Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Relevanta dokument
Bryt tystnaden om våld i nära relationer. Arbetsplatsträffmaterial

Kommunledningskontoret. Utbildningsmaterial. Våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Att ställa frågor om våld

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

(5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM. Allt missbruk kan behandlas.

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Våld i nära relationer Riktlinjer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Våld i nära relationer

Barn som riskerar att fara illa

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Klicka här för att ändra format

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Riktlinjer för Våld i nära relation

Allt missbruk kan behandlas.

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

VÅLD I NÄRA RELATION

Svensk författningssamling

Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Handlingsplan vid misstanke om drogmissbruk

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

Handlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Socialtjänstens arbete med barn

Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Barn som far illa & våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Att anmäla oro för barn

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Att anmäla till socialtjänsten

Kansliet. Susann Swärd

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Vägledning för arbetsgivare

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Våld i nära relationer

Svensk författningssamling

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Utbildning BHV juridik

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Det försummade barnet

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

Socialtjänstlag (2001:453)

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Lagstiftning kring samverkan

Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal

Rutin för anmälan enligt 14:kap 1 Socialtjänstlagen till Socialnämnden ( Omsorgsnämnden -Avdelningen för individuell myndighetsutövning )

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Det som inte märks, finns det?

Våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm reviderad

Utredning. Våld i nära relationer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun,

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Transkript:

Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3

1

Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla chefer och HR-personal i Gävle kommun och dess bolag. När misstankar om att våld i nära relationer påverkar medarbetarens arbetssituation och arbetsförmåga ska handboken fungera som ett stöd till chefer i Gävle kommun. Denna handbok är tänkt att vara ett stöd för dig som chef i att kunna informera medarbetare om våld i nära relationer och för att våga fråga medarbetare om våld i nära relationer. Efter beslut i Kommunfullmäktige år 2013 ska Gävle kommun arbeta strategiskt och kommunövergripande gällande våld i nära relationer. Gävle kommunkoncern ska skapa förutsättningar för att ingen i Gävle kommun ska utsättas för våld i nära relationer. Med fokus på mäns våld mot kvinnor. 2 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett dolt samhällsproblem som drabbar såväl kvinnor, män som barn i Gävle kommun. Våldet är ofta systematiskt och ingår i ett mönster av makt och kontroll. Resultatet av Gävle kommuns kartläggning om våld i nära relationer år 2014 visar att: Kvinnor utsätts i större utsträckning än män för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Av Gävle kommuns medarbetare beräknas fyra av tio kvinnor någon gång i livet ha utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld eller försummelse. Mellan åren 2013-2014 har var tionde medarbetare som är kvinna i Gävle kommun utsatts för detta våld. Ett våld där partnern är den vanligaste förövaren. Våld i nära relationer kan alltså förekomma i varje arbetsgrupp om resultatet av kartläggningen omsätts till anställda medarbetare i Gävle kommun. Våldet finns i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Trots att våld i nära relationer är ett vanligt problem så pratar vi sällan om det. Det är därför viktigt att ge chefer i Gävle kommun goda förutsättningar för att våga fråga medarbetare om utsatthet för våld i nära relationer. 4

Ett bra bemötande med uppföljande stöd kan vara avgörande för att en medarbetare ska ha möjlighet att förändra sin situation. Vad innebär våld i nära relationer Våldet kan finnas i olika slags nära relationer såsom mellan makar, sambor, särbor, partner, före detta partner och mellan vårdnadshavare och barn och mellan släktingar. Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte är om det finns eller funnits en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet. Våldet finns i såväl hetero- som homosexuella förhållanden som i familje- och släktsystem där familjens heder går före individens önskningar och behov. Våld i nära relation kan anta olika former psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld, hedersrelaterat våld, försummelse och ekonomiskt förtryck. 1 2 prop.2005/06:155, www. regeringen.se Direktiv våld i nära relationer beslutades i kommunstyrelsen 2014 (dnr: 14KS36) 5

