RAPPORT 3 2006 Myllrande Våtmarker - Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker Catharina Dolk Fröjd, Anders Lundström, Henrik Sporrong, Karin Tormalm, Arne Öberg
Skogsstyrelsen februari 2006 Författare Projektgruppen Fotograf Andreas Garpebring Projektledare Catharina D Fröjd Projektgrupp Svante Claesson, Skogsskötselenheten Skogsstyrelsen Catharina Dolk Fröjd, Analysenheten, Skogsstyrelsen Anders Lundström, Institutionen för skoglig resurshushållning o geomatik. SLU Henrik Sporrong, Länsstyrelsen i Västerbottens län Karin Tormalm, Naturvårdsverket Arne Öberg, Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 140 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1684 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping
Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Inledning 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Definitioner 4 1.2.1 Skogsbilvägar och övriga av skogsbruket anlagda vägar 4 1.2.2 Våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 4 2. Informationskällor/databaser 6 2.1 Nationell vägdatabas - NVDB 6 2.2 Våtmarksinventeringen - VMI 6 2.3 Informationssystemet om fornminnen - FMIS 7 2.4 Skog och Historia 7 2.5 Riksskogstaxeringen 7 2.6 Satellitbilder och ortofoton 8 2.7 knn-sverige (k Nearest Neighbour-Sverige) 8 2.8 Arkiv över markavvattningsärenden 8 2.9 Databas över avverkningsanmälningar och faktiskt avverkat 9 2.10 Skogsvårdsstyrelsens (SVS) vägdatabas i Västerbotten 9 3. Skogsbilvägar och markavvattningar exempel från Västerbottens län 10 3.1 Skogsbilvägar 10 3.2 Markavvattningar 12 4. Studerade indikatorer 13 5. Studerade uppföljningsmetoder 14 5.1 Linjetaxering av skogsbilvägar i Riksskogstaxeringen 14 5.2 Kombination av digitaliserade skogsbilvägar och våtmarker 14 5.3 Fjärranalys 14 5.4 Analys av mängdfrekvenskurvor 15 5.5 Analys av diarieförda markavvattningsärenden 15 6. Resultat 16 6.1 Utvärdering av indikatorer 16 6.2 Utvärdering av uppföljningsmetoder 16 6.2.1 Linjetaxering av skogsbilvägar i Riksskogstaxeringen 17 6.2.2 Kombination av digitaliserade skogsbilvägar och våtmarker 19 6.2.3 Fjärranalys 19 6.2.4 Analys av mängdfrekvenskurvor 20 6.2.5 Analys av diarieförda markavvattningsärenden 20 7. Slutsatser och rekommendationer 21 7.1 Indikatorer 21 7.2 Uppföljningsmetoder 21
7.3 Rekommendationer 22 7.4 Ytterligare arbete 22 Tack 24 Litteratur/källförteckning 25 Webbaddresser 25
Förord Riksdagen har fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Varje miljökvalitetsmål har en ansvarig myndighet som tillsammans med organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor utvecklar lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet. Myndigheterna samlar också data och redovisar om målen uppfylls. Målansvarig myndighet för Myllrande Våtmarker är Naturvårdsverket. Miljökvalitetsmålen är vidareutvecklade i korta, tidsbestämda och mätbara delmål. Den här rapporten redovisar ett projekt som kopplar till delmål 3 inom Myllrande våtmarker som lyder: Senast år 2006 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. En arbetsgrupp med representanter från Skogsstyrelsen (SKS), Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsvårdsstyrelsen 1 (SVS) i Västerbotten har inom projektet diskuterat och analyserat ett antal indikatorer som återspeglar om delmålet uppfylls och även föreslagit relevanta uppföljningsmetoder som ger data för uppskattning av indikatorerna. Jönköping i februari 2006 Magnus Fridh 1 Skogsvårdsstyrelsen ingick fr. o m den 1/1 2006 i den nya myndigheten Skogsstyrelsen. 1
Sammanfattning Syftet med projektet har varit att ge förslag till en eller flera relevanta indikatorer som återspeglar delmålet om skogsbilvägar över våtmarker och att föreslå en uppföljningsmetod som ger data för uppskattning av indikatorerna. Representanter från Skogsstyrelsen (SKS), Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsvårdsstyrelsen (SVS) i Västerbotten har inom projektet diskuterat och analyserat ett antal möjliga nationella indikatorer som svarar mot delmålet att inte bygga skogsbilvägar över våtmarker med höga natur- eller kulturmiljövärden. Möjliga metoder för att följa upp relevanta indikatorer har diskuterats och analyserats. Våtmarksinventeringen, digitala vägdatabaser, satellitbilder och flygbilder (ortofoton) är viktiga datakällor i ett uppföljningssystem för delmålet. Projektgruppen har studerat ett antal olika indikatorer som skulle kunna användas i ett framtida uppföljningssystem. Det finns bra indikatorer som beskriver både vilka drivkrafter (risker) som finns att skogsbilvägar ska byggas över värdefulla våtmarker, i vilken omfattning skogsbilvägar påverkar känsliga våtmarker och vilka åtgärder som tillsynsmyndigheten utför för att förhindra att skador uppkommer på värdefulla våtmarker. Projektgruppen har identifierat lämpliga uppföljningsmetoder för att följa upp de mest relevanta indikatorerna. En metod bygger på att följa upp vägbyggnaden genom fjärranalys med satellitbilder eller flygbilder (ortofoton). En annan metod bygger på att registrera skogsbilvägar digitalt så att de kan samköras med kartskikt över värdefulla våtmarker i ett geografiskt informationssystem. Det finns också möjligheter att med datoranalyser bedöma det framtida behovet av att bygga nya skogsbilvägar. En simulering visar att Riksskogstaxeringens provytor är för glest utlagda för att kunna fungera i ett effektivt uppföljningssystem. Inte heller länsstyrelsernas arkiv över markavvattningar är lämpliga att använda för uppföljning av delmålet. Utifrån de erfarenheter som har gjorts inom projektet rekommenderar projektgruppen att ett uppföljningssystem etableras som baseras på följande huvudmoment: 1. En förändringsanalys baserad på satellitbilder kombineras med manuell granskning av värdefulla våtmarker. I osäkra fall används ortofoton i den mån tillgång till foton finns. 2. En digital vägdatabas över skogsbilvägar byggs upp. 3. Genom analys av mängdfrekvenskurvor görs en bedömning av i vilken omfattning skogsbilvägar behöver byggas och var risken att bygga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker är störst. 2
