Bakgrundsfakta Till Befolknings- och Välfärdsstatistik 2003:2 Översyn av HBS (HUT, HBU, Utgiftsbarometern) inför 2003 års undersökning Avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik
Sammanfattning Under våren 2001 togs ett beslut om att produktansvaret för HBS skulle flyttas från BV/KOM i Stockholm till BV/EV i Örebro från och med år 2003. Flytten av undersökningen beror främst på att man vill att det ska finnas en ämnesmässig koppling mellan inkomststatistiken och utgiftsstatistiken. HBS är en av SCB:s mest krävande undersökningar för uppgiftslämnarna. Detta medför att svarsfrekvensen ligger lägre än för vanliga intervju och enkätundersökningar. Under de senaste åren har svarsfrekvensen sjunkit till 50 procent. Under år 2002 gjorde undersökningen en paus. Detta ansågs nödvändigt dels för att personalen som ska arbeta med HBS på BV/EV måste lära sig hur undersökningen fungerar och dels för att försöka förändra undersökningen på ett sådant sätt att kvaliteten och användningen av undersökningen ökar. Finans- och socialdepartementet är oroade över den sjunkande svarsfrekvensen. Framtiden för HBS är enligt dem osäker om svarsfrekvensen minskar ytterligare. I samband med beslut om att BV/EV ska överta ansvaret för HBS bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen beslutade att översyn behövde göras över följande områden: 1. kartläggning av tidigare, nuvarande och framtida användningsområden 2. kartläggning av tidigare undersökningar och tester 3. besök och studier av HBS i andra länder 4. tester i försök att förbättra undersökningens kvalitet 5. estimering och databeredning av inkommet material. I denna rapport redovisas moment 1-4 i översynen. Översynen av HBS har medfört mycket och bred kunskap om hur undersökningen fungerar och hur den används. Översynen av HBS 2002 har resulterat i en ny datainsamlingsmetod för insamling år 2003 samt förändringar av innehåll i enighet med användarnas önskemål.
Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV HBS 1999-2001 7 1.1 Insamling av data 7 1.2 Urvalsdesign 9 2 VARIATIONER AV INSAMLINGSMETODER ÖVER ÅREN 10 3 PRODUKTANSVARET FLYTTAS 12 4 HUVUDANVÄNDARE 13 4.1 Regeringskansliet 13 4.1.1 Önskad framtida användning på regeringskansliet 13 4.2 Socialstyrelsen 13 4.2.1 Tidigare användning 14 4.2.2 Användning i framtiden 14 4.2.3 Önskad utformning för framtida användning 14 4.3 Konsumentverket 15 4.3.1 Nuvarande användning av HBS 15 4.3.2 Önskad utformning för framtida användning 15 4.4 Livsmedelsverket 16 4.4.1 Tidigare användning 16 4.4.2 Önskad utformning för framtida användning 16 4.5 Nationalräkenskaperna (NR) 17 4.5.1 Nuvarande användning av HBS 17 4.5.2 Önskad utformning för framtida användning 17 4.6 KPI (KonsumentPrisIndex) 17 4.6.1 Nuvarande användning av HBS 17 4.6.2 Önskad utformning för framtida användning 18 5 HBS I ANDRA LÄNDER 19 5.1 Nya Zeeland 19 5.2 Danmark 19 5.3 Finland 21
5.4 Norge 21 6 VÅRA EGNA ERFARENHETER 23 6.1 Debriefing 1 23 7 TESTER 25 7.1 Tester i den ordinarie undersökningen under det första kvartalet 2002 25 7.1.1 Ökad tid för kontakt 25 7.1.2 Uppföljning på ej anträffade i Stockholm och Göteborg 25 7.1.3 Två kassaböcker 26 7.2 Pilottestet 26 7.2.1 Bakgrund 27 7.2.2 Förslag till pilottest 27 7.2.3 Syfte med pilottestet 27 7.2.4 Enkäten/telefonintervjun 28 7.2.5 Ny kassabok (insamlingsmetod A och C) 29 7.2.6 Nytt informationsmaterial 33 7.2.7 Test före pilottest 33 7.2.8 Fråga sist 35 7.2.9 Tidtagning 36 7.2.10 Uppföljningsintervju 36 7.2.11 Debriefing 2 36 8 RESULTAT AV TESTERNA 37 8.1 Tester under den ordinarie undersökningen 1:a kvartalet 2002 37 8.1.1 En kassabok per bokföringsvecka 37 8.1.2 Extra kontaktvecka 37 8.1.3 Test med besök 37 8.2 Tester efter den ordinarie undersökningens slut 38 8.2.1 Svarsfrekvens 38 8.2.2 Primära variabler 39 8.2.3 Explorativ information 39 8.2.4 Uppföljningsintervjuer 41 9 SLUTSATSER 43 10 HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 45 10.1 Datainsamling 45 10.1.1 Informationsbrev 45 10.1.2 Kassabok 45
