2 februari 2004 NR. 4/2004

2 februari 2004 NR. 4/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Inför bokslut och årsredovisning 2003 sid 2 I detta FörbundsInfo presenteras allmänna förutsättningar inför bokslut och årsredovisning 2003. Information ges bl.a. om förändring i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter. Frågor rörande detta Förbundsinfo besvaras av ekonomikonsulenterna: Göran Abbemark, tfn 08 737 7135, goran.abbemark@svenskakyrkan.se Ann Margaret Dahlström, tfn 08-737 7103, annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: www.forsamlingsforbundet.se Ansvarig utgivare: Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Redaktör: Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare

Innehållsförteckning 1 Inför bokslut och årsredovisning 3 1.1 Inledning 3 1.2 Nyheter i branschanpassning av årsredovisningen 3 2 Nya redovisningsrekommendationer 5 2.1 Nya beloppsgränser för inventarier av mindre värde 5 2.2 Nytt sätt att beräkna medelantalet anställda 5 3 Redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningen 5 3.1 Vad menas med sjukfrånvaro? 6 3.2 Vad ingår i ordinarie arbetstid? 6 3.3 Beräkning 6 3.4 Vilka uppgifter ska lämnas? 7 3.5 Exempel 8 4 Särskilt om begravningsverksamheten 9 4.1 Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2003 9 4.2 Vilken internränta skall användas i begravningsverksamheten? 10 5 Ny information från KRED om gravskötselavtal 11 6 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt 11 6.1 Kompletterande ålderspension 12 6.2 Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (PA-KL, PA 91) 12 6.3 Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner 13 6.4 Särskild löneskatt på pensionskostnader 13 Bilaga 1 "RSV 2003:9" 15 Bilaga 2 "BFNAR 2002:9" 16

1 Inför bokslut och årsredovisning 1.1 Inledning I detta FörbundsInfo presenteras information inför bokslut och årsredovisning 2003. Cirkuläret innehåller bl.a. beskrivning av förändringar i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter med särskilt fokus på information rörande personalupplysningarna (sjukskrivningar mm). information om begravningsverksamheten. information om nya beloppsgränser för inventarier av mindre värde. en beskrivning av hanteringen av pensionsavsättningar i samband med bokslutet. Håll Församlingsförbundets webbplats (www.forsamlingsforbundet.se) under uppsikt under bokslutsarbetet då ny information fortlöpande kan dyka upp! Det går även att kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo och vårt e-veckobrev via e-post. För mer information besök vår webbplats. 1.2 Nyheter i branschanpassning av årsredovisningen Även i år har branschanpassningen av årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter genomgått vissa förändringar. Förändringarna beror i huvudsak på att redovisningslagstiftningen och god redovisningssed har förändrats under året. Branchanpassningen har bilagts detta FörbundsInfo. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar finns som en excel-mall på Församlingsförbundets webbplats www.forsamlingsforbundet.se. Även branschanpassningen av årsredovisningen och andra typer av hjälpblanketter kan hämtas på webbplatsen. En principiell skillnad när det gäller vem som utfärdar rekommendationen om årsredovisningens innehåll är att KRED (Svenska kyrkans redovisningskommitté) från och med 2003 står bakom branschanpassningen (tidigare har Församlingsförbundet varit ansvarig utgivare). Förändringen skall ses ett steg mot att ytterligare tydliggöra KRED:s ställning som ansvarig för bevakningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Nedan följer en kort redogörelse över väsentliga förändringar i årsredovisningens innehåll i förhållande till föregående år. Redogörelsen är grupperad efter årsredovisningens olika delar, dvs först kommer förvaltningsberättelsen, sedan resultat- och balansräkning, följd av kassaflödesanalysen och tilläggsupplysningarna. 3

Förvaltningsberättelsen Ekonomisk flerårsöversikt KRED:s rekommendation om ekonomisk flerårsöversikt har inarbetats i branschanpassningen och därmed upphört att gälla som en egen rekommendation. Nytt för i år är även att uppdelningen i frivilliga och obligatoriska uppgifter har slopats. Alla de uppgifter som finns i branschanpassningens exempel på flerårsöversikt är således obligatoriska. Detta hindrar självklart inte att församlingen frivilligt upplyser även om andra väsentliga förhållanden i sin flerårsöversikt. Förändringen innebär att det finns fler obligatoriska upplysningar i flerårsöversikten än tidigare. För att se vilka uppgifter som skall ingå i uppställningen se branschanpassningen. Miljöinformation För att underlätta arbetet med miljöinformationen i förvaltningsberättelsen har ett exempel infogats. Stiftelser För att underlätta färdigställandet av årsredovisningen har KRED beslutat att uppgiften om förvaltade stiftelsers totala eget kapital får avse räkenskapsårets ingående värde. Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys Inga förändringar i poster eller uppställning, dock har vissa språkliga justeringar gjorts. Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Exemplet har utökats och innehåller nu även definitioner av de uppgifter som skall lämnas i förvaltningsberättelsens ekonomiska flerårsöversikt. Leasing (not 3 i branschanpassningen) Uppgiften om leasing är en ny tilläggsupplysning. Noten innebär att församlingar och samfälligheter som leasar tillgångar i mer än ringa omfattning (församlingar som endast leasar exempelvis en kopiator torde regelmässigt kunna bortse från tilläggsupplysningen) skall ange den totala leasingkostnaden för året. Syftet med upplysningen är att tillsammans med upplysningarna om avskrivningar visa församlingen/samfälligheten totala kostnader för materiella anläggningstillgångar. Personal (not 4 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen rörande personal utökas med information om sjukfrånvaro. Detta kommenteras särskilt i avsnitt 3 nedan. Resultat från finansiella anläggningstillgångar (not 5 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen har indelats i två olika specifikationer för att bättre kunna kopplas till resultaträkningen. Den ena delen specificerar resultaträkningens post Resultat från finansiella anläggningstillgångar och den andra delen Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter. Se branschanpassningen för exempel. Värdepappersinnehav (not 10 i branschanpassningen) 4

