Sammanfattning 2012:1

Relevanta dokument
Vad är problemet? I grunden två typer av risker: - Löfte om framtida anställning kan påverka beslutsfattandet

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av möjligheter till föräldraledighet för statsråd (Fi 2015:10) Dir.

Policy om korruption, jäv och bisysslor

Policy för att motverka mutor och jäv

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Svängdörr i staten en ESO-rapport om när politiker och tjänstemän byter sida

FÖRFATTNINGSSAMLING 003.4

Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor

Mutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum

Prevention och bekämpning av korruptionsbrott

Dokumentbeteckning Riktlinjer mot mutor och andra oegentligheter

Policy för bisysslor Kommunstyrelseförvaltningen. Policy för bisysslor. Antagen av Kommunfullmäktige

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del.

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Personal- och löneavdelningen vid Fagersta kommun Datum

Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun

Riktlinjer för bisysslor

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Riktlinjer för bisysslor

Rutiner för bedömning av bisysslor i Göteborgs Stad

Riktlinjer för bisysslor

Migrationsverkets uppförandekod

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Information om regler i lag och kollektivavtal om bisyssla

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Riktlinjer för bisysslor i Strängnäs kommun

Policy mot oegentligheter

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Riktlinjer för bisysslor

ETISKA REGLER/RIKTLINJER

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Riktlinjer gällande mutor, otillbörliga förmåner och andra oegentligheter

Generaldirektören har ordet s.4. Stort ansvar som statlig tjänsteman s.5. Vi värnar om förtroendet för Sjöfartsverket s.7

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

Personalfrågor Förtroendeskadliga bisysslor Bilagor: SFS 2001:1016 Checklista för bedömning av bisysslors förtroendeskadlighet

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

FÖLJ LAGAR OCH REGLER

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

En vägledning i vårt dagliga arbete

Fastställd av sekos representantskap den 28 maj Gäller från den 1 juni 2018

Förord. Bernt Grahn Kommunchef. Luleå

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

Vårt förhållningssätt

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)

Riktlinjer för anställdas bisysslor i Gävle kommunkoncern (Antagna av Kommunstyrelsen )

Inköps- och upphandlingspolicy

Anställdas bisysslor

Korruption, jäv, bisysslor mm. Professor Olle Lundin

Hällefors kommun. Styrning och kontroll av anställdas bisysslor. KPMG Bohlins AB Antal sidor: 6. Anställdas bisysslor

Bisysslor. Policy. Kommunövergripande. Tills vidare. Kommunchef. Dokumenttyp. Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige 165

Svedala Kommuns 1:41 Författningssamling 1(7)

Mellan [arbetsgivarens namn, organisationsnummer] och NN har följande anställningsavtal träffats.

Ledamot av insynsråd

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun Anneth Nyqvist

Gymnastik- och idrottshögskolans policy för mottagande av donationer

Korruption, muta ekonomisk brottslighet

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Uppförandekod. Ventus Norden Org nr: Högbergsgatan Stockholm. Uppförandekod Sverige

RIKTLINJER MOT MUTOR OCH KORRUPTION


Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Policy för samtliga medarbetare och chefer i Upplands Väsby kommun.

Vårt förhållningssätt

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

Revisionsrapport Bisysslor Strömsunds kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Februari 2014

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Trafikverkets uppförandekod

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionen granskar hur

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Riktlinjer för att förhindra tagande och givande av muta

Riksbankens kommunikationspolicy

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

DIARIENUMMER KS Antagen av kommunstyrelsen

Riksförbundet Attentions etiska riktlinjer

Infranords uppförandekod

Regler för redovisning av bisyssla

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Infranord AB Box Solna Tel

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

Transkript:

Sammanfattning Den offentliga sektorn har under de senaste decennierna utvecklat fler och nära relationer med den privata sektorn. Nya aktörer, privatiseringar, ökad offentlig upphandling och lobbyorganisationernas ökade roll är några inslag i denna utveckling. Utbytet mellan offentlig och privat sektor är i många delar positivt. Samtidigt kan det leda till en ökad risk för intressekonflikter av olika slag. Ett exempel är när politiker eller tjänstemän inom det offentliga lämnar sina anställningar och går till företag eller intresseorganisationer inom verksamheter som de, i sina tidigare uppdrag, har haft ett betydande inflytande över. Under de senaste åren har vi sett flera exempel på detta. Höga militärer har gått till försvarsindustrin. Tidigare statssekreterare har rekryterats till företag i sektorer som de i sitt politiska uppdrag har haft inflytande över. Tjänstemän inom finansmarknadsområdet har tagit nya uppdrag inom finanssektorn. Ett antal politiker har bakgrund som PR-konsulter och flera tidigare förtroendevalda och politiska tjänsteman arbetar i dag inom konsultbranschen. Det finns en risk för att olika befattningshavare frestas att ta ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande mot löfte om välbetalda anställningar hos privat arbetsgivare. Det finns också en risk att känslig information, kunskap eller tidigare kontakter utnyttjas på ett sätt som sätter konkurrensen ur spel eller på annat sätt står i strid med det allmännas intresse. Enbart misstanken om att detta sker riskerar att påverka förtroendet för den offentliga sektorn. Det kan därför behövas regler och rutiner för att hantera rörligheten mellan sektorer. Syftet med rapporten är att synliggöra risken för intressekonflikter i samband med övergången mellan offentlig och privat sektor. Studien avgränsas i huvudsak till förhållandena i staten, men problematiken gäller även för kommuner och landsting. 1

Sammanfattning 2012:1 I rapporten konstateras att ett stort antal länder har uppmärksammat problemen med intressekonflikter i samband med det som kallas revolving door eller svängdörren. Genom lagstiftning och införandet av uppförandekoder har restriktioner införts i flertalet OECD-länder. Den svenska hållningen har hittills varit vacklande och lite aningslös. För Riksbankens direktion finns strikta regler som innebär att ledamöterna i princip inte kan ha några bisysslor alls och efter avslutad tjänst försätts i karantän upp till ett år. På andra områden, där en otillbörlig påverkan skulle kunna ge liknande ekonomiska skador eller förtroendeskador, finns ingen reglering alls. Vid införandet av internationella konventioner inom korruptionsområdet har Sverige varit relativt snabb med att ratificera avtalen. När det gäller FN:s konvention mot korruption har samtidigt bedömningen varit att svensk lagstiftning redan i utgångsläget är tillräcklig. Sveriges syn på korruption återfinns i dag på Utrikesdepartementets hemsida. De etiska riktlinjer för statligt anställda som tagits fram behandlar bl.a. sekretesslagstiftningen, insiderlagen och lagen mot mutor och korruption. Ingenstans tas frågan upp om hur erbjudanden från en presumtiv ny arbetsgivare ska hanteras. Lite hårddraget skulle den svenska inställningen kunna sammanfattas på följande sätt: korruption är inte en inrikespolitisk fråga. Men i den utsträckning som det berör Sverige, är det framför allt näringslivets problem. I den del som det skulle kunna beröra offentlig sektor handlar det om kommuner och landsting. Och skulle det trots allt handla om staten gäller det främst att vara uppmärksam på att inte bli bjuden på lunch eller ta emot mindre gåvor. Ett erbjudande om ett nytt, välavlönat jobb inom den sektor man är satt att reglera, upphandla av eller bedriva tillsyn över, nämns inte i sammanhanget. Riksdagen vid några tillfällen påpekat att det kan finnas anledning för regeringen att pröva möjligheten att vidta lämpliga åtgärder vid övergångar, t.ex. i form av en tidskarantän. Europarådets organ för korruptionsövervakning, GRECO, har rekommenderat Sverige att införa regler för att undvika intressekonflikter i situationer när offentligt anställda övergår till privat sektor. Från regeringens sida har tre huvudsakliga motargument framförts. För det första bedöms den lagstiftning som finns vara tillräcklig. För det andra hänvisas till offentlighetsprincipen. För det tredje framförs att den svenska 2

