Budgetunderlag

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2011-02-21 1 (18) 2012-2014 Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för 2012-2014. Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets t.f. generaldirektör vid sammanträde den 21 februari 2011. Föredragande var stabschef Camilla Asp. Helén Ängmo T.f. generaldirektör Camilla Asp Stabschef I ärendets slutliga handläggning har Ragnar Eliasson, Ann Charlotte Gunnarson, Tommy Lagergren, Ulrika Lindén, Eva Lindgren, Staffan Lundh i Skolverkets ledningsgrupp deltagit. Kopia till Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

2 (18) Skolverkets budgetunderlag 2012-2014 1 SAMMANFATTNING AV SKOLVERKETS BUDGETUNDERLAG... 3 2 FÖRVALTNINGSANSLAGET... 4 2.1 MYNDIGHETENS LÅNGSIKTIGA FINANSIERING... 4 2.2 KONSEKVENSER AV ATT REGERINGSUPPDRAG FÖRUTSÄTTER IT-STÖD... 4 2.3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.4 RÅDET FÖR DANSARUTBILDNING... 6 2.5 KOSTNADER FÖR NATIONELLA PROV... 9 2.6 LÅNGSIKTIG VERKSAMHET SOM BÖR FINANSIERAS VIA FÖRVALTNINGSANSLAGET... 10 2.7 INSATSER SOM FÖLJER AV FÖRSKOLANS, SKOLANS OCH VUXENUTBILDNINGENS REFORMERING... 10 3 KOSTNADER FÖR LEGITIMATION AV LÄRARE OCH FÖRSKOLLÄRARE. 11 4 ANVÄNDANDE AV ANSLAGSSPARANDE... 12 4.1 ANSLAGSSPARANDE PÅ ANSLAG 1:1... 12 4.2 ANSLAGSSPARANDE PÅ ANSLAG 1:5... 12 5 VERKETS ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA KOSTNADERNA... 13 6 FÖRSLAG TILL FINANSIERING AV SKOLVERKETS VERKSAMHET... 14 6.1 ANSLAG, AVGIFTSINKOMSTER OCH ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS (TKR)... 14 6.2 INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR)... 16 6.3 IT-INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR... 16 6.4 RÄNTEKONTO MED KREDIT... 17 6.5 ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG... 17 6.6 BEMYNDIGANDEN... 17 6.7 ÖVRIGT... 18

3 (18) Skolverkets budgetunderlag 2012-2014 1 Sammanfattning av Skolverkets budgetunderlag Anslag 1:1 Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget hemställer Skolverket om följande: - Att diskussionen om myndighetens långsiktiga finansiering fortsätter. - Att ytterligare medel tillförs myndigheten för rådet för dansarutbildning samt nationella prov. - Att förvaltningsanslaget tillförs medel för Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, webbplatserna Tema modersmål och Utbildningsinfo.se med hänsyn till att dessa verksamheter inte kan ses som tillfälliga projekt utan är långsiktiga till sin karaktär. - Att tillfälliga medel tillförs myndigheten 2012 för kostnader som avser anpassningar i statistiken med anledning av reformeringen. - Att det beaktas att vissa kostnader för legitimation av lärare kan uppstå från 2012 som inte kan täckas av avgifter. - Att Skolverket kompenseras för it-relaterade kostnader (utveckling, drift och support) som följer av att myndigheten får uppdrag som innebär ökade it-kostnader för Skolverket. - Att Skolverket under 2011 får använda anslagssparandet som överstiger 3 procent för oförutsedda flyttkostnader. Anslag 1:5 För det fall att myndigheten får erhålla del av anslagssparandet ser myndigheten flera användningsområden: - Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, it i skolan, sektorsansvaret för handikappolitiken, judiska studier, Skolverkets upplysningstjänst, Utbildningsinfo.se samt utvecklingsinsatser som avser nyanlända och elevhälsa, liksom insatser med anledning av de senaste PISA-resultaten. Låneramen Skolverket hemställer om att myndighetens låneram uppgår till 43 mnkr år 2012.