10.1.3 Telefonintervju 46 10.1.4 Varulistor 47 10.2 Urvalsdesign 47 10.3 Kvalitetsarbete under 2003 47 10.3.1 Datainsamling 47 10.3.2 Dataregistrering 48 10.3.3 Databeredning 48 10.3.4 Redovisning 48 10.4 Publicering 1999 2001 48 10.4.1 Nytt hushållsbegrepp 49 10.4.2 Enhetlig hushållsföreståndare 49 10.4.3 Förbrukningsvaror, kläder och skor 49 BILAGA 1, FÖRÄNDRINGAR 1975-2001 51 1 Test 1975, inför HBU 1978 51 2 Test 1976, inför HBU 1978 52 3 HBU 1978 53 3.1 Krisgruppsåtgärder för att minska bortfallet, 1978 55 4 HUT 1983, test inför HUT 1985 56 5 HUT 1985 58 5.1 Uppläggning av fältarbetet och arbetet med bortfall 58 6 HUT 1987, test inför HUT 1988 60 7 HUT 1988 61 8 HUT 1992 62 9 HBS 1995 62 9.1 Datortest 62 10 HUT 1996 63 11 HUT 1997 63 11.1 Kvittotest 63 12 HBS 1998, test inför HBS 1999 65 13 HBS 1999 2001 66 13.1 Test med videofilmer 1999 66 BILAGA 2, ÖVERSIKT AV FÖRÄNDRINGAR ÖVER TIDEN 67
BILAGA 3, DEBRIEFING 1 67 BILAGA 4, FOKUSGRUPP 67 BILAGA 5, UPPFÖLJNINGSINTERVJUER 67 BILAGA 6, DEBRIEFING 2 67 BILAGA 7, INSAMLINGSMATERIAL HBS 1999-2001 67 BILAGA 8, INSAMLINGSMATERINAL SOM ANVÄNDES I PILOTTESTET 2002 67 BILAGA 9, INSAMLINGSMATERIAL FÖR HUT 2003 67 BILAGA 10, PLAN FÖR EXPERIMENT INBÄDDAT I HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR 2002 67 BILAGA 11, ANALYS- OCH PRESENTATIONSPLAN HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR 2002 68 BILAGA 12, RESULTATSAMMANFATTNING FÖR EXPERIMENT INBÄDDAT I STATISTISK UNDERSÖKNING HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR 2002 68 REFERENSLISTA 69
1 Beskrivning av HBS 1999-2001 1 HBS är en undersökning som studerar hushållens konsumtionsförhållanden. Undersökningens syfte är främst att belysa konsumtionsstandarden hos olika grupper av hushåll. Det sker genom att visa skillnader mellan olika grupper av hushåll när det gäller konsumtionsutgifternas nivå och fördelning på olika varor och tjänster. Ett annat viktigt syfte är att ge information om storleken på den totala konsumtionen av varor och tjänster för användning inom Nationalräkenskaperna och justering av vikterna i Konsumtionsprisindex. Huvudanvändarna av HBS är: Regeringskansliet Socialstyrelsen Konsumentverket Livsmedelsverket Nationalräkenskaperna KPI 1.1 Insamling av data Uppgiftsinsamlingen består av fyra delar: Inledningsintervju I en inledande telefonintervju kartläggs hushållens sammansättning. Ett begränsat antal frågor ställs också om sysselsättning och boende. Bokföring Uppgifterna om hushållens utgifter insamlas främst genom att hushållen under två veckor för kassabok över samtliga hushållsmedlemmars utgifter. Varje vecka under undersökningsåret startar hushållen i ett delurval bokföringen. Urvalet har delats in i 52 delurval. Antalet bokförande hushåll ska således vara approximativt lika under alla årets veckor. Kassaboken är varugrupperad. Det innebär att det finns ett avsnitt för följande typer av varor: Livsmedel Förbrukningsvaror Restaurang, pub, kafé, gatukök Dags- /kvällstidningar Lotter, tips, V75, Lotto, Bingolotto m.m. Tobak och snus 1 Vissa moment kommer att ändras i undersökningen 2003, dessa förändringar beskrivs längre fram i rapporten.
