stoppar i munnen på våra svenska barn. Men efter EU-inträdet får Sverige alltmer erfara att allt inte är lika enkelt som det en gång var. Vad Torsåkers barn skall äta för något bestäms idag inte i första hand i Torsåker och inte ens i Sverige. Det bestäms till stor del i Bryssel. Sidorna 2, 6-7 Goda utsikter att få utsikt Vem vill inte se en vackert glittrande sjö då man tittar ut genom vardagsrumsfönstret, eller en å som sakta glider fram genom naturen. Nu ska det bli lättare att få uppföra villor och fritidshus i strandnära områden. Hundra år i Sverige Sidan 8 Ett nytt decennium har kommit, och man kan undra hur det var att leva i Sverige för hundra år sedan. Förutom att Torsåkers idrottsförening såg dagens ljus 1910 var det även en hel del andra spännande saker som hände i Sverige det året. Som exempel kan nämnas ett amerikanskt presidentbesök, en avrättning, svensk rädsla för domedagen samt en moraldebatt som var så känslig att män och kvinnor tvingades att gå olika dagar till den lokal där föredraget skulle hållas kring den fråga som debatterades. Sidan 12-13 Sidan 22

2 KORPÖGAT Ledaren: Sveriges röst i EU Då Sverige stod inför frågan om eventuell anslutning till EU uttrycktes från många håll farhågor över att vi genom ett EU-inträde skulle bli överkörda och tvingade in i saker som vi egentligen inte vill. Mot detta protesterade en lång rad svenska politiker från olika läger som lovade guld och gröna skogar i frågan om Sveriges möjligheter att få bestämma över vad som skulle ske i landet efter EU-inträdet. Sverige hade minsann en röst i EU och den rösten skulle utnyttjas på samma sätt som Sveriges röst i FN, en röst som en gång hyllades av Olof Palme med orden: Då Sveriges röst ljuder i FN, då lyssnar världen. Nu har EU-medlemsskapet några år på nacken och frågan är hur det egentligen är ställt med den svenska rösten i EU. Genom de upphandlingsregler som EU stipulerat i kombination med regeln om fri rörlighet måste barn i Torsåkers skola och förskolor äta polsk köttfärs. Ingen tycker att det här är bra. Ängsliga föräldrar vänder sig till Korpögat med krav om att blåsa på kommunen om det här. Då Korpögat vässar pennan och ställer kommunens ansvarige mot väggen och ber om svar på några frågor, får vi ett svar som vi inte riktigt förväntat oss. Inte heller han vill ha polsk köttfärs till Torsåkers barn. Vi gräver vidare i frågan och hamnar hos Livsmedelsverket - landets högsta organ i frågan om livsmedelshantering. Vi frågar om Livsmedelsverket tycker att barn på våra skolor och daghem skall bjudas på polsk köttfärs. Svaret blir nej med tillägget att det här får vi egentligen inte svara nej på, men det gör vi ändå. Trots att ingen tycks vilja ha polsk köttfärs så serveras ändå polsk köttfärs i Torsåker i kommunens regi. Frågan är om det någonsin kommer att bli möjligt att göra sig av med den. Vad Torsåkers barn ska äta för något i kommunens matbespisningar borde egentligen bestämmas gemensamt av barnens föräldrar, kommunen och Livsmedelsverket. Men så sker inte idag. Idag är det byråkrater från England, Frankrike och Tyskland som styr över sådana frågor. Sveriges röst i EU ljuder inte högre än en flugfis. EU:s främsta målsättning är att skapa en gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor, eller de fyra friheterna som EU själv föredrar att kalla det. Sverige är sedan länge ett föregångsland när det gäller att värna om bland annat djurskydd och en hälsosam kosthållning. Tack vare detta har vi nu hamnat på kollissionskurs med EU. Om byråkraterna i Bryssel anser att de fyra friheterna gynnas av att Torsåkers barn äter polsk köttfärs, då får barnen rätta in sig i ledet och göra som överheten säger. Vad sedan barnens föräldrar, den egna kommunen eller landets främsta livsmedelsorgan Livsmedelsverket tycker i frågan har ingen som helst betydelse. Vilket förhållande som skall råda mellan Torsåkers barn och polsk köttfärs kan knappast vara den viktigaste frågan på agendan i Bryssel. Men det exempel som vi tar upp i det här numret av Korpögat ger ändå en liten tankeställare kring alla fagra löften som en gång gavs om att Sverige skulle få behålla sin egen suveränitet även efter att vi hissat EU-fanan som bevis för att vi vill vara med på banan då Europa ställer in siktet mot framtiden. Se vidare vårt reportage på sidorna 6-7. KORPÖGAT Torsåkers Sockentidning Politiskt oberoende Utges av: Torsåkers Sockenförening Ansvarig utgivare Håkan Hansson Bankgiro: 5601-8831 Post / Besöksadress: Tidningen Korpögat Solbergaleden 28 813 40 Torsåker korpogat@hotmail.com Hemsida: www.korpogat.se Redaktionsansvarig: Maude Hydén, 0290-40050 070-2300891 maude.hyden@telia.com Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, 2010

KORPÖGAT 3 Insändare: Apotekets överförmynderi Först kom försäkringskassan och tog över läkarnas bedömning av våra sjukdomar och ansåg att dom bäst kunde bedöma om vi var sjuka eller bara simulerade för att slippa arbeta. Nu har apoteket tagit på sig samma syssla att bedöma om vi ska få den medicin som läkarna skriver ut. Jag vet att deras skyldighet är att tala om att det finns en billigare variant med samma effekt och det är väl rätt att man ger den upplysningen. Men om man som kund inte vill ha en ersättningsmedicin utan önskar den medicin som är utskriven av läkare för att man tidigare har provat ersättningsalternativet och den inte fungerade, så ska inte expediten påskina att jag är mentalt ofullständig genom att peka med sitt finger mot huvudet. Eftersom jag ville ha den ordinarie medicinen så måste jag betala mellanskillnaden kontant, 1:50. Dessutom kommenterar hon till sin kollega hur dum vissa kunder är och gapskrattade åt mej. Nu när det blivit privata apotek så kanske man måste lyssna och behandla sina kunder artigt och trevligt. Maude Hydén Inte dyr Inte billig Inte bäst Men jag finns här Nornholms Blommor Solbergaleden - Torsåker Tel. 0290-40760 Korpögats vänner Så har Korpögats redaktion återsamlats efter juluppehållet för en ny termin med vår tidning. Vi har fått många positiva reaktioner på det arbete vi gör, vilket givetvis gläder oss mycket. Ekonomiska bidrag till tidningen har sedan förra numret inkommit från följande läsare, och till dem framför vi vårt varmaste tack. Maj Britt & Roland Edlund Anette & Rune Steen Anders, Barbro & Erik Larsson Gunhild & Åke Nordström Anonym Sune & Eva i Malmjärn Alice Persson Birgitta & Sten Stenberg Harry Stålberg Lisbeth Brodin & Sten Anetorn Gun & Anders Karl Gösta Larsson, Hofors Inger Holmqvist, Lundsbrunn Inger & Sigurd Lindgren, Södertälje Birgitta Herlitz, Sundsvall Peter & Christina Goodacre, Storbritannien Vill jag ge till Farmor & Farfar, Mormor & Morfar. För att ni passar mej när mamma & pappa jobbar. William Landin Till världens bästa familj som alltid ställer upp för mig. Många kramar Emma