Följande åtgärder behöver genomföras innan ett effektivt uppföljningssystem för delmålet kan komma till stånd: Digitalisering av polygoner från VMI i de län som saknar dessa. Eventuellt en geografisk justering av befintliga polygoner. Fortsatt registrering av fornlämningar och andra kulturmiljövärden i Informationssystemet om fornminnen (FMIS) samt inventering i projektet Skog & Historia. Samordnade rutiner för kontinuerlig registrering av de skogsbilvägar som anmäls för samråd upprättas av Skogsstyrelsen samt digitalisering av vägarna. Genomförande av ytterligare pilottester av det föreslagna uppföljningssystemet samt utvärdering av detta. 3
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Riksdagen har fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker lyder Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet är vidareutvecklat i fem delmål. Den här rapporten redovisar ett projekt som kopplar till delmål 3 som lyder: Senast år 2006 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Syftet med projektet är att ge förslag till en eller flera relevanta indikatorer som återspeglar delmålet om skogsbilvägar över våtmarker och att föreslå en uppföljningsmetod som ger data för uppskattning av indikatorerna. Projektet initierades och startades upp av Tomas Thuresson chef på Skogsstyrelsens Skogsskötselenhet. Projektet finansierades inom ramen Miljömålsuppföljning, basåret 2002. 1.2 Definitioner 1.2.1 Skogsbilvägar och övriga av skogsbruket anlagda vägar Inom projektet har skogsbilväg definierats enligt något av följande: - Med skogsbilväg avses en väg huvudsakligen avsedd för skogsbrukets behov där virkestransport kan ske med lastbil (17 SVL). - Övrig anlagd vägkonstruktion, exempelvis traktorvägar - Kraftigt påverkande traktorspår över våtmark/sumpskog Projektgruppen har i första skedet enats om en definition av begreppet skogsbilväg som är vidare än i 17 SVL. Projektgruppen anser att delmålet bör fokusera på de skador som skogsbrukets transporter medför på våtmarken hellre än vilken fordonstyp som har nytta av transportvägen. 1.2.2 Våtmarker med höga natur- eller kulturvärden Inom detta projekt används samma definition av våtmark som har använts inom våtmarksinventeringen (VMI): Vegetationstäckta områden där markvattenytan finns nära under, i eller över mineraljordytan. Våtmarkerna delas in i tre huvudgrupper: myrmark, strandområden samt fuktiga till våta områden i övrigt. Myrmarker är torvbildande medan övriga våtmarker ej nödvändigtvis behöver vara det. Projektgruppen har inom detta projekt definierat att en våtmark har höga natureller kulturvärden om den uppfyller ett eller flera av kriterierna nedan: - tillhör klass 1 eller 2 i våtmarksinventeringen, VMI 4
- ingår i Natura 2000 som ett eget habitat eller som livsmiljö för art som ingår - är med på Ramsar-listan eller ingår i Världsarvsområde - registrerade fornlämningar eller andra registrerade kulturmiljövärden finns - ligger inom område av riksintresse för natur och/eller kulturmiljövård. 5
2. Informationskällor/databaser En grundläggande frågeställning vid val av indikatorer är om tillgången på data och annan information är tillräcklig. Informationen bör vara så heltäckande och detaljerad som möjligt för att indikatorn ska kunna spegla måluppfyllelsen på ett bra sätt. Nedan redovisas en beskrivning av befintliga databaser och informationskällor som projektgruppen har inventerat och analyserat med avseende på om de är användbara för miljömålsuppföljningen. 2.1 Nationell vägdatabas - NVDB Nationell vägdatabas - NVDB är ett projekt med syfte att ta fram en rikstäckande grunddatabas med uppgifter om alla Sveriges vägar. Projektet drivs av Vägverket i samarbete med Lantmäteriet, Svenska kommunförbundet och Skogsnäringen. Skogsnäringens dataförsörjning till NVDB samordnas i regionala organisationer som kallas Skogens Vägdatabas - SVDB. Sverige är indelat i tre SVDB regioner. Inom varje region avtalas med Vägverket om regionens ambitionsnivå när det gäller dataförsörjning. Vägens topologi och geometri byggs upp i form av noder (vägkorsningar och vändplaner) sammanbundna med länkar (vägsträckningen). Alla noder och länkar har ett från-datum och ett till-datum. Mellan dessa datum beräknas vägen vara öppen för trafik. Under uppbyggnaden av vägdatabasen användes till stor del schablonvärden. Uppbyggnadsperioden pågick under åren 2003-2005. Vägar som registrerades under denna tid kan ha tagits i drift både före och efter detta tillfälle. De vägar som registreras efter 2005 kommer att läggas in med korrekta data. Nya vägar ska läggas in i databasen senast ett år efter att de anlagts. För skogsbilvägnätet registreras även olika företeelser, som exempelvis framkomlighet, tillgänglighet, bärighet, slitlager och vägbredd. Mer information om NVDB och SVDB finns på Internet; http://www.vv.se/nvdb/index.asp eller http://www.skogforsk.se/. 2.2 Våtmarksinventeringen - VMI Våtmarksinventeringen (VMI) är en riksomfattande inventering av Sveriges våtmarker som genomfördes av Länsstyrelsen under åren 1981 till 2004. Inventeringen omfattar alla Sveriges större våtmarker nedanför fjällregionen. Gränsen för hur små våtmarker som har kartlagts varierar mellan olika län. Inventeringen har utförts med gemensam metodik över hela landet genom bland annat flygbildstolkning och omfattande fältinventering av de mest värdefulla våtmarkerna. Våtmarkerna är indelade i 4 naturvärdesklasser med utgångspunkt från bland annat orördhet, mångformighet och storlek: Klass 1: Mycket högt naturvärde Klass 2: Högt naturvärde 6
