DET HÄR VILL VI UTVECKLA TILLSAMMANS!

DET HÄR VILL VI UTVECKLA TILLSAMMANS! Regional kulturplan i Örebro län 2016-2019 1 (84)

Citat från den regionala ungdomspanelen januari 2015: Kultur är nyttigt. Det skapar glädje, gemenskap, kreativitet och mycket annat. Jag tror att som barn är det en slags grund. /// Jag är själv otroligt glad att jag fick vara en del av kulturen. Det var en trygghet. Man hade en god självkänsla. Det jag ser som viktigt är att alla har möjligheten utan att det ska handla om bakgrund. /// Det påverkar ungas (och alla andras) välmående och stressnivåer och psykisk ohälsa är något många unga idag tyvärr måste ta sig igenom. Jag tror kultur hjälper unga något enormt!" 2 (84)

Förord Att få ta del av kulturella upplevelser och själv få uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Kultur ger människan möjligheter att utvecklas och gå utanför begränsande ramar. Kultur är hälsofrämjande och lärande. Kultur skapar attraktivitet och tillväxt. Kulturuttryck skiftar över tid och rum. Kultur med en fri ställning är en viktig grundsten i en demokratisk samhällsutveckling och principen om armlängds avstånd är viktigt att värna 1. Kulturen kan vara ett sammanhållande kitt att mötas omkring. Alla länets invånare ska få del av en kultur som berör. En funktionsnedsättning, att bo långt från centralorten, att sakna pengar, att inte behärska språket eller kulturuttrycket är betydande hinder för att ta del av och utöva kultur. Barn är i hög grad beroende av vuxna. Att överbrygga hinder och skapa ett inkluderande kulturliv i Örebro län är därför en viktig drivkraft. Att länets kultur ska vara till för alla är inte en motsättning till kvalitet eller professionalism. Stora delar av de regionala medlen är vikta för länets kulturinstitutioner, så att de ska kunna fungera som stabila nav med hög kvalitet. Att göra länet attraktivt för fria professionella kulturskapare är också betydelsefullt för utvecklingen. Liksom att stärka amatörverksamhet och att stödja de som är på väg att bli professionella att utvecklas vidare. Spets är en förutsättning för bredd på samma sätt som bredd är en förutsättning för spets. Genom samverkan över gränser når vi längre. Det gäller i högsta grad inom kulturområdet. Länets regionala kulturplan har tagits fram i samverkan med länets kulturliv, bland annat genom dialogmöten och samtal. Ett stort och varmt tack till alla er som på olika sätt har varit med och bidragit till skapandet av kulturplanen. Vår förhoppning är att vi möts i fortsatt arbete utifrån de prioriteringar som vi gemensamt har tagit fram. 1 Respekten för både de konstnärliga besluten och för det konstnärliga kunnandet ska självklart beaktas av både politiker och tjänstemän. 3 (84)

Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 1 Inledning... 6 Det är människor som formar framtiden... 6 Omvärlden förändras ständigt... 7 Regional ekonomi... 8 Kulturpolitiska mål... 9 Att uppnå målen... 11 Definitioner och avgränsningar... 12 2 Örebro län, en plats för kulturmöten... 14 Den regionala kulturens organisation... 14 Det regionala kulturpolitiska ansvaret... 14 Regionala aktörer... 15 Utbildning... 15 Fria professionella kulturskapare... 16 Civilsamhället... 17 3 Den kommunala kulturen... 19 4 Region Örebro läns samverkan... 20 Samverkan i länet... 20 Samverkan med andra län och regioner... 21 Internationell samverkan... 21 Forskning och kunskapsutveckling... 22 5 Kultur för alla genom regional samverkan... 23 Hela länet... 23 Barn och unga... 24 Mångfald, etnicitet... 26 Kön, genus... 28 Funktionsförmåga... 28 Teckenspråk... 29 Kultur och hälsa... 29 Utvecklingsmål... 30 6 Regional kultur... 34 Teater... 34 Musik... 42 Dans... 47 Kulturarv... 50 Film... 59 Bibliotek... 62 Litteratur... 65 Bild och form... 67 Hemslöjd... 71 Kulturkonsulentsamverkan i Örebro län... 74 Bilaga 1. Prioriteringar i länet... 75 Bilaga 2. Den kommunala kulturen... 77 4 (84)

Läsanvisning Den regionala kulturplanen har flera olika syften som det är viktigt att känna till vid läsning och för förståelse av kulturplanen: Kulturplanen är, förenklat beskrivet, regionens ansökan om statliga medel för länets kulturinstitutioner och kulturkonsulenter inom samverkansmodellen (se mer info under inledning). Denna ansökan finns företrädesvis i kapitel 6, med beskrivningen av verksamheterna inom samverkansmodellen och deras utvecklingsmål. Den övergripande strukturen och flera andra delar av planen, samt vissa formuleringar är också direkt kopplade till detta. Region Örebro läns kulturplan har också ambitionen att fungera som en plan för länets gemensamma kulturutveckling med utvecklingsmål som kommer direkt från dialogmötena i länets kommuner. Detta beskrivs i kapitel 5, ett kapitel som således kräver samverkan mellan Region Örebro län, länets kommuner, civilsamhället och kulturaktörer för att kunna genomföras. Det har genom kulturplanen för 2012-2015 blivit tydligt att det finns ett behov av att få en samlad bild av Region Örebro läns kulturarbete. Därför ingår också de kulturaktörer som regelbundet får regionala kulturmedel, även om de inte ingår i samverkansmodellen, i planen. Den totala regionala kulturekonomin redovisas också av denna anledning. Nedan följer en beskrivning av vad som ingår i kulturplanen: 1. Inledning beskriver bakgrunden till kulturplanen, styrande dokument, förutsättningar för genomförandet samt definitioner och avgränsningar. 2. Örebro län, en plats för möten beskriver länets regionala infrastruktur inom kulturområdet. 3. Den kommunala kulturen beskriver den kommunala infrastrukturen inom kulturområdet (detaljer i bilaga 2). 4. Region Örebro läns samverkan beskriver regionorganisationens samverkan inom kulturområdet samt samverkan med andra regioner, internationellt samt med forskningsvärlden. 5. Kultur för alla genom regional samverkan beskriver utvecklingsområden som kräver regional samverkan för att kunna genomföras. Utvecklingsmålen bygger bland annat på prioriteringar från de dialogmöten som föregick kulturplanen. 6. Regional kultur beskriver de aktörer som får medel inom samverkansmodellen samt deras utvecklingsmål. Här anges även kulturaktörer som får andra regionala medel. Bilaga 1 beskriver resultatet av den dialogprocess som föregick kulturplanen. Bilaga 2 beskriver kulturen i länets kommuner. Separat finns också en MINIPLAN med kulturplanens utvecklingsmål. 5 (84)

