Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB

LiU-ITN-TEK-A--08/025--SE Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Fredrik Avenhammar 2008-03-03 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet 601 74 Norrköping

LiU-ITN-TEK-A--08/025--SE Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Examensarbete utfört i medieteknik vid Tekniska Högskolan vid Linköpings unversitet Fredrik Avenhammar Handledare Sasan Gooran Examinator Sasan Gooran Norrköping 2008-03-03

Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ Fredrik Avenhammar

Utvärdering av färghantering hos Å&R Carton Norrköping AB Fredrik Avenhammar

Sammanfattning Å&R Carton Norrköping AB är en förpacknings tillverkare som trycker, folierar, stansar och limmar många av de förpackningar vi ser i dagligvaruhandeln. Företaget har under en tid dragits med kvalitetsproblem från sitt tryckeri och ville därför undersöka möjligheterna att implementera ICC profiler i sitt arbetsflöde för att få mer kontroll över sin färghållning. En utredning av stabiliteten hos företagets tryckprocesser utfördes och analyserades tillsammans med företagets arbetsmetoder. Det utredningarna visar på är att då företaget har en väldigt speciell situation vad gäller olika vithet på den kartong de trycker på och att de idag har ett helt ostandardiserat arbetssätt så är inte specifika ICC profiler för företagets tryckpressar det bästa. Företaget skulle nå högre och stabilare kvalitet, få kortare intagningstider, mindre intagnings makulatur och därmed mindre kostnader om arbetssättet i tryckeriet standardiserades antingen internt eller till en internationell standard. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Tabellförteckning...5 Figurförteckning...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Metod och källor...6 Teori...7 Färg...7 Ögat...7 Grundläggande egenskaper hos färg...7 Kolorometri...8 Färgrymder...9 Offsettryck...11 Rastrering...12 Punktförstoring...13 Färg fukt balans...14 Gråbalans...14 Papper...14 Arkoffsetpressen...15 Kapabilitet...15 Färghantering och standardiserat tryck...15 ICC profiler...16 Standardiserat tryck...18 Företaget...18 Problem...18 Maskinpark...18 Arbetsflöde...19 Färgseparation och raster...20 Kartong...20 Kvalitetskontroll i tryckeriet...20 Utförande...20 3

Mätinstrument...20 CTP...20 Kapabilitetstest...21 Styrning mellan tryckpressar...25 Punktförstoringsmätning...25 Resultat och diskussion...29 Färghållning och standardisering...29 Färgstyrning mellan tryckpressarna...29 Slutsats...31 Framtida arbete...32 Utvärdera MAN Roland 700...32 Standardisera trycket...32 Källförteckning...33 Appendix...34 Appendix A CIEXYZ till CIELAB...34 Appendix B Kontroll av CTP...35 Appendix C Protokoll för kapabilitetstest...36 4

Tabellförteckning Tabell 1: Densitetsvärden...11 Tabell 2: Arkformat (5)...19 Tabell 3: Rekommenderad densitet och tolerans för fullton vid offsettryck (5)...21 Figurförteckning Figur 1: Ton, mättnad och ljushet...7 Figur 2: Additiv färgblandning...8 Figur 3: Subtraktiv färgblandning...8 Figur 4:CIE Standardobservatör (4)...9 Figur 5:D65 spektralfördelning (4)...9 Figur 6: Positiv tryckplåt...12 Figur 7: Rastercell med färg i tre micropunkter...12 Figur 8: AM rastrering...12 Figur 9: Optisk punktförstoring...13 Figur 10: Färghantering med ICC profiler...16 Figur 11: Media relative colorimetric intent...17 Figur 12: Perceptual intent...17 Figur 13: 40 % Rasterpunkter...20 Figur 14: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Cyan...21 Figur 15: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Magenta...22 Figur 16: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Gul...22 Figur 17: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Svart...22 Figur 18: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Cyan...23 Figur 19: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Magenta...23 Figur 20: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Gul...24 Figur 21: Densitet och kapabilitetsindex för fulltons Svart...24 Figur 22: Styrning med punkförstoringskurva...25 Figur 23: Mätstripp med gråbalansfält till höger...26 Figur 24: Roland 700 - Punktförstoring Cyan...26 Figur 25: Roland 700 - Punktförstoring Magenta...26 Figur 26: Roland 700 - Punktförstoring Gul...27 Figur 27: Roland 700 - Punktförstoring Svart...27 Figur 28: Roland 706 - Punktförstoring Cyan...27 Figur 29: Roland 706 - Punktförstoring Magenta...28 Figur 30: Roland 706 - Punktförstoring Gul...28 Figur 31: Roland 706 - Punktförstoring Svart...28 Figur 32: Punktförstoring Roland 700 och Roland 706...30 5

