Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

Relevanta dokument
Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Riskutredning Lindesberg

Vansbro kommun. MCR Arvika

Sammanfattning av Riskhanteringsplan för det utpekade området med översvämningsrisk vid Vännäsby (Länsstyrelsen Västerbotten, rapport )

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Riskhanteringsplan för Lindesberg

Tidigt samråd för Lidköping Enligt förordningen om översvämningsrisker

Vägledning för riskhanteringsplaner

Underlag till samråd för riskhanteringsplan för Fyrisån, Uppsala

MSB:s identifiering av områden med betydande översvämningsrisk enligt EU:s översvämningsdirektiv


MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

SAMRÅDSUNDERLAG Riskhanteringsplan för Malungs tätort

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Uppföljning av riskhanteringsplaner enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Uppföljning av arbetet med riskhanteringsplaner under 2017, enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker

Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data

Rapport 2015:56. Riskhanteringsplan för översvämningar i Lidköping

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Riskhanteringsplan för Lindesberg. Publ nr: 2015:42

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Riskkartor. Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker. Juni 2013

Riskhanteringsplan för Falu tätort

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) FÖR RISKHANTERINGSPLAN LIDKÖPING ENLIGT FÖRORDNINGEN OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER (SFS

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

EUs översvämningsdirektiv och svensk översvämningsförordning, 2009:956

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Riskhanteringsplan för Örebro

Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Älvsbyn 25:1, Västermalm Parkering. Älvsbyns kommun Norrbottens län HANDLINGAR

Samrådsunderlag till Riskhanteringsplan för översvämningar i Göteborg Enligt förordningen om översvämningsrisker

Riskkartor. Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker. April 2013

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

50-årsflöde. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Klimatanpassning i Örebro län

Bilaga Från standard till komponent

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

MSB:s arbete med naturolyckor

Riskhanteringsplan för översvämning av Voxnan/Edsbyn

Handlingsplan för Samhällsstörning

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Samra d om arbetet med det utpekade omra det med o versva mningsrisk vid Va nna sby, Va nna s kommun och Umea kommun k

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Gemensam syn på översvämningsrisker

Riskhanteringsplan för Vansbro tätort

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum

Nissan översvämning 2014

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Skydda dig mot översvämningar

Länsstyrelsen: Riskhanteringsplan för Fyrisån

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Preliminär bedömning av områden med betydande översvämningsrisk

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

100-årsnivå. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

PM Översvämningsanalys

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Riskhanteringsplan för Örebro. Publ nr: 2015:43

För naturmiljö och mark- och vattenanvändning innebär förslaget små negativa konsekvenser, genom att en ny trumma läggs i Weabäcken.

Riskhanteringsplan för Malungs tätort

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

MSB Översvämningsförordningen. Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet

Riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Haparanda

Försvarsdepartementet

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Innehållsförteckning

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Strategi för förstärkningsresurser

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) FÖR RISKHANTERINGSPLAN GÖTEBORG ENLIGT FÖRORDNINGEN OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER (SFS

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Naturvårdens intressen

Vad har vi gjort sen skyfallet? MSB/Svenskt Vatten Göteborg

DP278 Dnr KS Datum Antagandehandling. Upphävande för del av byggnadsplan D97 (del av Vistinge 6:4), Finspångs kommun

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Riskhanteringsplan för det utpekade området med översvämningsrisk vid Vännäsby

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Transkript:

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn 1. Bakgrund Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under år 2007 ett direktiv översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön samt kulturarvet. Myndigheten samhällsskydd- och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genom arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet ska ske genom att medlemsländerna systematiskt kartlägger översvämningshot och översvämningsrisker samt tar fram riskhanteringsplaner översvämningshotade områden. Arbetet genoms i cykler om sex år där varje cykel är uppdelad i tre olika steg, se Figur 1. I sta cykeln omfattas enbart naturliga flöden, d.v.s. inte flöden uppkomna genom till exempel dammbrott och isdämningar. Efter varje genomt steg sker rapportering till EUkommissionen. I landet har 18 områden identifierats med en betydande översvämningsrisk, i Norrbotten har orterna Haparanda och Älvsbyn identifierats. Denna sammanfattning behandlar Älvsbyn. Figur 1. Förordningen om översvämningsrisker genoms i cykler om sex år, där varje cykel är uppdelad i tre steg. Varje steg avslutas med en rapportering till EU-kommissionen. 1