Den nya tilläggsupplysningen Värdepappersinnehav innebär en sammanslagning av två tilläggsupplysningar. Tidigare specificerades långa och korta placeringar var för sig. Dessa har nu sammanförts i en och samma not. Syftet med ändringen är att öka överskådligheten och göra det lättare för årsredovisningens intressenter att bilda sig en uppfattning om församlingens/samfällighetens samlade värdepappersinnehav. Förändringen innebär även att ideella placeringar redovisas på ett nytt sätt. Se branschanpassningen för exempel. Kassa och bank (not 14 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen innehåller en ny rekommendation angående Kyrkkontot och den behållning som församlingen/samfälligheten har på detta konto. KRED rekommenderar att behållningen på Kyrkkontot från och med årsredovisning 2003 redovisas som bankmedel i årsredovisningen. I not skall dock anges att behållningen i juridisk mening utgör en fordran och att detta innebär en förändring av redovisningen i förhållande till tidigare räkenskapsår. För exempel se branschanpassningen. Långfristiga skulder (not 18 i branschanpassningen) Exemplet på tilläggsupplysningen för hur stor del av de långfristiga skulder som förfaller senare än 5 år från balansdagen har ändrats. Se branschanpassningen. 2 Nya redovisningsrekommendationer 2.1 Nya beloppsgränser för inventarier av mindre värde Riksskatteverket har beslutat att höja beloppsgränsen för vilka inventarier som räknas som inventarier av mindre värde, dvs gränsbeloppet för när inventarier får kostnadsföras direkt. Den nya beloppsgränsen ligger i intervallet 5 000 till 20 000 kr exkl. moms, beroende på församlingens/samfällighetens storlek. De nya reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2003. (Storlekskriterierna framgår av bilaga 1, RSV 2003:9.) Rådgör gärna med er kvalificerade revisor om lämplig beloppsgräns för er församling/samfällighet. 2.2 Nytt sätt att beräkna medelantalet anställda. BFN har gett ut en rekommendation som förenklar för den ideella sektorn att beräkna medelantalet anställda. BFNAR 2002:9. Se bilaga 2. 3 Redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningen Från och med årsredovisning 2003 skall församlingar och samfälligheter som har fler än 10 anställda i medelantal (enligt årsredovisningens personalnot) redovisa sjukfrånvaro i not. I årsredovisningslagen 5 kap, 18a anges att Uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda arbetstid. 5

Uppgift ska också lämnas om den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanlagd tid av 60 dagar eller mer. Vidare skall uppgift lämnas om sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för olika grupper. Dessa grupper är kvinnor respektive män samt sjukfrånvaro för anställda i åldrarna a) 29 år eller yngre, b) 30-49 och c) 50 år eller äldre. Dessa uppgifter skall dock endast lämnas om medelantalet anställda i gruppen överstiger 10. Uppgifter om sjukfrånvaro får ej lämnas om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Vid tveksamhet bör redovisningen utelämnas. Medelantalet anställda beräknas i enlighet med BFNAR 2002:9 (se bilaga 2) Sjukfrånvaro skall redovisas för tidsperioden 1/7-31/12-2003. 3.1 Vad menas med sjukfrånvaro? Med sjukfrånvaro avses frånvaro pga. sjukdom när en anställd saknar rätt till ersättning enligt reglerna om karensdag eller har rätt till ersättning i form av - sjuklön från arbetsgivaren eller - sjukpenning, rehabilitering och aktivitetsersättning från försäkringskassan. Tid som ska ingå i underlaget är endast sjukfrånvaro under ordinarie arbetstid. Däremot finns inga krav på att det ska avse hel dag vilket gör att deltidssjukfrånvaro ska ingå. 3.2 Vad ingår i ordinarie arbetstid? Med ordinarie arbetstid avses arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Arbetstiden omfattar möjliga arbetsdagar och beräknas dels utifrån den del av året som arbetstagaren har varit anställd, dels utifrån anställningens omfattning, dvs. tjänstgöringsgraden. Semesterledighet och kompensationsledighet ingår i den ordinarie arbetstiden. Flertalet programleverantörer för lönesystem har utarbetat rutiner för beräkning av arbetstiden. 3.3 Beräkning För att kunna beräkna och redovisa sjukfrånvaron behövs ett antal uppgifter. 1. Arbetstid och sjukfrånvaro: Total sammanlagd arbetstid och sjukfrånvaro i timmar för samtliga anställda. Total sammanlagd arbetstid och sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män (Detta skall endast beräknas om varje grupp har fler än 10 anställda i medelantal.) Antal timmar i sjukperioder som ingår i långtidssjukfrånvaro dvs. sjukperioder som varat mer än 60 sammanhängande dagar. Observera att vid bedömningen om det är en långstidssjukfrånvaro ska även tid före 1/7 6