Inledning Bakgrund Denna rapport är en del i ett examensarbete vid Linköpings universitet, Civilingenjör i Medieteknik och har utförts på Å&R Carton Norrköping AB. Å&R Carton Norrköping AB är ett förpackningsföretag som tillverkar förpackningar till bland annat livsmedelsindustrin och levererar i huvudsak till de nordiska länderna. Företaget har resurser för tryckning, foliering, stansning och limning. Syfte Syftet med detta examensarbete är att utvärdera färghållningen på Å&R Carton Norrköping AB för att kunna implementera färgstyrning med ICC profiler och föreslå förbättringar för att kunna säkerställa en jämnare kvalitet i produktionen. Detta på grund av att företaget under en tid haft problem med kvaliteten från tryckeriet. Metod och källor Examensarbetet startades med en så kallad litteraturstudie där nödvändiga källor samlades in och teorin som behövdes för arbetet sammanfattades. Källorna har varit både böcker och Internet sidor och refereras i denna rapport med hjälp av Vancouversystemet. Själva utförandet har bestått av mätning av provark från riktiga jobb och utförande av tester på tryckprocessen under produktion. Anledningen till att mätning skedde på riktiga jobb med de begränsningar detta medför i förhållande till fullständiga provtryckningar är att det inte fanns någon produktionstid till provtryckning. Det mätningar som gjorts analyserades och genom diskussioner med företagets personal så analyserades resultatet och företagets arbetsmetoder. 6

Teori Färg Färg kan ses som både en teknisk och perceptuell egenskap hos ett objekt. Som en teknisk egenskap så går den att mäta men hjälp av till exempel en spektrofotometer eller en densitometer men olika personer kan uppfatta färg på olika sätt. Ögat Det mänskliga ögat är nästan sfäriskt och består bland annat av en lins som bryter ljuset, näthinnan som reagerar på det infallande ljuset och synnerven som skickar informationen till hjärnan för bearbetning (1). På näthinnan sitter två olika typer av sensorer som kallas för tappar och stavar. Tapparna som är cirka 6-7 miljoner stycken, var av majoriteten är placerad centralt på näthinnan i den så kallade gula fläcken, är känsliga för ljus av olika våglängder och är ansvariga för vårt färgseende. Stavarna är känsliga för ljusstyrka och det finns cirka 75-150 miljoner stavar som är placerade över hela näthinnan. Tapparna är som sagt ansvariga för vårt färgseende och det finns tre typer av tappar som är känsliga för olika våglängder av ljus (2). Dessa tre olika typer av tappar, som kallas för L, M och S tappar, reagerar olika mycket på olika stimuli och tillsammans beskriver de den färg vi uppfattar. Grundläggande egenskaper hos färg Några grundläggande egenskaper hos färg som är bra att känna till är ljushet, mättnad och ton. Ljushet är precis som det heter hur ljus färgen är, mättnad är hur intensiv färgtonen är och tonen beskriver om färgen är till exempel röd eller grön. En omättad färg ser ofta mer urvattnad ut. Exempel på ton mättnad och ljushet finns i respektive kolumn från vänster till höger i Figur 1. Figur 1: Ton, mättnad och ljushet Färg kan även betecknas som additiv eller subtraktiv. Ett exempel på additiv färgblandning är om man står i ett mörkt rum och lyser med en röd, en grön och en blå lampa på en skärm så får man ett rött, ett grönt och ett blått område där endast dessa lampor träffar. Där två lampor träffas samma ställe får man cyan, magenta och gult och där alla tre lampor lyser får man vitt. Man lägger alltså till ljus för att bilda nya färger, se Figur 2. Denna typ av färgblandning används i färgrymden RGB som används i datorskärmar och projektorer. 7

