Utvärdering av fyra orter inom Leader Linné 2007 2013 med utgångspunkt från Lagan i Ljungby kommun Berg i Växjö kommun Diö i Älmhults kommun Nydala i Värnamo kommun September 2015
SAMMANFATTNING Leader Linné har under 2007-2013 bidragit med 50,8 miljoner till 335 projekt i de sju kommuner som omfattas av leaderområdet. LoBAB Utveckling AB har gjort en djupstudie, en utvärdering, för att ge en bild av vilken skillnad Leader Linnés verksamhet har gjort i fyra orter. Utgångspunkten för utvärderingen har varit Leader Linnés mål, syfte och beslut samt mål och resultat för projekten. De övergripande frågor som ställts i utvärderingen är: - Vad finns kvar av projekten? - På vilket sätt har projekten påverkat orten? Nydala i Värnamo kommun, Jönköpings län, samt Berg i Växjö kommun, Lagan i Ljungby kommun och Diö i Älmhults kommun, samtliga Kronobergs län har studerats efter Leader Linnés urval. I utvärderingen har 40 personer intervjuats, såväl involverade i projekten, kommunens politiker som boende och eller verksamma i respektive ort. Orterna har besökts av utvärderaren. Resultaten är olika i de tre orterna. I Lagan bedriver Slussen en verksamhet som har fyra anställda och 20 personer i arbetsträning, ett nytt företag har startats, en pilgrimsträdgård är anlagd och Bergastigen är restaurerad och en populär promenadstig och vandringsled. Denna är en del av Pilgrimsleden som startar i Nydala och slutar i Markaryd. Nydala har ritningar och kostnadsberäkningar som underlag för fortsatta överenskommelser med kommunen om nyttjande och renovering av Herrgården, ett Bygdebolag har bildats för ändamålet. I Diö finns funkisfabriken med en rad hyresgäster och ett nätverk för hantverkare. I Berg är bredbandet indraget, Bergveckan utvecklad och förstärkt. Intervjuade i Lagan presenterar en levande verksamhet och flera företagare som gått samman för att gå vidare med ytterligare idéer och gemensam marknadsföring. Berg har byggt vidare på en tidigare vana att söka medel för en aktiv by och för fram att projekten gett en länk mellan de tidigare aktiva och nya yngre. I Nydala ser de intervjuade positivt på att Herrgården ska renoveras och användas men beskriver också en frustration över att det tar tid. I Diö har det varit svårare att hitta någon som beskriver projekten som utvecklande för just Diö. Älmhults kommun ser projekten som kommunövergripande och övriga intervjuade efterfrågar kommunens medverkan, underifrånperspektivet verkar saknas. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att leaderprojekten betyder mer för ortsbornas känsla och vilja att satsa och verka i orterna än faktiska resultat. Vikten av att dra nytta och hitta former för att kanalisera lokala krafter och metoder som prövas i samarbete framkommer tydligt. För att kunna se strukturella förändringar i en framtid behövs en gemensam syn på vilka uppgifter som ska redovisas, t.ex. statistik. Uppgifterna bör tas fram gemensamt för båda regionerna och leaderområdet innan utlysningen av nya medel. Utvärdering under tiden de större projekten pågår skulle kunna ge en infallsvinkel och möjlighet att ytterligare ta tillvara erfarenheter i hela leaderområdet och även samarbetsparter. 2 (25)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Leader Linné 2007 2013 5 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I UTVÄRDERINGEN 6 2.1 Urval av orter 6 2.2 Tillvägagångssätt och insamlat material 6 3. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN 8 3.1 Nydala i Värnamo kommun, Jönköpings län 8 3.1.1 Leader Linnéprojekt i Nydala 8 3.1.2 Resultat Nydala 9 3.1.3 Analys resultat Nydala 10 3.2 Berg socken i Växjö kommun, Kronobergs län 11 3.2.1 Leader Linnéprojekt i Berg 11 3.2.2 Resultat Berg 12 3.2.3 Analys Berg 14 3.3 Lagan i Ljungby kommun, Kronobergs län 14 3.3.1 Leader Linnéprojekt i Lagan 15 3.3.2 Resultat Lagan 15 3.3.3 Analys Lagan 16 3.4 Diö i Älmhults kommun, Kronobergs län 17 3.4.1 Leaderprojekt i Diö 17 3.4.2 Resultat Diö 18 3.4.3 Analys Diö 19 4. SLUTSATSER 20 4.1 Orterna 20 4.2 Framgångsfaktorer 20 4.3 Kommuner och regioner 20 4.4 Leader i framtiden 21 Bilaga 1 Statistik och projekt 22 3 (25)
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Leader Linné har under 2007 2013 bistått 335 projekt med totalt 50,8 miljoner i de sju kommuner som omfattas av leaderområdet. LoBAB Utveckling AB har på uppdrag av Leader Linné gjort en djupstudie, utvärdering, för att ge en bild av vilken skillnad Leader Linnés verksamhet har gjort i fyra orter. Utgångspunkten för utvärderingen har varit Leader Linnés mål, syfte och beslut samt mål och resultat för projekten. De övergripande frågor som ställts i utvärderingen är: - Vad finns kvar av projekten? - På vilket sätt har projekten påverkat orten? Nydala i Värnamo kommun, i Jönköpings län, samt Berg i Växjö kommun, Lagan i Ljungby kommun och Diö i Älmhults kommun, samtliga i Kronobergs län har valts ut av Leader Linné. Grunden för studien av just dessa orter är att flera projekt har beviljats på samma ort, flera av dem initierade av ortsbor, i fyra olika kommuner i båda länen. Syftet med utvärderingen är att ge en bild av vilken skillnad Leader Linnés verksamhet har gjort under programperioden 2007 2013. Utvärderingen görs genom insamling av material och analyser i ett antal utvalda orter och områden. Underlag finns i form av projektbeskrivningar och projektredovisningar som har kompletterats med intervjuer och statistik kring vissa nyckeltal. Leader Linné kommer att använda utvärderingen för marknadsföring och vid information. 4 (25)
1.2 Leader Linné 2007 2013 Leader Linné omfattade 2007 2013 Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner. För verksamheten finns ett fastställt utvecklingsprogram i vilket anges fem mål. Varje projekt som beviljades medel skulle uppfylla minst ett av målen. Följande fem mål är fastställda för Leader Linné programperioden 2007-2014: Mål 1: Utveckla företag och livskraftig entreprenörsanda Mål 2: Ta tillvara och utveckla natur- och kulturresurser Mål 3: Utveckla flexibla kommunikationer och småskalig infrastruktur Mål 4: Främja en god livsmiljö, en unik identitet och öppen mentalitet Mål 5: Sätta miljö- och klimatarbete i fokus. Utöver målen Leader Linnés styrelse antagit följande vision Leader Linné ska utveckla områdets unika värden, stötta företagsamma människor och lägga grunden för ett hållbart och kreativt samhälle Leadermetoden bygger på lokalt partnerskap på landsbygden mellan ideell sektor (samhällsföreningar, byalag, utvecklingsgrupper, idrottsföreningar, kulturorganisationer etc.) privat sektor (företag, företagsnätverk, föreningar som företräder näringslivet etc.) offentlig sektor (kommuner, landsting, regionförbund, kommunala samverkansorgan etc.). Verksamheten skall bedrivas över sektorsgränser för att nyttja befintliga resurser. Genom underifrånperspektiv skall idéer förankras och initieras av invånare i området. Överförbarhet mellan områdena skall tas tillvara. Innovation innebär i leadermetoden nytänkande i just det aktuella området. Samarbetet i nätverk utvecklas mellan regioner och mellan länder. 5 (25)