medräknas. Dock ska enbart de timmar som ingår efter 1/7 medräknas. Exempel: En medarbetare som har påbörjat sin sjukskrivning i maj och avslutar den i 15 augusti har en i detta avseenden långtidssjukfrånvaro. Den tid som ska påverka redovisningen är dock enbart frånvaron mellan 1/7 tom 15/8. Se vidare exempel 2 nedan. Total sammanlagd arbetstid och sjukfrånvaro för de olika åldersgrupperna, fördelat på yngre än 29, 30-49 samt 50 år och äldre. (Detta skall endast beräknas om varje grupp har fler än 10 anställda i medelantal.) 3.4 Vilka uppgifter ska lämnas? Sjukfrånvaron i förhållande till arbetstid. Den andel av sjukfrånvaron som avser perioder överstigande 60 kalenderdagar (långtidssjukfrånvaron). Sjukfrånvaron ska vara fördelad på män och kvinnor. Uppgifterna om sjukfrånvaro ska särredovisas i olika åldersgrupper, enligt följande: 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron ska anges för respektive grupp i relation till gruppens arbetstid. Tex kvinnors sjukfrånvaro sätts i relation till kvinnornas totala arbetstid. Viktigt: Uppgifter som kan hänföras till enskild individ får ej lämnas. Vid tveksamhet bör redovisningen utelämnas. Branschanpassningens exempel på uppställning för redovisning av sjukfrånvaro: Sjukfrånvaro (avser tiden 1/7 till 31/12 2003) Sjukfrånvaron har under året uppgått till 2 880 timmar, varav 10 % avser lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar). Den totala arbetstiden uppgick till 70 132 timmar. Sjukfrånvaro i olika grupper (sjukfrånvaro/ord.arb.tid) 2003 Män (1 400/39 876) 3,5% Kvinnor (1 480/30 256) 4,9% 0-29 år (600/20 000) 3,0% 30-49 år (920/24 000) 3,8% 50 och äldre (1 360/26 132) 5,6% Församlingens sammanlagda sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 4,1% 7

3.5 Exempel 1. Exempel på hur den sammanlagda ordinarie arbetstiden skulle kunna beräknas för ett visst år: Förutsättningar: Avtalad ordinarie arbetstid Antal ordinarie arbetsdagar: Antal heltidsanställda: Antal anställda med 75 % tjänstgöringsgrad: 36 timmar per vecka 253 dagar 17 personer 3 personer Ordinarie arbetstid 36 timmar per vecka = 7,2 timmar i genomsnitt per dag. (Med 75 % tjänstgöringsgrad blir tiden 5,4 timmar per dag.) 17 personer x 253 dagar x 7,2 timmar = 30 967 3 personer x 253 x 5,4 timmar = 4 099 Sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar: 35 066 2. Exempel på beräkning av långtidssjukfrånvaro: Datum för insjuknande: Datum för tillfrisknade: måndag 2 dec år 1 (ordinarie arbetstid: 144 timmar) måndag 3 febr. år 2 (ordinarie arbetstid: 168 timmar) Antal sjukdagar: 63 Årsredovisningen för år 1: Sjukfallet ska ej klassas som långstidssjukfrånvaro, däremot ska sjukfrånvaron in i aktuell grupp för kön respektive ålder. Årsredovisningen för år 2: Sjukfallet klassas som långstidssjukfrånvaro, 168 timmar sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. 3. Exempel på redovisning av könsindelad sjukfrånvaro: Den sammanlagda sjukfrånvaron under året: 1 440 timmar, därav kvinnor 740 timmar och män 700 timmar. Sammanlagd ordinarie arbetstid: 35 066 timmar. Kvinnor: Sammanlagd ordinarie arbetstid: 15 214 timmar: Sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar för kvinnor: 740*100=4,9% 15214 Män: Sjukfrånvaro för män i relation till totalt antal arbetade timmar: 700*100=3,5% 19852 8

4 Särskilt om begravningsverksamheten 4.1 Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2003 Liksom tidigare år skall begravningsverksamhetens resultat inte påverka huvudmannens eget kapital. Församlingens årsresultat ska rensas från den resultatpåverkan begravningsverksamheten haft på resultatet. Detta sker genom att begravningsverksamhetens intäkter och kostnader alltid ska vara lika stora i resultaträkningen. Följaktligen skall församlingen efter upprättandet av begravningsverksamhetens resultatsammanställning eliminera årets resultat på samma sätt som i fjol. Rent praktiskt sker denna eliminering genom en motbokning av begravningsverksamhetens resultat. Motkonto är balanskontot- Avräkning med begravningsverksamheten. Resultatkonto Resultatsammanställningen av begravningsverksamheten uppvisar antingen ett över- eller underskott. Eliminering av detta resultat görs vid överskott så att konto 6994 bokas mot konto 2880. Underskott redovisas på 3121 med motkonto 1683. Elimineringen benämns i resultaträkningen som Begravningsverksamhetens resultatpåverkan. Balanskonto Balanskontot visar det ackumulerade resultatet av begravningsverksamheten sedan relationsändringen. En post på konto 2880 visar att församlingen har en skuld till begravningsverksamheten på motsvarande belopp. Det omvända gäller om det är en fordran på konto 1683. Observera att endast ett utav dessa balanskonto ska ha ett utgående värde. Exempel hantering av begravningsverksamhetens resultat Förutsättningar: Belopp i kr 2003 2002 BEGRAVNINGSVERKSAMHETENS RESULTAT -30 000-10 000 Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat Ingående ackumulerat resultat 20 000 30 000 Årets resultat för begravningsverksamheten -30 000-10 000 Utgående ackumulerat resultat -10 000 20 000 Ingående balanser 2003 Debet Kredit Konto 1683 Avräkning med begravningsverksamheten 0 0 Konto 2880 Avräkning med begravningsverksamheten 0 20 000 Begravningsverksamhetens resultat för 2003 är en förlust på 30 000 kr. Det ingående ackumulerade resultatet för begravningsverksamheten var ett överskott på 20 000 kr. Dvs. församlingens skuld till begravningsverksamheten uppgick vid ingången av 2003, till 20 000 kr. Se ovan. 9