Figur 2: Additiv färgblandning För subtraktiv färgblandning kan man tänka sig att man har ett vitt papper på vilket man målar med cyan, magenta och gult. För varje färg man lägger på släcker man ut en del av det reflekterande ljusets spektrum och på den ytan som täcks av alla tre färger släcks allt ljus ut och vi får svart, se Figur 3. Detta är den typ av färgblandning man använder när man målar eller vid tryckning och i färgrymden CMYK. Figur 3: Subtraktiv färgblandning Kolorometri Kolorometri handlar om att matematiskt beskriva färgstimuli på ett sådant sätt att två stimuli med samma beskrivning ser likadana ut (3). Eftersom färg kan uppfattas olika beroende på vem som tittar på den kan man utföra ett experiment som går ut på att en observatör tittar på en skärm på vilken man med en testlampa lyser en färg av en viss våglängd (2). Med hjälp av en projektor som har tre lampor, oftast röd, grön och blå, skall test personen sedan försöka matcha färgen från testlampan genom att ställa in intensiteten för respektive lampa. Genom att göra detta för ljus av olika våglängder får man tre kurvor som representerar hur observatören upplever färg, så kallade färgmatchningsfunktioner. Dessa varierar dock från person till person och beror även på vilka våglängder av ljus som används av projektorns primärlampor. Värt att observera är att vissa färger inte kan matchas på detta sätt utan för att matcha dessa måste man addera den röda primärfärgen till den färg som skall matchas. Detta gör att värdena i färgmatchningsfunktionen för den röda primärfärgen kan anta negativa värden. År 1931 definierade CIE, Commission Internationale de l Éclairage, en standardobservatör vars färgmatchningsfunktioner skall vara representativa för de människor som har normal färgsyn, se Figur 4. 8

Som man kan se i Figur 4 så har man för standardobservatören transformerat kurvorna för att enbart erhålla positiva värden. Figur 4:CIE Standardobservatör (4) Färgrymder För att kunna beskriva färger på ett konsekvent sätt så behöver vi kunna beskriva en färg på ett exakt sätt (5). Det räcker inte med att säga att en färg är grön vi behöver kunna vara mer exakta. Vi definierar därför ofta färger som koordinater i olika koordinatsystem eller färgrymder vilket även gör att vi kan behandla färg på ett matematiskt sätt. Spektral beskrivning Den metod att beskriva färg som innehåller mest information är en spektralfördelning. I en spektralfördelning finns det ett intensitetsvärde för varje våglängd. En väldigt röd färg skulle till exempel ha höga värden för våglängder runt 700nm och annars låga värden. Ett exempel på en spektralfördelning är D65 spektralfördelningen som skall matcha dagsljus, se Figur 5. Figur 5:D65 spektralfördelning (4) 9

CIEXYZ Med hjälp av CIE:s standardobservatör kan man beräkna CIE tristimulusvärdena XYZ enligt nedan och på grund av att standardobservatören endast innehåller positiva värden kommer XYZ värdena alltid vara positiva. X = k Y = k Z = k k = λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 λ= 800 λ= 350 I( λ) R( λ) x( λ) I( λ) R( λ) y( λ) I( λ) R( λ) z( λ) 100 I ( λ) y( λ) z ( λ), y( λ) och x(λ) är standardobservatörernas färgmatchningsfunktioner från vänster till höger i Figur 4, I (λ) är det infallande ljusets spektralfördelning, R (λ) är objektets reflektionsspektra och k är en skalfaktor som ser till att Y=100, det vill säga när objektet har full reflektion för alla våglängder. CIELab Lab färgrymden föreslogs av CIE för att avståndet mellan två färger ska bättre stämma överens med hur en människa uppfattar skillnaden mellan dessa färger. CIELab-värdena L*, a* och b* motsvarar ljushet, ton röd-grön och ton blå-gul. CIELab värdena kan härledas från CIEXYZ värdena och ekvationerna för detta finns i appendix A. På grund av CIELabs egenskaper används denna färgrymd för att beräkna skillnad mellan färger, detta kallas för delta E. E * = L * 2 + a * 2 + b * 2 Delta E - avståndet tar alltså hänsyn till hur människan uppfattar färgskillnader på ett sådant sätt att två färgpar med lika stort delta E ska uppfattas som lika olika med hänsyn till en standardobservatör. Om delta E - avståndet mellan två färger är mindre är 1 kan det mänskliga ögat inte uppfatta att det är två olika färger. Detta fenomen kallas för JND som står för Just Noticeable difference. JND kan anses vara lika med 1 för en person med ett väldigt tränat öga men de flesta människor har ett JND närmare 3-4. RGB Digitala bilder är oftast lagrade i RGB formatet och RGB står för röd, grön och blå. En färg byggs i detta format upp av tre tal där varje tal representerar intensiteten i den röda, gröna och blå kanalen (5). Vilka färger som kan återges i RGB rymden är i teorin lika många som i CIELab men RGB är begränsad av den enhet som skall visa färgen som till exempel en LCD eller CRT skärm. RGB kallas därför för en enhetsberoende färgrymd. 10