Klass 3: Visst naturvärde Klass 4: Lågt naturvärde För närvarande håller ett arbete på att avslutas med nationell kvalitetssäkring av alla våtmarksdata. Objektgränser och data från våtmarksinventeringen finns tillgängligt via länsstyrelsernas GISdata-tjänst http://www.gis.lst.se/lstgis/ och på SLU Miljödata på adressen http://www-vmi.slu.se/. 2.3 Informationssystemet om fornminnen - FMIS Informationssystemet om fornminnen (FMIS) är ett geografiskt informationssystem som beräknas vara färdigt i början av år 2006. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har det övergripande ansvaret för registret som innehåller kända fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. Mer information om informationssystemet finns på Riksantikvarieämbetets webbadress http://www.fmis.raa.se/fmis/. 2.4 Skog och Historia Skog och Historia är ett samarbetsprojekt mellan SKS och RAÄ. Projektet inventerar och kartlägger kulturmiljövärden i skogen. Cirka 20 procent av landet beräknas vara kartlagt. Inventeringen fortgår men landets resterande arealer beräknas vara kartlagda först om 30 till 45 år med nuvarande resurser. De forn- och kulturlämningar som hittas samlas i FMIS samt i SKS digitala handläggningssystem Kotten. Mer information om projektet Skog och Historia finns på webbadressen http://www.raa.se/arkeologi/skog.asp. Objekt i form av digitala kartteman finns på webbadressen http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=10440 samt på webbadressen Skogens pärlor : http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/page.asp?id=12524. 2.5 Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en nationell, årlig stickprovsinventering som utförs av Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid SLU. Inventeringen omfattar alla markslag men de mest omfattande beskrivningarna görs på skogsmark. Riksskogstaxeringens främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i våra skogar, och har pågått sen 1923. 7
Tabell 1. Exempel på inventeringsmoment inom Riksskogstaxeringen: Ståndortsinventering Ståndortsinventeringen är en översiktlig beskrivning av växtplatsens egenskaper. Uppgifterna används bland annat för att skatta växtplatsens bonitet, ståndortens eller växtplatsens bördighet eller naturgivna förmåga att producera virke. Arealinventering Vid arealinventeringen registreras en lång rad variabler, som bland annat beskriver det växande beståndet samt utförda och föreslagna åtgärder. Förrådsinventering Inventeringen innefattar skattning av virkesförråd, trädslagssammansättning, åldersfördelning och tillväxt. Det innebär att alla träd klavas (diametermäts) och att mätningar och bedömningar görs på utvalda provträd. Stubbinventering Den årliga avverkningen uppskattas genom beskrivning av utförda avverkningar och inklavning av stubbar. Resultat från Riksskogstaxeringen redovisas i Skogsdata (Anon 2005), på institutionens hemsida, i institutionsrapporter, Skogsstatistisk årsbok (Anon 2005), Miljötillståndet i skogen (Anon 1999), artiklar i fackpress, föredrag m.m. Riksskogstaxeringens webbadress är: http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/ 2.6 Satellitbilder och ortofoton Satellitdata används för övervakning av miljön och olika tillstånd i skogen. Bilderna kan kombineras med fältmätningar och andra geografiska data. Nytagna bilder ger möjlighet till visuell tolkning årligen. Materialet kan bearbetas datamässigt för att bland annat kartera avverkningar och andra förändringar i landskapet. Satellitbilder finns tillgängliga i olika upplösningar, exempelvis 10 meter. Ortofoton (flygbilder) används liksom satellitbilder för visuell tolkning av förändringar i landskapet. Bilderna kan användas vid exempelvis beståndsavgränsning och kartering av våtmarker. Ortofoton ger jämfört med satellitbilder en högre geometrisk upplösning (1 meter). Varje ortofoto visar data över 5 x 5 kilometer enligt fastighetskartans bladindelning 2.7 knn-sverige (k Nearest Neighbour-Sverige) knn-sverige består av kartdata över skogsmarken som tagits fram genom en bearbetning av satellitbilder och fältdata från Riksskogstaxeringen (Reese m fl 2003). Kartmaterialet är i rasterformat och kan användas i geografiska informationssystem. Upplösningen är 25 x 25 meter. knn-sverige ger information om ålder, trädslag och virkesförråd. Mer information ges på SLU:s webbadress http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktaskog/pdf04/fs04-12.pdf. 2.8 Arkiv över markavvattningsärenden Det krävs tillstånd för att utföra dikning (markavvattning). I större delen av södra och mellersta Sverige råder därtill markavvattningsförbud. Som prövningsmyndighet diarieför och lagrar Länsstyrelsen handlingar som rör markavvattningar. I 8
länsstyrelsernas diarier finns uppgifter om bland annat ärendetyp, berörd kommun, beslutstyp (avslag/tillstånd) och en ärendemening som beskriver ärendet i klartext. Normalt sker ingen digitalisering på länsstyrelsen av de ärenden som hanteras. 2.9 Databas över avverkningsanmälningar och faktiskt avverkat På skogsvårdsstyrelsens distrikt registreras alla avverkningsanmälningar i Skogsstyrelsens digitala handläggningssystem Kotten. Som en delmängd innehåller databasen över avverkningsobjekt information om avverkningsanmälda väggator. Genom satellitbildsanalys i programmet Enforma gör Skogsvårdsstyrelsen också en kontroll av vilka områden som faktiskt avverkats (Skogsstyrelsen 2002). 