4 KORPÖGAT I höst går svenska folket till val Årets valrörelse förväntas bli ovanligt livlig. Framför allt kan vi räkna med att några politiska småpartier kommer att flytta fram sina positioner i jakten på riksdagsplats. Mest aktuellt bland småpartierna är kanske just nu Piratpartiet som nyligen fick en rejäl skjuts framåt i samband med debatten om fildelning. Småpartierna för annars som regel en tynande tillvaro, främst till följd av svårigheterna att nå ut med sitt budskap till det bredare lagren av folket. Normalt inbjuds endast etablerade riksdagspartier till valdebatterna i radio och TV. Internet har dock förenklat livet avsevärt för småpartierna vilket är en av orsakerna till att några av småpartierna avancerar framåt. Hos många av småpartierna avspeglas en viss besvikelse över dagens politiska system med det traditionella höger-vänstertänkandet. För att en röst skall räknas i riksdagsval måste den vara giltig enligt de regler som stipuleras. Även röster på Gustav Vasa och Kalle Anka måste enligt författningen behandlas med viss respekt eftersom de åtminstone officiellt utgör en del av folkets vilja, men i praktiken blir sådana röster ogiltiga. I riksdagsvalet 2006 kunde 41 registrerade partier glädja sig åt att ha fått giltiga röster. Flest fick Socialdemokraterna med 1.942.625 röster. Sist på plats 41 kom Vikingapartiet som fick nöja sig med endast en röst. Vikingapartiet kämpar för allas rätt att få känna sig hemma enligt partiets programförklaring: Det är varje levande individs rättighet att få leva sitt liv på den plats där man är född, oavsett om man råkar födas som kråka, duva, tvestjärt eller en sällsynt djurart. Partiets enda röst vid riksdagsvalet 2006 tros ha avlämnats av partiets grundare tillika partiledare Bosse Persson. Växande problem Ett växande problem på senare tid har varit att småpartierna på grund av svårigheter med att nå ut med sitt budskap gärna vill ha politisk agitation på sina valsedlar, men där sätter bestämmelserna definitivt stopp. Den som ska rösta i höst har även den här gången ett fyrtiotal registrerade politiska partier att välja bland. Här följer ett litet axplock av partier för den som inför årets riksdagsval söker efter något att identifiera sig med, om man nu inte känner sig hemma hos något av de etablerade riksdagspartierna. Samtliga dessa partier fick giltiga röster 2006 och satsar på att i höstens riksdagsval stärka sina positioner på den politiska arenan. Aktiv demokrati Röster 2006: 84 st. Viktiga frågor: Bli din egen riksdagsdelegat! Omröstningarna i riksdagen ska styras av den enskilda människan ute i landet och inte av yrkespolitiker med ett politiskt parti i bakgrunden som bestämmer hur man som delegat ska rösta. Vid omröstning i riksdagen får varje enskild människa ute i landet möjlighet att rösta via Internet. Röstar 70 % av svenska folket ja i en fråga och 30 % håller på nej-sidan ska dessa siffror gälla som resultat för omröstningen. Den enskilda människan bestämmer själv hur aktiv man ska vara som politiker - om man ska delta i omröstningar varje dag eller kanske bara någon gång per år. Kvinnokraft Röster 2006: 116 st. Partiet grundat av förre lärarinnan och rektorn Ingrid Jordebo i Varberg, idag 75 år gammal. Tidigare KD-politiker som blev regelrätt utkastad ur sitt parti sedan hon i en tidningsintervju sagt att Sverige är en diktaturstat. Viktiga frågor: Bevara kärnfamiljen. Inför graviditetslön för kvinnor under de tre sista månaderna av havandeskapet. Nyblivna föräldrar ska ges en vårdlön på 70.000 kr/år för att kunna vara hemma tills barnet fyllt fyra år. Daghemmen ska endast finnas som ett andrahandsalternativ. Männens makt i

KORPÖGAT 5 samhället måste brytas. Män är lika värdefulla som kvinnor men männens makt är ett gissel för hela samhället. Män är välkomna att rösta på partiet, dock kan man som man inte räkna med något inflytande i partiet. Ingrid Jordebo satsar idag offensivt för att få en riksdagsplats i höstens val. Har för det ändamålet beställt 700.000 röstsedlar och kommer att finns på plats i Visby i sommar under den politiska Almedalsveckan. Demokratiska partiet de nya svenskarna (DPNS) Antal röster 2006: 6 st. Grundat av politiska flyktingar boende i Sverige. Viktiga frågor: Att förbättra villkoren för politiska flyktingar som bor i Sverige samt för dem som försöker ta sig hit. Att motverka rasism och verka för jämlikhet mellan invandrargrupper och andra grupper i samhället. Att verka för samhällelig ordning grundad på folkligt självstyre. Att ge Norge en världsomfattande roll som fredsmäklare, sett mot bakgrund av att Norge delar ut Nobels fredspris. Förhindra försvagning av FN genom att resurser avsedda för FN överflyttas till EU. Folkets vilja Antal röster 2006: 882 st. Partiet bildat av Donald Forsberg, tidigare polis och spionjägare i Sverige som bland annat en gång skickade journalisten Jan Guillo i fängelse. Viktiga frågor: Människans hälsa måste värnas på ett annat sätt än vad som sker idag. Allt som är farligt för hälsan måste angripas och det som idag kan anses vara farligast är strålning från trådlösa mikrovågsbaserade kommunikationssystem, bland annat mobiltelefoner. Partiet är inte emot mikrovågsbaserade kommunikationssystem, men vill verka för att dess skadeverkningar ska minimeras så långt som möjligt, vilket inte sker idag. Den enskildes integritet måste stärkas. Nordisk union Partiet grundat av Kristian Vasa Jensen. Det är dock oklart om Jensen existerar i verkligheten eller om han är en uppdiktad person. Antal röster 2006: 24 st. Viktiga frågor: Att slå ihop de nordiska länderna till en gemensam union. Kämpar för: Fri hastighet på våra vägar - den enskildes rätt att få värna sitt hem mot främmande inkräktare - att ge alla en extra chans istället för fantasilös undertryckelse och straffbeläggning av redan utsatta och olyckligt lottade medborgare. Kämpar emot: Ikoner, kungar, präster och direktörslöner - moraliserande över andras liv och öden. Partiet är starkt EU-fientligt och ser EU som en gigantisk klumpfot som för all framtid försöker cementera byråkratin till en ny världsreligion. Text: Staffan Berglind M.Å bra i Torsåker, tfn: 070/ 325 02 28 Finns nu i nya, fräschare lokaler i samma hus. Har kompletterat med skivstång m. tillbehör och motionscyklar. Nu ännu fler behandlingar, se hemsidan: www.mabraitorsaker.com *Massage, hudvård, gym & presentkort!!!* Centralgatan 32 Butiken Mån-tis 8-17 Reflexvästar Nu är mörkret här! Finns att köpa på Korpögat storlek: 3-10 år 10-16 år XL XXL Pris: 80 kr Tel: 0290-40050 070-2300891