Starköl, vin och sprit Lokalresor med kollektivtrafik Radio, TV och fritidsartiklar Tjänster, räkningar Kläder och skor Övrigt I de tre senaste undersökningarna har hushållen fått bokföra livsmedel i klumpsummor. Enkät Tillsammans med kassaboken får hushållen en enkät. Frågorna i enkäten avser större utgifter som man har relativt sällan: Kläder och skor (den senaste tvåmånadersperioden) Inrikesresor med eller utan övernattning och utlandsresor utan övernattning (den senaste tvåmånadersperioden) Utrikesresor (den senaste tolvmånadersperioden) Drivmedel för bil (den senaste tolvmånadersperioden) Försäkringar (den senaste tolvmånadersperioden) Avgifter (t.ex. barnomsorg, telefon, medlemsavgifter), fordonskatt och liknande (den senaste tolvmånadersperioden). Möbler (den senaste tolvmånadersperioden) Vitvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Kapitalvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Sålda möbler, vitvaror och kapitalvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Hushållsel och stadsgas i den ordinarie bostaden (den senaste tolvmånadersperioden) Ordinarie bostad (den senaste tolvmånadersperioden) Fritidsbostad (den senaste tolvmånadersperioden) Registerinsamling Via register insamlas inkomstuppgifter, uppgifter om fastighetsskatt, skattepliktiga förmåner och tomträttsavgäld för samtliga personer som medverkat i undersökningen. Intervjuarnas arbete Intervjuarbetet i HBS görs av en central telefongrupp i Örebro. Telefongruppen består av 6-8 intervjuare. Intervjuarna har 2-4 kontakter med varje hushåll. Den första kontakten sker vid inledningsintervjun. Den andra kontakten sker efter det att hushållet har fått kassabok och enkät hemskickad (skickas av intervjuaren efter inledningsintervjun). Denna kontakt kallas instruktionssamtal. Vid instruktions-
samtalet går intervjuaren igenom kassabok och enkät tillsammans med intervjupersonen. Intervjuarna gör sedan s.k. checksamtal efter behov. Vid checksamtalen tar intervjuaren reda på hur det går med bokföring och ifyllandet av enkäten och svarar på frågor om det är något intervjupersonen undrar över. Insamlingsmaterial för HBS 1999-2001 finns i bilaga 7. 1.2 Urvalsdesign Undersökningen ska i princip belysa konsumtionen för alla privata hushåll i Sverige. På grund av att det kan vara svårt för äldre personer att göra den bokföring som undersökningen kräver har man satt en övre åldersgräns. Urvalspersonerna är mellan 0 och 74 år. Urvalet som omfattar 3 000 personer dras som ett systematiskt urval ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Urvalet fördelas slumpmässigt i 52 lika stora delurval som motsvarar en startvecka för bokföringen. Det innebär att varje hushåll får en bestämd mätperiod.