2.10 Skogsvårdsstyrelsens (SVS) vägdatabas i Västerbotten I SVS Västerbotten handlägger en och samma person alla vägärenden i länet. Distrikten kontaktas ofta i enskilda ärenden för att hjälpa till med information om vissa miljöer. Länsstyrelsen får en del vägärenden på remiss. När det gäller vägärenden i anslutning till områden med höga naturvärden skickas alltid en remiss till länsstyrelsen. Samtliga väggator som anmäls till SVS i Västerbotten behandlas sedan 1/1 1999 som samråd enligt kap 12 6 Miljöbalken. Efter att anmälan lämnats in kontaktas verksamhetsutövaren av SVS och utformningen av vägen diskuteras. I de flesta fall kommer SVS och verksamhetsutövaren överens om utformningen. Bland annat gäller det möjligheten att undvika påverkan i våtmarker med höga natur- och kulturvärden. Endast i något enstaka fall under åren 1999 till 2005 har SVS fattat beslut om att förbjuda vägen enligt Miljöbalken. I ett fall har markägaren fått ersättning mot att ingen väg byggs. Alla skogsbilvägärenden registreras och läggs in i en speciell vägdatabas. Via vägdatabasen går det att ta fram statistik som visar på skogsbilvägnätets utbyggnad i regionen. Alla vägar i databasen digitaliseras och kan lätt användas för analyser i geografiska informationssystem 9
3. Skogsbilvägar och markavvattningar exempel från Västerbottens län 3.1 Skogsbilvägar I dag finns i Västerbotten ca 3 000 mil skogsbilvägar. Utbyggnaden sker med cirka 30 till 40 mil varje år (figur 1). Byggandet i Västerbotten sker i dag i ungefär samma storleksordning som tidigare. Vägarna har blivit kortare men har samtidigt blivit flera (figur 2 och 3). Den genomsnittliga väglängden på varje objekt är likartad de senaste tre åren. Möjligen går det att skönja en svag minskning över perioden. Den genomsnittliga väglängden ligger omkring 1,2 km. km 500 400 300 200 100 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Figur 1. Längd ny väg under åren 1995 2005 i Västerbottens län. km 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Figur 2. Genomsnittlig väglängd per objekt under åren 1995-2005 i Västerbottens län År 2005 anmäldes 365 vägar till Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten (figur 3 och 4). För 140 av dessa anmälningar behövde ingen åtgärd göras och ärendet gick inte vidare till ytterligare diskussioner med SVS. Antalet anmälda vägar där väg- 10
frågan diskuterats med skogsägaren var 225 (figur 4). I 165 fall berörde vägen våtmarker och 60 av dessa var vägar som skulle komma att korsa våtmarker (figur 5). De anmälningar som berörde våtmarker av klass 1 och 2 i VMI var 14 och av dessa var det 13 vägar som gällde korsande av våtmarker klass 1 och 2. Efter SVS handläggning tilläts 8 vägar att korsa våtmarker av klass 1 och 2 (figur 5). Statistiken från Västerbottens län visar tydligt att skogsbruket har ett fortsatt stort behov av att anlägga nya skogsbilvägar och att en hög andel av vägarna planeras över och i anslutning till värdefulla våtmarker. Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Figur 3. Antal vägärenden i Västerbottens län under åren 1995-2005. Antal anmälda vägbyggen 37 140 60 Våtmark och vatten berörs Vatten berörs Våtmark berörs Ingen påverkan 128 Figur 4. Antal anmälda vägbyggen i Västerbottens län år 2005 fördelat på vilken påverkan som förväntas på våtmarker och vatten. 11
Antal vägsamråd där våtmarker berörs 47 1 8 5 Klass 1, 2 berörs Klass 1, 2 korsas Avstyrt korsande klass 1, 2 104 Övrig berörs Övrig korsas Figur 5. Antal anmälda vägbyggen i Västerbottens län 2005 där våtmarker berörs. Övrig våtmark avser våtmarker i klass 3 och 4 från VMI samt våtmarker som inte ingår i inventeringen. 3.2 Markavvattningar Vid en genomgång av antalet ansökningar om tillstånd för markavvattning i Västerbottens län under åren 1990-2002 (Länsstyrelsen i Västerbotten 2005) visade sig antalet ansökningar ha minskat drastiskt, från cirka 180 per år i början av perioden till mellan 5 och 10 stycken per år i slutet av perioden (figur 6). Minskningen av antalet markavvattningsärenden antas bero på att dikningsbidragen avskaffades i början av 1990-talet och att det ungefär vid samma tidpunkt infördes en obligatorisk prövningsavgift. Under senare år har inga ärenden omfattat markavvattning av skogsbilvägar. Länsstyrelsernas statistik över prövade ärenden visar inte i vilken omfattning det förekommer olagliga dikningar. 200 180 160 Antal tillstånd per år 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 6. Ansökningar om markavvattningstillstånd i Västerbottens län åren 1990-2003. 12
4. Studerade indikatorer I det nationella miljömålsarbetet diskuteras olika indikatorer för uppföljning av mål och delmål, men för närvarande finns ingen fastställd nationell indikator för delmålet om skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. Inom föreliggande projekt har nio olika indikatorer diskuterats och deras för- respektive nackdelar har analyserats. Nedan presenteras en bruttolista över diskuterade indikatorer. 1. Antal våtmarker med höga natur- eller kulturvärden som påverkas av skogsbilväg. 2. Antal skogsbilvägar som byggts över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 3. Av väg påverkad areal våtmarker med höga natur- eller kulturvärden fördelat på påverkansgrad 4. Antal km väg över och inom 50 meter från våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 5. Framtida behov av skogsbilvägar; a. totalt behov b. behov över våtmark med höga natur- eller kulturvärden 6. Antal samråd om skogsbilväg som berör våtmark med höga natur eller kulturvärden 7. Antal km väg på våtmarker med höga natur eller kulturvärden som avstyrs/ändras genom samråd med SVS 8. Antal tillstånd och dispenser för intrång i våtmark med höga natur- eller kulturvärden fördelat på typer av intrång 9. Antal avverkningsanmälningar för väggator På miljömålsrådets hemsida finns mer att läsa om det arbete som pågår med framtagande av indikatorer och uppföljning: www.miljomal.nu. 13