6 KORPÖGAT Polsk köttfärs på dagis Köttfärs har blivit ett allt populärare inslag på matsedlarna för kommunens skolor och förskolor. De flesta föräldrar utgår nog ifrån att det är svensk köttfärs som serveras till barnen mot bakgrund av den köttfärsdebatt som till och från blossat upp på olika håll i Sverige med anledning av att just köttfärs är en produkt som är extra känslig i livsmedelshanteringen. Men så är det inte. Köttfärs, och även andra köttvaror som serveras på kommunens skolor och daghem har oftast sitt ursprung i låglöneländer som t.ex. Polen och Lettland. Livsmedel därifrån hittar man sällan i svenska livsmedelsbutikers köttdiskar, men i svenska skolor och förskolor är det fritt fram. Det här har upprört föräldrar i Torsåker som plötsligt upptäckt att deras barn matas med köttfärs från låglöneländer, och som nu undrar över vad som är rätt och riktigt i det här. Kan man lita på att köttvaror från Polen och Lettland håller samma kvalitet som svenskt kött, och är det vettigt att vår miljö skall belastas med transporter av köttfärs från Polen till Torsåker? Det skulle aldrig falla mig in att köpa polskt kött i en butik även om det skulle vara betydligt billigare än svenskt, säger en av de föräldrar som Korpögat talat med och som upprörts över att hennes barn måste äta polsk köttfärs på dagis. Då Korpögat börjar nysta i det här visar det sig att Hofors kommun är långt ifrån ensamma om att behöva mata barn med polsk köttfärs. Ett parallellfall finns i Kungsbacka där Tallbackens förskola uppretade föräldrar tog kommunen i hampan riktigt ordentligt sedan det uppdagats att barn på förskolor och skolor serverades polsk köttfärs. Eftersom Kungsbacka kommun just då var mitt inne i arbetet med ny upphandling för köttvaror och bröd bestämde man sig för att gå föräldrarna till mötes. I början av februari i år tog kommunfullmäktige i Kungsbacka beslutet att inför den nya upphandlingen presentera en ny upphandlingspolicy som ställer höga krav på miljövänlighet och djurskydd för den mat som serveras i kommunal regi. Kaj Hammarstedt I Hofors kommun är kostchefen Kaj Hammarstedt ansvarig för den upphandling som via inköpsorganisationen Inköp Gävleborg görs för bland annat mat till kommunens matbespisningar. Nuvarande upphandling gäller i tre år med startdatum april 2009. Den upphandlingen har dock inte Hammarstedt satt sin hand vid: Nej då jag kom till Hofors kommun var förfrågningsunderlagen inför upphandlingen redan klara, säger Kaj Hammarstedt som tidigare varit restaurangkock i 20 år och därefter kostansvarig i Fagersta kommun. Han är inte särskilt glad över den polska köttfärsen och säger: I Hofors kommun finns idag precis samma tankegångar som det omtalade fallet med Kungsbacka kommun. Den upphandling som gäller idag för bland annat livsmedel till skolor och förskolor i Hofors kommun har gjorts av inköpsorganisationen Inköp Gävleborg, som efter förfrågningar om vad kommunerna vill ha, gjort upphandlingar för nästan alla kommuner i Gävleborgs län. Det är således mycket stora kvantiteter som upphandlas, så pass stora att mindre lokala leverantörer inte har någon möjlighet att leverera de kvantiteter som efterfrågas.

KORPÖGAT 7 I princip finns endast två företag som klarar av att leverera så stora kvantiteter. Det är livsmedelsjättarna Servera och Menigo. Dessa i sin tur gör sina inköp av köttvaror hos företaget Service Styckarna AB i Stockholm som handlar enligt principen bästa möjliga vara för billigast möjliga pris. Enligt den rutinen har vi fått den situation vi har nu. Ibland kommer köttleveranserna från Polen. Nästa gång kommer de kanske från Lettland eller Holland men den senaste leveransen kom faktiskt från Sverige, berättar Kaj Hammarstedt. Kommunen vill ställa krav Som en förberedelse inför kommande upphandlingar är Hofors kommun just nu inne i arbetet med att utforma ett kostpolitiskt program som skall fungera som styrdokument för kommunens kosthållning. Det är nu vi ska jobba. Vi hoppas att det nya styrdokumentet skall utformas så att vi på ett bättre sätt kan ta tillvara småskaligheten i vår jakt på leverantörer, säger Kaj Hammarstedt med tillägget att det trots allt är politikerna som ska bestämma hur skattebetalarnas pengar ska användas. Kanske var man vid förra upphandlingen lite för mycket koncentrerad på just pengar, säger Kaj Hammarstedt. För Korpögats räkning har han gjort ett överslag om vilken merkostnad som skulle ha drabbat kommunen om man istället valt att köpa svensk köttfärs istället för utländsk. Skillnaden skulle ha varit c:a 95.000 kr under treårsperioden. Korpögat har även varit i kontakt med Livsmedelsverket för att inhämta deras åsikt om var någonstans kommunerna bör köpa sina livsmedel till skolor och daghem. Livsmedelsverket svarar genom Gunilla Gålne vid Livsmedelsverkets upplysningscentral i Uppsala att vad gäller kvalitet på köttvaror från t.ex. Polen och Lettland skall den vara likställd med svenska varor eftersom alla länder inom EU omfattas av samma lagar för livsmedelshantering. Sverige skiljer sig från Polen genom att kräva salmonellagarantier för köttvaror som importeras till landet, en garanti som Sverige kan få ha utan att bryta mot EU:s regler. I övrigt hänvisar Gunilla Gålne till det förslag som Livsmedelsverket tagit fram i samråd med Naturvårdsverket till råd om så kallade miljösmarta matval. Ett arbete som Livsmedelsverket gjort till följd av regeringens klimatproposition från mars 2009 där regeringen stärker Livsmedelsverkets roll i arbetet för att minska livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. EU protesterar I den första versionen av dessa råd gjorde Livsmedelsverket ingen större hemlighet av att man tyckte svenskarna skulle äta svenska köttprodukter. Mot detta protesterade EU-kommissionen samt Rumänien. I sina kommentarer framförde EU-kommissionen och Rumänien gemensamt att de miljösmarta matval som Livsmedelsverket målat upp kan strida mot principen om fri rörlighet eftersom de uppmuntrar konsumenterna att välja närproducerade livsmedel. Rumänien menade också att svenska Livsmedelsverkets inställning var att betrakta som ett handelshinder. EU uppmanade då Livsmedelsverket att omformulera sina råd så att de skulle hamna i linje med EU:s regelverk. Detta har nu skett, dock går det inte att ta miste på att Livsmedelsverket även i den nya versionen av sina råd för miljösmarta matval förordar närproducerade livsmedel. Dubbelmoral Kommunens kostchef Kaj Hammarstedt anser att det finns ytterligare en faktor att beakta i jämförelsen mellan Polen och Sverige. Sverige är det land inom EU som har de strängaste reglerna vad gäller djurskyddet. Det kan vara en nog så viktig faktor att ta hänsyn till i resonemanget kring miljöaspekterna, säger Kaj Hammarstedt och tillägger att han här tycker sig se ett visst mått av dubbelmoral: Svenska djuruppfödare har idag sådana krav på sig från myndigheterna att deras produkter fördyras. Då sedan svenska storförbrukare som t.ex. kommunerna ska köpa livsmedel väljer man att handla utomlands där djuruppfödarna inte har samma krav på sig och därför kan sälja billigare. Reportage: Staffan Berglind & Bodil Landin