1 Inledning Kultursamverkansmodellen infördes i Örebro län 2012. Det är en nationell kulturpolitisk reform som bland annat syftar till att öka det regionala inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen. Syftet är också att utveckla dialogen och samverkan mellan den nationella, den regionala och den lokala nivån. Den regionala kulturplanen är en viktig del i kultursamverkansmodellen och fungerar som regionens ansökan om statliga medel genom beskrivningen av de regionala aktörernas målsättningar (se kapitel 6). Kulturplanen beskriver också länets planerade kulturutveckling genom samverkan mellan Region Örebro län, länets kommuner, civilsamhälle och kulturskapare (se kapitel 5). Kulturplanen sträcker sig mellan 2016 och 2019. Den har tagits fram i dialog mellan Region Örebro län, länets kommuner, kulturinstitutioner, civilsamhälle och det fria professionella kulturlivet. Jämfört med förra kulturplanen (2012-2015) lägger planen större vikt vid konkretisering. Gemensam handling är en förutsättning för att uppnå målen och på bästa sätt utnyttja länets gemensamma resurser. Fokus i planen är kultur av hög kvalitet, för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga. Bakgrunden är FN:s konvention om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Det handlar också om folkhälsa, regionens attraktivitet och om att skapa ett öppet, demokratiskt och inkluderande samhälle. Det är människor som formar framtiden Människors ambitioner, kunskap och skaparkraft ska tas tillvara. Människors engagemang och kreativitet skapar utveckling. Det är utgångspunkten för kulturplanen. För att utveckling ska vara positiv och del i ett öppet, demokratiskt och inkluderande samhälle är följande perspektiv nödvändiga: Mångfald och tillgänglighet Enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter är kultur en uttalad rättighet (se artikel 2 och 27). Kön/könsidentitet/könsuttryck, ålder, bostadsort, funktionsförmåga, etnisk/kulturell bakgrund, språkgemenskap, klass, inkomst, utbildning, trosgemenskap eller liknande är inte en godtagbar grund för olika rättigheter. Barn och unga i fokus FN:s konvention om barnets rättigheter är viktig att särskilt lyfta fram. Hållbarhet Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är centralt för allt utvecklingsarbete. En god folkhälsa Människors livsvillkor och hälsa är ett självklart fokus. 6 (84)

Omvärlden förändras ständigt Strategiskt arbete måste analysera och förhålla sig till det som händer i omvärlden. Följande är exempel på större skeenden i samhället som påverkar kulturproduktion och kulturkonsumtion även i vårt län. Exakt vilka konsekvenser samhällsskeendena ger är svårt att sia om, men nedan görs ett försök att knyta dessa till satsningar i kulturplanen: Urbaniseringen är en internationell trend som innebär att stora städer växer och att landsbygd och mindre städer avfolkas. Hur detta påverkar kulturlivet i Örebro län kan diskuteras. Ett faktum är att flertalet stora kulturaktörer är samlade i Örebro stad. Samtidigt finns andra exempel så som Stadra Teater och Opera på Skäret. En tydlig ambition i länets kulturplan är att kulturen ska vara till för hela länet. Detta kan dels ske genom mer kultur i hela länet, exempelvis genom lättrörlig kultur, residensverksamhet, utveckling av kulturella mötesplatser, kulturgaranti i länets skolor men också genom kulturbussar eller utveckling av kollektivtrafik. Det digitala samhället ger nya möjligheter och kulturmönster genom exempelvis ökad interaktivitet, gratiskultur, snabbare tempo och ökad kulturkonsumtion. Den digitala utvecklingen är också en realitet för länets kulturaktörer exempelvis genom länets digitala biografer, digitaliseringsarbeten inom kulturarvssektorn och försök att sända konserter digitalt. Ökade inkomstklyftor och fler unga som inte kommer in på arbetsmarknaden påverkar kulturkonsumtionen och möjligheten att betala för kultur. Det är viktigt att detta tas hänsyn till i den regionala kulturen, inte minst när det gäller kultur för unga på fritiden. Den demografiska utvecklingen innebär att det blir större andelar äldre i samhället. Fler är också friska längre upp i åren. Det är därför viktigt med fler satsningar på kultur för äldre. Kultur handlar ofta om personalintensiva verksamheter. I vårt samhälle ökar personalkostnaderna snabbare än kostnader för varuproduktion, vilket inte minst påverkar länets kulturinstitutioner. Läsförståelsen bland barn och unga minskar, visar PISA-utredningen 2013. Det får konsekvenser även för kulturen. Läsfrämjandeprojekt som genomförs i länet med syfte att öka intresset för litteratur bland barn och unga är ett sätt att verka för en positiv utveckling. Forskningen visar evidens för att kultur ger förbättrad hälsa och bidrar till lärande. Det är därför viktigt att sätta fokus på kultur i förskolan och skolan samt på kultur i vården. Ett viktigt utvecklingsarbete handlar om att utveckla strukturerna för samverkan. Klimatfrågan är en av våra största utmaningar. Ekologisk hållbarhet har bäring även inom kultursektorn. Kultur kan fungera som en motkraft till icke hållbar utveckling. Integrationsfrågan är i högsta grad aktuell, och åtgärder för att skapa ett inkluderande samhälle och social hållbarhet är viktigt. Kulturen har stora förutsättningar att överbrygga gränser. 7 (84)

Regional ekonomi Samverkansmodellen såväl som kulturpolitik handlar om kulturmedel. Nedan visas fördelningen av länets sammantagna regionala kulturmedel inom och utanför samverkansmodellen 2013. Regional administration och utveckling 2013 tkr Politisk förvaltning Tjänstemannaförvaltning Total 909 2871 3780 Regionalt fördelade medel inom samverkansmodellen i Örebro län 2013 Örebro länsteater Länsmusiken i Örebro AB Örebro läns museum ArkivCentrum Regionbiblioteket Opera på Skäret (musikteater) Stadra Teater Professionell dans (scenkonstnärlig) Danskonsulent Teaterkonsulent Konstkonsulent Filmkonsulent Hemslöjdskonsulent Total Verksamhets medel Övriga regionala medel Totalt - tkr 30 529 300 30 829 19 929 400 20 329 2 18 700 450 19 150 2606 200 2 806 2 976 2 976 1400 1 400 450 311 761 657 657 912 912 692 692 598 598 966 966 960 100 1 060 81 375 1761 83 136 2 Observera att Örebro kommun är den största finansiären av länsmusiken och vars finansiering även ingår i samverkansmodellen. 2013 innebar det ytterligare 22 535 tkr. 8 (84)