5. Studerade uppföljningsmetoder Projektet har studerat och diskuterat följande uppföljningsmetoder som initialt bedömdes kunna ha bäring på delmålet att inte bygga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. 5.1 Linjetaxering av skogsbilvägar i Riksskogstaxeringen En metod för inventering av mängden skogsbilvägar som byggs över värdefulla våtmarker skulle kunna vara att låta skogsbilvägar ingå som en linje-korsningstaxering i Riksskogstaxeringen. Taxeringen skulle innebära att en notering görs i de fall en skogsbilväg korsar en värdefull våtmark och på så sätt ge information om längden eller antalet skogsbilvägar som korsar värdefulla våtmarker. En sådan taxering ingår inte i dag i Riksskogstaxeringens uppdrag. 5.2 Kombination av digitaliserade skogsbilvägar och våtmarker Detta uppföljningssystem innefattar att data över digitaliserade skogsbilvägar kombineras med data över värdefulla våtmarker i ett geografiskt informationssystem. Lämpliga våtmarksdata är kartskikt av VMI samt övriga geografiska data som kan innehålla värdefulla våtmarker, exempelvis FMIS (Naturvårdsverket 2005). Lämpliga data över digitaliserade vägar är SVDB (avsnitt 2.1), databas över avverkningsanmälningar och faktiskt avverkat (avsnitt 2.9) eller vägdatabaser liknande vägdatabasen i Västerbotten (avsnitt 2.10). Genom att kombinera skogsbilvägarna och våtmarkerna framkommer det vilka objekt som berörs av skogsbilvägar. Metoden har använts i en förstudie gjord av Länsstyrelsen i Västerbottens län (Länsstyrelsen i Västerbotten 2005). 5.3 Fjärranalys Uppföljningsmetoden kan innefatta förändringsanalys av satellitbilder samt manuell granskning av våtmarker och förändringsbilderna. Förändringsanalys utförs idag i Skogsstyrelsen med hjälp av dataprogrammet Enforma, bland annat för att kartlägga avverkade arealer. Vid förändringsanalysen jämförs satellitbilder från olika årtal med varandra (se figur 6 och 7). Jämförelserna resulterar i nya bilder där förändrade områden framträder ljusare än övriga landområden (figur 8). Förändringsbilderna kombineras sedan med våtmarksobjekt från VMI och granskas därefter manuellt. 14
Figur 6. Satellitbild från år 2000 över våtmarksobjekt i VMI. Figur 7. Satellitbild från år 2004 över våtmarksobjektet i figur 6. Figur 8. Förändringsbild över våtmarksobjektet i figur 6. Även fjärranalys baserat på ortofoton kan göras genom manuell granskning av bilder från två olika tillfällen. Som stöd vid tolkningen kan övrig GIS-baserad information läggas in i kartbilden, förutom vägnät även exempelvis fastighetsgränser, höjdkurvor och tolkningsskisser från VMI (Länsstyrelsen i Västerbotten 2005). Fjärranalys med satellitbilder eller ortofoton kan på samma sätt göras gentemot annan digital geografisk information, t.ex. från FMIS, Skog & Historia, SVDB, vägdatabas enligt Västerbottenmodellen eller databas över avverkningar (se kapitel 2). 5.4 Analys av mängdfrekvenskurvor Inom projektet Nya uppföljningsmetoder 2 utvecklades ett program som kan användas för att med hjälp av data från knn-sverige (se avsnitt 2.7) undersöka hur stor andel avverkningsmogen skog inom ett givet område som ligger långt ifrån en väg. I analysen kan våtmarker läggas in som barriärer för att påvisa områden där det finns behov av att bygga skogsbilvägar över våtmarker. 5.5 Analys av diarieförda markavvattningsärenden Med hjälp av länsstyrelsens diarium kan utsökningar göras t.ex. av antal lämnade tillstånd under ett visst år. Markavvattningsärenden arkiveras ibland i en separat dossier på länsstyrelsen, vilket gör det relativt enkelt att söka fram och gå igenom handlingarna manuellt. 2 Nya uppföljningsmetoder var ett SVO-projekt som delfinansierades av Rymdstyrelsen och slutredovisades i december 2005. 15
6. Resultat 6.1 Utvärdering av indikatorer Indikatorerna har efter projektgruppens diskussioner och analyser klassats utifrån vilken relevans (R) de bedömts ha för delmål 3 inom miljömålet Myllrande våtmarker. Resultatet redovisas i tabell 2. R 1 innebär hög relevans R 2 innebär måttlig relevans R 3 innebär låg relevans Tabell 2. Bruttolista över analyserade indikatorer sorterade efter relevans i ett uppföljningssystem för delmålet. Indikator 1. Antal våtmarker med höga natur eller kulturvärden som påverkas av skogsbilväg. 2. Antal skogsbilvägar som byggts över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 3. Av väg påverkad areal våtmark med höga natur- eller kulturvärden fördelat på påverkansgrad 4. Antal km väg över och inom 50 meter från våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 5. Framtida behov av skogsbilvägar; a. totalt behov b. behov över våtmark med höga natur- eller kulturvärden 6. Antal samråd om skogsbilväg som berör våtmark med höga natur eller kulturvärden 7. Antal km väg på våtmarker med höga natur eller kulturvärden som avstyrs/ändras genom samråd med SVS 8. Antal tillstånd och dispenser för intrång i våtmark med höga natur- eller kulturvärden fördelat på typer av intrång 9. Antal avverkningsanmälningar för väggator R 3 Relevans (R) R 1 R 1 R 1 R 1 R 2 R 2 R 2 R 3 6.2 Utvärdering av uppföljningsmetoder Flera olika uppföljningsmetoder har diskuterats och deras för- respektive nackdelar har analyserats. I tabell 3 nedan presenteras en bruttolista över diskuterade uppföljningsmetoder. I tabellen har uppföljningsmetoderna klassats utifrån hur användbara de bedömts vara för uppföljning (U) av de studerade indikatorerna. Användbarheten av de olika uppföljningsmetoderna diskuteras mer utförligt i följande textavsnitt. U1 innebär hög användbarhet U2 innebär måttlig användbarhet U3 innebär ingen eller låg användbarhet 16