2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I UTVÄRDERINGEN Utvärderingen har genomförts under augusti och september 2015. Utvärderaren har tagit del av projektbeskrivningar, beslut och slutrapporter samt gjort ett antal intervjuer för att ringa in vad Leaderprojekten har betytt på de aktuella orterna. 2.1 Urval av orter Valen av orter har gjorts av Leader Linnés styrelseordförande och verksamhetsledare i samråd med utvärderaren. Grunden för valen av ort är att flera omfattande projekt har genomförts i respektive ort på initiativ av lokala krafter. Satsningarna har gjorts för att se vad som kan göras om flera projekt med en större finansiell insats kan göra en strukturell förändring i en bygd. Det finns fler orter som med fördel skulle ha kunnat omfattas av denna djupstudie, utvärdering men på grund av begränsad tid och ekonomiska resurser har utvärderingen avgränsats genom att dessa fyra orter valts ut. De orter som studerats är Berg i Växjö kommun, Lagan i Ljungby kommun, Nydala i Värnamo kommun samt Diö i Älmhults kommun. 2.2 Tillvägagångssätt och insamlat material Leader Linné har tillställt utvärderaren de projektbeskrivningar som varit underlag för beslut om projekten samt projektägarnas slutredovisningar. I varje ort har inledningsvis ansvarig för projekten kontaktats och intervjuats. Därtill har aktiva i projekten samt boende och företagare som inte varit direkt involverade i projekten intervjuats. Tabell 1. Genomförda intervjuer och samtal per ort och kategori Ort Projekt- Anställd i Boende Företagare Kommun Kommun Antal ansvarig projektet politiker anställd Lagan 1 2 0 8 1 0 12 Nydala 2 0 1 1 1 1 6 Diö 3 0 1 6 1 1 12 Berg 3 0 2 1 3 2 10 Summa 9 2 3 16 6 4 40 Samtliga intervjuade i Lagan bor i Lagan. Alla utom politikern och den i kommunanställde bor i Nydala. Samtliga utom en projektansvarig och den kommunanställde bor i Diö. Alla utom politikerna och den kommunanställde bor i Berg. Intervjuerna har tagit olika lång tid (mellan 10 minuter och en timme) beroende på hur insatt de intervjuade har bedömt sig vara. Tio intervjuer har gjorts per telefon de övriga på plats i respektive ort. Utvärderaren har besökt alla orter, tre under augusti månad och den fjärde vid ett tidigare tillfälle. Frågorna i intervjuerna har varit öppna och handlat om orten har förändrats på något sätt under åren 2007-2013? Hur skulle du vilja beskriva förändringen? Är det positivt eller negativt? Kännedom om projektet/projekten? På vilket sätt märks projektet/projekten i orten? Finns det något som fortfarande pågår? På 6 (25)
vilket sätt har projektet påverkat dig din familj eller någon du känner? På vilket sätt har projektet påverkat utvecklingen i orten? Var det något som var särskilt bra med projektet? Var det något som skulle kunna gjorts bättre? Känner du till Leader Linné? Är det något mer som du vill berätta när det gäller ortens utveckling eller projekten? För varje ort redovisas statistik som underlag för ytterligare bedömning av om förändring skett under den tid som Leaderprojekten pågått. Statistiken bygger på underlag från statistikansvariga vid Region Kronoberg respektive Region Jönköpings län. Tabeller med statistik samlas i bilaga 1, en sammanfattning redovisas vid respektive ortsbeskrivning. 2.3 Avgränsningar och oklarheter De förändringar som beskrivs i utvärderingen har tagits fram i efterhand vilket gör det svårt att säkerställa vad som är orsak och verkan, om det är troligt att det är Leader Linnéprojekten (och på vilket sätt) som är orsak till de förändringar som beskrivs. För att göra en säkrare bedömning av om förändringar i respektive ort beror på Leader Linnéprojekten skulle dels en före- och efter-utvärdering ha behövt göras, dvs. utvärderingen skulle ha påbörjats före insatserna från Leader Linné. Dels skulle ett antal referensorter som inte fått insatserna ha följts på samma sätt (orter som har samma struktur i form av invånare, sysselsättning mm). Statistiken har inte varit möjlig att få för samma år och på samma nivåer i båda länen. Den officiella statistiken kring orterna ser olika ut. Ett par av orterna var egna församlingar fram till för något eller några år sedan därefter har sammanslagningar gjort att direkt tillgänglig statistik inte är jämförbar. I Kronobergs län har nyckelkodområden (NYKO) kunnat avgränsa orterna, vilket inte varit möjligt i Jönköpings län. 7 (25)
3. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN Avsnitten bygger på statistik inhämtad från Region Kronoberg respektive Region Jönköpings län, rapporter till och beslut av Leader Linné beträffande projekten samt intervjuer med involverade, företagare och boende i respektive ort och kommun. 3.1 Nydala i Värnamo kommun, Jönköpings län Nydala ligger 28 km nordost om Värnamo, längs riksväg 127, vid sjön Rusken. Området kring Rusken är landsbygd med kyrka och klosterruin i byn Nydala där tre pilgrimsleder sammanstrålar. Inom Svenska kyrkan bildar Nydala församling med Fryele. I Nydala finns klosterkyrkan. I Nydala by finns en herrgårdsbyggnad ägd av Värnamo kommun. I Nydala församling 1 bor 599 personer andelen barn och unga är 18 %, andelen 20-64 år 58,4 % och andelen 65 år och äldre 23,4 %. Andelen med utländsk bakgrund är 7,5 %. Sysselsättningsgraden är 87 %. Andelen med eftergymnasial utbildning är 17 %. Flera föreningar är aktiva i Nydala: Föreningen Nydala klosterträdgård, Nydala Byalag, Nydala hembygdsförening samt Nydala skytteförening. Flera olika evenemang anordnas årligen till exempel, torpvandring, arbetsdag, gökotta, midsommarfirande. Elever från år 4 i Värnamo skola har tagits emot för studiebesök. Det finns inte tidigare någon vana hos föreningarna vid att bedriva EU finansierade projekt. Årligen anordnas ett klosterspel i regi av byalaget. Nydala Café har öppet fem dagar i veckan. 