4 (18) 2 Förvaltningsanslaget 2.1 Myndighetens långsiktiga finansiering Liksom i tidigare budgetunderlag vill Skolverket lyfta fram behovet av en genomgripande diskussion om myndighetens långsiktiga finansiering. De synpunkter som fördes fram då är fortfarande relevanta och angelägna, vi vill därför redovisa dem även i detta budgetunderlag. Skolan genomgår en omfattande reformering. Skolverkets verksamhet påverkas bl.a. genom att det blir en permanent höjd ambitionsnivå när det gäller styrningen av skolan. Skolverket kommer därför att ha en betydligt mer omfattande verksamhet när det gäller t.ex. styrdokument (inkl. allmänna råd), nationella prov och stödmaterial än tidigare. Skolverkets förvaltningsanslag förstärktes 2008 med 28 mnkr för framför allt arbetet med nationella prov, men detta motsvarar bara till en del de kostnadsökningar som den höjda ambitionsnivån innebär för Skolverket. Skolverkets förvaltningsåtagande ökar också som en följd av andra regeringsuppdrag som myndigheten har eller har haft. Även om särskilda resurser tillförs under uppdragstiden tillkommer i flera fall merkostnader för uppföljning, information och stöd även efter att uppdraget rapporterats till regeringen. I samband med flera regeringsuppdrag utvecklar Skolverket it-baserade lösningar, som genererar kostnader på förvaltningsanslaget (se vidare avsnitt 2.2). Ett ytterligare exempel på hur vårt åtagande ökat är att genom olika regeringsuppdrag har målgruppen för Skolverkets information vidgats till att även omfatta föräldrar och elever. Detta ställer ökade krav på informationens utformning, innehåll och omfattning. Ovan beskrivna förändringar leder till långsiktigt ökade kostnader för myndigheten som inte har åtföljts av ett ökat förvaltningsanslag. Konsekvensen av detta är att myndighetens utrymme för egeninitierade insatser krymper för varje år. Detta medför att myndigheten har mycket begränsade möjligheter att agera på signaler om behov av mer kunskap (utvärderingar) eller signaler om att huvudmän/skolor och förskolor behöver stöd för genomförande och utveckling av verksamheten (allmänna råd, stödmaterial, utvecklingsinsatser etc.). 2.2 Konsekvenser av att regeringsuppdrag förutsätter it-stöd Skolverket har under senare år fått allt fler regeringsuppdrag som förutsätter någon form av it-stöd. Detta har fått vissa konsekvenser för Skolverket. Den ena är att Skolverkets kostnader för it-verksamheten har ökat, den andra är att utrymme inte har funnits för att modernisera Skolverkets it-verksamhet. Ökade kostnader När myndigheten får uppdrag som förutsätter it-stöd uppstår kostnader dels i form av utvecklingskostnader, dels i form av långsiktiga kostnader för drift och förvalt-

5 (18) ning. Eftersom it-utveckling finansieras via låneramen blir kostnaden för myndigheten fleråriga avskrivningskostnader. Skolverket vill uppmärksamma att myndighetens kostnader för utveckling, drift och underhåll av it-system har ökat som en följd av olika regeringsuppdrag som myndigheten har fått. År 2007 hade Skolverket avskrivningskostnader på 6,7 mnkr. Detta motsvarade ca 1,9 procent av Skolverkets förvaltningsanslag. År 2010 var avskrivningskostnaden 12 mnkr vilket motsvarade ca 3,9 procent av förvaltningsanslaget. Beräknad avskrivningskostnad för 2011 är 14 mnkr vilket motsvarar 4,4 procent. Konsekvensen av att avskrivningskostnaderna, liksom kostnaderna för drift och underhåll, ökar är att utrymmet för egeninitierade insatser minskar. I avsnitt 2:1 argumenterar myndigheten för att myndighetens förvaltningsanslag inte har justerats med anledning av bl.a. ökade it-kostnader. När det gäller nya uppdrag är det enligt Skolverket angeläget att förvaltningsanslaget förstärks med motsvarande avskrivningskostnader när myndigheten får nya uppdrag som kräver itutveckling och därmed utökad låneram, alternativt att regeringen beslutar om avsteg från kapitalförsörjningsförordningen om myndigheten tillförs särskilda medel för ett uppdrag. Det är också angeläget att förvaltningsanslaget förstärks på längre sikt motsvarande de långsiktiga kostnader som följer av att it-system kräver förvaltning, drift och support. Modernisering av Skolverkets verksamhet Skolverket har under de senaste åren önskat och fått en ökad låneram. Det utökade utrymmet har framför allt använts för utveckling av it-system som varit nödvändiga för att hantera olika regeringsuppdrag. Detta har inneburit att Skolverket inte kunnat prioritera en modernisering och utveckling av myndighetens verksamhet som är nödvändig ur bl.a. effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt. Att utveckla och modernisera processer och system är också viktigt mot bakgrund av att Skolverket får fler förvaltnings och ärendehandläggande uppgifter. Nedan följer några exempel på it-utvecklingsområden som myndigheten inte har kunnat genomföra. Den officiella statistiken är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Detta medför att stora krav ställs på såväl statistikens innehåll som användarvänligheten. För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik om alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, kommungrupp, skola). Detta utgör ett investeringsbehov på ca 10 mnkr över 3 år. Idag kan Skolverket inte hantera statsbidrag på ett administativt effektivt sätt. För att öka effektivitet och rättssäkerhet behöver det finnas en databas där alla statsbidrag kan hanteras och som också kan kopplas till andra funktioner som t.ex. diarieföring. En sådan databas skulle i hög grad underlätta uppföljning och utvärdering av statsbidrag samt ge ökad tillförlitlighet och minskad sårbarhet. Databaser behövs också för bl.a. publikationer, skolregistret, rektorsprogrammet, internationella studier och svensk utlandsundervisning.