Tillvägagångssätt: 1. Eliminering av begravningsverksamhetens resultat. Begravningsverksamhetens underskott elimineras genom att 30 000 kr bokförs på dels resultatkonto 3121 med avräkningskonto 1683 som motkonto. (Om begravningsverksamhetens resultat är positivt används istället resultatkonto 6994 med avräkningskonto 2880 som motkonto.) Konto Debet Kredit Begravningsverksamhetens resultatpåverkan 3121 30 000 Avräkning med begravningsverksamheten 1683 30 000 2. Avstämning av utgående ackumulerat resultat för begravningsverksamheten. Endast ett konto i balansräkningen ska visa det samlade resultatet. För att fastställa på vilket konto den utgående balansen ska ligga på avslutas kontona 1683 och 2880 mot varandra och därefter framgår det ackumulerade resultatet för begravningsverksamheten som en differens på kontot, i detta fall 1683. Församlingen har en fordran på begravningsverksamheten motsvarande 10 000 kr. Avstämning av utgående ack. resultat Konto Debet Kredit Avräkning med begravningsverksamheten 2880 20 000 Avräkning med begravningsverksamheten 1683 20 000 Utgående balanser 2003 Konto Debet Kredit Avräkning med begravningsverksamheten 2880 0 0 Avräkning med begravningsverksamheten 1683 10 000 0 4.2 Vilken internränta skall användas i begravningsverksamheten? För att få en korrekt bild av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter är det viktigt att verksamheten belastas med samtliga kapitalkostnader, såväl avskrivningar som internränta. Församlingsförbundet har för år 2003 rekommenderat en internränta på 5,2 procent. Den grundas på årsgenomsnittet för 5-åriga statsobligationer 2001. Det innebär en eftersläpning på två år. De församlingar och samfälligheter som har följt förbundets rekommendation använder samma internränta såväl i budget 2003 som i bokslut 2003. De församlingar och samfälligheter som har använt sig av andra internräntor, exempelvis ett prognosvärde om förväntad statslåneränta för år 2003, måste i bokslutet avstämma den prognostiserade räntan med räntans faktiska utfall. En prognostiserad ränta medför således en ökad osäkerhet när det gäller att budgetera begravningsverksamhetens kostnader. Internräntan beräknas på tillgångarnas utgående bokfört värde, d.v.s. efter årets avskrivningar. I de fall församlingen/samfälligheten har en pågående nyanläggning som finns bokförd som anläggningstillgång vid årets slut skall även 10

denna tillgång vara med vid internränteberäkningen.i de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten skall betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. En sådan metod kan t.ex. vara lämplig om församlingen/ samfälligheten gjort en mycket stor investering sent under året. I de fall räntan beräknas månadsvis skall även avskrivning göras månadsvis. 5 Ny information från KRED om gravskötselavtal KRED har utfärdat en ny rekommendation om den bokföringsmässiga hanteringen av gravskötselavtal. Se Förbundsinfo 23/2003 eller Församlingsförbundets webbplats. Rekommendationen skall tillämpas senast från och med räkenskapsåret 2004. Uppräkningsfaktorn för 2003 är 5,15 %. 6 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt Pensionsrätt intjänas från och med fyllda 28 år. Intjänad avgiftsbestämd pensionsrätt enligt Kyrkans PFA 2000 tryggas löpande genom en tjänstepensionsförsäkring i Svenska kyrkans försäkringsförening. Även all intjänad pensionsrätt fram till den 31 december 1999 enligt de tidigare gällande pensionsavtalen tryggas på detta sätt. De premier som arbetsgivaren betalar till Svenska kyrkans försäkringsförening avser avgiftsbestämda delar av ålderspension och efterlevandepension enligt Kyrkans PFA 2000. Premiens storlek framgår av faktura från försäkringsföreningen och kostnaden bokförs på konto 7410 Premier till Svenska kyrkans försäkringsförening. Förmånsbestämda delar i pensionsavtalet pensionsrätt för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (kompletterande ålderspension) kan inte försäkras förrän anställningen upphör t.ex. vid pensionsavgång. Detsamma gäller för intjänad pensionsrätt enligt de tidigare gällande pensionsavtalen som genom övergångsregler tillämpas för vissa grupper av anställda (se FörbundsInfo 32/2000). Inte heller visstidspensioner eller övriga direktutbetalda pensioner försäkras löpande. Detta medför att det finns tre grupper av pensionsförmåner som måste tryggas genom avsättning i balansräkningen: Kompletterande ålderspensioner Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (intjänade efter 1 januari 2000): Arbetstagare födda 1937 och tidigare där PA-KL fortfarande tillämpas. Arbetstagare födda 1939 och tidigare där PA 91 fortfarande tillämpas (präster). Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner. När en församling/samfällighet utfäster pensioner till anställda och inte säkerställer dessa pensioner genom tecknande av pensionsförsäkring talar man om pensionering i egen regi. Församlingens/samfällighetens förpliktelser att i 11