2 Variationer av insamlingsmetoder över åren Både namn och insamlingssätt har varierat under åren. Undersökningen har kallats Hushållsbudgetundersökningen (HBU), Hushållens utgifter (HUT), Utgiftsbarometern och Hushållsbudgetstatistik (HBS). Fram till och med 1997 har intervjuarbetet utförts av fältintervjuare runt om i landet. Fältintervjuarna har främst utfört intervjuerna via besök. Kassabok I kassaboken är huvudprincipen att hushållet ska bokföra samtliga utgifter under bokföringsperioden. Detaljeringsgraden har varierat, bl.a. när det gäller livsmedel, mängd, inköpsställe och egenproducerade varor. Ibland har det varit detaljerad bokföring av livsmedel och ibland bokföring av livsmedel i klumpsummor. Bokföringsperioden har varierat mellan två och fyra veckor. Utgifter bakåt i tiden Förändringar har även skett i insamling av de nuvarande enkätfrågorna, d.v.s. utgifter som hushållen haft bakåt i tiden. Fram till 1985 ställdes de nuvarande enkätfrågor i en besöksintervju kallad årsintervjun. Intervjun gjordes det första kvartalet året efter undersökningsåret. Under 1985 ersattes den så kallade årsintervjun med en enkät. Övergången från besök till enkät för enkätfrågorna gjordes dels av ekonomiska skäl och dels för att man trodde att det skulle vara enklare för hushållen att i lugn och ro fylla i enkäten. Svarsfrekvensen sjönk med ca 7 procentenheter. Bakgrundsuppgifter Från 1988 användes besök (ibland telefon) för att samla in bakgrundsuppgifter och för att informera om undersökningen. Hushållen fick därefter fylla i de nuvarande enkätfrågorna i en enkät som fanns i slutet av kassaboken. Därmed fick hushållen både kassabok och enkät vid samma tillfälle. Ny insamlingsmetod 1999 Undersökningen avseende år 1997 avbröts på grund av att svarsfrekvensen sjönk och befarades bli knappt 50 procent. Under 1998 gjordes ett uppehåll för att försöka förbättra undersökningen. 1999 byttes åter insamlingsmetod. Inledningsintervjun samt information om undersökningen som tidigare gjorts vid ett besök gjordes nu via telefon. I samband med att undersökningen gjordes om lades intervjuarbetet över på en mindre grupp centrala intervjuare i Örebro. Intervjuargruppen bestod av 6-8 intervjuare. Anledningen till intervjuarbytet var att man ansåg att det var bättre att låta en mindre grupp intervjuare arbeta mer intensivt med undersökningen för att bibehålla kompetens och engagemang.
Både kassaboken och enkäten ändrades. Hushållen fick bokföra i två veckor och livsmedel behövde inte bokföras detaljerat. I samband med minskningen av antalet bokföringsveckor lades utökades enkäten med frågor om bl.a. kläd- och skoinköp de senaste två månaderna. År 1999, 2000 respektive 2001 blev svarsfrekvensen 53, 52 respektive 50 procent. Mellan 1996 och 1999 ökade andelen ej anträffade med totalt 4 procentenheter. I Stockholm ökade andelen ej anträffade med 7 procentenheter och i Göteborg och Malmö med nästan 5 procentenheter. HBS är en av SCB:s mest krävande undersökningar för uppgiftslämnarna. Därför kan vi inte förvänta oss lika hög svarsfrekvens som i andra undersökningar. Eftersom svarsfrekvensen sjunkit under åren har man gjort många tester och förändringar i HBS. I bilaga 1 beskrivs undersökningarna från 1978 till 2001 i detalj samt de tester som genomförts. I bilaga 2 finns en översiktstablå som visar hur underökningen förändrats under åren.
3 Produktansvaret flyttas Produktansvaret för HBS har flyttats från BV/KOM i Stockholm till BV/EV i Örebro från och med år 2003. Vid BV/EV finns HEK-undersökningen (Hushållens EKonomi). Ett skäl till flytten är att man vill utnyttja den ämnesmässiga kopplingen mellan inkomststatistiken och utgiftsstatistiken. En annan fördel är att ämnespersonal och intervjuare finns på samma ort. Under år 2002 gjordes ingen undersökningen. Det ansågs nödvändigt för att personalen på BV/EV skulle ha möjlighet att lära sig mer om undersökningen. Man ville också göra förändringar för att förbättra kvaliteten och öka användningen av undersökningen. Finans- och socialdepartementet är oroade över den sjunkande svarsfrekvensen. Framtiden för HBS är osäker om svarsfrekvensen minskar ytterligare. När beslutet att BV/EV skulle överta ansvaret för HBS hade fattats bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen bestod av: Katarina Hansson, BV/EV Leif Johansson, BV/EV Klas Lindström, BV/EV Agneta Sandqvist, BV/EV Stefan Svensson, BV/EV Sixten Lundström, BV/LEDN Birgit Henningsson, U/MET Susanne Swärd Jansson SCB/I Anita Olsson Malmberg BV/KOM Arbetsgruppen beslutade att göra en översyn som skulle innehålla följande delar: 1 kartläggning av tidigare, nuvarande och framtida användningsområden 2 kartläggning av tidigare undersökningar och tester 3 besök och studier av HBS i andra länder 4 tester i försök att förbättra undersökningens kvalitet 5 estimering och databeredning av inkommet material. I denna rapport redovisas moment 1-4 i översynen.