6 (18) Vidare behöver Skolverket effektivisera olika ärendeprocesser genom att använda elektroniska ärende- och dokumenthanteringssystem. För att kunna hantera den stora omfattningen av ärenden kopplat till lärarlegitimationshanteringen kommer Skolverket att införa ett elektroniskt dokumenthanteringssystem. Men resurser saknas för att utnyttja detta system till övrig verksamhet. Speciellt för ärendetunga processer är det önskvärt att kunna använda ett elektronisk ärende- och dokumenthanteringssystem. Återigen är statsbidragshanteringen ett exempel, där ett elektronisk ärende- och dokumenthanteringssystem möjliggör en effektivisering av Skolverkets hantering och administration av statsbidrag. Myndigheten har idag inga möjligheter att prioritera detta. För att möjliggöra en nödvändig modernisering och utveckling av vår verksamhet skulle Skolverket behöva utveckla diverse it-system samt göra ersättningsinvesteringar i viss hårdvara. Även detta vill Skolverket framhålla som argument för varför det är viktigt att myndigheten erhåller finansiering för nya regeringsuppdrag som innebär it-investeringar. 2.3 Planeringsförutsättningar Skolverket vill också framhålla de svårigheter som uppstår när vi får regeringsuppdrag som beslutas sent på året och nya medel tillförs. Skolverkets erfarenhet är att det ibland är svårt att innan årsskiftet hinna genomföra insatser som motsvarar tilldelade medel. För att kunna genomföra uppdrag som ges sent under året på ett för avnämarna och Skolverket bra sätt är det angeläget att myndigheten samtidigt ges besked om att ett eventuellt anslagssparande får användas nästkommande år för den aktuella insatsen. 2.4 Rådet för dansarutbildning Yrkesdansarutredningens beräkningar Yrkesdansarutredningen beräknade att ett centralt kansli behövdes till den organisation man föreslagit för att främst sköta information och ekonomisk förvaltning och bestå av fyra tjänster (ekonom, informatör, handläggare och assistent). För detta kansli beräknades kostnaden till 3,5 miljoner kronor (2009). Utredningen utgick från att kostnaderna för organisation och genomförande av färdighetsproven skulle åvila skolorna. Regeringens uppdrag till Skolverket och Rådet för dansarutbildning De uppgifter rådet givits av regeringen innebär delvis motsvarande uppgifter men även hela det praktiska arbetet med ansökan, uppdansning, urval och antagning av 350-450 elever per år som ett flertal personal vid tre olika skolor tidigare tagit hand om ska nu övertas av och skötas av tjänstemän hos Skolverket. Personalen som arbetar för rådet kommer även att behöva vara på plats där färdighetsprov ska bedrivas för att åt rådet kunna bevaka och delta i hanteringen av uppdansningsproceduren.

7 (18) De uppgifter som lagts på Rådet för dansarutbildning och som beskrivits ovan, är uppgifter som inte skulle hanteras på det av Yrkesdansarutredningens föreslagna kansliet eller kostnadsmässigt belasta det. Kostnader för jurymedlemmarnas arvoden och resor, kostnader för administration, organisation och genomförandet av ansökan, uppdansning, urval och antagning är sådant som Yrkesdansarutredningen förutsatte skulle hanteras av utbildningarna som tidigare och kostnadsmässigt belasta dem. Det ansvar regeringen givit rådet kräver ytterligare finansiering. Skolverkets stöd till rådet Skolverket beräknas som ett minimum permanent behöva avsätta 1,0 föredragande och handläggare, 1,0 handläggare/informationsansvarig samt 1,0 administratör/assistent för de löpande uppgifter som finns runt rådet och dansarutbildningen, inklusive telefon- och skriftlig kommunikation med föräldrar, skolor och kontakterna med dansprofessionen. Under perioden februari - juni kommer tillfälliga personalbehov att uppstå för att hantera ansökningsförfarandet, uppdansningsförfarandet, juryarbetet på plats samt antagningsförfarandet och arkiveringen av antagningsomgångens beslut och ärenden. Därutöver kommer Skolverkets idag befintliga personal att behöva tas i anspråk för olika uppgifter.