3.1.1 Leader Linnéprojekt i Nydala Sensus studieförbund bedrev under 2010-04-15 2011-06-30 ett Leader Linné projekt för att rusta pilgrimslederna. Nydala Byalag har under tiden 2011-10-17 2012-12-31 genomfört ett projekt för att utveckla Nydala med herrgården som resurs. I projektet har fem temakvällar anordnats med totalt 80 deltagare (40 kvinnor och 40 män). En enkätundersökning har genomförts, för att samla idéer kring herrgårdens användning och en marknadsundersökning har gjorts för inventera intresset för permanent boende. En arbetsgrupp har tillsammans med samarbetspartner och en konsult utarbetat en planlösning samt kostnadskalkyl för renovering och intäkter för herrgården. Målet var att hitta bärkraftiga verksamheter samt förankra projektet i bygden. Arbetsgruppen har också besökt referensobjekt för att lära av andras erfarenheter. Visioner och förslag har samlats i en broschyr som spridits i bygden. 1 Källa Region Jönköpings län. Uppgifter om könsfördelning saknas, utöver befolkningen totalt. Uppgifterna redovisas enbart för år 2014. Uppgifter om sysselsättning gäller år 2013. 8 (25)
De verksamheter som planeras i herrgården är o Permanent boende o Vandrarhem med restaurang o Munkceller o Kulturhistoriskt centrum o Samlingssal med konferens. Två företag har anmält intresse för att driva verksamhet i herrgården, ett vandrarhem och ett kontor. Byalaget har i en förstudie under tiden 2014-05-28 2014-07-29 utarbetat en specificerad kalkyl för upprustning av herrgården, den totala kostnaden beräknas till drygt 11 miljoner 2. Nydala bygdebolag AB har bildats där planen är att få intresserade att teckna aktier för att finansiera uppstarten av verksamheten i herrgården. I planen ingår också att hitta sponsorer och extern finansiering. 3.1.2 Resultat Nydala I Nydala har projektansvariga, boende, företagare och kommunföreträdare, totalt sex personer intervjuats. Projektansvariga beskrev att leaderprojektet har skapat ett engagemang, en vilja och tro på att det vore bra att rusta och få en användning för herrgården i Nydala. Nu ett drygt år senare återstår att verkställa planerna. Intervjuade beskriver att det finns ett lärande i projektet, kring hur länsstyrelse, EU och samhället fungerar. En intervjuad berättade att barnen har beskrivit för sina föräldrar att de sett att det genom förälderns ideella arbete finns möjligheter att engagera sig ideellt utöver det egna privata. Skisserna på herrgårdens planering finns på byalagets hemsida www.nydalabyalag.com. Boende och företagare som intervjuats bekräftar att byalaget arbetat under en längre tid (5 år) och uttrycker otålighet kring att planeringen behöver landa i genomförande. En intervjuad företagare är beredd att gå in och driva verksamhet i herrgården. Intervjuade en anställd och en politiker från kommunen ser positivt på förslagen, men saknar konkret verksamhet som kan betala hyra för nyttjandet av herrgården. Kommunen och byalaget har mötts vid flera tillfällen kring planerna. Kommunen har parallellt gjort studier kring kostnader för vatten och avlopp och tillgänglighet och är beredda at göra investeringarna när det finns hyresgäster. De tre pilgrimslederna som sammanstrålar i Nydala ansluter i söder till Santiago de Compostela. Västra Sigfridsleden passerar både Växjö kommun och Alvesta kommun och ner till Blekinge. Nydalaleden, väster om Rusken, passerar på vägen ner till Markaryd även Lagan och Bergastigen. Lederna invigdes för tre år sedan. En vandringens dag anordnas årligen. Historiska uppgifter om sevärdheter har lämnats till kommunen som underlag för en applikation som skall finnas 2 se: ww.nydala.com/include/nettokalkyl%202014-05.pdf 9 (25)
tillgänglig för besökare. Denna skall också kunna innehålla uppgifter om var det finns möjlighet att äta och sova längs pilgrimsleden. Destination Småland berättar att förhoppningen var att när projektet med pilgrimsleder startade för fem år sedan med Sensus Studieförbund som ägare, bygga ett samarbete. Stift och församlingar skulle stå för ett fördjupat innehåll och turismen skulle svara för det skyltning och marknadsföring etc. Det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter när det gäller stift och församlingars engagemang i pilgrimslederna. 3.1.3 Analys resultat Nydala Insatsen kring Pilgrimslederna uppfyller Leader Linnés mål 2: ta tillvara och utveckla natur och kulturresurser. På platsen finns rustade leder som används för både kortare och längre vandringar av ortsbor och besökare. Projekten kring Herrgården i Nydala uppfyller Leader Linnés mål 4: främja god livsmiljö, en unik identitet och öppen mentalitet. Projektet har initierats underifrån av engagerade ortsbor via byalaget som genomfört projektet i samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor. De planerade aktiviteterna i projektet har genomförts, resultatet är planering, underlag och kostnadskalkyl för fortsatt arbete. Ett företag, Nydala bygdebolag AB, har startats. Inhämtad statistik från Region Jönköpings län har inte kunnat visa hur orten förändrats demografiskt under programperioden. Tillgängliga uppgifter kring förvärv av fastigheter ger inte möjlighet att dra slutsatser för området. Både kommunens företrädare, byalaget och företagare i Nydala uttrycker önskan om att gå vidare med de upprättade handlingarna och kalkylerna. Byalaget framhåller att kommunen måste ta ansvar för renoveringen av sin fastighet. Kommunen menar att det måste finnas förutsättningar för att verksamheten betalar hyra för att täcka kostnaderna för fastigheten. Leader Linnés satsning i Nydala har inneburit att såväl ortsbor som samarbetsparter och kommun uppmärksammat Nydala och satsat både tid och pengar i området. För att gå vidare krävs ytterligare insatser och satsningar i form av investeringar. Ett bygdebolag har bildats. I samband med fortsatta projekt finns anledning att uppmärksamma stift och församlingar på möjligheterna med pilgrimslederna. 10 (25)