Steg 1 innebär att MSB bedömer och påvisar tätorter med betydande översvämningsrisk, där risken är en kombination av sannolikheten att en översvämning inträffar och de potentiella konsekvenserna som en översvämning kan innebära. MSB presenterade sin sta bedömning i december 2011, då identifierades 18 geografiska områden där betydande översvämningsrisk eligger. MSB har pekat ut Älvsbyn som ett område med betydande översvämningsrisk på grund av att det historiskt har inträffat översvämningar med stora konsekvenser i området. historiska översvämningsproblem beror på att två vattendrag rinner ihop i området samtidigt som huvuddelen av samhället är anlagt låglänt vilket gör det befintliga problemet svårlöst. Steg 2 innebär att kartor de utpekade tätorterna utarbetas. Först tar MSB fram hotkartor (Steg 2a). Hotkartor visar vattnets utbredning och djup vid ett 50-års-flöde, 100-årsflöde och vid ett beräknat högsta flöde. De visar även flödeshastighet över de översvämmande områdena. Länsstyrelserna arbetar sedan fram riskkartor (Steg 2b). Riskkartor presenterar antalet invånare, samhällsviktig verksamhet, infrastruktur, miljöfarlig verksamhet, kulturarvsobjekt, skyddade områden och övrig bebyggelse inom det översvämmade området. De kartor som har producerats Älvsbyn är baserade på översvämningskarteringar tre olika flöden: Översvämning med hög sannolikhet (50-årsflöde). 50-årsflöde inträffar i genomsnitt en gång vart femtionde år Översvämning med medelhög sannolikhet (100-årsflöde). 100-årsflöde inträffar i genomsnitt en gång vart hundrade år Översvämning med låg sannolikhet (beräknat högsta flöde, BHF). Beräknat högsta flöde är ett extremt flöde som beräknas genom att kombinera kritiska faktorer (regnmängd, snösmältning, hög markvattenhalt och fyllnadsgrad i vattenmagasin). Någon exakt återkomsttid beräknat högsta flöde kan inte anges, den ligger dock i storleksordning cirka 10 000 år (källa: MSB) Kartorna bygger på simuleringarna där inga dammar eller broar följer med samt att vattnet är rent. I verkligheten följer träd, buskar och jord med. I översvämningskarteringen omfattas enbart naturliga flöden, d.v.s. inte flöden uppkomna genom till exempel dammbrott och isdämningar. I nuvarande cykel färdigställde MSB hotkartorna och Länsstyrelsen riskkartorna under slutet av år 2013, länkar till dessa återfinns nedan. 2

Hotkartor: https://www.msb.se/upload/forebyggande/naturolyckor_klimat/oversvamning/oversvamnin gsdirektivet/hotkartor/%c3%84lvsbyn/alvsbyn_q50.pdf https://www.msb.se/upload/forebyggande/naturolyckor_klimat/oversvamning/oversvamnin gsdirektivet/hotkartor/%c3%84lvsbyn/alvsbyn_q100.pdf https://www.msb.se/upload/forebyggande/naturolyckor_klimat/oversvamning/oversvamnin gsdirektivet/hotkartor/%c3%84lvsbyn/alvsbyn_bhf.pdf Riskkartor: http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectionimages/sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/alvsbyn_50_2013-12-19.pdf http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectionimages/sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/alvsbyn_100_2013-12-19.pdf http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectionimages/sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/alvsbyn_bhf_2013-12-19.pdf Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner de utpekade tätorterna utarbetas. I samverkan med berörda er och samhällsviktiga aktörer 1 ska lämpliga mål riskhanteringen sättas upp berörda områden. Målen utgår ifrån de översvämningsrisker som påvisades i Steg 2b och utifrån fyra fokusområden: människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön samt kulturarvet. Planerna ska innehålla åtgärder att minska de negativa konsekvenserna som en översvämning kan meda. För steg 3 ansvarar den länsstyrelse inom vilket län respektive område med betydande översvämningsrisk ligger. För riskhanteringsplanen gällande Älvsbyn ansvarar. Riskhanteringsplanen ska vara färdigställd i december 2015. Riskhanteringsplanen ska vara färdig och inrapporterad till MSB senast den 22 december år 2015. Planen kommer följas upp årligen och de genomda åtgärderna samt eventuella ändringar kommer att rapporteras till MSB den 1 februari varje år med start år 2017. 1 Samhällsviktiga aktörer är ägare eller driftansvarig samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är samhällsfunktioner som konstateras vara av särskild betydelse upprätthållandet av samhällets funktionalitet. 3