Agera som chef Skapa förutsättningar för att ingen i Gävle kommun utsätts för våld i nära relationer Våldet är ofta en bakomliggande orsak till diffusa hälsoproblem. Förändrat beteende eller beteende som föranleder oro kan alltså vara tecken på en mängd olika tillstånd som t.ex. stress, vantrivsel, utmattning, oupptäckt sjukdom, kronisk sjukdom, missbruk, våldsutsatthet eller våldsutövande. Det är därför viktigt att du som chef vet att beteende som föranleder oro även kan vara att medarbetaren är utsatt för våld i nära relation. 1. Våga fråga Fråga om våld i nära relation, gärna rutinmässig vid medarbetarsamtal, orossamtal eller vid upprepad korttidsfrånvaro. Våga fråga om förekomst av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld så som kränkningar, hot, begränsningar, knuffar, slag eller sparkar. Mer information om våldskaraktärer och omfattningen av utsatthet för våld i nära relationer i Gävle finner du i Gävle kommuns rapport Jag vill glömma men jag kan inte glömma, den finner du på Ankaret. Förberedelse inför mötet då du ska våga fråga: Hur ska du ställa frågan? Hur du ska ta emot svaret om svaret på frågan blir ja? Har du anledning att vara orolig utifrån uppmärksammade händelser, skriv ner händelserna inför mötet och ta upp det med medarbetaren. Förminska eller bortförklara inte det medarbetaren berättar. 2. Agera utifrån medarbetarens behov Medarbetaren får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. Men du som chef kan med medarbetarens samtycke erbjuda medarbetaren att ta kontakt för råd och stöd. Förmedla att våld i nära relationer är oacceptabelt och stärk personen i detta. Vidta därefter åtgärder utifrån varje medarbetares behov. 3. Stöd Stödkontakter - Ge alltid kontaktlistan som finns i denna handbok till din medarbetare. HR - Kontakta respektive förvaltning/ bolag HR-funktion för stöd och vägledning. Företagshälsan För vidare utredning och samtalsstöd samt stöd i akuta fall som kräver sjukvård och dokumentation av skador och polisanmälan vid misstanke om brott. Länk till företagshälsan: ankaret/ Kommunen/Medarbetarportalen/ Foretagshalsa. 6

7

4. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden I Socialtjänstlagen 14 kap 1 lyder att följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c SoL). Uppmaningen riktar sig till såväl allmänheten som sådana myndigheter och yrkesverksamma som inte omfattas av anmälningsskyldigheten. Anmälan kan alltså göras av exempelvis en granne, släkting eller vän till den anmälan gäller. Uppmaningen att anmäla gäller oavsett om misstanken gäller förhållanden i eller utanför hemmet. Ta kontakt med Socialtjänst Gävle om det finns barn i en familj där våld förekommer. Innan du gör en anmälan kan du prata med personal på socialtjänstens mottagningsgrupp om detta. Ring i så fall och beskriv oron för barnet innan du tar beslut om att anmäla. En sådan här konsultation kan göras utan att barnets identitet avslöjas. 5. Dokumentera När du som chef har haft ett orossamtal, samtal vid upprepad korttidsfrånvaro eller annat liknande samtal och det framkommit att medarbetaren är utsatt för våld i nära relation så dokumenterar chefen det i IT-systemet ADATO. Använd mallen för Upprepad korttidsfrånvaro och vid orossamtal Anteckningar i ADATO för att dokumentera utifrån stödinsatser och liknande. Uppmana din medarbetare att själv föra dagboksanteckningar över vålds- 8

Glöm inte att dokumentera hela vägen, steg för steg! händelser denna blir utsatt för. Detta kan vara viktigt för medarbetaren om medarbetaren söker hjälp av bland annat polisen. Att dokumentera eventuella skador och berättelse av vad som hänt Att dokumentera datum för när våldet inträffat. Att dokumentera vart våldet ägde rum samt hur personen kände sig gjorde det ont, var medarbetaren rädd, fanns det någon annan än förövaren närvarande? 6. Följ upp Ha alltid ett uppföljande samtal. Våga fråga Agera stöd medarbetaren går själv HR Företagshälsan Dokumentera följ upp 9