4 Huvudanvändare Användningen av HBS har minskat under 1990-talet. Det är mycket viktigt att användningen av HBS ökar. Därför började vi översynen med att kartlägga nuvarande användningsområden, tidigare användningsområden och se vilka nya användningsområden som skulle vara möjliga i framtiden. Kartläggningen innebar att vi vid ett eller flera tillfällen träffade respektive huvudanvändare. Utöver synpunkter på vad som behöver förändras i undersökningen för att förbättra användningen har vi fått mycket positiv respons och ökat engagemang från användarnas sida. Vi kommer i framtiden att ha kontinuerliga kontakter med samtliga användare. En bra relation med användarna ger en ökad förståelse för undersökningen. Nedan följer en sammanfattning av användarnas synpunkter. 4.1 Regeringskansliet Regeringskansliet har använt HBS i mycket begränsad omfattning. Men det finns önskemål om att använda HBS mer, främst på Finansdepartementet och Socialdepartementet. 4.1.1 Önskad framtida användning på regeringskansliet På Finansdepartementet vill man studera varugrupper med olika skattesatser. Man vill se om konsumtionen av en viss vara förändras när momssatsen ändras, t.ex. sänkning av bokmomsen. Det finns också ett stort intresse av att följa den gröna skatteväxlingen och simulera indirekt beskattning. Man vill skapa en simuleringsmodell för indirekt beskattning för att kunna mäta de fördelningspolitiska effekterna av förändringar i den indirekta beskattningen och budgeteffekten av sådana förändringar. I samband med beslutet att BV/EV skulle ta över ansvaret för HBS påbörjades ett arbete med att skapa en simuleringsmodell för indirekt beskattning. För att kunna få en så fullständig analys som möjligt kommer simuleringsmodellen att kopplas till den nuvarande mikrosimuleringsmodellen FASIT. Detta för att kunna visa de kombinerade effekterna av samtidiga förändringar i den direkta beskattningen, bidragssystemen och den indirekta beskattningen. 4.2 Socialstyrelsen Socialstyrelsen har inte kunnat använda HBS de senaste åren eftersom urvalen varit för små.
4.2.1 Tidigare användning Fram till 1997 har Socialstyrelsen använt HBS vid översynen av socialbidragsnormen. Vid översynen tittar man på sådana utgiftsposter som ingår i socialbidragsnormen. Utgiftsposterna jämförs sedan för låginkomsthushåll och hushåll med socialbidrag. Efter 1997 har denna översyn gjorts av Konsumentverket i beräkningen av Skäliga levnadskostnader (se vidare under Konsumentverket). Socialstyrelsen har även använt HBS för att titta på utgifter för hälso- och sjukvård samt färdtjänst. Nu hämtas de flesta av dessa uppgifter från HEK (undersökningen om Hushållens EKonomi). Vart tredje år ger Socialstyrelsen ut rapporten Social rapport. I rapporten har man använt HBS för att belysa utgiftssidan för utsatta grupper. För att kunna använda HBS till detta måste man ha minst 50 observationer i var och en av de utsatta grupperna (arbetslösa, invandrare, socialbidragstagare, personer som är långtidssjukskrina, ensamstående med barn). I de senaste årens undersökningar är antalet observationer i dessa grupper mindre än 50. 4.2.2 Användning i framtiden Det är inte så stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän vad gäller inkomst. Det är däremot större skillnad mellan gruppen arbetare/tjänstemän och dem som är utanför arbetsmarknaden. Socialstyrelsen vill därför göra jämförelser mellan olika inkomstklasser och hushållstyp. Socialstyrelsen vill kunna titta på konsumtion för: skuldsatta (en växande grupp. De får normalt ingen hjälp av de sociala myndigheterna när det gäller skulderna. De måste i så fall få skuldsanering) underhållsskyldiga (hur stora extra kostnader de har utöver underhåll för sina barn, t.ex. större lägenhet, mat, kläder, hobby) långtidssjukskrivna män och kvinnor sjuka invandrare (oftast syns inte denna grupp eftersom de får socialbidrag i stället för sjukersättning). 4.2.3 Önskad utformning för framtida användning För att öka Socialstyrelsens användning i framtiden önskas: ändring av hushållsindelningen. Nu redovisas endast barnfamiljer med barn upp till 17 år. Barnfamiljer med barn över 17 år redovisas i gruppen övriga hushåll tillsammans med hushåll med ytterligare vuxen. Det vore bra att ändra hushållsindelningen så att gruppen övriga hushåll minskar urvalsförstärkning vissa år för utsatta grupper (ensamstående med barn, arbetslösa, invandrare, långtidssjukskrivna etc.) detaljerad bokföring av livsmedel