8 (18) Kostnadsberäkningar helår (mars-dec 2011 inom parantes) Rådet för dansarutbildning Arvoden till ordföranden (år 1) 70 000 (70 000) Arvoden till 8 ledamöter x 1 500:- x 7 möten per år 84 000 (72 000) Rese- och logikostnader 160 000 (130 000) Utvecklings- och uppföljningsinsatser 300 000 (175 000) Informationsinsatser 150 000 (100 000) Arvoden 5 juryledamöter x 25 dagar x 8 tim x 250:-/tim + soc.avg. 375 000 (375 000) Rese- och logikostnader juryn 210 000 (210 000) Lokalkostnader, personalkostnader och övriga organisatoriska kostnader för förberedelser och genomförandet av uppdansningsprocessen under 22 dagar fördelade på orterna Stockholm, Göteborg och Piteå, ca 10 000:-/dag. 220 000 (220 000) Stöd till rådet 1 föredragande/handläggare 930 000 (775 000) 1 handläggare 700 000 (585 000) 1 administratör/assistent 470 000 (390 000) Tillfälliga insatser administratörer/assistenter febr-juni 300 000 (180 000) Resor, möten, kompetensutveckling 200 000 (90 000) Totalt per år: 4 169 000 Beräknat resterande 2011 (mars-dec) (3 372 000) Skolverket har alltså under 2011 kostnader motsvarande ca 3,4 mnkr för arbetet med dansarutbildningen. I detta ingår inte OH-kostnader såsom lokaler, itutrustning, resurser för juridiska frågor etc. För 2011 har regeringen avsatt 3 mnkr för dessa uppgifter. Regeringen har aviserat att Skolverkets förvaltningsunderlag ska förstärkas med 2 mnkr från 2012. Detta motsvarar inte Skolverkets kostnader och verket hemställer därför om att myndigheten permanent tillförs ytterligare 2,2 mnkr för de direkta kostnaderna som Skolverket har för denna nya uppgift, samt ytterligare ca 0,5 mnkr för de OH-kostnader som uppdraget genererar.

9 (18) 2.5 Kostnader för nationella prov Att utveckla och konstruera ett nationellt prov är ett omfattande arbete som tar 1,5-2 år vid nykonstruktion. Att ta fram ett nationellt prov i ett nytt ämne eller en ny kurs kostar mer än att fortsätta utvecklingen av prov i befintliga provämnen. Skolverket har i samband med de stora skolreformerna i uppdrag att dels förändra och anpassa prov och bedömningsstöd till de nya kurs- och ämnesplanerna och deras kunskapskrav, dels utveckla nya prov för grundskolan och för alternativa kurser i gymnasieskolan. För gymnasieskolans kursprov i matematik måste i praktiken ett nytt prov utvecklas för varje alternativ kurs. I ämnena svenska och svenska som andraspråk skiljer sig ämnesplanerna så mycket från varandra att olika provdelar för respektive ämne måste utvecklas. Att utveckla ämnesprov i nya ämnen i grundskolan kostar mer än att göra det i ämnen där prov redan förekommer. De institutioner vid lärosäten som Skolverket samarbetar med för provutveckling kräver täckning för lönekostnads- och prisökningar och för stigande overheadkostnader. Dessa kostnadsökningar gäller alla delar av prov- och bedömningssystemet. Idag uppgår därför Skolverkets kostnader för att utveckla ett nytt prov till 2,2 2,5 mnkr det första året. Därefter är kostnaden per prov 2 2,2 mnkr per år. Kostnadsutvecklingen, som således förklaras av de ökade krav som skolreformerna innebär för provprogrammet och av lärosätenas kostnadsökningar, överstiger förvaltningsanslagets pris- och lönekompensation sedan 2007, då medel för nationella prov (50 mnkr) tillfördes myndighetsanslaget från ett tidigare sakanslag. Sammantaget innebär detta att Skolverkets myndighetsanslag bör tillföras medel för att kunna finansiera det nationella provsystemet med den omfattning och kvalitet som krävs i det reformerade skolsystemet. Om det i grundskolan ska finnas 2 nationella prov i årskurs 3 och 10 prov i vardera årskurs 6 och 9 beräknas kostnadsökningen till 27 mnkr. För gymnasieskolans del är kostnadsökningen 18 mnkr. Vidare innebär uppdraget om sfi-prov en kostnadsökning om 2 mnkr. Skolverkets myndighetsanslag bör därför tillföras 47 mnkr. Vissa medel har regeringen redan avsatt, men de täcker inte beräknad kostnad. Det är viktigt att notera att huvuddelen av ökningen av medlen går till de universitet och högskolor som Skolverket anlitar. Även om Skolverket strävar efter att göra kostnadseffektiva avtal med lärosätena så ligger lärosätenas kostnadsutveckling utanför myndighetens påverkansmöjligheter. Skolverket har även i uppdrag att, vid sidan av de nationella proven, kontinuerligt bedöma behov av och utveckla bedömningsmaterial inom provbanker och diagnostiska material. Skolverket anser att det är mycket viktigt att stödja lärares arbete med formativa kunskapsbedömningar. Forskning visar att en hög kvalitet i lärarnas fortlöpande bedömningsarbete starkt kan bidra till förbättrade kunskapsresultat för eleverna. God professionell kunskapsbedömning bidrar även till en likvärdig och