Indikator 1. Antal våtmarker med höga natur eller kulturvärden som påverkas av skogsbilväg. 2. Antal skogsbilvägar som byggts över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 3. Av väg påverkad areal våtmarker med höga natureller kulturvärden fördelat på påverkansgrad 4. Antal km väg över och inom 50 meter från våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 5. Framtida behov av skogsbilvägar; a. totalt behov b. behov över våtmark med höga natur- eller kulturvärden 6. Antal samråd om skogsbilväg som berör våtmark med höga natur eller kulturvärden 7. Antal km väg på våtmarker med höga natur eller kulturvärden som avstyrs/ändras genom samråd med SVS 8. Antal tillstånd och dispenser för intrång i våtmark med höga natur- eller kulturvärden fördelat på typer av intrång 9. Antal avverkningsanmälningar för väggator Relevans (R) Analyserade uppföljningsmetoder 1 2 3 4 5 Tabell 3. Bruttolista över diskuterade uppföljningsmetoders användbarhet i ett uppföljningssystem. Riksskogstaxeringen Kombinering av digitaliserade vägar och våtmarker Fjärranalys (satellitbild eller ortofoto) Analys av mängdfrekvenskurvor Analys av markavvattningsärenden R 1 U 3 U 1 U 2 U 3 U 3 R 1 U 3 U 1 U 1 U 3 U 3 R 1 U 3 U 3 U 2 U 3 U 3 R 1 U 3 U 1 U 1 U 3 U 3 R 2 U 3 U 3 U 3 U 1 U 3 R 2 U 3 U 1 U 3 U 3 U 3 R 2 U 3 U 1 U 3 U 3 U 3 R 3 U 3 U 3 U 3 U 3 U 1 R 3 U 3 U 1 U 3 U 3 U 3 6.2.1 Linjetaxering av skogsbilvägar i Riksskogstaxeringen En simulering av metoden föreslagen i avsnitt 5.1 har genomförts i Västerbottens län, med utgångspunkt från digital information om alla skogsbilvägar byggda under åren 1999-2001 (jmf figurerna 1-3 i avsnitt 3). Simuleringen baserades på Riksskogstaxeringens trakter 2003, totalt 98 stycken, inom Västerbottens län. Inom området förekommer 3 olika traktstorlekar: tillfälli- 17
ga trakter med 1800 m traktsida, tillfälliga trakter med 1500 m sida och permanenta trakter med 1200 m sida. I simuleringen har alla trakter där någon traktsida korsats (eller tangerats) av en väg byggd 1999-2001 noterats. Resultat av simuleringen Simuleringen resulterade i totalt 6 trakter där någon traktsida korsades av en väg, i två fall med två korsningar. I ytterligare 4 fall låg en väg nära en trakt, men utan att korsa någon traktsida. En granskning av hur detta stämde med den kända längden av nybyggda skogsbilvägar under de tre åren alltså cirka 350 km per år gjordes. Skattningen av längden skogsbilvägar med hjälp av en sådan linje-korsnings-taxering kan göras med formeln: Skattad längd = 2 Områdets areal Inventerad längd Antal korsningar Områdesareal för Västerbotten är cirka 55000 km² Inventerad längd blev cirka 580 km (genomsnittlig traktsida 1,5 km x 4 x 98 trakter) Antal korsningar vid simuleringen blev 8 stycken 55000 För data enligt ovan blev värdet för tre år: 8 1192 km. 2 580 Värdet motsvarar 397 km per år och stämmer relativt väl med det sanna värdet (se figur 1, avsnitt 3). Med sju i stället för åtta korsningar hade resultatet blivit 350 km. Om en bedömning av den totala längden nybyggd skogsbilväg per år i landet kan göras, kan man, med hjälp av formeln ovan, även skatta det förväntade antalet korsningar mellan en nybyggd väg och en traktsida som skulle observeras per år för hela Sverige. Förutsatt en årlig nybyggnation på 1400 1500 km väg blev resultatet för hela landet cirka 13 korsningar per år. Den genomförda simuleringen som gjorts inom projektet bygger på att linjetaxering sker längs hela traktsidan av samtliga trakter. Av tidsskäl sker inte detta i praktiken. Om det skulle vara genomförbart med full taxering längs en av de fyra traktsidorna skulle man komma att påträffa 4-5 korsningar med nybyggda vägar per år, något mer än en fjärdedel av de 13 som nyss nämnts. Eftersom det endast är en liten del av korsningarna som sker i anslutning till våtmarker kommer antalet korsningar på våtmarker bli högst någon enstaka observation per år. Att därifrån dra slutsatser om tillstånd och förändringar är inte meningsfullt. Även om beräkningarna ovan är något överslagsmässiga blir slutsatsen att skogsbilvägar i anslutning till (värdefulla) våtmarker är allt för sparsamma för att kunna följas upp med hjälp av linjetaxering i Riksskogstaxeringen. 18
6.2.2 Kombination av digitaliserade skogsbilvägar och våtmarker Tillvägagångssättet beskrivs i avsnitt 5.2. Metodens användbarhet beror på datakvaliteten både när det gäller VMI, övriga värdefulla områden och SVDB. Vissa våtmarkspolygoner behöver justeras geografiskt för att bättre överensstämma med de faktiska våtmarkerna. För att en heltäckande nationell analys ska kunna göras behöver våtmarkspolygoner tas fram i samtliga län. Arbete pågår med detta och beräknas bli färdigt under 2006. Även datakällor som avser vägnätet behöver kompletteras. Vägdatabasen SVDB kan användas efter år 2006 förutsatt att alla vägar som byggs registreras där. Lämplig datakälla kan även vara databas över avverkningsanmälningar och faktiskt avverkat, förutsatt att alla avverkningsanmälningar för väggator registreras i hela Skogsstyrelsen. Arbetsmodellen som ligger bakom vägdatabasen i Västerbotten är mycket användbar och om den skulle användas i hela myndigheten så skulle ett sådant dataunderlag vara mycket värdefullt. I databasen i Västerbotten registreras vägar som anmäls. För att underlätta analysen bör ett urval kunna göras av vägar som därefter verkligen byggts. Om vägdatat har tillräcklig kvalitet är den här kombinationsmetoden mycket användbar. Metoden är enkel och kan användas för att följa upp flertalet föreslagna indikatorer. Eventuella vägar som inte anmäls kommer emellertid inte med i analysen. 