Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Sjöinventeringen 2016

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Vegetationsrika sjöar

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Naturvärden på Enö 2015

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

FÅGLARNA VID LERKILEN

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

TEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

TEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Strandinventering i Kramfors kommun

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas

Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Trastsångare Nära hotad (NT), EU-art 2014 Artportalen 5 Sydlig gulärla Sårbar (VU) 2014 Artportalen 20

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Strandnära boende i Eksjö kommun

Upptäck naturen i Täby. Täby Naturskyddsförening. Täby kommun

Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Fågelåret i Järlåsa. Mattis Jansson

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Transkript:

Gnötteln Gnötteln tillhör Silveråns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 3 km NO om Hultsfred på en höjd av 102,2 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvatten-sjö, 1,71 km 2 stor, med ett största djup på ca 5 m och ett medeldjup på ca 1,7 m. Tillrinningsområdet är 8,46 km 2 stort och karakteriseras av en blandning av barrskog, lövskog, åker- och betesmarker. Utlopp sker via en liten bäck till Silverån och Hulingen vidare till Emån. Berggrunden i området består av Smålandsporfyr med en granitkulle NV om sjön, norr om badet. Dominerande jordart är morän, i söder kalt berg och nordväst om sjön når Hultsfredsdeltats östligaste del fram med sitt isälvsmaterial. På västra stranden finns tydliga strandvallar efter tidigare vattenstånd. Vattenvegetationen, som längs västra stranden är tät men längs östra stranden gles, är artrik med bl.a. en kransalg och minst 6 olika natearter. Strandvegetationen består av på den västra och norra sidan videbuskage, vass, klibbal och björk. På den östra sidan finns mycket lövskog och i söder barrskog. Gnötteln måste anses vara en påverkad sjö, främst för de upprepade sänkningsföretagen. Troligen förekommer också ett visst näringsläckage från omgivande jordbruksmarker. Dessa båda faktorer har tillsammans orsakat att vassen har brett ut sig ytterligare. De många fritidshusen runt sjön utgör också en påverkansfaktor, speciellt för fågellivet. Sjöns biologiska funktion är hög med bl.a. häckande storlom vars svenska population är av stor betydelse för arten i Europa. Sjöns flora innehåller bl.a. krusnate, trubbnate och en kransalgart - alla tre är sällsynta i regionen. Vissa raritetsvärden finns i form av en sällsynt kransalg och ett ovanligt klart vatten.

Den biologiska mångformigheten är stor med ett högt antal sjöberoende fågelarter och en artrik flora. Gnöttelns stränder är varierande liksom dess omgivningar. Gnötteln har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är näringsfattig med avseende på fosforhalt men har höga halter kalcium och magnesium. Det är en klarvattenssjö. Koordinater (enligt SMHI): 637521-150480 Topografisk karta: 6G Vimmerby SV, 6G Vimmerby NV Ekonomisk karta: 6G 4b (6641), 6G 5a (6650), 6G 5b (6651) Höjd över havet: 102,2 m Sjöns volym: 3,049 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 1,601 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 1,9 år Totalt avrinningsområde: 8,46 km 2 Näravrinningsområde: 8,46 km 2 Påverkan Sänkning: Gnötteln sänktes första gången 1927, sedan har justeringar av utloppsnivån skett 8 ggr, senast 1982 då vattenytan sjönk med ca 55 cm. Reglering: Nej Antal fastigheter: Ca 40 fritidshus och 1 permanentbostad Antal fritidsbåtar: Ca 40, varav hälften med motor. Konstgjort utlopp: Grävt, uträtat Dikningar: Obetydligt Utsläpp: Obetydliga från hushåll, näringsläckage från jordbruket. Utdöda arter: Lake? Hg i fisk: Undersökning 1990, aritmetriskt medelvärde 0,18 mg Hg/kg, riktat medelvärde 0,29 mg Hg/kg. Vägar och järnvägar: Längs nordvästra stranden löper den smalspåriga järnvägen Hultsfred - Västervik. Badplats: Finns i norra delen av sjön.

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-p tot-n (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 720618 6,6 0,41 12 0,005 0,410 8306-- 7,3 0,50 850206 7,0 0,64 10 17,5 1,10 890228 0,50 0,010 1972-06-18 var siktdjupet större än 5,5 m. Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Ca 30 sjöberoende fågelarter häckar, rastar eller näringssöker i sjön.en av dem är storlom - den svenska populationen är av stor betydelse för arten i Europa. Fiskgjuse och häger har tidigare häckat vid sjön. Fisk: - Andra organismer: Padda och åkergroda är ganska vanliga, långbensgroda har funnits. Övrigt: Artrik sjö i botaniskt avseende: en chara-art(kransalg), krusnate, trubbnate vilka alla är sällsynta i regionen. Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Visst raritetsvärde vad gäller floran: krusnate, trubbnate - sällsynta i regionen. Abiotisk: Klarvattensjö i jordbrukslandskap - sällsynt i regionen. Bedömning: Visst raritetsvärde vilket dock ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 5 arter: gädda, abborre, mört, sutare, ål. Lake har funnits (provfiske 1963). Osäkert om den finns kvar.

Kärlväter: Bl.a. notblomster, gäddnate, ålnate, gräsnate, krusnate, trubbnate, gropnate, vit näckros, kransalg sp. gul näckros, bladvass, sjösäv, starr sp. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 30 fågelarter som häckar, rastar eller näringssöker: gräsand, kanadagås, drillsnäppa, skäggdopping, storlom, skrattmås, storskrake, häger, fiskmås, gråtrut, fisktärna, knipa, sothöna, enkelbeckasin, kungsfiskare, knölsvan, sångsvan, kricka, brun kärrhök, fiskgjuse, vattenrall, småfläckig sumphöna, tofsvipa, rödbena, skogssnäppa, rörsångare, sävsparv m.fl. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 1,77 km 2 Sjödjup: ma: 5 m medel: 1,7m Flikighetstal: 1,6 Utlopp: Grävt, lugnflytande bredd: ca 0,5 m risk för torrläggning: ja Antal tillopp: 0 Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Vet ej. Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Sand Block Häll Grus / Sten Grundbottens utbredning: 100 % (av den totala sjöytan)

Strandnära områden (i % an strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Äng / Hage Kärr Åker Barrskog Blandskog Lövskog Grus/Sand Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Näringsfattig klarvattensjö med längs västra stranden tät bladvass och i övrigt gles vegetation. Varierande bottensubstrat, häll, block, sten, grus, sand och organogent material. Längs östra sidan, norra delen en ganska brant moränsluttning med lövskog. Norra och västra stranden flack, i norr morän med åker- och betesmark, i väster kärr med stora vide- och klibbalbestånd. Runt den södra viken berghällar med barrskog. Den stora ön mitt i Gnötteln är bevuen med blandskog med både löv- och barrträd. Förekomst av översvämningsmark: På västra sidan finns kärrartade marker som översvämmas vid höga vattenstånd. Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Runt norra delen av sjön är stranden mer eller mindre sandig. Södra delen kantas av hällar och moränmark däremellan. På östra sidan förekommer bete i skogen och ner på stranden. Bedömning: Tämligen mångformig vilket ger 1+ poäng. (0, 1+)

Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Gnötteln har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig klarvattensjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0