framtiden utbetala pensioner har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd. Detta nuvärde beräknas enligt schablonmässiga grunder. 6.1 Kompletterande ålderspension Den kompletterande ålderspensionen innebär att arbetstagaren på pensionsgrundande inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp erhåller en förmånsbestämd pension som utgör 62,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. För att erhålla hel kompletterande ålderspension fordras 30 intjänandeår. För närvarande kan inte den kompletterande ålderspensionen tryggas löpande genom tjänstepensionsförsäkring eftersom den slutgiltiga pensionen inte kan fastställas förrän vid pensionstillfället. Detta medför att pensionsförmånen måste tryggas genom avsättning i balansräkningen. En avsättning för årets intjänade pensionsrätt skall följaktligen ske för alla som har en pensionsgrundande inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, det vill säga 306 750 kr för år 2003. Församlingsförbundet rekommenderar en schablonberäkning där den under året intjänade pensionen beräknas till 37,5 % av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 306 750 kr. Kostnaden för årets intjänande av kompletterande ålderspension bokförs på konto: 7422 Förändring av pensionsskuld för kompletterande ålderspension. Pensionsavsättningen bokförs på konto: 2212 Avsättning för kompletterande ålderspension. 6.2 Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (PA-KL, PA 91) 1 Intjänad pensionsrätt, från och med 1 januari 2000, för arbetsstagare för vilka övergångsbestämmelser tillämpas, kan försäkras först när anställningen upphör tex vid pensionsavgång. Fram till dess skall den, liksom den kompletterande ålderspensionen, tryggas genom avsättning i balansräkningen. Försäkringsföreningen kommer att fakturera en engångspremie när anställningen upphör. De församlingar som har arbetstagare som gått i pension eller slutat 2000-2002 skall således låta avsättningen stå kvar i balansräkningen i väntan på faktura från försäkringsföreningen. Församlingar som har personal som gått i pension eller slutat under räkenskapsåret skall göra avsättning baserat på räkenskapsårets pensionsgrundande inkomst. För de personer som omfattas av övergångsbestämmelserna skall avsättningen beräknas med olika procentsats på pensionsgrundande inkomst under och över 306 750 kr enligt nedan: Intjänad pensionsrätt/pensionsavsättning År 2003 För inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (306 750 kr) Årets intjänade pensionsrätt/pensionsavsättning 4,00 % För inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (306 750 kr) Årets intjänade pensionsrätt/pensionsavsättning 37,50 % 1 Arbetstagare födda 1937 och tidigare, där PA-KL fortfarande tillämpas. Arbetstagare födda 1939 och tidigare, där PA 91 fortfarande tillämpas 12

Exempel: Vid en pensionsgrundande inkomst på 330 000 kr skall följande avsättning göras: 4 % av 306 750 kr = 12 270 kr + 37,5 % av 23 250 kr (330 000 kr 306 750 kr) = 8 719kr = 20 989 kr Kostnaden för de under året intjänade pensionerna skall bokförs på konto: 7423 Förändring av pensionsskuld kopplade till övergångsbestämmelser i avtal. Avsättningen skall bokföras på konto: 2213 Avsättning för pensioner kopplade till övergångsbestämmelser i avtal. 6.3 Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner Visstidspensioner enligt PA-KL är inte lämpliga att försäkras på grund av de samordningsbestämmelser som finns. I stället administreras visstidspensionerna som en av arbetsgivaren direktbetald pension. Pensionen kan dock på arbetsgivarens uppdrag och mot särskild avgift administreras av Svenska kyrkans försäkringsförening. Avsättning skall göras för intjänade visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner med ett belopp som motsvarar den kostnad som väntas belasta församlingen/samfälligheten i framtiden. Den under året intjänade pensionsrätten för visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner bokförs på konto: 7490 Övriga pensionskostnader. Avsättningen bokförs på konto: 2219 Avsättning för övriga pensioner. 6.4 Särskild löneskatt på pensionskostnader Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) utgår med 24,26 % av kostnaden för utfästa tjänstepensioner. Den särskilda löneskatten betalas in till skattemyndigheten enligt de ordinarie rutinerna för F-skatt. 2 Underlag för särskild löneskatt är: Premie för avgiftsbaserad ålderspension (faktureras av Försäkringsföreningen) Premie för riskförsäkring (Försäkringsföreningen) Premie för avgiftsbefrielseförsäkring (FORA försäkringscentralen) Övriga pensionskostnader som är underlag för särskild löneskatt Även kompletterande ålderspension och pensioner kopplade till övergångsbestämmelser är underlag för särskild löneskatt. Förbundet har ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarhet i frågan om när den särskilda löneskatten skall betalas för dessa pensioner. Vissa lokala skattemyndigheter hävdar att den särskilda löneskatten skall betalas när avsättning sker i balansräkningen. Förbundet menar emellertid att det enda rimliga är att den 2 Den särskilda löneskatten skall deklareras i församlingens/samfällighetens särskilda självdeklaration ruta 71. 13

särskilda löneskatten betalas i samband med att församlingen/samfälligheten tryggar åtagandet hos Försäkringsförening, dvs. när den betalas in. Förbundet lovade i fjol att återkommer i god tid före deklaration med information om vad Skatterättsnämnden beslutar i ärendet. Tyvärr har ärendet ännu ej avgjorts. Vi hoppas att beslut meddelas snarast så att besked kan lämnas före deklarationsinlämningen. För bokslutsarbetet har dock den skattemässiga hanteringen mindre betydelse. Oavsett när skatten skall betalas drabbas församlingen av en bokföringsmässig skattekostnad för året och måste därför göra en avsättning. Det betyder att utöver de avsättningar som görs för intjänad pensionsrätt skall till detta läggas 24,26 % i avsättning för den särskilda löneskatten. Frågor rörande detta Förbundsinfo besvaras av ekonomikonsulenterna: Göran Abbemark, tfn 08 737 7135, goran.abbemark@svenskakyrkan.se Ann Margaret Dahlström, tfn 08-737 7103, annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se 14