2. Mål arbetet med riskhanteringsplanen MSB har formulerat övergripande mål de fyra fokusområdena människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön samt kulturarvet. Dessa är: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte orenas vid en översvämning. Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte loras vid en översvämning. (källa: MSB) Utifrån dessa övergripande mål har riskhanteringsplanen definierat resultatmål per flöde, 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Tabellen nedan illustrerar mål de olika flödesnivåerna. Beräknat högsta flöde 100-årsflöde 50-årsflöde Människors hälsa Allmänheten är informerad om översvämningsriskerna samt hur de kan bereda sig mot en översvämning. Upprätthålla god samordning och inriktning med samhällsviktiga aktörer 2. Avloppsrening samt distribution av värme, el och vatten ska fungera. Vid nybyggnation eller omlokalisering av samhällsviktiga funktioner ska hänsyn tas till översvämningsrisker. Ekonomisk verksamhet Miljön Kulturarv Tabell 1. Resultatmål Ingen järnväg och väg ska utsättas oacceptabel avbrottstid 3 på grund av en översvämning. Översvämningsrisken ska alltid beaktas vid nybyggnation. Översvämning ska inte meda långtgående eller omfattande konsekvenser miljön. Åtgärder hantering av översvämningsrisker ska inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna vatten. Inga kulturarvsobjekt 4 eller områden klassade som riksintresse kulturmiljövård ska ta permanent skada på grund av en översvämning. 2 Samhällsviktiga aktörer är ägare eller driftansvarig samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är samhällsfunktioner som konstateras vara av särskild betydelse upprätthållandet av samhällets funktionalitet. 3 För att bedöma acceptabel avbrottstid krävs en bedömning av hur lång tid det skulle ta konsekvenserna av ett avbrott eller allvarlig störning att bli oacceptabla. 4 Statligt byggnadsminne, museum, byggnadsminne och fast fornlämning. 4

3. Åtgärder Riskhanteringsplanen innehåller slag till åtgärder samt fastställda åtgärder, st redovisas Länsstyrelsens 23 slag till åtgärder som rekommenderas att uppnå resultatmålen. Fastställda åtgärder återfinns under 3.5. Anledningen till att slag på åtgärder har valts att tas med i riskhanteringsplanen, och inte bara fastställda åtgärder, är att påvisa den insats som krävs att leva upp till målbilden. Allt eftersom de fastställda åtgärderna sluts kan slag till åtgärder ligga till grund nya fastställda åtgärder. Det slutgiltiga ansvaret åtgärdens lämplighet ligger på den som vidtar åtgärden. Både slag till åtgärder och fastställda åtgärder är inriktade på att skydda intressen inom de fyra fokusområden: människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön samt kulturarvet. Åtgärdsslagen beskrivs i tabellerna nedan. Resultatmål är den kolumn där resultatmålen presenterats. Resultatmålen beskrivs igen att tydligt visa kopplingen mellan målen och åtgärderna. Åtgärd är där eslag till åtgärder presenteras. Åtgärdskategori Det finns fyra övergripande åtgärdskategorier: - Förbyggandeåtgärder separerar översvämningsrisken och det hotade värdet, exempelvis genom flytt av hotad verksamhet. - Skyddsåtgärder är åtgärder som vidtas att reducera översvämningshot, sårbarhet eller konsekvens. - Beredskapsåtgärder betyder att beredelser vidtas en översvämningshändelse i form av tidig varning, planer, övningar samt utbildningar. - Återställandeåtgärder är åtgärder som handlar om beredelser återställning och erfarenhetsåtering. Ansvarig part beskriver vilken aktör som har ansvar att åtgärden blir genomd. Prioritering sker utifrån aspekter som: kostnad-nytta, översvämningens geografiska omfattning, möjliga avledningsvägar vattnet och möjligheter att hejda en översvämning, miljökvalitetsnormer vattenvaltningen, fysisk planering, pågående markanvändning, naturvård, sjöfart och hamnar. 5