3.2 Berg socken i Växjö kommun, Kronobergs län Berg är en landsbygdssocken och församling 30 km norr om Växjö. I Berg finns en kyrka som dock är stängd p.g.a. mögel sedan ett par år tillbaka. Där finns också Elin Wägners hus Lilla Björka. Viktor Rydbergs roman som utspelar sig i Singoallas grotta vid Klintsjön har satt Berg på kartan. I Berg bor 488 personer (2013) vilket är en minskning sedan 2008 då befolkningen var 499 personer. Andelen unga har minskat från 27,6 % 2008 till 26,8 % 2013. Även andelen personer i åldern 20-64 år har minskat från 51,7 till 50,4 %. Andelen personer över 65 år har ökat. Andelen personer med utländsk bakgrund har minskat från 8,4 % 2008 till 7,4 % 2013. Sysselsättningsgraden har ökat från 85,3 % till 89,8 % samma tid. Skillnaden mellan sysselsättningsgraden för män och kvinnor har minskat. Andelen män i befolkningen är högre än andelen kvinnor. I Berg finns en förskola som drivs av ett föräldrakooperativ. Följande föreningar finns i Berg: Bergs bygdegårdsförening, Bergs röda kors krets, Bergs hembygdsförening, Bergs scoutkår, Bergs m.fl. sjöars fiskevårdsområdesförening, Bredband i Berg norra, Bredband i Berg södra, Föräldrakooperativet Bergslund ek. för, Lammhults ridförening, Lädja badplatsförening, Bergs sockenråd. Stiftelsen Elin Wägners lilla Björka, Stiftelsen Gustafs Bjursjö, Torsten och Maria Magnussons stiftelse. Sedan 1996 genomförs årligen en kulturvecka, Bergveckan, som numera pågår under nio sommardagar. Planering och marknadsföring samordnas av Bergs sockenråd. Medverkande föreningar och företag ansvarar för sina egna arrangemang. Bergs sockenråd ansvarar för hemsidan bergsocken.se. Leaderprojekten har en särskild flik på hemsidan. Samåkning organiseras från Berg. Bergbladet, ett informationsblad som funnits sedan början av 1990-talet, delas ut till hushållen 6-8 gånger per år. Sockenrådet har mångårig tradition av genomförande av projekt. Redan 1991-1993 bildades en frisocken i ett projekt i samarbete med Växjö kommun. På hemsidan framgår att busslinje, sophantering skolskjutslinjer, och föräldrakooperativ har stått på projektdagordningen. Planer fanns på lägenheter och affär, som inte realiserats. Sockenrådet anordnar årligen sociala projekt för att samla bygdens invånare. 3.2.1 Leader Linnéprojekt i Berg Bergs sockenråd bedrev under tiden 2010-02-15 2010-09-30 förstudien KNUFF (kultur, natur, ungdom, förening, företag) i samarbete med Bergs Hembygdsförening, Bergs bygdegårdsförening, Lädja Badplatsförening, Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka, Svenska kyrkan och Stiftelsen Gustavs Bjursjö. I KNUFF identifierades ett antal idéer som utvecklades tillsammans med bergsborna. Målet var att stödja befolkningsökning, stärka sysselsättning och skapa naturliga mötesplatser. En särskilt rekryterad projektledare har lett projektet. Slutredovisningen visar att projekten nått nya nätverk, att ortsborna lärt känna varandra, nya företagare har synliggjorts, Berg som socken har 11 (25)
synliggjorts, idéer om hur bygden ska utvecklas, i stort och smått, har genom KNUFF hittat ett forum. Projektgrupper har haft möten och utvecklat idéer. Information och dialog har också skett via blogg och facebook. Branding Berg som Sockenrådet drev 2010-10-01 2011-10-01 hade tre delar gemensam marknadsföring, smällar i Berg samt ungt blod. Grunden var att kommunicera socknens värden och attraktioner utifrån boende, föreningar och företag. I beslutet om projektmedel har Leader Linné avgränsat till att ej omfatta design och ej hemsida. Motivet till beslutet var underifrån perspektiv, brett engagemang och samlad satsning för Leader Linné i ett område. Lärande by bedrevs av Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka under 2010-10-01 2013-10-01. Syftet var hållbar landsbygd utifrån resultatet av KNUFF. Lärande by hade tre delar, Stora Lilla Björka, Kunskapsbanken samt naturvård. Engagemangsmetoden har använts för ett lokalt möjlighetstänkande som bygger på att människor tar vara på sin närmiljö. Stiftelsen har också genomfört projektet Musik i Berg där musikstuderande genomgick en master class. Möten med Linnéuniversitetet skall ge möjlighet för en fortsättning. Flera konserter och öppna föreläsningar har ordnats. Två fiberprojekt för bredband har genomförts och ekonomiska föreningar har bildats för bredband i Berg vilket medfört gör att bredband nu finns i hela området. Projektet Bodarna i Berg som bedrevs under 2013 hade till uppgift att bilda nätverk för hantverkare i Berg. Projektet Permakultur (maj 2012 december 2013) har använt ekologiska principer för att utveckla hållbar produktion. Permakultur är ett planeringsredskap. 240 besökare, 22 personer har utbildats i metoden, en utställning har ordnats. Ett nätverk (som nu har 96 medlemmar) har bildats på facebook. Ideella föreningen Synvända har bildats. 3.2.2 Resultat Berg I Berg har projektansvariga, boende, företagare, kommunpolitiker och anställda i kommunen, totalt tio personer intervjuats. Alla utom kommunanställda och politiker bor i Berg. De intervjuade har oavsett roll eller uppgift svarade på frågan om det har varit någon förändring: Det händer mycket i Berg hela tiden En av de boende berättade att familjen var utan bredband i en månad när de flyttade till Berg och att de inte hade kunnat köpa huset om inte bredband fanns. Ett av barnen sa när bredbandet var inkopplat: det är skönt att livet kom tillbaka Flera intervjuade beskriver att projekten har medfört en känsla av kaxighet, att vi kan. En positiv självbild vi hittar på saker och genomför dem. En person kan initiera och sedan är vi många som genomför. Sockenrådet är nav i Bergveckan och även som uppstart av projekten, organisatör. Genom en uppmärksam 12 (25)
boende rekryterades en hemflyttare som tog med sig erfarenheter och metoder från arbete inom privat sektor i Köpenhamn. Det är svårt att veta vad som är vad, nätverk har byggts mellan folk och föreningar. Vi drar ihop folk när det händer något intressant. Bergveckan har förstärkts och gjorts mer känd. En boende berättade att hon anser att alla i Berg är entreprenöriella. Bergveckan utvecklas hela tiden. Här startas nya företag och finns kreativitet. Vi har lagt märke till utvecklingsarbetet och att EU genom Leader Linné är inblandat. Möten om allt möjligt, korvstoppning (i ordets rätta bemärkelse), matlagningskurs för män m.m. Scouterna gör också mycket. Det händer mycket här hela tiden, badplats, scouter, hantverkare m.m. Projektet permakultur var en vidareutveckling inom omställningsfrågor och permakultur. 