CMYK CMYK står för cyan, magenta, gul och svart och detta är de färger som används vid tryck (5). Hur stor CMYK rymden är beror på många faktorer som till exempel tryckpressen, vilken färg som används och papprets kvalitet. CMYK är alltså precis som RGB är enhetsberoende färgrymd. Rent teoretiskt så är det möjligt att inte använda svart färg utan att istället trycka cyan, magenta och gul på varandra för att få grå toner men för att inte behöva använda så mycket färg så är det bättre att ersätta alla grå toner med svart bläck. Pantone Matching System Pantone matching system kallas också för PMS och använder sig av 14 basfärger till skillnad från CMYK som bara använder 4 basfärger (5). Många av färgerna som finns i PMS rymden går att återskapa med CMYK men inte alla så PMS färger, som även kallas för dekorfärger, används för specialfärger utanför CMYK rymden eller när man vill vara helt säker på att man får en viss färgnyans vid tryck. Densitet Densitet kan mätas reflektivt eller transmitivt och är ett av de mest använda mätvärdena inom grafisk industri och definieras som mängden ljus som reflekteras respektive transmitteras genom ett färgfilter från en yta. Densitetsvärdet beräknas med formeln nedan där D är densiteten och R är reflekterat ljus i procent. Exempel på densitets värden kontra reflektionsvärden finns i Tabell 1. D = Log 10 ( 1 ) R Densitet Reflektion 0 100% 2 1% 3 0,1% Tabell 1: Densitetsvärden När man mäter densitet kan man mäta antingen relativ densitet eller absolut densitet. Vid mätning av relativ densitet, som är det vanligaste inom grafisk industri, så används en så kallad densitometer som först kalibreras på en vit otryckt yta innan mätning av färgen sker. Man anser alltså att pappret har densitets värde 0. Man kan även mäta absolut densitet vilket innebär att man tar med papprets reflektion i beräkningen. Offsettryck Offsettryck är den vanligaste tryckmetoden och det finns två huvudsakliga varianter av offset, arkoffset och rulloffset (5). Offsettryck är en så kallad indirekt tryck metod vilket innebär att tryckplåten inte trycks direkt mot papprets yta utan färgen avsätts på en gummiduk som i sin tur pressas mot pappret. Detta gör att tryckplåtarna är positiva, det vill säga rättvända, se Figur 6 11

Figur 6: Positiv tryckplåt Rastrering När man trycker med offsettryck och andra tryckmetoder så trycker man små så kallade mikropunkter så på tryckytan blir det antingen färg eller ingen färg (5). En samling av mikropunkter benämns en raster cell, se Figur 7, och används vid så kallad AM rastrering. Vid AM, amplitud modellerad, rastrering så modifierar man storleken på rasterpunkterna eller för att uttrycka det på ett annat sätt, man har mer färgade mikropunkter i rastercellerna. Detta gör att man kan få olika starka färgtoner och hur stark färgton man har kallas för täckning och anges i procent. Rastercellerna ligger också regelbundet placerade i linjer på tryckplåten, se Figur 8, och hur tätt raster punkterna ligger kallas för rastertäthet, lpi, och mäts i linjer/tum. Figur 7: Rastercell med färg i tre micropunkter Figur 8: AM rastrering För att undvika störande effekter när man rastrerar bilder med flera färgkanaler använder man sig av olika vinklar för rastret i förhållande till bildens bas. Detta kallas för rastervinklar och en bra tumregel är att alltid ha minst 30 grader mellan de olika färgerna. En annan typ av rastreringsmetod är FM rastrering som också kallas för stokastiskt raster. I ett FM raster finns inte några rasterceller utan punktstorleken är konstant och dess placering varierar. Det som då bestämmer täckningen är hur tätt punkterna placeras. Rastervinklar och rastertäthet existerar därför inte heller i FM rastrering. I trycksaksproduktion så sker detta steg i en så kallad Raster Image Processor eller RIP som kan vara en del av en Computer to Plate anläggning. 12