6.2.3 Fjärranalys Fjärranalys med satellitbilder är en mycket användbar metod för nationell och regional uppföljning. Metoden som beskrivs i avsnitt 5.3 har använts av Skogsstyrelsen för att skatta förekomsten av skogsbilvägar som byggts över värdefulla våtmarker. Metoden testades först av SVS i Västerbotten (2004) och SVS i Värmland-Örebro (2005). Fjärranalysen genomfördes därefter i 15 län för att skatta antalet våtmarker klass 1 eller 2 som korsats av väg sedan år 2001. Resultatet påvisade 89 våtmarker som säkert berördes av väg samt 95 våtmarker där det var mer osäkert. Resultatet rapporterades till Miljömålsrådet i december 2005. (Skogsstyrelsen 2006). Genom att använda förändringsanalysen från Enforma går det att relativt snabbt analysera stora områden med våtmarker. För att analysen ska få likartad kvalitet i hela landet behövs tillgång till tillförlitliga data. Metoden är beroende av en årlig uppdatering av dataunderlag i form av satellitbilder samt digitaliserade skikt över värdefulla våtmarker. Om digitaliserade data över våtmarker saknas i något län kan analysen inte göras för det området. Om ett område är alltför molntäckt kan analysen heller inte göras. Den största arbetsinsatsen innefattar ett manuellt granskningsarbete. Den slutliga bedömningen inkluderar också ett visst mått av subjektivitet. Vissa förändringar måste betraktas som osäkra. Analysen kan kompletteras med kontroll mot avverkningsanmälan, samrådsyttranden och eventuella fältbesök. 19
Bildanalys av ortofoton har provats med gott resultat av länsstyrelsen i Västerbottens län (Länsstyrelsen i Västerbotten 2005). Avsaknad av flygfoton för vissa år kan göra det svårt att tidsätta vilket år ingreppet har skett. Vidare är arbetet ganska tidskrävande. Ortofotonas fördelar gentemot satellitbilder är den högre upplösningen och den goda tolkbarheten. Nackdelen är att all tolkning måste göras manuellt. Metoden är därför främst användbar för tolkning av ett mindre urval områden, t.ex. som ett stickprov eller för att granska enstaka utvalda objekt. 6.2.4 Analys av mängdfrekvenskurvor Metoden är ett bra och ett kostnadseffektivt sätt att ta fram underlag för att bedöma vilken risk det finns för att vägar kommer att byggas över värdefulla våtmarker. Analysen visar hur stor volym virke som inte går att komma åt inom rimligt transportavstånd utan att bygga vägar över våtmarker. Kartmaterial som visar potentiella områden där vägar kan komma att byggas kan användas för riskbedömning och i diskussion med markägare. 6.2.5 Analys av diarieförda markavvattningsärenden Länsstyrelserna hanterar i dagsläget mycket få markavvattningsärenden. Bristen på geografisk registrering av markavvattningarna försvårar användningen av underlaget. Det krävs en manuell genomgång av arkiven för att hitta information om bl.a. dikningsprojektens läge och omfattning. Projektgruppen känner inte till några ärenden under senare år som avser tillstånd för att markavvattna vägar över våtmarker. Den markavvattning som registreras av länsstyrelserna har troligen liten betydelse för delmålet om skogsbilvägar över våtmarker. Uppföljning av länsstyrelsens registrerade markavvattningsärenden bedöms inte vara en lämplig metod för att följa upp delmålet om skogsbilvägar över våtmarker. 20
7. Slutsatser och rekommendationer 7.1 Indikatorer Flera av de studerade indikatorerna är relevanta att använda i ett uppföljningssystem för delmål 3 i Myllrande våtmarker. Flera indikatorer beskriver den påverkan som sker på våtmarkerna i samband med byggandet av skogbilvägar. Indikatorer som är lämpliga att använda är: antal våtmarker som påverkas, antal skogsbilvägar som påverkar och längd väg som påverkar våtmarker med höga värden. En indikator som beskriver det framtida behovet av vägar som kan påverka värdefulla våtmarker är intressant eftersom den anger vilka drivkrafter som verkar mot uppfyllandet av miljömålet. Även denna indikator bedöms ha hög relevans. Analysen är därtill ett mycket värdefullt underlag för tillsynsmyndighetens prövningsarbete och som ett underlag för eventuella politiska beslut för att uppnå miljömålet. Antal samråd om skogsbilvägar samt antal samråd som leder till att skadliga vägar avstyrs är bra indikatorer på de åtgärder som tillsynsmyndigheten gör för att miljömålet ska nås. Projektgruppen har inte analyserat några indikatorer som beskriver vilka konsekvenser skogsbilvägar över våtmarker medför på natur- och kulturmiljön. Orsaken är att uppföljningsmetoderna skulle förutsätta omfattande fältstudier, vilket inte har upplevts realistiskt att genomföra. 7.2 Uppföljningsmetoder Bra uppföljningsmetoder finns för flertalet studerade indikatorer. En av de uppföljningsmetoder som projektgruppen förordar är fjärranalys av värdefulla våtmarker med hjälp av satellitbilder. Även ortofoton (flygbilder) är lämpliga att använda för uppföljning av flera indikatorer. Men satellitdata har fördelar framför ortofoton genom möjligheten till databaserade förändringsanalyser och möjligheten att snabbt analysera mycket stora områden med våtmarker. Däremot kan mer detaljerade studier av ortofoton eller flygbilder vid behov användas som komplement till den mer lågupplösta satellitbilden. Den metod som svarar mot flest indikatorer är att kombinera data över digitaliserade skogsbilvägar med våtmarksskikt i ett geografiskt informationssystem (GIS). Fördelen jämfört med fjärranalys är att den manuella granskningen inte behöver göras. Metoden bör därför vara snabbast. Nackdelen är att eventuella oanmälda vägar inte upptäcks. Vägdata från den nationella vägdatabasen (NVDB/SVDB) är i dagsläget inte användbar i uppföljningen, men kan komma att bli det på längre sikt. Projektgruppen förordar istället den arbetsmodell som används av f.d. Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten och som innebär att alla skogsbilvägar registreras digitalt av myndigheten i samband med de obligatoriska samråden om 21