Regional medelstilldelning utanför samverkansmodellen 2013 tkr Föreningsmedel till kulturföreningar Museum (Nobelmuseet, Skoindustrimuseet och NJOV) Projektmedel och internationellt stipendium Regionala konsulenter (amatörteaterkonsulent och musikkonsulent) Särskild satsning 2013 (Föreningen Kulturhuset i Örebro) Kulturpris och stipendier Total 3299 1396 1 079 746 500 80 7 100 Kulturpolitiska mål Kulturplanen för Örebro län utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål. Nationella mål De nationella målen säger: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Regionala mål Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är det styrande dokumentet för all regional utveckling. Det kulturpolitiska programmet är på samma sätt som RUS av övergripande karaktär men handlar enbart om kulturutvecklingen. Kulturplanen är en tidsbegränsad konkretisering av visionerna i det kulturpolitiska programmet och den regionala utvecklingsstrategin. 9 (84)

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen lyfter fram kultur och upplevelser som ett viktigt utvecklingsområde för Region Örebro län. Strategin har tre prioriterade målområden kopplade till kultur: Sprudlande kulturliv, Stora evenemang och Rika naturupplevelser. Ung kultur, nyskapande och länets egna berättelser lyfts fram som särskilt viktigt för den regionala utvecklingen. En ny regional utvecklingsstrategi finns från 2017. Att kulturen är en tydlig del av länets regionala utvecklingsstrategi ligger väl i linje med kulturens konkreta betydelse för en regions attraktivitet och tillväxt. Människor söker sig till regioner som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. Kultursektorn är inte avgränsad från samhället utan har en självklar plats även i övergripande planer och strategier. Det regionala kulturpolitiska programmet Det regionala kulturpolitiska programmet handlar om långsiktiga visioner för länets kultur, med år 2025 som slutpunkt. Kreativa och tillgängliga mötesplatser Kultur ska vara möjlig att uppleva och möta för alla regionens invånare. Gamla och nya mötesplatser utvecklas, såväl fysiska som virtuella. Minnesvärt och berörande Regionen satsar på upplevelser som berör och ger avtryck inte bara nationellt utan också i Europa. Det spektakulära blandas med det bekanta. Spännande landmärken gör regionen omtalad. Mångfald av uttryck I regionen finns plats och tolerans för en kulturell mångfald som tar till vara kulturyttringar även utanför de traditionella kulturarenorna. Kultur på barn och ungas villkor Alla barn och ungdomar har möjlighet att uppleva och skapa kultur både i och utanför skolan. Forskning och utbildning den spetsiga regionen Kulturperspektivet berikar forskningsområden och utbildningsprogrammen på universitetet. Kreativa miljöer och ett rikt kulturliv lockar innovatörer och forskare att komma till regionen. Nytänkande och samarbete Det goda samarbetet inom och utanför traditionella kultur- och samhällsområden präglar regionen och skapar nya kulturyttringar som märks även på den internationella kulturarenan. 10 (84)

Offensiv kulturpolitik och dynamisk debatt I regionen finns en förutsättningsskapande och offensiv kulturpolitik som ser kulturen som en kraft för hållbar tillväxt, livskvalitet och samhällsplanering. Stark historia och identitet Regionens berättelser har lyfts fram genom en bred delaktighet bland befolkning och organisationer. Både fysiska miljöer och den senaste tekniken ger berättelserna liv. Levande kultur i en pulserande region En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att uppnå målen För att uppnå de utvecklingsmål som formuleras i länets kulturplan krävs vissa grundförutsättningar. Tydlighet, öppenhet och engagemang Utgångspunkten för Region Örebro läns arbete med kultur är ett tydligt och engagerat regionalt ledarskap där kulturen är en viktig kraft i samhällsutvecklingen. Öppenhet och tillgänglighet är värderingar som finns med i arbetet för samverkan, bredd och spets i länets kulturliv. Konkretisering och samhandling För att utvecklingsmålen i länets regionala kulturplan ska uppnås krävs ekonomiska förutsättningar för länets kulturaktörer men också regional samverkan. Det handlar om att tillsammans bryta ned målen och att gå vidare till genomförande. Under perioden 2016-2019 är ambitionen för de regionala gemensamma utvecklingsmålen i kapitel 5, att gå från samtal och samverkan mot samhandling. Viktiga parter är Region Örebro län, länets kommuner, civilsamhället, folkbildningen och kulturskapare. Varje aktör med sina egna unika förutsättningar och villkor. En handlingsplan kommer att skapas för ändamålet. Uppföljning och utredningar Region Örebro län arbetar med uppföljning av verksamhetsmedel och utredningar för att ge bra beslutsunderlag. Uppföljning och utredningar har alltid ett lärandeperspektiv och syftar till förbättringar. Transparens är viktigt, liksom att uppföljningar och utredningar stärker kulturdebatten med adekvata kunskapsunderlag. De statliga medlen inom samverkansmodellen följs upp med hjälp av den nationella kulturdatabas som följer Statens kulturråds direktiv om uppföljning. Region Örebro län ingår i det nationella nätverket för utveckling av databasen. 11 (84)