240 personer deltog vid en permakulturfestival som varade i två dagar. Lunchmöten har anordnats. I projektet har uppmärksammats de resurser som finns i byn; människor, lokala organisationer och deras byggnader. Lokaler och nätverk men också relationer har tagits tillvara. Det finns ett intresse för att lära. Det sker en förnyelse med nya projekt hela tiden. T.ex. ett ungdomsprojekt med sommarjobb. Engagemanget involverar och stödjer samt bidrar med kunskap. Berg har ryktet att vara en aktiv bygd. Föreningscafé anordnas regelbundet i Lilla Björka av olika föreningar. Utvecklingen har gett Växjö kommun anledning till extra satsning och att utveckla tillsammans. Kommunen följer upp med besök och olika former av stöd. Politikerna beskriver bygden lever och samverkan gör att saker och ting går att göra. De skyller inte på kommunen längre. Människor är engagerade i Bergveckan, om de får stöttning känner de att de betyder något och då går det mycket lättare Bodarna, nätverket mellan konst- och hantverkare finns kvar med gemensam marknadsföring och presentation. Kvar finns också nätverk där folk träffas. Lärt känna varandra och vet vad andra gör i företag, såg, bygg och lantbruk. Ett par olika företag har startat. Mest betydelsefullt att folk vågar, att sociala biten utvecklas, ideellt arbete som engagerar mycket. Singoalla samlade 20 25 unga från Berg, Växjö och Ljungby kring teater, scen konst och musik. Flera unga valde efter projektet utbildning inom området. Effekterna av Branding som från början var en broschyr är en större medvetenhet om betydelsen av samverkan. Vi trivs jättebra, här är levande, det är härligt. Och smittar av sig. Flera återkommer till att mötesplatsen en fysisk plats för 10-16 åringar fortfarande inte uppnåtts. Allt har inte lett till förändring. Det är samma personer i styrelser år från år. Tanken var att få fler engagerade och ta ansvar. 13 (25)
Sockenrådets ordförande berättar att det är inte bara bidraget från Leader Linné som har varit viktigt utan även stödet från verksamhetsledaren som har betytt mycket för utvecklingen. Ett exempel som nämns är bredbandet som fick första kicken genom leaderstödet. En negativ erfarenhet är att det tydligare borde framgått att oss att sockenrådet skulle ligga ute med pengarna under en längre tid. Sockenrådet kunde fått likviditetsproblem om inte Växjö kommun hade gått in med förskott. 3.2.3 Analys Berg Bredband i Berg uppfyller Leader Linnés mål 3, utveckla flexibla kommunikationer och småskalig infrastruktur. Knuff, Branding Berg och Lärande by, är mångfacetterade projekt som i första hand uppfyller mål 4; främja en god livsmiljö, en unik identitet och öppen mentalitet. Bodarna i Berg, nätverk för hantverkare, uppfyller mål 1 utveckla företag och livskraftig entreprenörsanda. Permakultur sätter miljö och klimatarbete i fokus i enlighet med Leader Linnés mål 5. Spridning till andra leaderområden uppfylls också. 3.3 Lagan i Ljungby kommun, Kronobergs län Lagan ingår i Berga församling i Ljungby kommun, Kronobergs län. Lagans samhälle har sitt ursprung i en yllefabrik, järnvägens tillkomst och kraftverksbyggen vid Lagaån. Bebyggelsen består till största del av villor ifrån olika årtionden. I Lagan finns en dagligvarubutik samt förskola, fritidshem och skola årskurs 0-9. Arbetstillfällen finns huvudsakligen inom tillverkning. I Lagan finns många framgångsrika företag inom flera branscher bland annat plastföretag. Allmänna lokaler finns i form av församlingshem, hembygdsstuga, klubblokaler, IOGT-NTO:s lokal samt missionskyrkans och pingstkyrkans olika möteslokaler. Det finns en 27-håls golfbana, sporthall, utomhusbassäng, fotbollsplaner, tennisbanor samt elljusspår samt ett stort antal aktiva föreningar. Antalet invånare i Lagans tätort var 1 764 personer år 2008, år 2013 var antalet 1 701. Andelen barn och unga har minskat från 25 % till 23 %, i arbetsför ålder från 54 % till 52 % samtidigt som andelen över 65 år har ökat från 21 % till 25 %. 14 (25)
Andelen personer med utländsk bakgrund är 12 % båda åren. Sysselsättningsgraden var 84,7 % 2008 och 82,4 % år 2013 (82 % och kvinnor 82,9 % 2013). Totalt är andelen kvinnor och män 50 % av befolkningen. I åldern 20-64 år har andelen män ökat från 50 till 52 % och andelen kvinnor minskat i motsvarande grad mellan 2008 och 2013. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat från 22 % år 2008 till 26 % år 2013 (kvinnor från 25 % till 30 %, män från 18 % till 22 %). Andelen företagare har minskat från 6 % till 5 % (män från 8 % till 6,5 %, kvinnor såväl 2008 som 2013; 4 %). 3.3.1 Leader Linnéprojekt i Lagan Slussen i Lagan ideell förening har haft två leaderprojekt under programperioden. I samband med föreningens bildande och första året bidrog Leader Linné med finansiering av en halvtidstjänst som verksamhetsledare under tiden 2011-01-11-- 2012-04-30. Motivet för beslutet var att uppfylla mål om integration. Projektet har enligt slutrapporten hjälpt människor till en ny chans, genom meningsfull sysselsättning och en sluss ut i arbetslivet. I Slussen bedrivs second hand, fixartjänst och café. Under tiden 2011-09-09 -- 2014-06-30 bedrev Slussen i Lagan projektet Naturupplevelser i Lagan med totalt 1,5 miljoner kronor från Leader. Projektet har tre delar, en pilgrimsträdgård, upprustning av Bergastigen en promenad och vandringsstig samt byggnation av sky walk. Projektet avsåg att bidra till bevarande av Smålands kulturvärden genom att gamla träd och växter används i pilgrimsträdgården. Bergastigen, som var en enkel naturstig, breddades och gjordes tillgänglig för personer med funktionshindrade och ungdomar. Leader Linnés beslutsmotivering var tillgänglighet, mark och klimat, integration och ekologiskt hållbar utveckling, kompetensinsatser med fokus miljö- och klimatarbete Projekten har spridits genom karta, broschyrer, utställningar och artiklar. Verksamheten finns beskriven i Ljungby kommuns turistbroschyr. 3.3.2 Resultat Lagan Resultatet bygger på intervju med 12 personer; företagare, projektägare och anställda i verksamheten samt boende och en kommunpolitiker, i augusti 2015. Slussen i Lagan är hösten 2015 en permanent verksamhet med fyra anställda och 20 personer i arbetsträning. Sedan starten har 100 personer erbjudits arbetsträning. Av dessa har drygt 20 personer arbetsträning (september 2015), drygt 20 har fått jobb, inom eller utanför Slussen, cirka 10 har blivit pensionärer, cirka 15 har ersättning från Försäkringskassan och cirka 25 personer är inskrivna hos Arbetsförmedlingen för andra åtgärder. Slussen bedrivs som ett socialt företag som år 2014 omsatte 4,4 miljoner. Överskottet i verksamheten återinvesteras (50 %) i personal och verksamhet samt investeras (50 %) i fattiga delar av östra Europa. Upprustningen av Bergastigen gjordes på initiativ av ett antal entusiastiska lagabor som inom ramen för Slussen sökte medel från Leader Linné och stod 15 (25)