3.1 Människors hälsa Resultatmål Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig part Prioritering Allmänheten är informerad om översvämningsriskerna samt hur de kan bereda sig mot en översvämning. Upprätthålla god samordning och inriktning med samhällsviktiga aktörer. Avloppsrening samt distribution av värme, el och vatten ska fungera. Genoma informationskampanj till allmänheten. Informera berörda fastighetsägare och verksamhetsutövare om översvämningsrisken. Följ upp och revidera befintliga översvämningskartor Upprätta utrymningsplan berörd befolkning Upprätta rutiner tidig varning. Utarbeta rutiner informationsinsamling till en samlad lägesbild. Utarbeta former hur lägesbilden ska spridas till samhällsviktiga aktörer och allmänheten Genoma övningar kopplat till översvämningsrisken. Hantera konsekvenserna av en översvämning genom samarbete med frivillig verksamhet. Identifiera och klassificera de distributionsbyggnader som ägs av och påverkas av ett BHF-flöde inom riskområdet gällande funktion och sårbarhet översvämning. Utred hur tillgången till rent dricksvatten ska säkerställas. Undersök hur elsörjningen till centrala funktioner kan säkras. Utred reningsverkets utsättningar att säkerställa driften vid översvämning. Allmänhetens medvetenhet och beredskap. Förbättring av översvämningsprogno ser och varning. Återställningsåtgärd: Planering återställning och översyn individer och samhället Förbättring av översvämningsprogno ser och varning Räddningstjänst och beredskapsplanering Återställningsåtgärd: Planering återställning och översyn individer och samhället Förebyggande åtgärd övrigt Energibolag Dricksvattenproducenter Fastighetsbolag 6

3.2 Ekonomisk verksamhet Resultatmål Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig part Prioritering Vid nybyggnation eller omlokalisering av samhällsviktiga funktioner ska hänsyn tas till översvämningsrisker. Ingen järnväg och väg ska utsättas oacceptabel avbrottstid på grund av en översvämning. Översvämningsrisken ska alltid beaktas vid nybyggnation. Placera samhällsviktiga funktioner utan område med översvämningsrisk. Invallning av värdefulla områden/objekt att skydda lokala objekt med stort ekonomiskt värde. Risk översvämning ska beaktas i projektering av ombyggnad av väg- och järnvägsnätet Beakta översvämningsrisken vid fysisk planering och nybyggnation. Beakta skredrisken kopplat till översvämning vid både planläggning och bygglovsprövning. Åtgärd att undvika översvämningshotat område. Skyddsåtgärd: Byggande av kanaler, invallning av kust och invallningar längs vattendrag Åtgärd att undvika översvämningshotat område. Åtgärd att undvika översvämnings-hotat område. Andra ägare av samhällsviktig verksamhet Fastighetsägare Trafikverket 3.3 Miljön Resultatmål Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig part Prioritering Översvämning ska inte meda långtgående eller omfattande konsekvenser miljön. Åtgärder hantering av översvämningsrisker ska inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna vatten Genoma en inventering av miljöfarliga verksamheter samt riskklassning av orenade områden som ligger inom riskområdet samt utreda hur dessa påverkas av en översvämning. Utred vilka fysiska åtgärder som kan genomas att begränsa översvämningsriskerna. Vid planerandet av översvämningsskydd ska det utvärderas hur genomandet kan påverka miljökvalitetsnormerna. Förebyggande åtgärd övrigt Skyddsåtgärd: Naturliga översvämningsskydd. Förebyggande åtgärd övrigt. Vattenmyndighe ten Bottenviken Vattenrådet. 7

3.4 Kulturarvet Resultatmål Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig part Prioritering Inga kulturarvsobjekt eller områden klassade som riksintresse kulturmiljövård ska ta permanent skada på grund av en översvämning. Dokumentera kulturarvsobjekt inom översvämningsområdet. Invallning av värdefulla områden/objekt att skydda lokala objekt med högt kulturvärde. Förebyggande åtgärd övrigt. Skyddsåtgärd: Byggande av kanaler, invallning av kust och invallningar längs vattendrag Fastighetsägare 3.5 Fastställda åtgärder och genomandeplan I tabellerna ovan beskrivs alla de slag till åtgärder som finns framtagna området som riskerar att översvämmas. Utifrån det underlaget har en prioritering genomts att ta fram och fastställa de åtgärder som de utpekade ansvariga parterna åtagit sig att genoma. De fastställda åtgärderna finns beskrivna i tabellen på nästa sida. Med fastställda menas att Länsstyrelsen, och/eller annan samhällsviktig aktör har åtagits sig att genoma åtgärden inom den sta cykeln dvs. inom 6, eller som längst inom två cykler, 12 år. Åtgärderna har fastställts genom löpande dialog med ansvariga parter samt genom samrådsprocessen där parter haft möjlighet att inkomma med synpunkter på åtgärdernas genomande. Prioriteringen av åtgärderna har tagits fram med utgångspunkt ifrån flera olika aspekter såsom kostnad-nytta, översvämningens geografiska omfattning, möjliga avledningsvägar vattnet och möjligheter att hejda en översvämning, miljökvalitetsnormer vattenvaltningen, fysisk planering, pågående markanvändning, naturvård, sjöfart och hamnar. Särskild vikt vid prioritering ska läggas på ebyggande arbete samt skydd och beredskap vilket även kan omfatta översvämningsprognoser och tidig varning. 8