Definitioner och avgränsningar Kultur I en kulturplan bör kultur definieras eller i alla fall problematiseras och diskuteras. Att göra det är dock inte oproblematiskt, vilket Oskar Pripp och Magnus Öhlander vid Institutionen för språk och kultur (Södertörns högskola) tydligt åskådliggör Genom historien har betydelse efter betydelse och användningsområde efter användningsområde nedlagts i begreppet (kultur), utan att något av detta egentligen sorterats ut. Kultur kan uttydas i en mängd olika betydelser, som t.ex. personlig bildning, olika varianter av kultur i estetisk mening och antropologisk mening. Närvaron av kultur kan beskriva mänsklighetens gemensamma drag, det som gör människan till just människa. Kultur kan också vara det som skiljer olika sammansättningar av människor åt. Kultur kan socialt länkas till en enskild individ eller ett helt kollektiv. ( )Ordet kan också beteckna en viss vana eller handlingsmönster, sammanlänkat med särskilda ideal och värderingar t.ex. alkoholkultur, möteskultur eller umgängeskultur. Kultur kan, vilket var ursprungsbetydelsen, ses som en process av utveckling mot något bättre, mer förfinat. Men med tiden blev det också möjligt att använda kultur för processens resultat, ett uppnått tillstånd. Begreppet kan beteckna en pågående aktivitet, en process som sådan, som skapas och omskapas av människor och existerar i kommunikation mellan människor. ( ) Begreppets många potentiella betydelser och användningar gör det komplext. Att dessa potentiella betydelser och användningar dröjt sig kvar i termen och delvis är divergerande och motsäger varandra, gör termen hyperkomplex. Kultur är allt annat än ett neutralt och oskyldigt ord. 3 Den kultur som är i fokus inom samverkansmodellen, genom medlens riktning och scenkonst som största bidragstagare, är estetiska utryckssätt med fokus på kvalitet och professionalitet. Även det antropologiska kulturbegreppet finns med genom kulturarvssektorn. Regional biblioteksverksamhet ingår i modellen, varför kultur i meningen bildning blir relevant. En viktig avgränsning är att den kultur det handlar om är genrer/verksamheter/funktioner som svensk statlig kulturpolitik genom sin bidragsgivning särskilt pekar ut. Det handlar om musik (länsmusik), teater (länsteater), länsmuseum, länsarkiv, hemslöjd, scenisk dans, konst, film, litteratur och bibliotek. Om vi ser närmare på övrig regional bidragsgivning (utanför samverkansmodellen) finns också fokus på estetiska kulturuttryck och ett antropologiskt kulturbegrepp kopplat till kulturarv. En skillnad jämfört med samverkansmodellen är att amatörnivån tydligare finns med genom projektmedel, föreningsmedel och delar av konsulentverksamheten. 3 Kulturbegreppets användningar och sociala betydelser, Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13 15 juni 2005. 12 (84)

Barn och unga Barn är 0-18 år och unga 13-25 år. Detta följer Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (f.d. Ungdomsstyrelsen) åldersintervall. Kultur för alla Tillgången till offentligt finansierad kultur är inte jämnt spridd i samhället. Forskning såväl som en analys av publik och vilka som är med och bestämmer om länets kulturliv visar att faktorer som kön/könsidentitet/könsuttryck, ålder, inkomst, utbildning, klasstillhörighet, bostadsort, etnicitet, språkgemenskap, trosuppfattning samt psykisk och fysisk funktionsförmåga påverkar. Vår utgångspunkt är att perspektiv av detta slag sällan genomsyrar kulturarbete av sig självt. Istället krävs kunskap, diskussion, ett metodiskt arbetssätt och konkretiseringar. Att först tillåta sig att tänka selektivt och att rikta sökarljuset åt bestämda håll är ibland en förutsättning för att på sikt skapa ett län där kulturen är till för alla, eller i alla fall så många som möjligt. Arbetet kan ske på olika sätt till exempel i det konstnärliga skapandet, utbildning, pedagogik, publikarbete eller genom referensgrupper. Andra exempel är genom vem som anställs, hur den fysiska miljön utformas eller sättet att kommunicera och marknadsföra sig. Samverkan över gränser Samverkan över gränser innebär i den regionala kulturplanen samverkan över gränser mellan institutioner, kommuner, civilsamhälle och fria kulturskapare. Men även internationell samverkan, samverkan mellan regioner och mellan olika kulturområden är viktiga delar av samverkan över gränser. 13 (84)

2 Örebro län, en plats för kulturmöten Örebro län har aldrig varit ett homogent område. Olika kulturgemenskaper har berikat och korsbefruktat varandra. Här fanns slättland med goda förutsättningar för jordbruk, skogrik bergsbygd med järnframställningen, de södra delarna med närhet till Vättern och sjöfarten, samt Örebro som den självklara mötes- och marknadsplatsen. Tidig invandring gav ny kunskap till järnframställningen, och de finska svedjebruken hjälpte till att utveckla norra länsdelen. Idag består länet av tolv kommuner med en blandning av städer och landsbygd. Örebro är den största staden. Länet utgörs av inte mindre än sex landskap och har flest grannlän i Sverige. Genom sin placering mellan Stockholm och Göteborg finns närhet även till storstadsområden. Länets centrala läge speglas av att Sveriges demografiska mittpunkt ligger i Hjortkvarn i Hallsbergs kommun. I länet finns medborgare från världens alla delar. Exempelvis utgörs drygt åtta procent av länets befolkning av den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar. Landets enda riksgymnasium för döva och hörselskadade finns i Örebro. Länets kulturliv kännetecknas också av mångfald. Det är svårt att tänka sig Svenska Kammarorkestern med enbart svenska tonsättare, eller ett bibliotek med endast svensk litteratur. Mångfald och internationella utblickar är och har alltid varit självklart för utveckling och hög kvalitet. Den regionala kulturens organisation Nedan beskrivs länets kulturella infrastruktur översiktligt. En mer grundlig beskrivning av varje kulturområde i ett regionalt perspektiv finns i kapitel 6. Det regionala kulturpolitiska ansvaret Det är Region Örebro län 4 som har det regionala kulturpolitiska ansvaret sedan 2012. Administrativt inom regionorganisationen är det Område kultur och ideell sektor inom förvaltningen Regional utveckling som ansvarar för arbetet med området. Det regionala arbetet innebär att initiera och driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförande, uppföljning och årlig revidering inom samverkansmodellen. Kulturen i länet består av olika aktörer med olika huvudmän. För att kulturplanens mål ska kunna genomföras krävs samverkan och att ta gemensamt ansvar för kulturplanens prioriteringar. 4 f.d. Örebro läns landsting 14 (84)