10 (18) rättvis betygsättning. Även utvecklingen av dessa nya material innebär ökade kostnader och har idag, på grund av kostnadsökningar inom provprogrammet, ett mycket begränsat utrymme i Skolverkets budget. Skolverket anser att det i samband med skolreformerna vore befogat med en satsning på stöd till lärares kunskapsbedömning. Kostnaderna för en sådan satsning kan bedömas i anslutning till ett eventuellt regeringsuppdrag. 2.6 Långsiktig verksamhet som bör finansieras via förvaltningsanslaget Det finns några verksamheter som enligt Skolverket kan ses som långsiktiga och därför bör finansieras via förvaltningsanslaget. Skolverket har regeringens uppdrag att driva Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Då uppdraget till centrumet inte är projektbetonat bör det finansieras via förvaltningsanslaget. Verksamheten har tidigare erhållit särskilda medel, men är nu beroende av att det finns utrymme att prioritera denna verksamhet inom förvaltningsanslaget. En rimlig ambitionsnivå är enligt Skolverket 2 mnkr per år, vilket bör tillföras förvaltningsanslaget. Skolverket har under flera år haft i uppdrag att utveckla och tillhandahålla webbresursen Tema modersmål, en webbplats för modersmålslärare med material och texter på ett 40-tal språk. Webbplatsen är unik i världen och ett uppskattat stöd till modersmålslärare som ofta saknar kollegor inom sitt språk lokalt. Att driva webbplatsen är förenat med särskilda kostnader eftersom Skolverket anlitar modersmålslärare för publicering av texter på de olika språken. Även när det gäller Tema modersmål menar Skolverket att verksamheten bör finansieras via förvaltningsanslaget istället för som idag via 1.5.3. Enbart för förvaltning behöver myndigheten 2 mnkr per år. Utvecklingsarbete kräver ytterligare resurser. Av samma skäl bör också Utbildningsinfo.se i sin helhet finansieras via anslag 1:1. Idag finansierar myndigheten lönemedel på förvaltningsanslaget medan expenser finansieras via anslag 1:5. Hur mycket medel som bör avsättas beror på vilken ambition staten ska ha när det gäller att ge t.ex. elever och föräldrar information och stöd inför olika studieval. 2.7 Insatser som följer av förskolans, skolans och vuxenutbildningens reformering Den omfattande reformeringen av det svenska utbildningsväsendet medför att den nationella uppföljningen behöver anpassas. Under några år kommer det dessutom att finnas behov av en parallell uppföljning medan det nuvarande systemet fasas ut och det nya träder i kraft. För att förändra det befintliga tabellverket i enlighet med reformerna bedömer Skolverket att en förstärkning med ca 4 mnkr behövs under 2012. I denna kostnad ingår inte någon ytterligare utökning av uppföljningssystemet, dvs. statistik över betyg i årskurs 6 och fler nationella prov ingår ej.