Bilaga 1 Riksskatteverkets allmänna råd Riksskatteverkets allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering 1 RSV 2003:9 Inkomsttaxering Utkom från trycket den 23 maj 2003 Riksskatteverket lämnar med stöd av 2 kap. 2 förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering. Av 18 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att hela utgiften för inventarier som är av mindre värde får dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 18 kap. 1 andra stycket inkomsskattelagen. Av förarbetena till lagstiftningen (prop. 1980/81:68, del A, s. 114 och SkU 1980/81:25, s. 116-117) framgår bl.a. att det inte anses som motivierat att generellt bestämma en övre fix gräns för vad som skulle anses vara mindre värde, eftersom detta begrepp måste anses ha en annan valör i större företag än i mindre. Det anses vidare att vad som skall anses som mindre värde också kunde påverkas av arten av och ändamålet med en investering. Allmänna råd: För små företag bör som inventarier som är av mindre värde normalt räknas ett inventarium vars anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt uppgår till högst 5 000 kronor. För medelstora företag får motsvarande belopp anses vara 10 000 kronor och för stora företag 20 000 kronor. Små företag får anses vara sådana företag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio, och tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgått till högst 24 miljoner kronor. Stora företag får anses vara sådana företag i vilka nettovärdet av tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstigit ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller i vilka antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Medelstora företag får anses vara sådana företag som inte är små eller stora företag. För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som kan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering bör bedömningen av vad som ska räknas som inventarier av mindre värde göras utifrån inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde. Vid bedömningen av vad som bör anses vara inventarier som är av mindre värde bör vidare gälla att en omedelbar kostnadsföring av anskaffningsutgiften bör vara förenlig med god redovisningssed, dvs. att beloppen i det enskilda företaget inte får vara väsentliga med avseende på företagets resultat och ställning. Fråga om ett inventarium är av mindre värde eller inte bör bedömas utifrån förhållandena under anskaffningsåret. Inventariet bör därefter anses behålla sin karaktär. 1 Beträffande 2003 och tidigare års taxeringar, se RSV Dt 1992:10. Dessa allmänna råd tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering och ersätter Riksskatteverkets rekommendationer m.m. (RSV Dt 1992:10) om inventarier av mindre värde. 15

Bilaga 2 BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Anders Bengtsson, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM BFNAR 2002:9 Bokföringsnämndens allmänna råd om hur medelantalet anställda m.m. skall redovisas i ideella föreningar och registrerade trossamfund beslutade den 4 november 2002. 1. Bokföringsnämnden meddelar följande allmänna råd i anslutning till 5 kap. 18-20 årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen BFN R 4 Uppgift om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar. 2. Detta allmänna råd skall tillämpas av föreningar vid upprättande av årsredovisning. Med förening menas ett bokslutsföretag som enligt 6 kap. 1 bokföringslagen (1999:1078) är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och som är a) en ideell förening, eller b) ett registrerat trossamfund eller en registrerad organisatorisk del av ett sådant samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. 3. Vid tillämpningen av detta råd avses med a) anställd; sådan befattningshavare i en förening som är arbetstagare enligt 1 lagen (1982:80) om anställningsskydd, b) verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare; sådan anställd i en förening som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag, och c) ersättning; sådan ersättning och förmån som beskattas i inkomstslaget tjänst hos mottagaren. 1 4. En förening skall utforma sin redovisning i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen BFN R 4 med de undantag som följer av detta råd. 1 Ersätter punkt 13 i BFN R 4. 16

Bilaga 2 BFNAR 2002:9 5. Vid beräknandet av medelantalet anställda får föreningen istället för vad som sägs i punkterna 8-10 a) i rekommendationen BFN R 4 a) utgå ifrån att den normala årsarbetstiden för en anställd är 1920 betalda närvarotimmar per år, och b) räkna ut hur många timmars arbete mot ersättning som utförts i föreningen av anställda och dela det talet med den normala årsarbetstiden enligt punkten a). Vid beräkningen enligt första stycket anses semester och kompensationsledighet utgöra betald närvarotid. 6. Anställda som har uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i ersättning under året skall anses ha utfört ideellt arbete för föreningen. Sådana anställda skall inte medräknas när föreningen beräknar medelantalet anställda enligt punkten 5. 7. En förening, som saknar verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare enligt punkt 3 b), behöver vid redovisningen enligt 5 kap. 20 årsredovisningslagen (1995:1554) enbart lämna uppgift om räkenskapsårets ersättningar till styrelseledamöterna. 8. En förening skall i en not eller i förvaltningsberättelsen lämna upplysning om det sammanlagda beloppet av ersättningar som, med stöd av punkt 6, utelämnats vid beräkningen av ersättningar till medelantalet anställda. 9. En förening bör i not eller i förvaltningsberättelsen lämna upplysning om a) omfattningen av ideellt arbete i föreningen, och b) i vilken omfattning anställda i föreningen har utfört arbete för annan förenings räkning. 10. Detta allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2003. Det skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2004 eller senare och får tillämpas för räkenskapsår som påbörjats tidigare. HANS EDENHAMMAR Anders Bengtsson 17

ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR OCH SAMFÄLLIGHETER 2003 års branschanpassning Svenska Kyrkans Redovisningskommitté

Innehållsförteckning 1 Årsredovisningen... 3 1.1 Syftet med årsredovisningen... 3 1.2 Årsredovisningens delar... 4 1.3 God redovisningssed... 4 1.4 En överskådlig årsredovisning... 5 1.5 Upprättande och undertecknande... 5 1.6 Revisionsberättelse och revisorspåtecknande... 5 1.7 Fastställande och offentliggörande... 5 1.8 Måste verkligen en årsredovisning upprättas?... 6 1.9 Verksamhetsuppföljning, något annat än årsredovisning... 7 2. Branschanpassning av årsredovisningen... 8 Förvaltningsberättelsen... 8 Resultaträkning... 11 Balansräkning... 12 Kassaflödesanalys... 14 Tilläggsupplysningar... 15 Bilaga 1 Kommentarer till kassaflödesanalysen... 26 Denna skrift kan beställas hos Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63 112 34 Stockholm Skriften kan även hämtas kostnadsfritt på: www.forsamlingsforbundet.se 2