Punktförstoring Ett fenomen som man måste hantera inom tryckindustrin är punktförstoring. Om man till exempel vill trycka en homogen yta där täckningen på det digitala originalet är 10 % så kommer det färdiga tryckets täckning vara större än så och detta beror på punktförstoringen. Punktförstoring i sig är inte ett problem om man har kontroll över den. Punktförstoring kan bero på många saker som till exempel färgens egenskaper, papprets egenskaper, fuktvatten, cylindertryck och färgmängd(5). Det finns två typer av punktförstoring, optiskt och mekanisk punktförstoring. Den optiska punktförstoringen beror på att ljus som träffar en punkt inte reflekteras från ytan utan sprids i pappret och reflekteras från en annan punkt. Detta ger upphov till att punkten ser större ut än vad den egentligen är, se Figur 9. Figur 9: Optisk punktförstoring Mekanisk punktförstoring kan bero på färgen, färg-fukt balansen, tryckpressen och så vidare och innebär att den tryckta punkten är fysiskt större än den borde vara. För att ta reda på vilken punktförstoring man har i en skrivare eller tryckpress kan man använda sig av Murray-Davis formel för reflekterande ljus, se nedan. Här står X för CIEXYZ värdena där index i betyder färg, p papper och a färgtäckning efter tryck. Vid beräkning av punktförstoring på detta sätt så används ofta Y värdet som kan ses som en motsvarighet till ljushet i färgen. Ett annat sätt att beräkna punktförstoringen är att använda sig av densitetsvärden enligt formeln nedan där Pf är punktförstoringen i procent, K är kommenderad täckning för den rastrerade ytan i procent, Dr är densiteten för den rastrerade ytan och Df är densiteten för fulltonsytan. Pf 1 10 1 10 Dr = Df *100 K 13

Färg fukt balans En tryckplåt för offsettryck är en aluminiumplåt med ett ljuskänsligt ytterskikt. Framställningen av en ny tryckplåt kallas för plåtkopiering och kan ske genom kopiering från film eller med en så kallad Computer to Plate anläggning. Computer to Plate eller CtP fungerar så att en laser bränner in mikropunkterna i den ljuskänsliga plåten. Den del av plåten där färgen skall fästa är vatten avvisande och resten är vattenvänlig. Vid tryck appliceras först en vatten film på tryck plåten och täcker de ytor som inte skall ha någon färg. Vattenfilmens tjocklek är oftast ca: 1µm. När färg sedan appliceras på tryckplåten så gör vattnet att ingen färg hamnar på icke tryckande ytor. Fuktvattnet som används är en blandning av vatten och diverse iblandningsmedel som till exempel isopropylalkohol. Tillsatsmedlen används för att styra fuktvattnets ytspänning, hårdhet och surhetsgrad som påverkar fuktvattnets funktion. Förhållandet mellan fuktvatten och färg är inte sådant att de håller sig åtskilda. Färgen tar upp en del av vattnet som också överförs till pappret. Om balansen mellan färg och fukt inte är optimal kan olika negativa effekter uppstå som till exempel toning, avsmetning, och prickbildning. Färg fukt balansen har också en stor påverkan på punktförstoringen. Gråbalans För att ha en korrekt färgåtergivning vid tryckning utan att få så kallade färgstick, det vill säga att den önskade färgen blir tillexempel rödaktig, så krävs att man har en korrekt gråbalans. Till exempel om man trycker med endast cyan, magenta och gult och trycker ett motiv i gråskala så ska, om man har korrekt inställd gråbalans, det reproducerade motivet bli neutralt grått. Under tryckning kan man använda sig av så kallade gråbalans fält för att kunna kontrollera eventuella färgstick. Ett gråbalansfält är alltså en grå mätruta som trycks med de tre färgerna cyan, magenta och gul. Dessa gråbalansfält trycks vanligtvis bredvid ett svart fält och när dessa två är likadana så vet man att förhållandet mellan cyan, magenta och gul är korrekt. Det finns flera olika faktorer som kan påverka gråbalansen och dessa är till exempel punktförstoring, papperskvalitet, fulltonsdensitet och färg fukt balans. Papper En viktig del i vilka färger man kan trycka och vilken kvalitet man kan få beror på vilket papper man använder(5). Pappret kan vara tillverkat med antingen kemisk massa som bas, så kallat trähaltigt papper, eller med mekanisk massa som bas, så kallat träfritt papper eller en blandning av dessa. Fördelen med kemisk massa är att man får ett väldigt starkt papper och fördelarna med mekanisk massa är att pappret får en hög absorptionsförmåga och hög opacitet. När det gäller färgåtergivningen kopplat till vilket papper man trycker på så är det tryckytans vithet och jämnhet i ytbeläggningen som spelar stor roll. Om man jämför papper med en gulaktig tryckyta med ett papper med en vit yta så kommer man att kunna reproducera helt olika färgrymder på dessa. Generellt så anses en vitare tryckyta som bättre. 14