11 (18) Reformerna behöver följas upp och utvärderas såväl när det gäller implementering som reformernas effekter. Skolverket vill initiera en diskussion med Utbildningsdepartementet om utvärdering av reformerna och Skolverkets ansvar för detta. Det är för tidigt att nu ange om denna diskussion kan resultera i ökade kostnader för Skolverket. Skolverket har initierat ett förberedande arbete med kompletterande kunskapsmätningar av ämnen som inte täcks in av de internationella studierna. Detta kan också ses som en konsekvens av skolans reformering. Skolverket menar att det finns ett behov av att efter en reformering av den omfattning som skett följa upp de ämnesområden som inte har belysts sedan NU03. En första omgång av en sådan nationell kunskapsbedömning förutsätter en finansiering motsvarande ca 3 mnkr. 3 Kostnader för legitimation av lärare och förskollärare Skolverket har under 2011 erhållit medel för handläggning av ärenden om lärarlegitimation. Dessa är tänkta att täcka Skolverkets kostnader för att legitimera befintliga lärare. Skolverket har alltså medel för att hantera ansökningar som inkommer under 2011. Skolverket kommer dock inte att kunna styra över när en ansökan om legitimation kommer in till verket eftersom läraren eller förskolläraren ansöker om legitimation på eget initiativ. De lärare och förskollärare som före den 1 juli 2011 har ingått avtal om anställning som lärare och förskollärare kan enligt övergångsbestämmelser bedriva undervisning utan legitimation fram till och med utgången av juni 2015. Ansökningar om legitimation från redan verksamma lärare kan alltså komma till Skolverket under flera år framöver. Detta kommer att påverka Skolverkets budget för 2012 och kommande år. Enligt 4 kap. 11 i förslaget till förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare m.m. får Skolverket ta ut en avgift för ansökan om legitimation, komplettering av legitimation och utnämning till lektor. Detta gäller dock inte redan verksamma lärare. Skolverket kan alltså inte ta ut en avgift för redan verksamma lärare eller förskollärare som ansöker om legitimation. Intentionen är dock att myndigheten ska ha full kostnadstäckning för arbetet med uppdraget om legitimation. Det är dock varken rimligt eller i enlighet med intentionerna att sätta en avgift för nyutbildade lärare som är av en sådan storleksordning att avgiften även täcker kostnaden för handläggning av ansökningar från redan verksamma lärare. Myndigheten bör därför tillföras medel under 2012 och några år framåt för handläggningen av sådana legitimationsärenden som Skolverket inte kan ta ut en avgift för. Det är svårt att i dagsläget uppskatta kostnaderna för det eftersom vi ännu inte vet hur lärare kommer att agera, dvs. när de avser ansöka om legitimation.

12 (18) 4 Användande av anslagssparande Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa den planerade användningen av anslagssparandet om detta uppgår till mer än 3 procent av anslaget. 4.1 Anslagssparande på anslag 1:1 Skolverket kommer att flytta till nya lokaler i oktober 2011. Flytten görs bl.a. för att Skolverkets verksamhet ska kunna samlas till ett ställe - idag har vi kontor på två adresser. Myndigheten kommer inte att få ökade hyreskostnader och kostnaderna hålls nere genom att fler medarbetare kommer att sitta i kontorslandskap än idag. Däremot kostar själva flytten. Vi utgår från en begränsad budget, vilket innebär att vi har en mycket liten marginal för oförutsedda utgifter. Det är för Skolverket angeläget att ha en buffert för oförutsedda flyttkostnader och vi hemställer därför om att få utnyttja hela anslagssparandet på anslag 1:1. 4.2 Anslagssparande på anslag 1:5 För det fall att myndigheten skulle kunna erhålla del av anslagssparandet ser myndigheten flera användningsområden. Skolverket har två regeringsuppdrag där vi tidigare erhållit medel, men som vi nu förväntas finansiera genom förvaltningsanslaget; Nationellt centrum för språk-, läsoch skrivutveckling och uppdraget om it i skolan. Myndigheten har omfördelat vissa medel från egeninitierad verksamhet för att ge utrymme för dessa uppdrag, men med en förstärkning kan ambitionsnivån öka. Det är i dagsläget oklart för oss vilket uppdrag myndigheten får kopplat till sektorsansvaret för handikappolitiken. Regeringens avsikt är att arbetet ska genomföras inom ram, men utrymmet för Skolverket att genomföra egeninitierade insatser är mycket begränsat. Anslagssparande kan också användas för insatser kopplade till sektorsansvaret. Medel kan också avsättas för det kommande uppdraget om judiska studier. Andra områden som Skolverket ser som angelägna att prioritera är nyanlända elever, elevhälsa och insatser med anledning av de senaste PISA-resultaten. Skolverket har endast kunnat göra marginella eller inga satsningar på dessa områden. Vidare är det ett hårt tryck på Skolverkets upplysningstjänst, bl.a. som en följd av de stora förändringar som sektorn genomgår. Resursförstärkning skulle kunna användas för att anställa mer personal och därmed korta köerna. Utbildningsinfo.se ger värdefull information till såväl studie- och yrkesvägledare som elever och föräldrar inför olika studieval. Med hänsyn till de stora förändringarna i framför allt gymnasieskolan är det angeläget att Skolverket når ut med information till elever och föräldrar (studie- och yrkesvägledare använder redan webbplatsen). För detta krävs aktiv marknadsföring, vilket Skolverket inte har kunnat prioritera.