Regionala aktörer Kulturinstitutioner Örebro län har fyra regionala kulturinstitutioner, vars verksamhet och utvecklingsmål beskrivs mer detaljerat i kapitel 6. Samtliga kulturinstitutioner är belägna i Örebro. Örebro läns museum är en stiftelse med bland annat Region Örebro län och hembygdsförbund som huvudmän. Länsmusiken i Örebro är ett aktiebolag som till största del ägs av Örebro kommun. Örebro länsteater, också ett aktiebolag, ägs i huvudsak av Region Örebro län. ArkivCentrum är en ideell förening som bildades 2007 som en sammanslagning av två arkivföreningar. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett myndighetsutövande uppdrag för kulturmiljö (se kapitel 6). En avsiktsförklaring om samverkan mellan Länsstyrelsen Örebro och Region Örebro län har antagits. Avsiktsförklaringen uttalar vikten av ett gott samarbete mellan organisationerna för att främja länets hållbara utveckling på bästa sätt. Länets kulturkonsulenter Region Örebro län är huvudman för kulturkonsulenter 5 inom dans, film, bibliotek och teater (se kapitel 6). Örebro läns museum är huvudman för konstkonsulent, hembygdskonsulent och hemslöjdskonsulenter (hård och textil). Länsmusiken i Örebro län är huvudman för musikkonsulenten och Örebro läns bildningsförbund för amatörteaterkonsulenten. Samtliga konsulenter ingår i konsulentnätverket som samordnas av Region Örebro län. Konsulentnätverket är en strategisk och mobiliserande kraft med fokus på barn och unga. Ett utvecklingsarbete för att samla länets konsulenter pågår och det är möjligt att fler konsulenter kommer att byta huvudman till Region Örebro län. Utbildning Örebro universitet har flera utbildningar med koppling till kultursektorn. Här finns exempelvis en av landets sex statliga musikhögskolor med utbildningar inom musik, teater och bild. Här utbildas musiklärare, teaterpedagoger, körledare, musikproducenter och musiker inom klassisk musik, jazz och rockmusik. Andra exempel på akademisk utbildning inom kulturområdet är filmvetenskap, litteraturhistoria och historia. Länet har två högskoleförberedande utbildningar med kulturinriktning. Örebro Konstskola har utbildning i fri konst och i Hällefors finns FIDU, en högskoleförberedande industridesignutbildning. I länet finns fem folkhögskolor varav två ägs av Region Örebro län (Kävesta och Fellingsbro). Karlskoga, Hällefors och Örebro folkhögskolor är rörelseägda. Folkhögskolorna har tillsammans linjer för konst och formgivning, konsthantverk, dans, 5 Konsulenterna hos Region Örebro län har tjänstebenämningen utvecklingsledare för att signalera att det handlar om ett strategiskt arbete med utvecklingsansvar. 15 (84)

fotografi, form och design, teater och musik. De är också arrangörer av kulturprogram som riktar sig till allmänheten. Fria professionella kulturskapare I Örebro län finns fria kulturskapare med lokala såväl som nationella och internationella arenor. Kulturskaparna är en förutsättning för ett levande kulturliv. För att kompetensen ska tillvaratas på bästa sätt krävs fungerande kulturell infrastruktur med arenor, arrangörer och beställare. Att det i länet finns kulturuppdrag och kulturbidrag som gör det möjligt att fungera som kulturskapare är viktiga förutsättningar för ett dynamiskt kulturliv. Region Örebro län och länets kommuner köper in konst, stödjer kulturprojekt, ger föreningsbidrag och ibland anställningar. Detta till trots skiljer sig inte Örebroregionen från andra. Det betyder att konstnärligt utbildade, i Örebro län precis som i övriga landet, ofta har en sämre situation på arbetsmarknaden och att konstnärer sällan kan leva på sitt kulturutövande. Flera kulturområden saknar viktiga funktioner. Nya, rejäla och långsiktiga satsningar där kulturen inte projektifieras är sällsynta. Att kultur samtidigt nämns som en kraft för framtida tillväxt och en förutsättning för regionens attraktivitet är en paradox som behöver diskuteras. Samarbetet mellan kultur, näringsliv och forskning behöver utvecklas. Det handlar också om att synliggöra kulturen på nya arenor och att kulturen ska ha en självklar del i länets utveckling och människors vardag. Det finns flera åtgärder som skulle stärka Örebro län som en attraktiv plats för fria kulturskapare. Exempelvis välkomnar många kulturskapare bättre marknadsföring av länets kulturutbud och en lokal media som i högre grad bevakar området. En bättre samordning gentemot skolan och fungerande mötesplatser/scener/arenor inom vissa kulturområden, är andra behov (Se mer i kapitel 5 och 6). Kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar (KKN) har av en del betraktats som en överliggande vilja att kommersialisera kulturen och kulturskaparna. Från andra håll har det setts som en möjlighet för kulturskapare att nå ett bredare fält. Det råder ingen tvekan om att ett samhälle som tar kulturen på allvar behöver avsätta offentliga medel för att kulturen ska nå alla grupper. Samtidigt behöver också kulturskaparna bättre tillträde till marknaden. Även om mycket finns att vinna på att dessa världar möts är det inte alltid enkelt. Det finns mycket att göra för att förbättra förutsättningarna för kulturella och kreativa näringar. Egenföretagande är inom vissa kulturbranscher mycket vanligt varför utbildningar som leder till professionell kulturkompetens bör innehålla sådana delar. Flera av länets regionala kulturkonsulenter har tydliga uppdrag mot näringen och genomför återkommande fortbildningar för att stärka perspektivet. Region Örebro län har i samarbete med Örebro universitet och Örebro kommun inlett ett utvecklingsarbete för ett kulturellt innovationscenter. Det handlar om att skapa ett gemensamt forum där olika utvecklingsidéer kan tas tillvara en reell mötesplats för kreativa kulturskapare med innovativa idéer. En 16 (84)

vidare utveckling av ett innovationscenter skulle även ge möjlighet att inkludera ideell sektor och sociala innovationer (se kapitel 5 för utvecklingsmål). Civilsamhället Civilsamhället består av verksamheter vars drivande kraft är det ideella engagemanget. Det handlar om allt från ideella föreningar och kooperationer till trossamfund, stiftelser och olika typer av ideella nätverk. Kort sagt är civilsamhället den del i samhället som inte handlar om vinstdrivande verksamhet, offentliga institutioner, eller bygger på släktskap eller nära relationer. För att förenkla det ytterligare handlar civilsamhället i hög grad om föreningslivet. Örebro län har en stark folkrörelsetradition genom arbetar-, nykterhets- och frikyrkorörelsen. Det finns drygt 3000 registrerade föreningar i Örebro län med olika inriktning. Flest föreningar finns inom idrott och kulturområdet. Det är därför inte förvånande att civilsamhället har en avgörande betydelse för att göra kulturen tillgänglig i hela länet. Ideella eldsjälar lägger ned ett viktigt arbete som ger ett varierande kulturliv. Omkring 30 procent av länets kulturella mötesplatser har en tydlig koppling till civilsamhället. I länet finns teaterföreningar, hembygdsföreningar, dansföreningar, musikföreningar, konstföreningar, slöjdföreningar, litteratursällskap, filmklubbar, föreläsarföreningar med mera som tillsammans spelar en viktig roll för länets kulturverksamhet. Trossamfund som Svenska kyrkan och länets frikyrkor bidrar också med kulturevenemang, inte minst inom musikområdet. På de dialogmöten som föregick skapandet av kulturplanen var drygt hälften av deltagarna föreningsaktiva. Det betyder att föreningslivet har haft stor påverkan på målområdena i kapitel 5. Även i kapitel 6 ingår civilsamhället genom organisationer som får regionala bidrag, så som Örebro Läns Hembygdsförbund och Konstfrämjandet Bergslagen. Föreningslivet är nödvändigt för infrastrukturen inom flertalet kulturområden. En överenskommelse om grunderna för samarbete har tagits för att förtydliga relationen mellan Region Örebro län och idéburna organisationer (civilsamhället). Överenskommelsen innebär att samarbetet mellan de idéburna organisationerna och regionorganisationen ska grundas på en överenskommen värdegrund och överenskomna principer och åtaganden 6. Viktiga tankar i överenskommelsen är de idéburna organisationernas självständighet och oberoende samt ömsesidig öppenhet och insyn. Föreningarna ska kunna vara kritiskt granskande och agera självständigt i samarbetet, utan att riskera att mista ekonomiskt stöd. Mångfald är en viktig princip, och idéburna organisationer med olika utgångspunkter och olika etniska, åldersmässiga och könsmässiga grunder välkomnas. 6 Värdegrunden har demokrati som utgångspunkt och innebär rent praktiskt bland annat möjlighet till längre avtal (4 år), som gör en mer långsiktig verksamhet möjlig. Dialogen med föreningarna stärks genom årliga dialogträffar och uppföljning. 17 (84)