2012:1 Sammanfattning förvaltningsmodellen innebär att myndigheterna själva beslutar om vilka riktlinjer som ska gälla internt. En genomgång av lagstiftningen visar att den i huvudsak tar sikte på den statiska situationen att en person antingen är anställd i den privata sektorn eller verkar inom en offentlig myndighet. Lagstiftning utgår vidare från att lojaliteten med den nya arbetsgivaren tar överhanden och att förpliktelser mot tidigare arbetsgivare är något exceptionellt. I själva verket är arbetstagaren föremål för dubbla lojaliteter: å ena sidan bör sekretessförpliktelser och företagshemligheter respekteras, å andra sidan bör arbetstagaren vara lojal mot den nya arbetsgivaren och driva dennes intressen. Att klara den avvägningen är i dag helt upp till den enskilde. Ett komplikation i sammanhanget är att den kunskap som den anställda för med sig är en blandning av offentligt tillgänglig, intern men inte sekretessbelagd och sekretessbelagd information. Detta kan otvetydigt ge den nya arbetsgivaren en konkurrensfördel, men innebar samtidigt att det är svårt att leda i bevis att det handlar om brott mot sekretesslagstiftningen. Offentlighetsprincipen är en viktig grundpelare inom svensk offentlig förvaltning. Forskningen indikerar att det finns en tydlig negativ samvariation mellan öppenhet och korruption. Men grad av öppenhet kan också hänga ihop med lagstiftning, rättsäkerhet, utbildningsnivå och utvecklingen av olika demokratiska institutioner. Det är därför inte självklart att offentlighetsprincipen i sig är ett tillräckligt skydd mot otillbörlig påverkan. När det så gäller den svenska förvaltningsmodellen beslutar myndigheterna själva om interna riktlinjer. I rapporten redovisas hur några myndigheter försökt hantera svängdörrsproblematiken. Samtidigt kan man ställa frågan om inte staten borde ha ett gemensamt övergripande ramverk, både för att ge ett tydligt lagstöd för de kollektivavtal som kan behöva slutas, men också för att markera att detta är något som myndigheterna måste beakta. Vidare löser ju inte en delegering av frågeställningen till myndighetsnivån frågan om behovet av reglering av restriktioner för den högsta nivån, dvs. för statsråden, statsekreterarna och generaldirektörerna. I rapporten redovisas statistik som beskriver personalrörligheten inom staten. Den totala personalrörligheten bland statsanställda ligger relativt stabilt runt 11-12 procent, och merparten av den avser övergång till annan statlig myndighet. Rörligheten till privat sektor varierar påtagligt mellan olika statliga 3