möjlighet att skilja på läkemedel med och utan recept, samt möjlighet att få reda på inköpsställen för receptfria läkemedel, hälsokost och naturläkemedel större urval 4.3 Konsumentverket 4.3.1 Nuvarande användning av HBS Konsumentverket använder (statistik) resultat från undersökningen när de gör beräkningar av Skäliga levnadskostnader. Sådana beräkningar görs varje år och redovisas i en rapport. Man studerar sådana utgiftsposter som ingår i socialbidragsnormen och jämför utgiftsposterna för låginkomsthushåll och för hushåll med socialbidrag. Konsumentverket använder HBS för att fånga tendenser/förändringar som kan behöva specialstuderas. Ju mer detaljerad statistiken är, desto större är chanserna att också mindre förändringar fångas upp. Detta ökar möjligheterna att vidta åtgärder i ett tidigt skede. Konsumentverket arbetar med livsmedel främst utifrån hushållsekonomiska och miljömässiga aspekter. Man studerar förändringar av livsmedelskonsumtion och förändringarnas konsekvenser för hushållen. 4.3.2 Önskad utformning för framtida användning För att öka Konsumentverkets användning av publicerat material i framtiden önskas: redovisning av trebarnshushåll för sig redovisning av ensamstående uppdelat på kön, ålder (alternativt genomsnittsålder), med och utan barn. Eftersom det kan vara svårt att redovisa ensamstående män med barn föreslås redovisning av ensamstående kvinnor med barn och samtliga ensamstående med barn. redovisning av fritidsartiklar uppdelat på kön och ålder redovisning av ytterplagg för sig specificering av vad som är gåvor till personer utanför hushållet uppdelning av varugruppen förbrukningsvaror så att t.ex. hygienprodukter redovisas för sig. Utöver ovanstående önskemål om redovisning/publicering av undersökningen vill Konsumentverket att vi i kommande undersökningar samlar in information om: gåvor inom familjen och veckopeng till barn hur mycket ungdomar som jobbar och bor hemma hos sina föräldrar betalar till hushållet
konsumtion för ensamstående föräldrar som inte bor tillsammans med sina barn barns resor till och från föräldrar arbetsresor månadskort för kommunal transport fackavgifter i olika förbund. Konsumentverket önskar att detaljeringsgraden i livsmedelsstatistiken i stort återgår till den som rådde 1996. Utöver uppgifter om utgifter är kvantitetsuppgifter värdefulla. Kombinationen värde och volym ger en mycket bättre grund för att förklara vari skillnader mellan åren och mellan grupper består. Utöver dessa uppgifter vill Konsumentverket att hushållen noterar om inköpta produkter är miljömärkta/ekologiskt odlade. På konsumentverket är man också intresserade av att studera hur mycket färdigmat (förädlad mat, bekväm mat) hushållen konsumerar och hur konsumtionen av denna produktgrupp varierar mellan olika typer av hushåll. 4.4 Livsmedelsverket 4.4.1 Tidigare användning Livsmedelsverket har använt HBS till och från beroende på hur detaljerad redovisningen av livsmedel varit. Livsmedelsverket har varit delaktig i två undersökningar, 1989 och 1997. I dessa undersökningar har livsmedel och kvantiteter av livsmedel bokförts detaljerat. Dessutom fick en person i hushållet föra dagbok över allt han/hon åt under en vecka, en s.k. menydagbok. För mer information, se Livsmedelsverkets rapporter Hushållens livsmedelsinköp och kostvanor (1989) och Riksmaten 1997-98, Kostvanor och näringsintag i Sverige. 