8 KORPÖGAT LIS-områden i Hofors kommun Många kommuner på landsbygden har de senaste decennierna drabbats av befolkningstapp, vilket även gäller för Hofors kommun. Som ett led i att vända trenden vidtar man nu åtgärder för att underlätta bebyggelse vid sjöar och vattendrag som av traditionen har en attraherande verkan för dem som söker en plats där man kan slå ner sina bopålar. Kommunstyrelsen presenterar nu ett förslag där man inventerat områden som kan tänkas vara intressanta för utökad strandnära bebyggelse. Förslaget finns bland annat utställt på biblioteket vid Solberga skola. Förslaget utgörs av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som fått namnet Landbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS områden. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från naturskyddsföreningen, fiskevårdsföreningar, politiker samt kommunala tjänstemän. Två av LIS områdena hamnar i direkt anslutning till ett riksintresseområde. Det ena området är vid Lill-Gösken och det andra ligger vid Sälgsjön i Kalvsnäs, där det finns ett riksintresse att bevara odlingslandskapet. Inga fiskevatten där det allmänna fisket kan påverkas negativt ingår i de områden som redovisas som LIS område. I de fall som fisket påverkas av LIS-området är det för att förbättra tillgången till fisket genom att bryggor och stigar anläggs i området. I Hofors kommun finns ett hundratal sjöar, samt sex åar eller bäckar av någon betydelse. Hooåns vattensystem med dess avrinningsområden täcker huvuddelen av kommunens areal. Friluftsliv är viktigt I kommunen finns även ett flertal strandbad som utgör en viktig del för friluftslivet. I norra delen av Malmjärn finns två LIS områden. I Förslaget sägs att Malmjärn är en av de mera populära sjöarna för friluftsliv och boende i Torsåker. Ett litet hinder för bebyggelse är att vattentoalett inte får anslutas till en avloppsanläggning inom tillrinningsområdet, ett problem som kommunen dock tror sig kunna lösa på något sätt. Även vid Sälgsjön i Kalvsnäs finns två LIS områden, ett i närheten av den kommunala badplatsen vid Sälgsjön och det andra i det område vid Kalvsnäs som redan idag är bebyggt med villor och fritidshus. Inom det området finns ett före detta kalkbrott som kan vara intressant för utveckling av bostadsområdet. Där finns även fornlämningar som medför att det i samband med planeringen måste ske en anpassning till kulturmiljön i området. Ottnaren skyddas Vid Torsåkerbygdens största sjö Ottnaren har man valt att inte lägga några LIS områden. Dels med tanke på viss översvämningsrisk och dels med tanke på den bebyggelse som redan finns kring sjön, som är en bra fiskesjö där bland annat gös fiskas. Befintlig bebyggelse runt sjön innebär att det finns relativt få möjligheter för allmänheten att komma till stranden för fiske eller fågelskådning. För att behålla den tillgänglighet som finns idag har man valt att inte lägga några LIS områden vid Ottnaren. Däremot vill man att området vid Ottnaren skall kunna utvecklas med båtbryggor, torn för fågelskådning, vindskydd m.m. Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till tematiskt tillägg till översiktsplan (enligt plan- och bygglagen) för underlättande av bebyggelse i strandnära områden inom begreppet Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS områden. Ni inbjuds till samrådsmöte Måndagen 8 mars, Smått och Gott, Torsåker kl 18.30 Alla intresserade är välkomna att delta i samrådsmötet Text: Staffan Berglind Har NI slöa knivar, saxar, yxor, liar Vänd er till MEJ Ring: 0290-40274 eller 070-2254530