skogsbilvägar enligt 12 kap 6 miljöbalken. För att det ska bli möjligt att genomföra nationell uppföljning på ett sådant dataunderlag krävs att Skogsstyrelsen upprättar likartade rutiner för handläggning och registrering av skogsbilvägärenden över hela landet. Analys av mängdfrekvenskurvor är en utmärkt metod för uppföljning av indikatorn behov av nya skogsbilvägar. Men analysen torde bara vara meningsfull att göra med långa tidsintervall eftersom förändringarna mellan enskilda år bör bli små. Riksskogstaxeringens nuvarande inventeringsprogram och länsstyrelsernas arkiv över markavvattningsärenden bedöms inte vara användbara för uppföljning av detta delmål. Projektgruppen har inte närmare studerat behovet av att göra undersökningar i fält. I fält skulle man enkelt kunna bekräfta om osäkert indikerade vägar verkligen har byggts över våtmark. För att bedöma vilka effekter vägbyggnader över våtmarker medför på våtmarkernas natur- och kulturvärden krävs mer omfattande metodstudier. 7.3 Rekommendationer Utifrån de erfarenheter som har gjorts inom projektet rekommenderar projektgruppen att ett uppföljningssystem etableras som baseras på: 1. En förändringsanalys baserad på satellitbilder kombineras med manuell granskning av värdefulla våtmarker. I osäkra fall används ortofoton i den mån tillgång till foton finns. 2. Med en digital vägdatabas över skogsbilvägar (uppbyggd enligt Västerbottenmodellen ) inhämtas information om anmälda skogsbilvägar. 3. Genom analys av mängdfrekvenskurvor görs en bedömning av i vilken omfattning skogsbilvägar behöver byggas och var risken att bygga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker är störst. 7.4 Ytterligare arbete Ett antal åtgärder behöver genomföras innan ett effektivt uppföljningssystem för delmålet kan komma till stånd. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att detta projekt definierar värdefulla våtmarker enligt kapitel 1.2.2, det vill säga bl.a. våtmarker med klass 1 och 2 inom VMI. VMI begränsades till att inventera och klassificera våtmarker över en viss areal vilket innebär att det finns många våtmarker av mindre areal som inte är klassificerade men trots detta naturligtvis kan ha höga natur- och kulturvärden enligt delmålet. Även om dessa våtmarkers naturvärden inte är dokumenterade så är det möjligt att följa upp eventuella vägbyggnationer även över dessa. 22
De åtgärder som projektgruppen föreslår ska genomföras är följande: Digitalisering av polygoner från våtmarksinventeringen (VMI) i de län som saknar dessa. Eventuellt en geografisk justering av befintliga polygoner. Fortsatt registrering av fornlämningar och övriga kulturlämningar i FMIS och Skog och Historia. Samordnade rutiner för kontinuerlig registrering av de skogsbilvägar som anmäls för samråd upprättas av Skogsstyrelsen och vägarna digitaliseras. Genomförande av ytterligare pilottester av det föreslagna uppföljningssystemet samt utvärdering av detta. 23
Tack Vi tackar Johan Eriksson, Stefan Filipsson, Hans Banck och Anders Persson för konstruktiva kommentarer i samband med våra efterforskningar angående relevanta datakällor. 24
Litteratur/källförteckning Anon 1999. Miljötillståndet i skogen. Anon 2005. Skogsdata. Anon 2005. Skogsstatistisk årsbok. Länsstyrelsen i Västerbottens län 1993. Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1:1993. Länsstyrelsen i Västerbottens län 2005. Myllrande Våtmarker. Uppföljning av ingrepp i våtmarker i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 1:2005. Naturvårdsverket 1983. Inventering av Sveriges våtmarker. Naturvårdsverket rapport 1680. Naturvårdsverket Förlag. Naturvårdsverket 2005. Nationell strategi för bevarande och skötsel av våtmarker och sumpskogar. Naturvårdsverkets förlag (under tryck). Reese H., Nilsson, M., Granqvist Pahlén, T. Hagner, O. Joyce, S. Tingelöf, U. Egberth, M. & Olsson, H. 2003. Countrywide Estimates of Forest Variables Using Satellite Data and Field Data from the National Forest Inventory. AMBIO: 32( 8), 542 548. Skogsstyrelsen 2002. Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga arealer. Skogsstyrelsens rapport 11. Skogsstyrelsens Förlag. Skogsstyrelsen 2003. Skogsstatistiks årsbok 2003. Jönköping. 345 sidor. ISSN 0491-7847. Skogsstyrelsen 2006. Satellitbildsanalys av skogsbilvägar över våtmarker. Skogsstyrelsen rapport 2. Skogsstyrelsens förlag. Webbaddresser Vägdatabaser (NVDB, SVDB): http://www3.vv.se/nvdb/index.asp http://www.skogforsk.se/. Våtmarker (VMI): LST GISdata-tjänst http://www.gis.lst.se/lstgis/ SLU Miljödata: http://www-vmi.slu.se/. Riksskogstaxeringen: Digitalt fornminnesregister http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/ http://www.fmis.raa.se/fmis/ Skog och historia http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=10440 25
Skogens pärlor http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/page.asp?id=12524 26
Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige 1990 1991:5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige 1991 1992:3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige 1992 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari 1993 1993:9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige 1993 1994:7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren 1989-1993 1995:1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige 1994 1995:5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1996:1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige 1995 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar
2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser 1999 - Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999 2001:1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 2000 2001:5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket 1993-1998 2001:8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden 1999 2002:1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001 - Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan 2000-2002 Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, 1990-2002 2004:2 Skogliga konsekvensanalyser 2003 - SKA 03 2004:3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län 1996-2001