Arkoffsetpressen I en arkoffsetpress så används en så kallad iläggare för att mata tryckpressen med ark. En vanlig variant är en strömiläggare som fungerar så att en luftsugare lyfter ett ark i ena kanten och luft blåses sedan under arket för att det ska kunna glida lätt på en luftkudde(5). Arket hamnar sedan på registerbordet där det först transporteras till förgriparen, som ger arket sin position i körriktningen, sedan flyttas arket åt sidan. Detta gör att alla ark alltid har samma position, så kallat register, när det går igenom tryckpressen. Det är även förgriparens uppgift att accelerera arket till samma hastighet som pressen håller. Arket transporteras sedan med hjälp av så kallade transferter till tryckverken. I tryckverken transporteras färg och fukt till tryckplåten med hjälp av olika valsar på ett sådant sätt att plåten får en jämn färgteckning. Tryckplåten som sitter på en cylinder trycks sedan mot en annan cylinder där en gummiduk är fastsatt. Arket går sedan emellan cylindern med gummiduken och en mottryckscylinder där färgen överförs från gummiduken till tryckarket. För att det färdigtryckta resultatet skall bli optimalt krävs att trycket mellan gummiduk tryckplåt och gummiduk - mottryckscylinder är korrekt. Ett för högt tryck kan ge upphov till bland annat ökad punktförstoring och ett för låg tryck gör att färgen inte överförs till gummiduken och arket på ett bra sätt. Kapabilitet Kapabilitet eller duglighet är ett bra mått på hur en maskin eller process presterar (7). Genom att mäta på en viss storhet kan man se om maskinen eller processen varierar statistiskt, det vill säga slumpmässigt, eller om variationerna sker systematiskt. Det finns två typer av kapabilitetstester som kan utföras, antingen kan man testa maskinkapabilitet eller processkapabilitet. Vid ett maskinkapabilitetstest så startar operatören maskinen och låter den sedan gå utan att ställa om den under körning. Vid ett processkapabilitetstest så ska operatören däremot hela tiden kontrollera processen och ställa om maskinen vid behov för att nå högsta möjliga kvalitet. Vid ett kapabilitetstest tar man ut prover under en körning som sedan mäts upp för den egenskap som man gör kapabilitetstestet för. Denna dataserie kan sen bearbetas för att beräkna ett så kallat kapabilitetsindex enligt nedan. Kapabilitetsindex: TV I k = 6s Där TV är toleransvidden, alltså hur stor variationen får vara för den valda storheten och s är standardavvikelsen för mätserien. Kapbilitetstindex bör vara minst 1.33 för att anses som bra (7), det vill säga toleransvidden bör vara minst 8s. Till exempel om man gör ett kapabilitetstest på en offsettryckpress och man har toleransvidden 0,2 som är toleransvidden för cyan enligt ISO standard så bör standard avvikelsen för den uppmätta serien inte överstiga 0,15(5). Färghantering och standardiserat tryck Ett problem vid trycksaksproduktion är att de bilder man trycker inte har samma färg som det original man vill reproducera (6). Att få exakta färgmatchningar kan ibland vara omöjligt då den kombination av press, material och färg som man använder inte kan reproducera de färger som finns i originalet så det man försöker göra med ett färghanteringssystem är att få förutsägbara resultat. 15