Klimatet och jordbruket Jordbruksverket har gjort en kartläggning av hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk under en 25-årsperiod. Utgångspunkten i rapporten är att medeltemperaturen höjs ytterligare en grad. Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett ta ut varandra. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för torka öka. Även risken för översvämningar förväntas öka. På några få årtionden har temperaturen ökat globalt till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. I Sverige är vi gynnade sett ur ett globalt perspektiv. På hundra års sikt kommer norra Europa fortfarande att vara en behaglig plats att leva på, även om temperaturen höjs till skillnad från många andra delar av världen där framförallt bristen på vatten kommer att göra livet och förutsättningarna för odling mycket svårt. Även klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Förenklat kan man säga att där det är torrt kan vi förvänta oss att det blir torrare, och där det är hög nederbörd kan vi förvänta oss att det blir blötare. Tempot i klimatförändringarna är dock inte högre än att det är möjligt göra en successiv anpassning till ett varmare klimat med förändrat KORPÖGAT 9 nederbördsmönster. Den kritiska faktorn i framtiden blir kanske inte ljus och värme på våren utan istället att marken bär, har rätt fuktighet och att grödan hinner etablera sig ordentligt innan vårtorkan sätter in. Förutsättningarna för skörd kan komma att på sikt se annorlunda ut. Samtidigt som det blir aktuellt med fler skördar på sikt, kan skördebetingelserna vissa år bli svårare. Som lantbrukare blir det än mer viktigt att följa väderutvecklingen det enskilda året för att därmed kunna vidta åtgärder på lång sikt. Nya grödor och förändrade odlingsmetoder gällande till exempel tidpunkterna för sådd, skörd och gödsling, bevattningsbehov och bekämpning, kommer att bli aktuella. Allt enligt ett pressmedelande från Jordbruksverket. Text: Staffan Berglind Till minne av Jonny Skogsberg Vår vän, inspiratör och stigfinnare Jonny Skogsberg har lämnat oss. Jonny hade många strängar på sin lyra: amatörarkeolog, smed och tecknare. Hans fynd av tolv spadformade ämnesjärn och två smältor på Kråknäskullen ändrade inte bara järnhanteringens historia i Torsåker utan gav även eko i forskarvärlden både i Sverige och utomlands. Hans speciella förmåga att hitta boplatser och andra fynd från stenåldern har lett till ett omfattande forsknings projekt om Torsåkersbygdens stenålder, ett projekt som drivs av Uppsala Universitet. 2008 fick Jonny och Lars Holmgren motta Gästriklands Kulturhistoriska Förenings stipendium för sitt arbete inom Föreningen Kråknäsjärnet. 2009 tilldelades Jonny Hofors Kommuns Kulturstipendium för sitt engagerade sökande efter Torsåkers tidiga historia. Jonnys bortgång är en stor förlust för de närmaste, för oss inom Föreningen Kråknäsjärnet och för hela Torsåkersbygden. Men saknaden stannar inte där. Jonny hade med tiden fått många vänner bland forskare, smeder och museifolk inom den arkeologiska sfären från praktiskt taget hela Sverige, ett kontaktnät där hans talanger bemöttes med stor respekt och beundran. Men för oss alla som haft förmånen att verka i Jonnys närhet är det ändå människan Jonny Skogsberg som vi kommer att sakna mest. En mjuk och behaglig person som vi aldrig hörde säga ett ont ord om någon annan, som ofta hamnade i rampljuset mot sin vilja, som kanske trivdes allra bäst när han fick vandra ensam i skogen med sitt såll och sin spade. Styrelsen för föreningen Kråknäsjärnet /gm Åke Edvardsson Kråknäsjärnet går att besöka på internet www.kraknasjarnet.se

10 KORPÖGAT Livsmedelsinspektörter på krigsstigen Det är inte bara Spar-Arne i Hofors som upplever sig ha blivit utsatt för förföljelse med stöd av Livsmedelslagen. Parallellfall finns på flera håll i Sverige, bland annat på Öland där situationen kompliceras av att det är den egna kommunen som livsmedelsinspektörerna ger sig på. Fallet gäller kommunens förskolekök i Runsten som hamnat i onåd hos kommunens miljö- och byggnadsförvaltning. Vid flera tillfällen har köket fått anmärkningar med uppmaning om att åtgärda de fel som påtalats. Kommunens utbildningsnämnd som ansvarar för köket anser dock att man gjort vad man kunnat för att tillfredsställa kommunens livsmedelsinspektörer. Det tycker dock inte livsmedelsinspektörerna. Vid en oanmäld inspektion i köket den 22 januari anteckade inspektörerna 15 avvikelser från Livsmedelslagen. Bland annat att det var något smutsigt i kylarna och att dokumentation över varmhållning av maten saknades. Dessutom menar inspektörerna att köket använder en felaktig version av egenkontrollprogrammet vilket utbildningsnämnden menar att man definitivt inte gör. Dramat rullar vidare, skriver tidningen Ölandsbladet som följer utvecklingen med spänning. Tack och lov - det är över Det första decenniet av 2000-talet är över och det skall vi tacka vår skapare för. Ett sekels första decennium har alltid förknippats med katastrofer av allehanda slag för konungariket Sverige. 1600-talet hade knappt hunnit börja förrän vårt land drabbades av de värsta ekonomiska katastroferna i landets historia. 1709 råkade vi ut för vår värsta militära katastrof i samband med slaget vid Poltava, där Sverige som stormakt klubbades rakt ner i den ryska leran. 1809 blev Sverige nära nog halverat då vi tvingades avstå hela Finland till Ryssarna. 1905 blev den svenske kungen regelrätt utslängd från Norge samtidigt som Norge i alla avseenden förklarade sig vara en självständig stat. Och 2009 var det dags för Sveriges industriella flaggskepp bilindustrin att definitivt hala den blågula fanan. Nu har vi 90 år på oss att andas ut till nästa gång, meddelar skribenten Birger Sjungargård i tidningen Kvällsstunden. Dalgränsens Mekaniska 0290-43082 Nybliven far vägrades ersättning Då Robin Vargstjärna i Falun kontaktade Försäkringskassan om att han blivit far, och därför ville ha ersättning för de tio pappadagar man har rätt till vid barnafödande blev det nobben direkt. Robin fick beskedet att förmånen inte kan gälla honom eftersom han inte har någon inkomst och att han helt saknade inkomst kunde anses vara helt naturligt eftersom han endast är 15 år gammal och fortfarande går kvar i grundskolan. Robin kan inte förstå det här utan menar att en sådan här regel måste gälla för alla, men där säger Försäkringskassan definitivt stopp. Den nyblivna modern har det betydligt bättre förspänt, trots att även hon endast är 15 år gammal. Hon har fått pengar från Socialtjänsten för inköp av barnvagn och säng och dessutom har hon rätt till föräldrapenningens grundbelopp på 180 kr/dag. Den nyblivne fadern kan dock trösta sig med att rektorn på hans skola har visat förståelse för situationen och därför gett Robin fem dagars ledighet från skolan för att han ska kunna vara tillsammans med sin flickvän och nyfödda dottern Linnéa, läser vi i Dalarnas Tidningar.