13 (18) 5 Verkets åtgärder för att minska kostnaderna Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter som lämnar förslag som leder till ökade kostnader redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. En stor del av Skolverkets verksamhet är intecknat av regeringsuppdrag, med en hög grad av styrning. Det är därför svårt för myndigheten att omprioritera inom befintlig verksamhet för att skapa utrymme för nya uppdrag och insatser. I förra budgetunderlaget redovisade Skolverket att myndigheten utrett myndighetens administrativa verksamhet samt it-verksamhet i syfte att identifiera möjliga effektiviseringar och kostnadsminskningar. Under 2010 genomfördes flera olika insatser för att effektivisera och förbättra it-verksamheten. Samtidigt som insatser gjorts som minskar kostnaderna har det dock tillkommit andra insatser som medfört ökade kostnader. Flera av dessa insatser kan kopplas till kraven på myndigheten utifrån förordning om intern styrning och kontroll och andra författningsstyrda krav kring bl.a. informationssäkerhet. Som tidigare nämnts har också it-relaterade kostnader som följer av olika regeringsuppdrag ökat. Sammantaget har det därför inte varit möjligt att genomföra några kostnadsbesparingar inom it-området. Vissa av Skolverkets förslag kan till del finansieras via omföring av medel från sakanslag till förvaltningsanslag.

14 (18) 6 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 6.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr) Beräknade belopp för åren 2012-2014 är baserade på inlagda uppgifter i Hermes. Anslagsbenämning 2010 utfall 2011 prognos 2012 2013 2014 Anslagsposter som disponeras för 2011 7 951 319 8 351 857 6 628 925 6 418 721 5 946 933 Utgiftsområde 16 1:1 Statens skolverk 312 398 325 197 319 128 323 769 330 660 1:1.1 Statens skolverk 312 398 325 197 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (2010: Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg) 743 425 758 400 1 141 077 1 298 822 938 619 1:5.2 Internationella studier 15 000 1:5.3 Till Statens skolverks disposition 369 281 411 000 1:5.4 Bidrag till vissa organisationer 16 239 46 500 1:5.9 Fördelas efter beslut av regeringen 1 357 905 285 900 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet (2010: Särskilda insatser på utbildningsområdet) 196 957 212 465 218 959 222 465 226 519 1:6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder 196 957 212 465 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m m (2010: Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.) 3 657 971 3 662 029 3 660 000 3 660 000 3 660 000 1:7.1 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3 657 971 3 662 029 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. (2010: Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola) 119 040 154 721 154 396 156 834 159 705 1:8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar 20 583 24 396 1:8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m m 98 457 130 325 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 95 589 102 591 101 703 103 161 105 301 1:9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet 94 283 100 941 1:9.2 Utvecklingsarbete 1 306 1 650 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 840 628 1 084 005 330 000 285 000 135 000 1:10.1 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 626 726 878 005 1 Totalt disponibelt belopp: 535 540 tkr. Prognos 2011 grundar sig på hittills givna uppdrag.

15 (18) 1:10.2 Fortbildning av förskolepersonal 213 902 206 000 1:11 Förstärkning av basfärdigheter 497 046 400 000 250 000 0 0 1:11.1 Förstärkning av basfärdigheter 497 046 400 000 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 365 490 1 522 449 353 662 368 670 391 129 1:15.1 Statsbidrag till kompletterande utbildningar 50 000 1:15.2 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar 9 128 9 458 1:15.3 Särskilt verksamhetsstöd till SISU Idrottsutbildarna 149 485 154 837 1:15.6 Statsbidrag till förarutbildningar 49 468 58 533 1:15.8 Statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux 1 155 300 1 246 431 1:15.13 Statsbidragshantering yrkesvux 2 109 3 190 25:2 (2008) Myndigheten för skolutveckling 0 0 0 0 0 25:2.3 Myndigheten för skolutveckling del till Skolverket 0 Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder 1 920 100 000 0 0 0 1:1.7 Sfi-bonus (2010: Försöksverksamhet med sfibonus) 1 920 100 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 31 000 0 0 0 0 3:1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till Skolverket 31 000 Utgiftsområde 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 89 855 0 0 0 0 1:3.5 Utbildningar inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden 89 855 Avgiftsinkomster som disponeras 3 35 406 33 000 40 000 41 000 41 000 Övriga inkomster som disponeras 4 236 250 250 250 250 Summa disponibla medel 7 986 961 8 385 107 6 669 175 6 459 971 5 988 183 3 Försäljning av publikationer; trycksaker och nationella prov. Beräkning är gjord med förutsättning att avgifterna för nationella prov är desamma som idag. Fr.o.m. 1 juli 2012 ska Skolverket ta ut avgifter för utfärdande av lärarlegitimation. Avgifter för lärarlegitimation ingår ej i tabellen. 4 Övriga inkomster består framför allt av räntor