ICC profiler Ett färghanteringssystem kan innehålla så kallade ICC profiler som används för att kunna reproducera färger på olika enheter på ett förutsägbart där ICC står för International Color Consortium (6). Dessa profiler beskriver en enhets egenskaper på ett sådant sätt att man med hjälp av en så kallad Color Management Module, CMM, kan tranformera färger till eller ifrån dess färgrymd. ICC profilen innehåller alltså data om till exempel en tryckpress, en kamera eller en bildskärm som sedan används av CMM:en som utför den matematiska färgrymdstransformtionerna. Profilerna kan delas upp i två typer, input och output. Input profiler används för till exempel kameror eller scanrar och innehåller data som behövs för att transformera färginformationen från till exempel RGB till en enhetsoberoende färgrymd som CIEXYZ eller CIELAB. Output profilerna i sin tur används för att tranformera färgen från CIEXYZ eller CIELAB till den färgrymd som utenheten använder sig av, till exempel CMYK för offsettryck. Denna enhetsoberoende färgrymd kallas för Profile Connection Space eller PCS. Fördelen med att använda sig av PCS är att du inte behöver en specifik profil mellan varje in och utenhet utan en bild tagen med en viss kamera kan tryckas på flera tryckpressar utan att man behöver skapa en profil som definierar transformationen från just den kameran till en specifik tryckpress, se Figur 10. Kamera Tryckpress PCS Scanner Skrivare Figur 10: Färghantering med ICC profiler Det mest optimala är att man profilerar den specifika tryckpressen som används och att man skapar en specifik ICC för just denna tryckpress men man kan även använda så kallade standard profiler. ECI, European Color Initiative, jobbar med att standardisera färghanteringen inom den grafiska industrin (9) och de skapar och distribuerar standard ICC profiler som följer gällande ISO standard. För offsettryck så rekommenderas att man använder dessa två profiler; ISO Coated och ISO Uncoated. Rendering intents När man transformerar färg från en färgrymd till en annan, till exempel RGB till CMYK, kan det hända att färger hamnar utanför målenhetens färgrymd. Dessa färger måste då transformeras på något sätt så att de kan representeras av målenheten och hur detta görs kallas för rendering intents (8). Olika rendering intents beskriver alltså hur man ska göra den så kallade gamut komprimeringen för att få ett visst resultat. 16

Media-relative colorimetric intent Media relative colorimetric intent transformerar färgerna på så sätt att de färger som ligger utanför målenhetens gamut flyttas in till närmsta reproducerbara färg med samma färgton. I Figur 11 så representerar cirkeln original bildens gamut och fyrkanten representerar målenhetens gamut. De färger som ligger utanför målenhetens gamut flyttas in och de färger som ligger inom densamma behålls oförändrade. Värt att notera är att denna rendering intent även flyttar originalets vitpunkt till målenhetens vitpunkt. Figur 11: Media relative colorimetric intent ICC-absolute colorimetric intent Denna rendering intent behandlar färgerna på samma sätt som media relative colorimetric intent gör med skillnaden att den behåller originalets vitpunkt. Detta används ofta om man ska simulera en tryckpress i en skrivare då man kan tvinga skrivaren att använda vitpunkten hos det material man skall trycka på. Perceptual intent Perceptual intent flyttar in färgerna som ligger utanför målenhetens gamut men den flyttar även färgerna som ligger inom målenheten gamut för att behålla förhållandena mellan färgerna i bilden, se Figur 12. Färgerna flyttas även här så att färgtonen behålls. Figur 12: Perceptual intent 17