Ingen lokal utmaningsrätt i Hofors kommun I decembernumret av Korpögat kunde vi rapportera om att Allians Hofors avlämnat en motion om införandet av lokal utmaningsrätt i kommunen. Lokal utmaningsrätt innebär att kommunen kan vara skyldig att överlåta en del av sin verksamhet till extern entreprenör om denne i ett upphandlingsförfarande kan visa att verksamheten därigenom skulle kunna effektiviseras. Syftet med lokal utmaningsrätt är enligt motionen att landets kommuner står inför mycket stora utmaningar och att existerande resurser måste kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. I motionen sägs bland annat att införandet av lokal utmaningsrätt är ett bra sätt att öppna för nya idéer och nya förslag på hur olika verksamheter kan utvecklas. Efter behandling av ärendet i Kommunstyrelsen föreslås fullmäktige att avslå motionen. I Kommunstyrelsens yttrande sägs bland annat att en kommun har bättre möjligheter att ha en säkerhet för sina verksamheter än vad en enskild företagare kan ha. Dock håller man med om resonemanget i motionen att framtiden kommer att kräva att alla resurser utnyttjas på ett mycket effektivt sätt och att en lokal utmaningsrätt skulle kunna medföra nya idéer. I Kommunstyrelsens yttrande sägs att Hofors är en liten kommun där det kan vara svårt för externa aktörer att bedriva lönsam verksamhet. Detta kan leda till att kommunen blir tvungen att återta verksamhet efter ett externt misslyckande. Om kommunen då redan har avvecklat utrustning och kompetens för verksamheten, uppstår en besvärlig situation. Älgtips i norrland I norra Sverige har man i vinter haft ovanligt stora problem med älgar som travar omkring i villaträdgårdar i jakten på något ätbart. Tidningen Norrbottens-Kuriren har uppmanat sin läsekrets att komma in med tips på bästa sättet att bli av med älgar i trädgården. Ett stort antal förslag, mer eller mindre seriösa, har inkommit. Ett av tipsen säger att bästa sättet att skrämma bort älgar är att gå ut och skälla som en hund. Då sticker älgarna direkt, enligt tipset. Ett annat tips är att sätta upp röda fladdrande plastband runt trädgården. I ett av tipsen föreslås Länsstyrelsen dra igång en kampanj för att informera älgarna om äppelodlingarna i Skåne i kombination med att man i snön ritar kartor över lämpligaste vägen att ta sig dit. Ännu ett tips är att hälla några droppar hjorthornsolja på kvistar och grenar. Problemet är bara att metoden är så pass effektiv att då älgjakten infinner sig finns inga älgar alls i områden som bearbetats med hjorthornsolja. Kofoten still going strong Känner du någon inbrottstjuv med initialerna S.M? Då vill Borlängepolisen gärna komma i kontakt med dig. För en tid sedan drabbades en klubblokal i Idkerberget av inbrott varvid en snöskoter med tillhörande bensindunk försvann. Vid undersökning av brottsplatsen påträffade polisen en kvarglömd kofot som bar initialerna S.M. Genom Dalarnas Tidningar vädjar nu polisen om hjälp med att eventuellt kunna identifiera kofotens ägare. Samtidigt uttrycker polisen en viss vördnad över att det ännu finns tjuvar som så här pass långt in på 2000-talet håller på traditionerna att stjäla med hjälp av den gamla hederliga kofoten i tider då allt fler sitter hemma i lugn och ro med en kopp fika på skrivbordet och stjäl med hjälp av musklick vid sin dator. KORPÖGAT 11

12 KORPÖGAT 1910-2010 Genom det årsskifte som nyligen varit kliver vi in i ett nytt decennium i och med att vi nu skriver 2010. För Sveriges del ser det nya decenniets första år ut att bli ett händelserikt år med folkomröstning, kronprinsessbröllop och lite annat smått och gott som inte händer dagligen. Blickar vi hundra år tillbaka i tiden kan vi konstatera att även året 1910 blev mycket händelserikt i Sverige. Här följer några exempel på hur livet i Sverige tedde sig för exakt hundra år sedan: Den 5 januari rånmördades fröken Victoria Hellsten som arbetade som kassörska vid Gerells växlingskontor vid Malmtorgssgatan i Stockholm. Rånmördaren kom över 6.000 kr och på trettondagens morgon grips den f.d. kyparen Johan Alfred Andersson Ander som skäligen misstänkt för mordet sedan man hittat en koffert med blodiga sedlar i det hotellrum där Ander hyrt in sig vid tiden för mordet. Ander dömdes till döden och avrättades med giljotin vid Långholmens fängelse i Stockholm den 23 november samma år. Ander blev den ende person i Sverige som kom att avrättas med giljotin och blev även den siste person som avrättades i Sverige. På skidutflykt i Torsåker1910 Selma hittade hem Den 8 januari kunde författarinnan Selma Lagerlöf återköpa sitt barndomshem Mårbacka i Värmland, delvis med hjälp av pengar hon fått genom nobelpriset. Den 4 mars genomfördes för första gången i Sverige en större biltävling. Det var biltävlingen Mälaren runt som arrangerades av Svenska Motorklubben. Förebilden var cykelloppet med samma namn som årligen körts varje år sedan 1892 under begreppet velocipedryttarlopp. På morgonen den 4 mars viftades de nio deltagande bilarna iväg från Hotell Rydberg i Stockholm. Resan blev besvärlig och redan innan Örebro hade tre av de deltagande ekipagen brutit tävlingen. Vägarna runt Mälaren visade sig vara ovanligt leriga vilket tärde hårt på både fordon och förare. Segrare på den 32 mil långa sträckan blev ingenjör Rääf som körde en Piccolo med 12 hästkrafters motorstyrka. Frigjord man tar ton Den 7-8 april höll redaktören för tidningen Brand, Hinke Berggren, i Folkets Hus i Stockholm ett tal som skulle komma att vända upp och ner på en hel del moralbegrepp i Sverige. Föredragets rubrik var Kärlek utan barn och var ingenting annat än propaganda för preventivmedel under debattparollen: Det är bättre med kärlek utan barn än barn utan kärlek. Det var ytterst tveksamt om framförandet av föredraget var lagligt. För att bättra på sina odds inför rättsstatens företrädare valde Berggren att män och kvinnor skulle få lyssna till föredraget under olika dagar. Den 7 april fick således endast kvinnor tillträde till föreläsningslokalen och påföljande dag var det herrarnas tur. I det kontroversiella föredraget sa Hinke Berggren bland annat: Motståndare till preventiver påstår att agitationen för sådana och dess användande blott kan förklaras med att vi frigjorda män betraktar kvinnan blott och enbart som ett njutningsmedel. Jag menar tvärtom, det är när vi frigjorda män inte betraktar kvinnan som ett njutningsmedel, utan som en individ av kött och blod som vi inför vår like och vår kärleks höga längtans och trängtans mål- även i vår intimaste förtrolighet vill uppträda med pliktkänsla för henne och följderna. Hinke Berggrens föredrag slog ner som en bomb både i det politiska och religiösa etablissemanget eftersom många befarade att ökad användning av preventivmedel skulle driva ut vårt stolta svenska folk på osedlighetens lömska ocean som en av debattörerna uttryckte det i Sveriges riksdag. Berggren åtalades men friades