Om du blir utsatt Våga berätta om våldet Det behöver inte vara självklart att du som är våldsutsatt upplever dig som våldsutsatt då det är vanligt att våldet över tid normaliseras. Men du kan vara utsatt för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Det kan handla om att du blivit hånad, hotad, trakasserad, begränsad, knuffad, slagen, sparkad eller att du blivit tvingad till någon sexuell handling av någon som du har/haft en nära och förtroendefull relation till. Mer information om våldskaraktärer och omfattningen av utsatthet för våld i nära relationer i Gävle finner du i Gävle kommuns rapport Jag vill glömma men jag kan inte glömma. Du kan själv söka stöd hos någon av kontakterna i denna handbok, se under rubriken rådgivning och information. Om du berättar om din våldsutsatthet för din närmaste chef eller annan chef kan chefen utifrån denna handbok ge dig stöd. Är det inte möjligt kan du antingen vända dig till din HR-funktion på din förvaltning/bolag eller till företagshälsan. Om ovanstående inte är ett alternativ för dig, vänd dig då till en person du har förtroende för. Dokumentera Tre punkter som kan vara viktigt för dig att skriva ner i dagboksanteckningar 10 eller liknande om du vid något tillfälle söker stöd av bland annat polisen. Att dokumentera eventuella skador och vad som hänt Att dokumentera datum för när våldet inträffat. Att dokumentera vart våldet ägde rum och när samt hur personen kände sig gjorde det ont, var medarbetaren rädd, fanns det någon annan än förövaren närvarande? Anmäl Gävle kommun anser att våld i nära relationer är oacceptabelt och är i vissa fall även en brottslig handling. Det är viktigt att när du som blir utsatt för våld i nära relation anmäler det till polis och söker stöd och hjälp.

Rådgivning och information Personalstöd Är en snabb, effektiv, gratis och anonym tjänst som innebär att du som anställd i Gävle kommun kan få professionell vägledning och stöd i såväl arbetsrelaterade som privata frågor. Dygnet runt, året om når du Personalstödet. Du kan få stöd i både arbetsrelaterade och privata frågor. Telefonnummer: 020-74 74 74 Företagshälsan Där ingår minst ett samtal utan godkännande av din chef. Telefonnummer: 0771-77 88 00 Samtalsakuten Hemsida: www.svenskakyrkan.se Telefonnummer: 026-17 04 38 Brottsoffer jouren Hemsida: www.gavle.boj.se Telefonnummer: 026-10 55 77 Polis Telefonnummer i annat fall än akut: 114 14 I akuta fall Telefonnummer: 112 Öppenvårdsmottagningen våld i nära relationer (socialtjänsten) Tar emot kvinnor, män och barn, utsatta eller om man utsatt någon för våld i nära relation. Hemsida: www.gavle.se/omsorg--hjalp/vald-och-hot Telefonnummer: 026-17 94 70 Blåklockan, kvinnorjour Telefonnummer 026-51 11 21- riktas enbart till kvinnor. Hemsida: www.blaklockan.com Mail: kvinnojouren@blaklockan.com Tjejjouren Vulcana Telefonnummer: 026-51 11 21 Hemsida: www.vulcana.tjejjouren.se Mail: team@vulcana.se Stickan, krismottagning för män Riktar sig enbart till män, där pratar män med män. Hemsida: www.stickan.se Telefonnummer: 026-18 73 73 Kvinnofridslinjen, här kan du få råd i rollen som chef Telefonnummer: 020-50 50 50 Terrafem Hjälper utsatta kvinnor med utländsk härkomst på hens modersmål. Jourtelefon: 020-52 10 10 Naispäivystys turvakoti piilopirtti Denna verksamhet ligger inte i Gävle men den hjälp sökande kan få stöd av finsktalande personal. Puhelinpäivystys: 031-330 25 56 Hälsocentralerna i Gävle finns samlade i länken nedan, varje hälsocentral har ett psykosociala team, se länken för att hitta din närmaste hälsocentral. Hemsida: www.1177.se Psykosociala problem, personliga kriser, samlevnads/ familj/relationsfrågor, våld, alkohol-, drog- och spelmissbruk, juridik eller ekonomi. Telefonnummer: 020-74 74 74 11

12

Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se 2