Folkbildning Folkbildningens uppgift är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Den ska också bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Syftet är att utjämna utbildningsklyftor och göra det möjligt för alla att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. I folkbildningen träffas alla slags människor när de söker kunskap och upplevelser utifrån egna behov och förutsättningar. Bildningsförbundet arbetar med folkhälsofrågor och amatörteaterverksamhet enligt avtal med Region Örebro län. Folkhälsoarbetet har en särskild inriktning på naturens och kulturens betydelse för hälsan. Örebro läns bildningsförbund är folkbildningens intresseorganisation i Örebro län, med uppgiften att främja, stödja och förstärka folkbildningen i länet. Detta görs för och tillsammans med medlemmarna, vilka idag är de tio studieförbunden, länets fem folkhögskolor, SISU Idrottsutbildarna, Amatörteatersamverkan i Örebro län och Regionbiblioteket. Inom dessa medlemsorganisationer har kulturen en framskjuten plats. Folkbildningen organiserar och finansierar stora delar av amatörkulturen i länet. Med sin lokala förankring och geografiska spridning når de en stor del av befolkningen. Kulturprogram lockar årligen närmare 725 000 besökare 7. Om man summerar studieförbundens kulturprogram och cirklar med kulturinriktning genomförs drygt 24 000 kulturarrangemang i länet varje år. Folkhögskolorna erbjuder sina elever ett brett utbud av kulturaktiviteter och speciallinjer samt kulturprogram riktat till allmänheten 8. Siffrorna visar på verksamhetens omfattning och den betydande infrastruktur som finns uppbyggd i länet. Folkbildningsorganisationerna är också viktiga arenor för länets kulturarbetare. 7 Med kulturprogram menas föreläsning, teater, sång, musik, dramatisk framställning, film-/foto/bildvisning, litteratur eller utställningar som framförs eller visas för publik. Källa: SCB tabell 00, www.h2.scb.se/stuv/ och SISU, Verksamhetsberättelse 2013, Idrotten i siffror 8 2013 genomförde tre folkhögskolor tillsammans nästan 100 kulturprogram med över 8000 besökare. 18 (84)

3 Den kommunala kulturen Örebro län består av de tolv kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro. Örebro kommun är störst med omkring hälften av länets befolkning. Den kommunala kulturfinansieringen i länet uppgick 2009 till 288 078 tkr och överstiger därmed stort den regionala kulturfinansieringen. Viktiga delar i kommunernas kulturverksamhet är folkbiblioteken, kultur- och musikskolor samt en viss summa vikt för allmän kulturverksamhet. Stöd av olika slag (exempelvis till studieorganisationer och arrangemang) samt kulturpris/stipendier ingår också ofta i verksamheten. I bilaga 2 följer en översiktlig bild av vad som utmärker de olika kommunernas kulturliv. Beskrivningarna gör inte anspråk på att vara heltäckande och utgår från kommunförvaltningarnas egna beskrivningar. 19 (84)

4 Region Örebro läns samverkan Samverkan i länet Den 1 januari 2015 formades Region Örebro län. Det innebär att kulturområdet har tydligt utpekade samverkansorgan för såväl politiker som tjänstemän. I det regionala samverkansrådet ingår politiker från både regional och kommunal nivå. Det finns också specifika samverkansråd, där kulturområdet särskilt har utpekats som ett sådant. Kopplat till samverkansråden finns också ansvariga kulturtjänstemän från länet 9, så kallade chefsgrupper, med relevant kompetens för området. Utöver en formell nämndorganisation har Region Örebro län en uttalad strävan och ett uppdrag inom samverkansmodellen att hitta tydliga former för samverkan även med andra aktörer. Fortlöpande dialoger med länets kulturinstitutioner, regionala kulturkonsulenter och övriga aktörer inom samverkansmodellen är till exempel av stor betydelse. Detta sker både vid formella möten kopplat till uppföljning/medelsfördelning, men också mer informellt. Region Örebro län leder också nätverket för kulturkonsulenter (utvecklingsledare), en viktig kraft i länets kulturliv. Regelbundna överläggningar sker också med Örebro läns bildningsförbund på ett liknande sätt som med länets kulturinstitutioner. När det kommer till övriga civilsamhället genomförs årliga dialogträffar med kulturföreningar som får föreningsmedel, utifrån den överenskommelse som har skapats för samarbete. Dialog med civilsamhället förekommer också i samband med fördelning av projektmedel. Dialog med länets övriga professionella kulturliv sker bland annat genom intresseorganisationen The Art of Sweden som består av frilansande professionella kulturskapare i länet. För att diskutera utvecklingen inom specifika kulturområden finns också särskilda arbetsgrupper inom bild och form samt dans. Initiativ har även tagits för att skapa ett nätverk inom litteraturområdet. Med Örebro kommun genomförs särskilda dialoger för att diskutera gemensamma frågor, så som till exempel finansiering inom samverkansmodellen där länets största kommun har en aktiv roll. Nätverket för kommunala kultursekreterare har stor betydelse för att stärka samverkan i länet och har Region Örebro län som samordnare. Samråd genomförs regelbundet med den sverigefinska minoritetsgruppen i länet. Tematiska kulturfrukostar har visat sig vara ett konstruktivt sätt att skapa dialog för att bygga nya nätverk och för fortsatt utveckling. Exempelvis har kulturfrukostar på temat kultur i skolan, film och dans genomförts. Inom området kultur och hälsa har ett internt nätverk inom Region Örebro län skapats. Region Örebro län och Regionbiblioteket driver 9 Denna samverkan bygger till stor del vidare på den samverkan som tidigare har funnits i Länskulturrådet, med den skillnaden att länets kulturinstitutioner, Länsstyrelsen, Musikhögskolan och Örebro läns bildningsförbund inte med självklarhet ingår i gruppen. Dessa kan dock bjudas in. 20 (84)