dock av rättens företrädare i Stockholm. Sämre gick det då han kom till Göteborg med samma föredrag. Även där hölls män och kvinnor av sedlighetsskäl åtskilda under föredraget och även i Göteborg blev Berggren åtalad. Den gången gick det inte lika bra som i Stockholm. Berggren dömdes till fängelse i två månader för spridande av osedlig propaganda. Presidenten kom med tåg Den 7-8 maj gästades Stockholm av den amerikanske presidenten Theodore Roosevelt. Statsminister Lindman hälsade välkommen till Sverige då det amerikanska statsöverhuvudet med fru och två barn klev av tåget på Stockholms Centralstation. Därpå följde besök på Nordiska muséet och på Skansen. I programmet ingick också middag på restaurang Hasselbacken med 450 gäster som inbjudits för att lyssna till presidentens tal. Talet fick dock ställas in på grund av att den amerikanska presidenten klagade över halsbesvär. Domedagen nära 19 maj valde några svenskar att gå under jorden med anledning av att Halleys komet närmade sig vår planet för första gången sedan 1835. Siare lite varstans i Europa hade förutsagt att kometens ankomst skulle utgöra inledningen till jordens undergång. Till en början såg det faktiskt ut som om olyckskorparna skulle få rätt, och även i Sverige började man förbereda sig på det värsta. Mitt i debatten kring kometen och domedagen inträffade nämligen en mindre jordbävning i Wien som fick stadens invånare att fly i panik i tron att det var kometen som kom. De svenska professorerna Svante Arrhenius och Otto Pettersson gjorde vad som stod i deras makt för att på olika sätt lugna svenskarna med att ingen anledning fanns till oro och att jordbävningen i Wien inte kunde ha det minsta med kometen att göra. Nyfiken på norrland 2-9 juli reste 120 riksdagsmän med två extratåg från Stockholm till Norrland. Resan företogs för att de folkvalda skulle få fördjupad kunskap om Norrland, en region som många av resans deltagare möjligen hört talas om, men som man i övrigt hade synnerligen vaga begrepp om vad det egentligen var för något. Under resan gjordes studiebesök bland annat vid Loussavaara-Kirunavaarabolagets kraftstation och gruvorna vid Malmberget. Under år 1910 avled ute i Europa två personer som gått till historien som första klassens medmänniskor. Den ene var Florence Nightingale som avled i London 90 år gammal och som blev känd för sin heroiska insats inom sjukvården under Krimkriget och som sedemera kom att grunda Londons första sjuksköterskeskola. Den andre var Röda Korsets grundare Henry Dunant som även blev den förste mottagaren av Nobels fredspris. Text: Staffan Berglind Lokaler & Lägenheter Uthyres Torsåkers Bygg och Handel AB Tel 0290-910 32 070-747 41 44 KORPÖGAT 13

14 KORPÖGAT PRO-Torsåkers äldsta medlem Öppettider: tis. & tors. 16.00-20.00 lördag 10.00-16.00 Andra tider efter ö.k. 070-653 0459, 076-1168484 Välkomna! www.solbergahast.se Anna & Linda PRO i Torsåkers äldsta medlem Karl-Gösta Larsson fyllde 99 år den 28 januari 2010. Han är otroligt pigg och glad och den som inte känner Karl-Gösta Larsson skulle inte tro att han uppnått denna aktningsvärda ålder. Han är mycket musikalisk, spelar dragspel och elorgel. Han har arbetat med det mesta i sitt långa yrkesverksamma liv. Han är äldst av nio syskon, en syster och en bror finns kvar av syskonskaran. Själv har han en dotter, och på frågan varför det bara blev ett barn skyllde han på televisionens intrång i familjelivet, så det fanns inte tid till något annat, säger han med ett stort skratt. Han föddes i Eltebo, Torsåker, men pappan fick arbete i Sandviken så familjen fick flytta dit. Innan han återvände till Torsåkers församling så mellanlandade familjen några år i Storvik. När han var 12 år, byggde hans far en stuga vid Sälgsjön och där fick han hjälpa till med att sköta hushållet, det vill säga laga mat och allt som tillhör ett hushåll. Karl-Gösta sa att det blev mest gröt och enklare mat, för han var inte speciellt kunnig i kvinnogöra. Än i dag är han med och spelar på sitt dragspel på olika träffar med sina spelkamrater. Musiken har spelet en stor roll i mitt liv, säger Karl-Gösta, och det är ju kanske därför jag fått leva så länge. Reportage: Maude Hyden Tel 0290-235 15, 076 241 03 18 LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTT HANDTVÄTT - SERVICE FRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNING DÄCK OCH FÄLG

Annons TORSÅKERS FÖRSAMLING INFORMERAR KORPÖGAT 15 Varför äter vi semlor? Av Eva Lena Kempe För att det är gott! Det är det förvisso! Mycket gott! Men varifrån kommer seden? Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl. En semla är alltså en vetebulle. Idag finns det flera olika sorters semlor: vanliga semlor, saffranssemlor, wienersemlor, semlor med choklad på... När jag var liten intogs semlan på djuptallrik med varm mjölk till. Idag äter jag den helst som den är till en kopp kaffe. En del av oss börjar äta semlor redan före jul, andra väntar strikt till Fettisdagen. När semlorna kommer vet vi att fastetiden närmar sig. För att förstå sedens uppkomst måste vi börja med påsken. Påsken var länge den enda stora högtid som de kristna firade. Påsken handlar om att Jesus dog på korset och uppstod igen från de döda. Detta sågs som så viktigt att man införde en lång förberedelsetid före påsk, fastan. På 500-talet förlängde man fastetiden ytterligare två veckor, den s.k. förfastan. Mellan förfastan och den riktiga fastetiden ligger fastlagssöndagen, blåmåndagen (även kallad svart-, fläsk- eller rosenmåndagen) och fettisdagen (även kallad vita tisdagen). Fastetiden börjar därefter med askonsdagen. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen var festdagar som firades med mycket mat och karnevaler (latin carne vale = farväl kött). Fettisdagen var den sista dagen då man fick äta ägg och mjölk. Då frossade man på vitt bröd och mjölk. Fettisdagen är alltså egentligen den sista dagen vi skulle äta semlor, inte den första. Fastetiden är en eftertänksamhetens tid, en botgöringens tid. Det handlar inte främst om att bli en bättre människa utan om att vända sig till Gud, som genom Jesus delat och delar våra liv, både vår glädje och vår kamp, vår smärta, vår sorg, våra misslyckanden, vår övergivenhet. Som ser oss som vi är. Under fastetiden har vi passionsandakter i Lillkyrkan, kapellet i Torsåkers kyrka, varje torsdag kl 19.00. Förutom sång och musik får vi lyssna till berättelsen om Jesu väg till korset. En möjlighet att dra ner på tempot och finna eftertänksamheten och fundera över vad som är viktigt här i livet. Under fastetiden pågår också den s.k. fasteinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete Hela världen (Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission). I år är temat Rent vatten. Varje minut dör fyra barn i vår värld av brist på rent vatten. Att fasta behöver inte bara vara att avstå från mat. Det kan vara att avstå från något annat, för att kunna hjälpa någon annan människa i vår värld. Stig Dagerman skriver: Jorden kan du inte göra om, stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra, en annan människa väl. Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer. Ge en gåva! Pg.90 01 22-3