Fastställda åtgärder Resultatmål Åtgärd Specificerad åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig part Genomande Prioritering Allmänheten är medveten om översvämningsriskerna samt hur de kan bereda sig mot en översvämning Upprätthålla god samordning och inriktning med samhällsviktiga aktörer. Avloppsrening samt distribution av värme, el och vatten ska fungera. Genoma informationskampanj till allmänheten Följ upp och revidera befintliga översvämningskartor Upprätta rutiner tidig varning Utarbeta former hur lägesbilden ska spridas till samhällsviktiga aktörer och allmänheten Utred hur tillgången till rent dricksvatten ska säkerställas. Riskhanteringsplanen ska ställas ut på huset En sammanfattad version av riskhanteringsplanen ska finnas tillgänglig på ens hemsida Ansvarig part kommer tillgängliggöra riskhanteringsplanen via Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen kommer genoma uppföljning att bedöma om kartorna behöver ändras på grund av väsentliga ändringar av informationen i kartan ska använda sig av manuella system tidig varning, detta genoms genom inhämtning av prognoser från Skellefteå kraft Ansvariga parter åtar sig att använda WIS att få en samlad lägesbild vid översvämningar. Allmänhetens medvetenhet och beredskap Förbättring av översvämningsprognos er och varning Förbättring av översvämningsprognos er och varning Räddningstjänst och beredskapsplanering 1:a eller 2: kvartalet 2016 Fortlöpande Fortlöpande Behovsstyrt Fortlöpande Fortlöpande åtar sig att utreda möjligheten att anordna en reservvattentäkt. Tills 2021 Förebyggande åtgärd ska uppdatera befintligt övrigt skyddsområde huvudvattentäkten. 2015 Ingen järnväg och väg ska utsättas oacceptabel avbrottstid på grund av en översvämning. Översvämningsrisken ska alltid beaktas vid nybyggnation. Risk översvämning ska beaktas i projektering av ombyggnad av vägoch järnvägsnätet. Beakta översvämningsrisken vid fysisk planering och nybyggnation. ska verka att installera stora vägtrummor hellre än små då de byts ut. ska inte tillåta bebyggelse under 100-årsflödesnivån utom enklare byggnationer exempelvis garage eller altaner Ansvarig part åtar sig att enligt Plan-och bygglagen, i detaljplaner, bedöma ifall lokaliseringen av bebyggelse kan antas bli olämplig bl. a. med hänsyn till risken översvämning och erosion. Åtgärd att undvika översvämnings-hotat område. Åtgärd att undvika översvämnings-hotat område. Fortlöpande Fortlöpande Fortlöpande 9

4. Miljökonsekvensbeskrivning Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna miljöbedömningar planer och program enligt 6 kap. 11-18 miljöbalken (MB). En miljökonsekvensbeskrivning(mkb) har där arbetas fram som presenterar - och nackdelar med olika åtgärder. Bedömningsskalan är beroende av: Omfattningen av åtgärden; huruvida åtgärden är av stor, måttlig eller liten omfattning och hur detta med en positiv eller negativ konsekvens. Med omfattning avses både geografisk omfattning och resursmässig omfattning. Uppfyllelse av målet; till vilken grad åtgärden bidrar till att uppnå resultatmålet fokusområdet (låg, måttlig eller god måluppfyllelse). Bedömningen av en åtgärds måluppfyllelse/omfattning har gjorts utifrån nedanstående figurer. Figur 2. Bedömningsskala åtgärdens positiva konsekvenser fokusområdets mål, baserat på hur åtgärden påverkar uppfyllandet av målen samt vilken omfattning åtgärden har. Figur 3. Bedömningsskala åtgärders negativa konsekvenser fokusområdets mål, baserat på hur åtgärden påverkar uppfyllandet av målet samt vilken omfattning åtgärden har. Prioriteringar av åtgärder klassas enligt MSB:s vägledning riskhanteringsplaner enligt: Låg Måttlig Kritisk För att se vilka åtgärder som har vilken prioritering se tabellerna ovan under avsnitt 3. Nedan följer en sammanfattande bedömning alla de åtgärder som eslagits i riskhanteringsplanen. 4.1 Människans hälsa För fokusområdet Människors hälsa har totalt tretton åtgärder eslagits i riskhanteringsplanen. Åtgärderna är prioriterade som kritiska, av väldigt hög samt av hög prioritet enligt MSB:s klassning. Sammantaget har åtgärderna en stor eller måttlig/stor positiv konsekvens samt liten/ingen eller måttlig/liten negativ konsekvens resultatmålet. Den 10