också ett nätverk för sjukhusens patientbibliotek. Det skapas också tidsbegränsade arbetsgrupper kopplade till utvecklingsmålen i länets kulturplan. Samverkan med andra län och regioner Region Örebro län har tillsammans med Västmanlands, Sörmlands, Stockholms och Uppsala län ett nätverk på chefsnivå med regelbundna träffar. Denna femlänssamverkan handlar dels om erfarenhetsutbyten, men även om konkreta samarbeten i projektform. Under senare år har länen samarbetat kring exempelvis hemslöjds-, biblioteks- och arrangörskapsfrågor. Ett årligt återkommande arrangemang är Kulturtinget, en samlingspunkt för främst tjänstemän och politiker med syfte att lyfta aktuella kulturpolitiska frågor och goda exempel för ett utvecklat kulturliv. Under senare år har Region Örebro län även genomfört kortare utbyten med andra län, i första hand med syfte att få en inblick i hur kulturarbetet kan organiseras på olika sätt. Dessa endagsutbyten av erfarenheter och metodik har varit utvecklande. Målsättningen är därför att fortsätta dessa möten av enklare karaktär, för att få vidgade och konkreta perspektiv på organisationens eget arbete. På nationell nivå anordnar SKL (Sveriges kommuner och landsting) regelbundna träffar för regionala kulturchefer. Fokus är övergripande strategiska frågor och nationell kulturpolitik. Region Örebro län har också regelbunden dialog med Statens kulturråd och ingår i Kultursamverkansnätverket som samordnas av Myndigheten för kulturanalys. Internationell samverkan Internationella och interkulturella kulturutbyten är avgörande för att utveckla kulturen i Örebro län såväl som i andra län. Om detta råder ingen tvekan. Ett sådant utbyte sker på olika sätt och i olika former bland annat genom länets kulturinstitutioner. Region Örebro län (dåvarande landstinget) skapade 2014 ett särskilt internationellt stipendium som en ny stödform för att stimulera samverkan utanför rikets gränser. Inriktningen är på utbyte av erfarenheter som är nyskapande och experimentella och kan ses som metodutvecklande för långsiktig samverkan. Förutsättningarna för internationella samarbeten inom kulturområdet, på regional nivå, har ökat i och med regionbildningen 2015. Kulturområdet hamnar genom samgående med Regionförbundet i Örebro län i ett större regionalt sammanhang. Det ger större möjligheter till ett helhetsgrepp för internationella projekt. Till stöd finns också EU-kontoret Central Sweden i Bryssel, med funktionen att vara bollplank och inspiratör. Med stöd från Central Sweden genomfördes 10 2013 projektet Young Culture Organizers med syfte att vara ett erfarenhetsutbyte för att stimulera ungt arrangörskap inom kulturområdet. Som avslutning på projektet arrangerades ett fyra dagar långt seminarium med medverkande från Danmark, Storbritannien, Spanien och Turkiet. 10 Projektet genomfördes av den dåvarande kulturenheten hos Örebro läns landsting som idag är Område kultur och ideell sektor hos Region Örebro län. 21 (84)

På internationell politisk nivå finns etablerade samarbeten där regionens politiker medverkar. Främst sker det genom organisationen AER (Assembly of European Regions) som arbetar med frågor inom regional utveckling ur ett transnationellt perspektiv. Forskning och kunskapsutveckling Det är angeläget att knyta närmare band mellan kulturområdet och aktuell forskning. Inte minst då evidensen för kulturens kraft i exempelvis läkande och lärande processer är ett forskningsfält med stor aktualitet. Örebro län har ett fördelaktigt utgångsläge genom ett universitet som inrymmer ämnesprogram inom såväl kultur och pedagogik som medicinområdet. Möjligheten att koppla specifika frågor närmare relevant forskning är därför stor. Inom teckenspråksområdet har exempelvis Örebro länsteater knutit nära kontakter med forskningen på Örebro universitet. Inom området kulturella och kreativa näringar finns planer på ett kulturellt innovationscenter i samverkan med såväl universitet som företagsfrämjande organisationer. Det finns mycket att vinna på och goda förutsättningar för ett närmare samarbete mellan kultursektorn och kunskapsintensiva miljöer, där Örebro universitet är en särskilt viktig part för länet. 22 (84)

5 Kultur för alla genom regional samverkan Länets kulturplan beskriver utvecklingsmål för ett gemensamt kulturarbete i länet. För att de gemensamma utvecklingsmålen ska uppnås krävs gränsöverskridande samverkan mellan region, kommuner, civilsamhälle och kulturskapare. Det handlar om att tillsammans arbeta för mål som är större än den egna verksamheten och genom att gå åt samma håll få ut mer av de sammanlagda resurserna. Utvecklingsmålen har skapats med utgångspunkt i dialogmöten med kommuner, civilsamhälle, kulturskapare och unga 11 samt andra samtal med kulturaktörer i länet. I prioriteringarna från kulturdialogerna ser vi en tydlig ambition att fler i länet ska få del av och delta i kulturlivet. Det handlar om att nå hela länet, öppna upp kulturella mötesplatser, inkludera människor, samt att rikta sig till skolan så att alla i tidig ålder får tillgång till kultur och kulturuttryck. Kulturarv med fokus på kulturmiljö/hembygd är också högt prioriterat. Behovet av samverkan, den ideella sektorn och ekonomiska förutsättningar lyfts fram. Hela länet De kulturella mötesplatserna är inte jämnt spridda i länet och det finns en koncentration i Örebro stad. Trots att Örebro län har en centralort med en förhållandevis central geografisk placering påverkar detta tillgängligheten till kultur på landsbygden. Ett viktigt fokus i den regionala kulturutvecklingen är därför att på olika sätt arbeta för att kultur ska finnas till för alla i länet oberoende av var man bor, genom utvecklad kollektivtrafik, kulturella mötesplatser i hela länet och mer lättrörlig professionell kultur i hela länet. Att resa till länets kultur Att kunna resa till och från en kulturupplevelse är avgörande för att ta del av kultur. I nuläget finns begränsade möjligheter för invånare i en del kommuner att ta sig till och från kulturaktiviteter med kollektivtrafik. Detta behöver inte innebära problem förutsatt att möjlighet finns att använda andra färdmedel. Förskolor och skolor är dock beroende av kollektiva färdmedel, och tillgången och möjligheten att använda dessa varierar kraftigt i länet. Detta trots att det finns ett kulturkort som gör att förskolor/skolor kan åka gratis med kollektivtrafik. Region Örebro läns interna diskussioner om en utveckling behöver fortsätta. Ett annan möjlig utveckling är en Kulturbuss, det vill säga att skapa förutsättningar för att en eller flera bussar används specifikt för kulturresor i länet. Professionell kultur i hela länet Förutom att öka möjligheten att ta sig till kultur är det viktigt att satsa på att det ska finnas professionell kultur i hela länet, så som dans, musik, teater, konst och museal verksamhet. Mycket sker redan inom detta område genom länets kulturinstitutioner och kulturkonsulenter, men mer kan ske genom fokus på lättrörlighet. En sådan utveckling går många gånger hand i hand med utvecklingen av kulturella mötesplatser. 11 Se mer information i bilaga 1. 23 (84)