Sammanfattning 2012:1 verksamheter. Föga förvånande är den störst inom de verksamheter som har betydande kontaktytor mot näringslivsverksamhet. Det är också ofta där som risken för intressekonflikter är som störst. Det kan handla om myndigheter med viktiga uppgifter inom tillsyn och tillståndsgivning, och myndigheter som genomför omfattande upphandlingar eller på annat sätt fattar beslut som får stora ekonomiska konsekvenser för näringslivet. I rapporten redovisas också en genomgång av rörligheten för statssekreterare under perioden 1998-2010. Hur svängdörrsproblematiken hanteras på den nivån kan antas ha stor påverkan på förtroendet för offentlig sektor. Genomgången visar att en det såväl bland statssekreterare som bland statsråd finns en inte obetydlig rörlighet till privat sektor. I detta sammanhang diskuteras också rörligheten till och från olika konsultbolag, och den brist på öppenhet som finns i branschen kring vilka kunder och intressen man företräder. Sammanfattningsvis är inte rörligheten mellan staten och det privata ett stort eller generellt problem som berör hela statsförvaltningen. Även om det inte går att i förväg uppskatta problemets omfattning finns det skäl att överväga regler i förebyggande syfte och för att upprätthålla förtroendet för det allmänna. Några restriktioner som berör samtliga statsanställda är dock knappast vare sig motiverade eller önskvärda. Snarare handlar det om ett begränsat antal befattningar och positioner, där det kan finnas risk för ekonomisk skada eller förtroendeskada. För dessa specifika verksamheter och funktioner är det angeläget att införa restriktioner. I rapporten lämnas avslutningsvis ett övergripande förslag på hur en svensk reglering skulle kunna utformas. Viktiga inslag i en sådan reglering bör vara: en lagreglerad generell möjlighet att utlösa en ettårig karantän för statsråd, statssekreterare, generaldirektörer och motsvarande, en fristående prövningsnämnd för statsråden, förtydliganden om angelägenheten i att myndigheterna uppmärksammar problemen och där så är lämpligt använder möjligheten att träffa kollektivavtal om karantänsbestämmelser och överenskommelser för vissa nyckelpersoner, 4

2012:1 Sammanfattning riktlinjer för anmälningsskyldighet när man söker eller förhandlar om en anställning som kan innebära en intressekonflikt. I sammanhanget bör också övervägas en rekommendation till lobbyorganisationerna att tydligare redovisa vilka kunder och intressen som företräds. En karantänsbestämmelse bör utformas som en option om att utlösa en sådan period. Det är således inte frågan om en förmån eller valmöjlighet för den anställde. Optionen bör ensidigt tillhöra den eller de som den förtroendevalda eller statligt anställde är ansvarig inför. Enligt OECD:s vägledande principer ska en offentligt anställd, i god tid, meddela sitt sökande eller förhandlade om en anställning som skulle kunna utgöra en intressekonflikt. En jämförelse kan göras med det förbud som i dag finns för offentligt anställda mot att ha bisysslor som kan vara förtroendeskadliga. Förbudet betingas av de särskilda krav på integritet som den offentliga anställningen ställer på arbetstagaren. Samma motiv bör gälla för en skyldighet att anmäla sökande eller förhandlande om en anställning i de fall det skulle kunna innebära en intressekonflikt. Införandet av restriktioner vid övergångar är förenade med vissa kostnader. En reglering eller överenskommelse om karantän måste därför uppfattas som rimlig också ur ett arbetstagarperspektiv. En lämplig utgångspunkt är att den anställde behåller sin lön under karantänsperioden. De direkta kostnaderna är beroende på i vilken utsträckning karantänen kommer att behöva användas. När det gäller de högsta nivåerna - statsråd, statssekreterare och generaldirektörer - finns i dag bestämmelser om avgångsvederlag och i vissa fall inkomstgarantier. Ersättningen under en eventuell karantänsperiod bör ses i detta sammanhang. En genomgång av rörligheten för dessa grupper indikerar att det skulle kunna bli aktuellt att utlösa karantänsoptionen i ett relativt begränsat antal fall. För skiktet under generaldirektörerna är det svårare att bedöma omfattningen, och utmaningarna ser olika ut inom olika verksamheter. Utöver de direkta kostnaderna skulle restriktionerna, på vissa områden, kunna försvåra rekryteringen och i förlängningen också påverka villkoren. Eventuella kostnader för restriktioner måste dock ställas i relation till risken för ekonomiska eller andra skador för staten. Ytterst handlar det om medborgarnas förtroende för den offentliga 5

Sammanfattning 2012:1 sektorn. Vid införandet av restriktioner måste man också hitta en rimlig balans mellan den enskildes önskemål och rätt att fritt ta anställning, och det allmännas krav på att säkerställa ekonomiska och demokratiska värden. 6