sammanfattande bedömningen av de eslagna åtgärderna i hållande till nollalternativet bedöms positiva. Åtgärd Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Genoma informationskampanj till allmänheten Informera berörda fastighetsägare och verksamhetsutövare om översvämningsrisken Följ upp och revidera befintliga översvämningskartor Upprätta utrymningsplan berörd befolkning Måttlig/stor konsekvens Upprätta rutiner tidig varning Utarbeta rutiner informationsinsamling till en samlad lägesbild Utarbeta former hur lägesbilden ska spridas till samhällsviktiga aktörer och allmänheten Genoma övningar kopplat till översvämningsrisken. Hantera konsekvenserna av en översvämning genom samarbete med frivillig verksamhet. Identifiera och klassificera de distributionsbyggnader som ägs av och påverkas av ett BHF-flöde inom riskområdet gällande funktion och sårbarhet översvämning. Utred hur tillgången till rent dricksvatten ska säkerställas. Undersök hur elsörjningen till centrala funktioner kan säkras. Utred reningsverkets utsättningar att säkerställa driften vid översvämning. Måttlig/stor konsekvens Måttlig/stor konsekvens 11

9.2 Ekonomisk verksamhet För fokusområdet Ekonomisk verksamhet har fem åtgärder eslagits i riskhanteringsplanen. Åtgärderna har väldigt hög prioritet där samtliga åtgärder bedöms meda en stor positiv konsekvens samt måttlig/liten negativ konsekvens. Den sammanfattande bedömningen att de eslagna åtgärderna är positiva måluppfyllelsen. Åtgärd Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Placera samhällsviktiga funktioner utan område med översvämningsrisk. Invallning av värdefulla områden/objekt att skydda lokala objekt med stort ekonomiskt värde. Risk översvämning ska beaktas i projektering av ombyggnad av väg- och järnvägsnätet. Beakta översvämningsrisken vid fysisk planering och nybyggnation. Beakta skredrisken kopplat till översvämning vid både planläggning och bygglovsprövning. 9.3 Miljön För fokusområdet Miljön har tre åtgärder eslagits i riskhanteringsplanen. Åtgärderna är prioriterade väldigt högt och har sammantaget stor positiv konsekvens samt liten/ingen och måttlig/liten negativ konsekvens resultatmålen. Den sammanfattande bedömningen av de eslagna åtgärderna i hållande till nollalternativet bedöms positiva. Åtgärd Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Genoma en inventering av miljöfarliga verksamheter samt riskklassning av orenade områden som ligger inom riskområdet samt utreda hur dessa påverkas av en översvämning. Utred vilka fysiska åtgärder som kan genomas att begränsa översvämningsriskerna. Vid planerandet av översvämningsskydd ska det utvärderas hur genomandet kan påverka miljökvalitetsnormerna. 12

9.4 Kulturarvet För fokusområdet Kulturarvet har två åtgärder eslagits i riskhanteringsplanen. Åtgärderna har hög prioritet enligt MSB:s klassning. Åtgärderna bedöms meda en stor eller måttlig/stor positiv konsekvens samt liten/ingen och måttlig/liten negativ konsekvens. Den sammanfattande bedömningen av de eslagna åtgärderna i hållande till nollalternativet bedöms positiva. Åtgärd Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Dokumentera kulturarvsobjekt inom översvämningsområdet Invallning av värdefulla områden/objekt att skydda lokala objekt med högt kulturvärde. Måttligt/stor konsekvens 13