16 (18) 6.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar (tkr) Investeringarna i anläggningstillgångar under perioden 2012-2014 avser främst utveckling av egna it-system. Anslagsbenämning 2011 prognos 2012 förslag 2013 2014 IB lån i RGK 36 400 46 000 43 000 41 000 Beräknad nyupplåning 23 600 12 000 14 000 15 000 varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar 5 100 8 400 9 700 12 200 Beräknad amortering 14 000 15 000 16 000 16 000 UB lån i RGK 46 000 43 000 41 000 40 000 Beslutad/föreslagen låneram 46 000 43 000 41 000 41 000 Beräknad ränteutgift 493 575 540 521 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,27 1,27 1,27 1,27 Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 16 anslag 1:1 ap 1 1:1 ap 1 1:1 ap 1 1:1 ap 1 6.3 It-investeringsbehov i anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar under perioden 2012-2014 avser både investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar. Investeringsbehovet avser bl.a.: - Ersättningsinvesteringar i hårdvara (servrar, datakommunikationsutrustning, datalagringsutrustning etc.). - Det ökade antalet it-system och de växande informationsmängderna som ska lagras och hanteras innebär behov av ytterligare utrustning som i sin tur kräver programvarulicenser. - En sammanhållen publiceringsdatabas. Skolverkets uppföljningssystem är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Detta medför att det ställs stora krav på såväl statistikens innehåll som användarvänligheten. För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik om alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, kommungrupp, skola). - Ny publikationsdatabas, liksom databaser för bl.a. statsbidrag, skolregistret svensk utlandsundervisning.

17 (18) 6.4 Räntekonto med kredit Krediten på räntekontot ska täcka den differens som kan uppstå på grund av ojämnt betalningsflöde i förhållande till att medel tillförs räntekontot den 25:e i varje månad. Statens skolverk föreslår en oförändrad nivå på tio procent av tilldelade medel under berört anslag. Föreslagen kredit 2012 2013 2014 Summa anslag 31 913 32 377 33 066 1:1 Statens skolverk 31 913 32 377 33 066 1:1.1 Statens skolverk 31 913 32 377 33 066 6.5 Anslagskredit på ramanslag Skolverket hemställer om att få använda nedanstående anslagskredit under åren 2012-2014. Anslag 2012 2013 2014 1:1 Statens skolverk 9 574 9 713 9 920 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 34 232 38 965 28 159 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 6 569 6 674 6 795 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolområdet m.m. 4 632 4 705 4 791 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 3 051 3 095 3 159 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 9 900 8 550 4 050 6.6 Bemyndiganden Skolverket hemställer om att få utnyttja befogenheter att utföra nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap 2, 1:5 ap 3 och 1:10 ap 1 under åren 2012-2014.

18 (18) 1:5.Internationella studier 2010 utfall 2011 prognos 2012 2013 2014 Ingående åtaganden - - 15 000 15 000 15 000 + Nya åtaganden - 15 000 15 000 15 000 15 000 - Infriade åtaganden - - 15 000 15 000 15 000 Utestående åtaganden vid årets slut - 15 000 15 000 15 000 15 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam - 15 000 15 000 15 000 15 000 Bemyndigandet avseende anslag 1:5 ap 2 avser de ingångna avtal som Skolverket ingår för att delta i internationella studier de närmsta åren. 1:5.3 Utvecklingsarbete och kompetensutveckling m.m. 2010 utfall 2011 prognos 2012 2013 2014 Ingående åtaganden 140 000 125 000 172 800 175 800 165 600 + Nya åtaganden 79 200 90 400 72 000 72 000 72 000 - Infriade åtaganden 94 200 42 600 69 000 82 200 75 000 Utestående åtaganden vid årets slut 125 000 172 800 175 800 165 600 162 600 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 125 000 175 000 180 000 170 000 165 000 Beräkningen av utestående åtaganden/föreslagen har korrigerats i förhållande till föregående års budgetunderlag. 1:10. Fortbildning av lärare och förskolepersonal 2010 utfall 2011 prognos 2012 2013 2014 Ingående åtaganden 1 048 000 498 800 200 000 285 000 135 000 + Nya åtaganden 498 800 200 000 285 000 135 000 - Infriade och ej utnyttjade åtaganden 1048 000 498 800 200 000 285 000 135 000 Utestående åtaganden vid årets slut 498 800 200 000 285 000 135 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 500 000 200 000 1:10.2 Fortbildning av förskolepersonal 2010 utfall 2011 prognos 2012 2013 2014 Ingående åtaganden 0 113 600* + Nya åtaganden 113 600* - Infriade åtaganden 0 113 600* Utestående åtaganden vid årets slut 113 600* Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 100 000 * I årsredovisningen lämnas uppgiften 107 000. Skolverket kommer inom kort lämna in en komplettering med reviderade uppgifter. 6.7 Övrigt Slutligen vill Skolverket uppmärksamma att myndigheten behöver ett bemyndigande för rektorsprogrammet som sträcker sig längre än till 2015, annars måste vi stoppa antagningen av nya rektorer redan 2012.