4.4.2 Önskad utformning för framtida användning För att öka Livsmedelsverkets användning i framtiden önskas: årlig undersökning detaljerad bokföring av livsmedel, helst med mängder och tillräcklig detaljeringsnivå (fetthalt på mjölk, matfett m.m.) möjlighet att ange plats för utemåltider: restaurang, hamburgerbar, kafé m.m. utöka urvalet till att omfatta individer från 0-79 år möjlighet att ange beredningsgrad (konserv, fryst) möjlighet att ange om livsmedlet är nyckelhålsmärkt någon form av bokföring av egenproduktion och livsmedel som gåvor till/från hushållet
4.5 Nationalräkenskaperna (NR) 4.5.1 Nuvarande användning av HBS NR använder HBS för att skatta hushållens totala konsumtion. Med hushållens totala konsumtion menas konsumtionen som svenska medborgare gör inom och utanför landet. Turisters konsumtion i Sverige räknas inte med. Det är viktigt att NR får säkra mikroskattningar för att kunna beräkna hushållens totala konsumtion. 4.5.2 Önskad utformning för framtida användning statistik över egenproducerade varor statistik över löneförmåner minskade definitionsskillnader mellan HBS och NR - försäkringar, i NR ska endast administrationsavgifter inkluderas - begagnade varor, i NR ska endast nettobeloppet registreras - gåvor och transfereringar, ska i NR tas upp när man handlar för penninggåvan/transfereringen detaljerad livsmedelsbokföring större intermittenta undersökningar, helst var femte år höjd ålder i urvalet 4.6 KPI (KonsumentPrisIndex) 4.6.1 Nuvarande användning av HBS HBS-materialet är ett viktigt underlag i beräkningen av KPI. Materialet används dels vid vägningstalsberäkningar samt vid val av lämpliga representantprodukter i varukorgen. Vid beräkningen av vägningstal inhämtas det mesta underlaget från Nationalräkenskaperna. Detta material avser den privata konsumtionen på aggregerad nivå och detta skall sedan fördelas på representantprodukterna. Denna fördelning på låg nivå utförs till stor del med HBS som källa (andra källor används också i tillämpliga fall). Eftersom NR använder HBS som källa vid skattningen av den privata konsumtionen kan man säga att HBS påverkar KPI både direkt och indirekt via NR. Svenska KPI har en unik indexkonstruktion som inte används i något annat land. I KPI beräknas korttidslänkar där föregående års konsumtion ligger till grund för vägningstalen samt en långtidslänk där det aktuella årets konsumtion används. Denna långtidslänk är unik för svenska KPI. Syftet med långtidslänken är att fånga upp effekterna av att konsumtionens sammansättning förändras under året p.g.a. produkternas olika prisutveckling, dvs. konsumenternas substitutionseffekter.
4.6.2 Önskad utformning för framtida användning För att kunna fånga substitutionseffekterna på ett bra sätt krävs att HBS har en hög aktualitet (avse det aktuella året för KPI) samt har en hög detaljeringsgrad. De produktgrupper, enligt COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose-Household Budget Survey), där detta är särskilt viktigt är följande: 03 Kläder och skor 05 Inventarier och hushållsvaror 09 Rekreation och kultur 12 Diverse varor och tjänster (vissa delar) KPI tittar på den totala konsumtionen i Sverige. Med detta menas svenska medborgares konsumtion samt all annan konsumtion som sker i Sverige. Svenskarnas konsumtion utomlands räknas inte. Därför vill man kunna skilja ut utgifter som svenskar haft utomlands. KPI behöver årliga undersökningar för att kunna se förändringar för olika varor från ett år till ett annat. Detta är sådana variationer som man inte kan förutspå. KPI:s problem är idag att urvalet är för litet för att man ska kunna göra jämförelser från ett år till ett annat. Om KPI måste välja mellan små årliga undersökningar mot större intermittenta så vill de hellre ha intermittenta eftersom de ändå inte kan använda sig av de alltför små urvalen.