bakom projektet. Slussen tilldelades 2015 Ljungby kommuns kulturpris för upprustningen av Bergastigen. Slussen second hand finns med i Visit Ljungbys turistbroschyr. Två nya företag har startats utöver Slussen, ett gym som säljer 300 abonnemang per år samt ett assistansbolag med 40 personliga assistenter anställda. Intervjuade i Lagan beskriver Slussen som ett lyft och att cykelvägen och Bergastigen är väl utnyttjad både för promenader och vandringar. Allmänt har Slussen har lyft känslan hos laganborna att Lagan är ett aktivt samhälle, gett de boende råg i ryggen. En byggnad hyrs för cykelverkstad, lager och legotillverkning. Från början fanns en tjänsteman i kommunen som motarbetade projektet, först när denne slutat kunde projektet genomföras. Nu har Slussen allt stöd från näringslivsavdelningen. Projektledningen jobbar för en stabil ekonomi med en liten reserv om marknaden skulle svikta. Stödet från Leader och dess verksamhetsledare beskrivs som viktigt och starkt, att de trodde på oss och genom att vi inledningsvis fick stöd till Slussens verksamhetsledartjänst vågade vi satsa. 3.3.3 Analys Lagan Slussen uppfyller mål 1 i Leader Linné; utveckla företag och livskraftig entreprenörsanda. Slussen har fångat laganbors idéer, tagit vara på entusiasm och kunskap men också rustat byggnader och tomter som används i verksamheten som utvecklas hela tiden. 16 (25)
Varje lördag besöks second hand och caféet av 100 tals personer. Utöver anställda och personer i arbetsträning är ett 70 tal personer engagerade ideellt med olika ansvarsområden. T.ex. sorteras alla böcker enligt bibliotekssystem med ledning av en pensionerad bibliotekarie. Verksamheten söker fler lokaler. Tron på Lagan har gjort att företagare har bildat en ny handelsförening förening som ska samordna handlare och företagares marknadsföring. Ortens livsmedelshandlare berättade att såväl antal kunder som omsättning har ökat med 10 % sedan Slussen kom till. Längs lagaån finns hundbad och skyltning med alternativa vägval beroende på rörlighet. Även en Sky walk har byggts. Flera nya aktiviteter planeras bl.a. en utställning längs med ån och Bergastigen. Pilgrimsleden som Bergastigen är en del av har letts om för att passera Pilgrimsträdgården. 3.4 Diö i Älmhults kommun, Kronobergs län Diö (Stenbrohults församling) ligger vid sjön Möckeln, 10 km från Älmhult utmed stambanan. Sedan december 2013 stannar tågen i Diö. I Diö finns flera industrier och kommunens enda ishall. Strax utanför Diö finns Linnés Råshult och naturområdet Höö. I Diö bor 929 personer (2013) vilket är en ökning med drygt 6 % från 2008 då befolkningen var 873 personer. Andelen unga är konstant 26 %, andelen i åldern 20-64 år har ökat något från 53 % till 53,5 %. Andelen personer över 65 år har minskat något från 21 % till 20,7 %. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 11,7 % 2008 till 16,8 % 2013. Sysselsättningsgraden har minskat från 84 % till 80,7 % under samma tid. Det är sysselsättningsgraden hos männen som har minskat från 84,8 % till 78,8 % (bland kvinnor 83 % respektive 82,7 %). Andelen män i befolkningen är högre än andelen kvinnor. 3.4.1 Leaderprojekt i Diö Förstudie Gemla möbler Diö Bruks museum drevs av Växande Älmhult 2011-- 09-17 2014-11-30 med syftet att bli ett attraktivt besöksmål och en aktivitetsplats kring industrihistoria. Unga designers skulle få möjlighet att studera tidigare designers verk. Aktivt museum. Prova på aktiviteter. Förutsättning för nya arbetstillfällen. Upptåg tågstopp mer än station, var ett samverkansprojekt mellan Älmhults kommun, Diö, Växjö kommun, Gemla och Osby kommun. Killeberg, som alla ingick i nya tågstopp. Resultatet är applikation (på en smartphone) och hemsida för att besökare skall hitta bl.a. i Diö. I förstudie Fiber av lämnades bidrag till Diö samhällsförening för att ta fram beslutsunderlag för en ekonomisk förening, projektet har lagt grund för att kommunen nu driver vidare planerna på bredband i Diö. 17 (25)
3.4.2 Resultat Diö I Diö har politiker, anställda vid kommunen, projektägare, företagare och boende totalt 12 personer intervjuats i september 2015. Linnés Råshult har dragit nytta av tågstoppet i Diö. Under 2014 startade en hästskjutsverksamhet med stöd av Leader Linné. Hästskjutsen har permanentats men bär inte sina egna kostnader. Övriga dagar får besökare ta sig till Råshult med bil, cykel eller till fots. Cykel finns att låna eller hyra på Diö konferens/hotell, men det finns inte någon reklam eller aktivt samarbete kring detta. Projektägaren Växande Älmhult, har inte någon som kan berätta om vad projektet Gemla möbler har gjort för avtryck i Diö. Näringslivsansvarig vid Älmhults kommun beskriver projekten som kommunövergripande och inte destinerade till Diö eller någon annan ort. Det gäller även byanätet (bredband). En av de intervjuade beskriver Diö från 70-talet som levande, med två livsmedelsaffärer, flera möbelfabriker och industrier. På nittiotalet var Diö nästan döende. Nu med tågstationen och pendlingsmöjligheter flyttar barnfamiljerna in. Det är positivt. Affären finns i Liatorp. Gemla möbler har blivit funkisfabriken. Omkring 27 företag fanns i fabriken vid utvärderingens genomförande. I september 2015 bytte fastigheten ägare vilket har gjort att inte fastighetsägaren har intervjuats i denna utvärdering. Hyresgäster, som är företagare har intervjuats. Innehavaren av garnbutik med tavelinramning berättar att lokalen var avgörande, det finns en själ i lokalen, min pappa har jobbat i möbelfabriken. Utöver försäljning i lokalen anordnar hon möten och säljer via webbutik. Reklam görs via facebook och hemsida. Beklagar att caféet är stängt. En av företagarna berättar att fastigheten funkisfabriken har renoverats och rustats. Brandsäkerhet och utrymningsvägar har förbättrats. Ny verksamhet har startats och flyttat in. Hyresgästerna i funkisfabriken skiftar över tiden, någon flyttar in och någon flyttar ut. Gemensam marknadsföring, lunchmöten och samtal enar verksamheten med stöd av fastighetsägaren. Intervjuade företagare som hyr i funkisfabriken säger sig inte veta något om Leader eller EU projekt. Möjligheten att hyra i funkisfabriken uppmärksammade två av de intervjuade genom facebook, de övriga genom vänners vänner. Innehavaren av caféet startade i funkisfabriken men flyttade till egen lokal för att minska sina kostnader. Öppettider hos andra verksamheter i funkisfabriken var inte tillräckliga för att dra kunder till caféet. Nu när vintern kommer har kundunderlaget minskat och caféet kommer att stängas för att sedan öppna till våren. Något aktivt samarbete med verksamheten i funkisfabriken finns inte. Politikern beskriver att utvecklingen av funkisfabriken är fantastisk och osannolik, verksamheten är i full rulle. Fastighetsägaren köpte husen och fyllde dem med innehåll. Det har hänt saker utan att diöborna trodde på det. I Diö har vi fått tågstoppet till skänks utan att behöva kämpa, är det närheten till Älmhult? Bredbandet har inte kunnat fullföljas ännu, en grund är lagd och kommunen har 18 (25)