Kulturella mötesplatser Mötesplatser för kultur i hela länet efterfrågades i de kommunala kulturdialogerna. I den kartläggning av kulturella mötesplatser som genomfördes 2013 12 framgår samtidigt att det finns ett stort antal kulturella mötesplatser i länet. Tolkningen är därför att det inte i första hand handlar om brist på lokaler (även om så kan vara fallet inom vissa kulturformer). Att hitta ny attraktivitet hos mötesplatser som redan finns och att tillgängliggöra dem för nya målgrupper är istället en god början. Ett sådant arbete pågår, men med stora fortsatta utvecklingsmöjligheter enligt följande: 1. Länets bibliotek har i uppdrag att fungera som kulturella mötesplatser, vilket de redan är på olika vis. Exempelvis visar flera bibliotek regelbundet konstutställningar. Det kan dock utvecklas ytterligare, till exempel genom mer samverkan med länets institutioner, konsulenter och professionella kulturskapare 2. I länet finns ett stort antal hembygdsgårdar, lokala museum och andra kulturmiljöer. Här finns också exempelvis bygdegårdar och andra samlingslokaler med Folkets hus, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar som paraplyorganisationer. En viktig utmaning, vid sidan av att bevara, handlar om att använda, levandegöra och utveckla dessa. Att nå nya grupper är ett exempel på en viktig del i det arbetet. 3. Biografer. Den digitala tekniken har bidragit till en ny, och till vissa delar gränslös värld där ett avtryck är det numera välkända konceptet Opera på bio 13. Det finns fler möjligheter inom området som inte minst landsbygden kan dra nytta av. 4. Skolornas slöjdsalar. Länets slöjdföreningar efterfrågar lokaler att använda för sin verksamhet. Samtidigt finns ett stort antal slöjdsalar i länets skolor som endast används skoltid. Att få till stånd mer samverkan mellan dessa är en utmaning. En annan viktigt utveckling handlar om att skapa bättre förutsättningar för länets professionella scenkonst exempelvis genom det nya konserthuset eller utvecklade möjligheter för dans och teater i länet. Se kapitel 6 under respektive område. Barn och unga FN:s barnkonvention säger att konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet. Barn och unga är ett självklart fokus för offentligt finansierad kultur i hela länet 14. Det handlar om rätt att uttrycka sig och att stimuleras till kreativitet och glädje. Forskning visar också att kultur har tydliga effekter på inlärningsförmågan och att kultur är hälsofrämjande. Barndom och 12 Kartläggningen finns att ta del av genom Område kultur och ideell sektor hos Region i Örebro län. 13 Livesänd opera från till exempel Metropolitan i New York visas direkt på biografer i länet. 14 2013 var 30 procent av publik/deltagare i kulturevenemang inom samverkansmodellen barn 0-18 år. 24 (84)

ungdom är viktiga år för fortsatt utveckling. Genom att tidigt komma i kontakt med olika kulturella uttryck ges möjlighet till kulturintresse, skapande och kreativitet. Ungt inflytande Det är viktigt att skilja begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Barns perspektiv handlar om barns egna åsikter och tankar om sin omvärld och sina villkor. Barnperspektiv är betydligt vanligare förekommande i samhället och innebär att vuxna agerar, beslutar om eller intresserar sig för barn och barns villkor. Region Örebro län arbetar för ett kulturliv där barn är delaktiga och har möjlighet att uttrycka sina åsikter. Unga måste få komma till tals vid politiska beslut i regionala kulturfrågor. Utifrån det har en digital ungdomspanel för kulturfrågor skapats hos Region Örebro län. Ungdomspanelen kommer att fortsätta utvecklas till sin sammansättning och ge möjligheter till fördjupade samtal i viktiga frågor. Unga behöver få utvecklas mot större självständighet. Inom kulturområdet är en viktig del att utveckla ett arrangörskap som utgår från de ungas egna val och intressen. Under förra kulturplanen skapades därför en Regional ung peng (kulturprojektbidrag för unga mellan 13 och 25 år) finansierad av regionorganisationen och länets kommuner. Målsättningen är att Regional ung peng kommer att implementeras i hela länet. Kultur i förskola och skola Kulturgaranti i hela länet Förskolan och skolan är viktiga arenor för att ge alla barn och unga möjlighet till eget skapande och att tidigt möta det professionella kulturlivet. Kulturen utvecklar kreativitet och förbättrar möjligheten att öka måluppfyllelsen utifrån läroplanerna. Hjärnforskning visar till exempel att musik och dans stimulerar lärande. Det är dags att förändra uppfattningen att kultur endast är underhållning. Den tid som används för kulturell aktivitet är inte spilld tid, utan en viktig del av skolan. Kultur är lärande och en förutsättning för bildning. En motiverad och stimulerad hjärna driver oss framåt. Att utveckla relationen mellan kultur och utbildning, på politisk nivå och chefsnivå, är av vikt för att kulturen ska spela den viktiga roll som den skulle kunna göra. I skolans läroplan står formulerat att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kulturlivet. Skolan ska också ansvara för att varje elev kan använda och ta del av olika uttrycksformer samt utveckla kännedom om samhällets kulturutbud. Förskolan har i uppdrag att utveckla barns eget kulturskapande, överföra kulturarv och låta barn bekanta sig med det lokala kulturlivet. Skolor har enligt lag skyldighet att ha skolbibliotek kopplat till sin verksamhet. Det statliga bidraget Skapande skola (som gäller grundskolan) är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet, och är en möjlig väg till vidareutveckling av kulturens roll i skolan. 15 Skapande skola är dock inte tillräckligt och når inte alla barn 15 Skapande skola ska utgöra ett komplement till skolornas egen budget för kulturverksamhet i skolan. 25 (84)