5 HBS i andra länder I syfte att förbättra våra kunskaper om hushållsbudgetundersökningar och få idéer till förbättringar i den svenska hushållsbudgetundersökningen har vi studerat hur undersökningen görs i andra länder. Vi har besökt Norge, Danmark, Finland och Australien. Dessutom har vi fått material från Nya Zeeland, Canada och Storbritannien. Samtliga länder använder sig av besöksintervju och kassabokföring med detaljerad livsmedelsbokföring. Materialet från Storbritannien har gett oss bra idéer till hur man kan utveckla kassaboken. Nedan följer en sammanfattning av hushållsbudgetundersökningen i några av de länder vi studerat. 5.1 Nya Zeeland På Nya Zeeland är motsvarigheterna till HEK (Hushållens Ekonomi, även kallad Inkomstfördelningsundersökningen) och HBS en gemensam undersökning. Undersökningen görs varje år. Urvalet som omfattar 3 000 adresser dras med hjälp av multistegssampling. Kontakten med hushållen sker genom personliga besök. Om intervjuaren inte fått tag på någon i hushållet efter fyra besök samma dag, kodas detta hushåll som bortfall. Om det bor flera hushåll på en adress väljer intervjuarna slumpvis vilket hushåll som ska intervjuas. Undersökningen avser perioden första april till sista mars. Statistik från undersökningen publiceras ca fem månader efter undersökningsårets slut. Kassabokföringsperioden är 14 dagar. Hushållen får en kassabok för varje vecka. Före bokföringsstart sker tre intervjuer (i en besöksintervju). En intervju görs om hushållets sammansättning och socioekonomiska karaktäristika, en om hushållens inkomster och en om hushållets utgifter de senaste tolv månaderna. Det gäller varor/tjänster som kostat över 200 dollar. För räkningar och räntebetalningar räcker det med den senast betalade. Svarsfrekvensen var 80,4 procent 1998. Andelen vägrare var 14,5 procent. 5.2 Danmark Urvalet är 1 500 adresser varje år. I publiceringen slår man samman årets undersökning med de två senaste undersökningarna. Mittenåret blir referensår. Urvalet dras enligt följande:
Först bestäms antal intervjuare och vilka intervjuare som skall genomföra undersökningen. Intervjuarna kommer från ett privat intervjuarföretag. Hänsyn tas till intervjuarens bostadsort och intervjuarens intresse för undersökningen. Därefter bestäms det geografiska område som intervjuaren skall täcka. Detta sker genom att bestämma i vilka församlingar som intervjuaren skall genomföra intervjuer. Avståndet från intervjuarens bostad till de utvalda lägenheterna skall inte vara större än tio km. Intervjuarens hemförsamling ingår inte i urvalsramen. Urvalsramen utgörs alltså av alla församlingar runt de utvalda intervjuarnas hemförsamling enligt tio kilometers kriteriet. I urvalsramen ingår samtliga bebodda lägenheter med sju eller färre boende. I samband med urvalsdragningen fördelas också de dragna adresserna på intervjuveckor. I undersökningen gäller sedan att den utvalda adressen skall undersökas. Om andra personer bor på adressen än de som bodde där vid urvalsdragningen är det de som bor där vid första intervjutillfället som skall ingå i undersökningen. Datainsamlingen består av att hushållen för kassabok under två veckor och deltar i två besöksintervjuer. Utöver en större kassabok till hela hushållet får varje hushållsmedlem en egen mindre kassabok som de kan ha med sig för att inte missa mindre inköp. Vid det första besöket bestämmer intervjuaren tillsammans med hushållet vilken mätperiod hushållet ska ha. Vanligtvis börjar mätperioden dagen efter. Därefter genomförs första delen av intervjun. Frågorna i intervjun handlar om personuppgifter såsom kön, ålder, sysselsättning och utgifter för varaktiga varor och tjänster, t.ex. utlandsresor, tjänsteresor och barnomsorg. Vid det andra besöket, som oftast sker omedelbart efter kassabokföringsperioden, skall intervjuaren hämta kassaböckerna och genomföra den andra delen av intervjun. I denna andra del frågar man om bostadsutgifter, fritidshusutgifter, uppvärmning, försäkringar, bil/transport etc. Vid detta tillfälle får den intervjuade också välja en gåva ur en katalog. Varje besök tar cirka 1 timme. Bortfallet i de sammanslagna undersökningarna för 1997-99 var ca 37,1 procent, därav 23,6 procent avböjt medverkan. Alla hushåll får en miniräknare, tillsammans med informationsbrevet. De som deltagit i undersökningen får välja en gåva ur en katalog. De får välja mellan elva gåvor, t.ex. kamera, radio eller kaffebryggare. Alla som använt den lilla kassaboken får en tvistpåse. Alla hushåll som deltagit i undersökningen deltar dessutom i ett lotteri där vinnaren får 10 000 kronor efter vinstskatt. Chansen att vinna är 1 på 100.