16 KORPÖGAT Annons Mats Lundqvist träder in som ny ordförande i Torsåkers kyrkoråd. Att ha ett naturligt engagemang för kyrkan fick jag lära mig genom min mor som var verksam inom Kumla församling utanför Sala. Bland annat var hon mycket engagerad i kyrkokören. Nu har jag lämnat arbetslivet bakom mig och känner att jag har tid över för ett ökat engagemang för kyrkan. Jag tycker om att delta i kyrkans sång- och musikliv och jag vill gärna engagera mig i den fråga som ständigt måste vara aktuell i en kyrka som befinner sig mitt i en värld som ständigt förändras: Vad kan vi göra för att bli bättre? Sten Brunk har redan ett engagemang i Torsåkers kyrko- och hembygdskör och går nu in som kyrkvärd och ersättare i Kyrkorådet. Kyrkan har spelat en stor roll i bygden och i mitt liv. Inom kyrkans ramar har jag konfirmerat mig och gift mig. Att vara kyrkvärd är ett speciellt uppdrag. Torsåker har haft kyrkvärdar kanske ända sedan 1200-talet så visst är det ett hedervärt uppdrag att vara kyrkvärd, säger Sten Brunk och tillägger: Kyrkan står idag inför en förvandling. Det gäller att möta nya generationer på rätt sätt. Framför allt måste kyrkans medlemstal förändras och jag vill gärna verka för att bryta den trend som finns idag med ett vikande medlemstal. Förtroendevalda Kyrkvärdar Stående från vänster Lars Holmgren, Gertrud Larsson, Gunnar Sehlberg, Marjaana Daniels, Sten Brunk. Sittande från vänster: Marianne Höglund, Elsie Georgsson, Berit Bergström Stående från vänster:sten Brunk, Gunnar Sehlberg, Ylva Derfer, Per Tjerneld, Carina Liv, Rolf Ekström, Hans Berglund, Solveig Eriksson, Hans Larsson, Lisbeth Brodin, Mats Lundkvist, Margareta Nornholm, Sven-Erik Andersson. Sittande från vänster: Ulla-Maj Stenbacka, Ingrid Andersson, Elsie Georgsson, Marianne Björkman, Maude Hydén. Saknas: Lisa Hansson Bengtsson, Maj Hedlund Internationella gruppen Maude Hydén, Gun Björklund, Sven-Erik Andersson, Solveig Eriksson. Saknas: Gunni Magnusson, Margareta Hagberg, Lena Brandhed

Församlingskåren i Torsåker Vår Församlingskår är den enda som finns kvar i hela Gästrikland. Det hela började med att en så kallad roteman, Carl Alm, som startade en frivillig organisation efter en idé från Danmark. Københavns Kirkesag. Man ansökte om pengar, men stämmomajoriten avslog ansökan. Man tyckte inte att sällskapet behövdes, men man startade ändå en organisation som fick namnet Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i Stockholm och samlade ihop 3600:- som man bland annat byggde 4 kyrkor för, och hade 4 präster som arbetade med själavård och allt annat som man tyckte att saknades eftersom det fanns få präster i kyrkorna inom Svenska kyrkan. Själavårdssällskapet blev namnet. Man startade också ett församlingsblad Vår Kyrka. 1910 bildades Svenska Kyrkans Diakoni, när Offerkyrkan i Enskede överlämnades till Brännkyrkas församling. Carl Alm och hans vänner ansåg att detta kunde man inte acceptera utan man samlades och bildade den 6 november 1917 Stående från vänster: Inger Lord, Solveig Eriksson, Ingrid Andersson, Siv Andersson Sittande: Margareta Öholm och Berit Bergström. Saknas: Ylva Derfer, Lena Brandhed, Maj Grönlund och Staffan Berglind Svenska Kyrkans Lekmannaförbund. Den som i slutänden lyckades ena de olika viljorna och som officiellt kom att grundlägga lekmannaförbundet var dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom. Påföljande år den 29 april 1918 offentliggjordes förbundet och deras devis lyder Vi får aldrig i vårt arbete för vår kyrka och i samhället glömma människorna Lillstugans aktiviteter i kyrkans regi KORPÖGAT 17 Annons Kåren arbetar helt ideellt bland annat med Soppluncher första måndagen i månaden, det vill säga 9 gånger per år, bjuder på kaffe vår och höst på Spelmannen, firar den Svenska nationaldagen, 6 juni, på Församlingshemmet med Sverigebakelse samt inbjuder till en psalmafton på Församlingshemmets gård. De serverar kaffe i kyrkan och mycket annat som att ta hand om medmänniskor. Det blir många ideellt arbetade timmar per år som överstiger mer än en heltidsanställd arbetare per år och det är minst 7 stycken varje gång man ställer upp. Det som serveras är alltid hemlagat. Dessutom svarar man för två lekmannaledda gudstjänster i Torsåkers kyrka, en församlingsresa per år, och sex passionsandakter inför påskhögtiden. Det finns c:a 52 medlemmar i kåren men fler får plats. Att vara medlem behöver inte nödvändigtvis vara det samma som att man behöver ställa upp och arbeta. Man är välkommen ändå, säger Berit Bergström, ordf.. Har barn i alla åldrar från 0-16 år i olika verksamheter. Måndagar: Juniorer årskurs 4-5 (mellis-andakt-lässtund-lek-pyssel) Tisdagar: Öppet hus, föräldrar med barn (fika-lek pyssel- samling med sång) Miniorer årskurs F-1 (mellis-andakt- lässtund- lek-pyssel) Onsdagar: Miniorer årskurs 2-3 (mellis-andakt-lässtund-lek-pyssel) Seniorer årskurs 6-9 (fika-pyssel-andakt) Torsdag: Öppet hus, föräldrar med barn (fika-lek-pyssel-samling med sång) Favoritpyssel i de flesta grupperna är att lägga pärlplattor. Vid olika högtider görs särskilda pyssel. Ann Bergström och Margret Gustavsson Tredje onsdagen i månaden går man till kyrkan och firar Taizemässan med seniorgruppen. Badhuset hyrs vid två tillfällen varje år för barnen och deras familjer. Fyra familjegudstjänster/år, som är uppdelat vår och höst med sånger som barnen har övat in.

18 KORPÖGAT Annons TORSÅKERS FÖRSAMLING INFORMERAR

KORPÖGAT Torsåkers IF 100 år 1910-2010 19 TIF:s första fotbollslag Fortsättning på sidan 20

20 KORPÖGAT fortsättning från sidan 19