anställt en projektledare som vi har stort förtroende för. Kommunen har satsat på ett stamnät, stöd för bildandet av fiberföreningar samt materialinköp. Samhällsföreningen berättar att samarbete saknas med funkisfabriken. Byanätet startades via samhällsföreningen som förskotterade medlen i förstudien. Sedan bildades enligt plan en egen ekonomisk förening. Diö visas utåt genom en förnyad hemsida. 3.4.3 Analys Diö I Diö har det varit svårt att hitta spåren efter Leader Linné projekten. De intervjuade beskriver snarare en enskild fastighetsägares drivkraft och insatser samt kommunens projekt än invånarnas initiativ och samverkan. Leader Linnéprojekten har varit en del av andra projekt som inte i första hand initierats av invånarna utan snarare av beslut på regional eller kommunal nivå, tågstoppet, utveckling av Råshult med ny verksamhetsledare. Funkisfabriken har rustats och rymmer flera verksamheter. Samhällsföreningens ordförande ser att vi får vara glada för det lilla här. De intervjuade ger bilden av att det inte är en sammanhållen vilja och idé att hjälpas åt utan att någon annan som ska ta initiativ och genomföra förändringar. 19 (25)
4. SLUTSATSER 4.1 Orterna De fyra studerade orterna skiljer sig en del när det gäller resultatet. Diö är den enda orten som ökat antal invånare under programperioden. Även andelen utländska medborgare och personer i arbetsför ålder har ökat. Diö är också den end ort där inte de intervjuade har beskrivit en känsla för helheten, utan var och en är enbart engagerad i sin egen verksamhet och nämner i orten. Detta bekräftas av både företagare, boende, kommunanställda och projektägare. För den aktör som vill ta tag i de positiva krafter och möjligheter som finns i samverkan mellan hantverkarna i funkisfabriken och samhällets verksamma och boendes behov t.ex. av fiberuppkoppling finns många möjligheter. Berg utmärker sig genom en medvetenhet och ett engagemang från ortsborna vare sig de är direkt involverade i ett projekt eller inte. Flera återkommer till behov av en mötesplats för unga och metoder för att förnya styrelser och ledande i socknen. Nydala är speciellt så till vida att själva projektet är en förstudie. Kommun och lokala intressenter, såväl ideella krafter som företagare behöver hitta gemensamma former för fortsättning och tillit till varandras handlingsförmåga och vilja att genomföra projektet. Det gäller både att satsa ekonomiskt och i handling. Eventuellt skulle (utöver det planerade nyttjanderättsavtalet) en affärsplan kunna klargöra vilka kunder, m.m. Finansieringsmässigt är naturligtvis bygdebolaget en kraftsamling. En annan möjlighet kan vara att undersöka förutsättningarna för crowd founding, där företag och enskilda tecknar sig för en summa och att Regionen går in med samma summa. I Lagan har samverkan inneburit ökad aktivitet, nya verksamheter samt sysselsättning för både laganbor och pendlare. Bergastigen, en del av en pilgrimsled binder samman leaderområdet. 4.2 Framgångsfaktorer Gemensamt för de större projekten har varit bidraget till anställning av en projektledare (eller verksamhetsledare) som har kunnat stödja ideellt verksamma. Engagemang från aktiva i föreningar som kunnat kanalisera enskildas entusiasm och idéer har varit avgörande för flera av projekten. Slussen som tog till vara entusiasterna för Bergastigen. Samhällsföreningen i Berg och Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka som tog ansvar för flera utvecklingsprojekt. 4.3 Kommuner och regioner Kommunernas företrädare beskriver att Leadermedlen har stärkt deras eget arbete på orterna i landsbygden, lite olika från de fyra kommunerna. Genom ytterligare samverkan och återkommande möten på landsbygden kan Leader och kommunerna tillsammans vara katalysatorer för att idéer och utvecklingsarbeten nås av finansieringsmöjligheter. 20 (25)
Försöket att beskriva orterna med statistik stötte på fler hinder än beräknat. Det skulle underlätta för den gemensamma planeringen och uppföljningen i de olika länen om statistikansvariga i Regionerna kom överens om vilka uppgifter och vilka nivåer som statistik redovisas. Nu får varje instans själv ta fram statistik vid varje tillfälle vilket medför att tillförlitligheten och jämförbarhet försvåras. Gemensamma planeringsförutsättningar kan göra att uppföljning av innovativa utvecklingsprojekt, regionernas tillväxt och hållbar utveckling underlättas. Region Kronoberg och Region Jönköpings län skulle kunna stödja utvecklingen på landsbygden i Småland genom att stärkt statistikredovisning som kan användas av olika utvecklingsinsatser. 4.4 Leader i framtiden Möten där Leaders medarbetare lyssnar, stödjer och uppmuntrar idéer från landsbygdens aktörer, boende och företagare, har beskrivits som mycket viktiga för projektens utveckling. Se helheterna och ta till vara kraften i information i nya medier om ansökan innehåller tillräckliga motiv och tankar kring hur t.ex. facebook eller bygdens gemensamma hemsida skall användas, stöd resurser för att reella möten kan stödjas av möten på sociala media. Inför kommande programperiod kan omvärldsbevakning öka kännedomen om sociala medias betydelse för kommunikation och informationsspridning. I enskilda beslut bör snarare informationsinnehållet, spridningsmöjligheter och medvetenheten hos projektägaren om hur spridning sker uppmärksammas än undantag av viss informationskanal. Ett problem är att få organisationer såväl föreningar som kommuner och företag att ta ansvar för projekt och resultat även när aktuell ordförande, tjänsteman och politiker slutar? Ett projekt som utvecklar hur överlämnandet sker och ansvar för vad som sker efter projektets slut skulle tillföra kunskap inför framtida verksamhet. Projekt där Generationsskifte, växling av personer på ledande poster, och seniora uppgifter uppmuntras personer i olika åldrar tar del av ortens utveckling Dra nytta av lyckade projekt för att sprida en metod (bredband kan vara något annat nästa gång). Stöd projekt som kan beröra flera, gärna alla, kommuner i Leaderområdet, t.ex. pilgrimsleden. Kan det vara boende för besöksnäringen av en speciell kategori, metoder för ungas aktiviteter eller något annat? En extern utvärdering som följer utvecklingen av de större projekten skulle tillsammans med gemensamma planeringsförutsättningar i form av statistik och uppgifter i inledningen förbereda en utvärdering av den kommande programperioden. 21 (25)