1 Årsredovisningen Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter skall följa bokföringslagens (1999:1078) och årsredovisningslagens (1995:1554) bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige. Utöver lag tillkommer för församlingar och samfälligheter särskilda inomkyrkliga bestämmelser om ekonomisk redovisning. Dessa bestämmelser återfinns främst i kyrkoordningens (KO) 47 kapitel. Stadgandet i kyrkoordningen, t.ex. kravet på kassaflödesanalys, utgör kompletteringar till den allmänna lagstiftningen och innebär i viss mån en skärpning i förhållande till vad som följer av lag. Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans verksamhet som presenteras i denna publikation skall följas av församlingar och samfälligheter. I kapitel 1 ges en allmän beskrivning av årsredovisningen. I kapitel 2 redogörs för hur förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar skall utformas. I bilaga finns kommentarer till kassaflödesanalysen. 1.1 Syftet med årsredovisningen Syftet med en årsredovisning är att ge en korrekt bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder skall beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden. Årsredovisningen vänder sig till olika intressenter. I figuren nedan ges exempel på årsredovisningen olika målgrupper. Eftersom olika intressenter har olika kunskap om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Figur 1: Årsredovisningens intressenter Stat & kommun Andra församlingar Kyrkotillhöriga Kreditgivare Massmedia Intressenter Leverantörer Kunder Stift Anställda Fullmäktige 3

1.2 Årsredovisningens delar Årsredovisningens form och innehåll regleras i årsredovisningslagen (ÅRL). Årsredovisningen bestå av: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys (med stöd av KO 47:9) tilläggsupplysningar/noter Av kyrkoordningen framgår att alla församlingar och samfälligheter skall ha en kassaflödesanalys i sin årsredovisning (KO 47:9). Detta innebär att det undantag som finns i årsredovisningslagen (ÅRL 2:1), beträffande mindre enheters frihet från att upprätta kassaflödesanalys, inte skall tillämpas av Svenska kyrkan. Kassaflödesanalysen utgör en branschanpassning av Redovisningsrådets rekommendation om redovisning av kassaflöden (RR7). 1.3 God redovisningssed Församlingar och samfälligheter är skyldiga att följa god redovisningssed. Bokföringsnämnden (BFN) har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. BFNs tolkning av god redovisningssed har stor inverkan på den kyrkliga redovisningen. 1 Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Kommitténs verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. För att uppnå målsättningen samverkar kommittén med normgivare inom redovisningsområdet. Även Svenska kyrkans Församlingsförbunds olika skrifter och information inom redovisningsområdet bör tjäna som vägledning. Som exempel kan nämnas Kyrk- BAS 99. Mycket av Församlingsförbundets information finns tillgänglig på webbplatsen: www.forsamlingsforbundet.se 1 Redovisningsrådet (RR) utvecklar god redovisningssed för börsnoterade bolag. Andra organisationer, t.ex. Svenska kyrkan, kan hämta vägledning i RRs rekommendationer i de fall BFN inte uttalat sig om det aktuella redovisningsområdet. Svenska kyrkan berörs mot bakgrund av ovanstående enbart av RRs rekommendation om kassaflödesanalys (RR7). 4

1.4 En överskådlig årsredovisning Enligt årsredovisningslagen skall årsredovisningen vara överskådlig. Uppgifterna skall därmed presenteras på ett sätt som gör det lätt för läsaren att bilda sig en uppfattning om informationen. Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusentals kronor så att läsaren lätt skall kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte skall innehålla allt för mycket bra att ha information. Det väsentliga skall framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning. 1.5 Upprättande och undertecknande Årsredovisningen skall överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (ÅRL 8:2). Årsredovisningen skall därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet/kyrkonämnden senast 30 april året efter räkenskapsåret. Uppgift skall lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (ÅRL 2:7). Samtliga ordinarie kyrkonämnds-/kyrkorådsledamöter skall underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte. En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället fått möjligheten att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet skall ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (ÅRL 2:7). 1.6 Revisionsberättelse och revisorspåtecknande Revisorerna skall lämna en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande om huruvida ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkoråd, kyrkonämnd eller annan nämnd företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall detta anges i berättelsen (revisionslagen (1999:1079)). Revisorerna skall i årsredovisningen göra en hänvisning till revisionsberättelsen. 1.7 Fastställande och offentliggörande Fullmäktige skall fastställda årsredovisningen. Sista dag för fastställande är 30 juni året efter räkenskapsåret. Motivet till detta är att årsredovisningen skall vara tillgänglig för alla som är intresserade senast 1 juli året efter räkenskapsåret (ÅRL 8:3). 5