Bilaga 1 Statistik och projekt Befolkning i församlingen Nydala 2014-12-31 Män Kvinnor Totalt 309 290 599 Befolkning efter åldersgrupper 0-19 år 109 20-64 år 350 65+ år 140 Utländsk bakgrund 0-19 år 8 20-64 år 30 65+ år 7 Sysselsättning 20-64 år nattbefolkning 2013 Förvärvsarbetande 306 Ej sysselsatta 46 Nattbefolkning totalt 20-64 år (ca 350) Sysselsättningsgrad 87 % 599 45 Utbildningsnivå 25-64 år Förgymnasial 46 Gymnasial 164 Eftergymnasial 101 Uppgift saknas 3 Totalt 314 Företagare, nattbefolkning 20-64 år Företagare 73 Ej företagare 277 Källa Region Jönköpings län Leader Linnéprojekt i Nydala Projektets namn Projektägare Projekttid Bidragssumma Resultat Pilgrimsleder i Småland Sensus studieförbund 2010-04-15 -- Rustade leder 2011-06-30 Nydala Herrgård motor för byns utveckling 2011-7639 Nydala Byalag 2011-10-17-- 2012-12-31 Förankring Planering Nydala Herrgård förstudie Nydala Byalag 2014-05-28-- 2014-07-29 12500 kr Kostnandskalkyl Planlösning 350 22 (25)
Berg 2008 2013 Befolkning efter åldersgrupper Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 72 66 138 71 60 131 20-64 133 125 258 122 124 246 65+ 51 52 103 62 49 111 Summa 256 243 499 255 233 488 2008 2013 Utländsk bakgrund Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 5 8 13 3 7 10 20-64 10 13 23 9 10 19 65+ 1 5 6 2 5 7 Summa 16 26 42 14 22 36 2008 2013 Sysselsättning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förvärvsarbetande 117 103 220 113 108 221 Ej sysselsatta 16 22 38 9 16 25 Nattbefolkning totalt 20-64 år 133 125 258 122 124 246 Sysselsättningsgrad 88,0% 82,4% 85,3% 92,6% 87,1% 89,8% 2008 2013 Utbildningsnivå 25-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förgymnasial 25 11 36 17 9 26 Gymnasial 60 54 114 56 42 98 Eftergymnasial 40 52 92 42 60 102 Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 Totalt 125 117 242 115 111 226 2008 2013 Företagare, nattbefolkning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Företagare 24 13 37 17 18 35 Ej företagare 109 112 221 105 106 211 Summa 133 125 258 122 124 246 Projektets namn o dnr Projektägare Projekttid Bidragssumma Resultat Musik i Berg 2009-041-29 Stiftelsen Elin Wägner 2009-30 000 kr Kurskostnad, resor Förstudie KNUFF 2009-045 Berg Sockenråd 2010-02-15 2010-09-30 kr Nya nätverk Samarbete Idé Branding Berg 2010-077 Bergs Sockenråd 2010 274 000 kr Underifrån engagemang Lärande by Stiftelsen Elin Wägners 2010-10-01 890 000 kr 2010-074 Lilla Björka 2013-10-01 Bredband i Berg 2010-082-02 Bredband i Berg ek. förening 2010-12-01 2011-04-01 60 000 kr Nätverk med hantverkare Bodarna i Berg 2012-165-05 2013-01-01 2013-12-31 30 000 kr Synliga nätv små hantverk Permakultur 2012-159 Föreningen Leader Linné Maj 2012 Dec 2013 Möten, utbildn. småskaligt Smålands kulturfestival ungdom 2013-181 Leader Linné ideell förening 2013-10-01 2014-12-01 Ungdomars kultur 23 (25)
Lagan 2008 2013 Befolkning efter åldersgrupper Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 221 218 439 197 190 387 20-64 479 469 948 461 426 887 65+ 162 215 377 191 236 427 Summa 862 902 1764 849 852 1701 2008 2013 Utländsk bakgrund Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 22 28 50 17 21 38 20-64 76 62 138 72 61 133 65+ 9 19 28 16 22 38 Summa 107 109 216 105 104 209 Lagan 2008 2013 Sysselsättning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förvärvsarbetande 414 389 803 378 353 731 Ej sysselsatta 65 80 145 83 73 156 Nattbefolkning totalt 20-64 år 479 469 948 461 426 887 Sysselsättningsgrad 86,4% 82,9% 84,7% 82% 82,9% 82,4% 2008 2013 Utbildningsnivå 25-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förgymnasial 84 69 153 61 45 106 Gymnasial 264 251 515 250 217 467 Eftergymnasial 80 107 187 91 116 207 Uppgift saknas 10 5 15 7 4 11 Totalt 438 432 870 409 382 791 2008 2013 Företagare, nattbefolkning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Företagare 39 17 56 30 17 47 Ej företagare 440 452 892 431 409 840 Totalt 479 469 948 461 426 887 Källa Region Kronoberg Projekt Lagan Ljungby kommun Projektets namn Projektägare Projekttid Bidrags- Resultat Summa Uppstart Slussen i Lagan Slussen i Lagan 2011-01-01-- 2012-04-30 250 000 Anställa VL Arbetsträning Pilgrimsträdgård del 1 2012-726 Slussen i Lagan 2011-09-09-- 2014-06-30 1 500 000 Läkande 1000 besökare Bergastigen del 2 2012-726 Slussen i Lagan 2011-09-09-- 2014-06-30 Upprusta och tillgängliggöra 24 (25)
Diö 2008 2013 Befolkning efter åldersgrupper Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 år 123 103 226 126 114 240 20-64 år 244 218 462 260 237 497 65+ år 78 107 185 88 104 192 Summa 445 428 873 474 455 929 2008 2013 Utländsk bakgrund Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-19 år 12 10 22 16 17 33 20-64 år 35 32 67 51 49 100 65+ år 5 8 13 8 15 23 Summa 52 50 102 75 81 156 2008 2013 Sysselsättning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förvärvsarbetande 207 181 388 205 196 401 Ej sysselsatta 37 37 74 55 41 96 Nattbefolkning totalt 20-64 år 244 218 462 260 237 497 Sysselsättningsgrad 84,8% 83,0% 84,0% 78,8% 82,7% 80,7% 2008 2013 Utbildningsnivå 25-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Förgymnasial 69 36 105 55 35 90 Gymnasial 111 105 216 127 104 231 Eftergymnasial 31 58 89 41 73 114 Uppgift saknas 5 2 7 10 7 17 Totalt 216 201 417 233 219 452 2008 2013 Företagare, nattbefolkning 20-64 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Företagare 15 4 19 12 3 15 Ej företagare 229 214 443 248 234 482 Summa 244 218 462 260 237 497 Källa Region Kronoberg Projekt i Diö Älmhults kommun Projektets namn Projektägare Projekttid Bidrags- Resultat summa Upptåg tågstopp mer än station Leader Linné 2011-11-17-- 2014-11-30 App Hemsida Förstudie Gemla Möbler Diö Bruks Museum Diö Växande Älmhult 2011-09-01-- 2012-06-30 Industrihistoria Besöksmål Förstudie Fiber Diös samhällsförening Beslutsunderlag ek. förening Hästskjuts Linnés Råshult 2014 Permanentats men ej kostnadseffektivt 25 (25)