När årsredovisningen publiceras i sin helhet skall det göras i den form och med den ordalydelse som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall bifogas årsredovisningen. Om årsredovisningen publiceras i ofullständigt skick skall det framgå att den inte är fullständig. En ofullständig publikation får inte innehålla en revisionsberättelse utan skall istället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom eventuella anmärkningar i revisionsberättelsen (ÅRL 8:14-15). Patent- och registreringsverket (PRV) har möjlighet att förelägga församlingar och samfälligheter att sända in bestyrkta kopior av årsredovisningshandlingarna (ÅRL 8:3). Mycket stora församlingar och samfälligheter som uppfyller minst ett av nedanstående villkor skall utan uppmaning sända in årsredovisningen till PRV senast 30 juni året efter räkenskapsåret. Med stora församlingar/samfälligheter förstås: de som bedriver näringsverksamhet och nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningar de två senaste räkenskapsåren överstiger 1000 prisbasbelopp, eller, de som i medeltal har haft fler än 200 anställda under de senaste två räkenskapsåren. Församlingar och samfälligheter som uppfyller något av ovanstående kriterier skall även upprätta minst en delårsrapport per år. 2 1.8 Måste verkligen en årsredovisning upprättas? En församling eller samfällighet 3 måste enligt årsredovisningslagen upprätta en årsredovisning om: 1. organisationen är ett bokslutsföretag. Med bokslutsföretag avses en organisation med en nettoomsättning som normalt överstiger 20 prisbasbelopp (BFL 1:2). Med nettoomsättning förstås primärt sådana intäkter som enligt inkomstskattelagen utgör näringsverksamhet, och 2. om antalet anställda i verksamheten under de två senaste räkenskapsåren i medeltal uppgår till mer än tio, eller om nettovärdet av tillgångar i balansräkningen för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner. (BFL 6:1) Det finns ett fåtal församlingar och samfälligheter som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt de ovan beskrivna kriterierna (primärt på grund av att nettoomsättningen kopplas till begreppet näringsverksamhet). Mot bakgrund 2 BFN har utfärdat en vägledning samt ett allmänt råd (BFNAR 2002:5) om upprättande av delårsrapport. 3 I 4 5 kap. bokföringslagen (1999:1078) anges att församlingar som ingår i kyrkliga samfälligheter får ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfälligheternas verksamheter. Kyrkoordningens bestämmelser om Svenska kyrkans indelning innebär att församlingar som ingår i samfälligheter skall ha gemensam bokföring. 6

av detta finns därför krav i kyrkoordningen (KO 47:9) på att alla församlingar och samfälligheter, oberoende av vad som anges i bokföringslag och årsredovisningslag, är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Svenska kyrkan har därmed frivilligt valt att höja ambitionen inom redovisningsområdet. Enligt BFNs allmänna råd om begreppet årsbokslut och årsredovisning (BFNAR 2002:6) skall alla organisationer som frivilligt väljer att upprätta en årsredovisning fullt ut följa lagens krav. 1.9 Verksamhetsuppföljning, något annat än årsredovisning Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Det handlar om information som ger möjlighet till en god ekonomisk hushållning. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar och samfälligheter i budgeten skall upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. KRED har i januari 2000 utgivit skriften KRED informerar: årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs. 7

2. Branschanpassning av årsredovisningen I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen skall utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och i noter. Målet är att den skall återspegla den enskilda församlingens/samfällighetens verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så allsidig bild som möjligt. Församlingens/samfällighetens organisationsnummer skall anges i förvaltningsberättelsen. Det är lämpligt att församlingens/samfällighetens namn och organisationsnummer framgår i sidhuvudet på samtliga sidor i årsredovisningen. Nedan beskrivs de områden som skall behandlas i förvaltningsberättelsen. Information om verksamheten Här tas in upplysningar om verksamhetens art, inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseende. I punkterna nedan ges exempel på innehåll. Huvuduppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens/samfällighetens huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar. Den kyrkliga indelningen: Beskrivning av t.ex. rollfördelning samfällighet kontra församling. I samfälligheter skall även uppgift lämnas om vilka församlingar som ingår i samfälligheten och deras organisationsnummer. Styrelsens arbetssätt: I församlingar med egen utdebiteringsrätt beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella nämnder. I samfälligheter beskrivs förutom församlingskyrkorådens arbetssätt även kyrkonämndens arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella nämnder. Resultat och ställning För att ge en god inblick i församlingen och dess ekonomiska utveckling bör ledningen kommentera resultat och ställning. Beskrivningen skall även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Den rekommendation som KRED tidigare utfärdat om flerårsöversikt i förvaltningsberättelsen har upphävts. Rekommendationen har istället bearbetats och infogats i tabellen nedan. Tabellen beskriver den information som KRED anser skall ingå i den ekonomiska flerårsöversikten. Exempel: Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar 2003 2002 2001 2000 1999 Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna) 9.286 89,7% 9.364 90,1% 9.335 90,0% 9.302 89,8% 9.320 89,9% Kyrkoavgift exkl. begravningsavg. (%) 1,20 1,20 1,20 1,20 1,50 Begravningsavgift (%) 0,20 0,23 0,23 0,23 - Medelantalet anställda 18 18 17 18 18 8

Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) 2003 2002 2001 2000 1999 Verksamhetens intäkter 13 796 13 329 13 601 13 078 12 575 Verksamhetens kostnader - 13 728-13 200-12 900-12 300-12 198 Begravningsverksamhetens resultatpåverkan - 100-96 115 7 - Resultat från finansiella investeringar 76 210 110 30 21 Skatt på näringsverksamhet - - - - - Årets resultat 44 243 926 815 398 Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 61,0% 59,0% 55,0% 61,0% 62,0% Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter(%) 11,3% 10,0% 11,7% 11,3% 11,0% Ekonomisk ställning 2003 2002 2001 2000 1999 Soliditet (%) 94,8% 95,3% 94,4% 89,1% 85,2% Värdesäkring av eget kapitalet (%) 0,2% 2,1% 6,4% 5,1% 3,0% Nyckeltalen definieras i Redovisnings- och värderingsprinciper (s. 16). Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bedömning av vad som är väsentlig händelse görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens/samfällighetens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning skall var motiverad. Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex: Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter). Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar. Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar. Större gåvor och bidrag. Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång skall beskrivas. Vad som är väsentliga händelser beskrivs i punkten ovan. Framtida utveckling Information skall lämnas om vad som är känt om församlingens/samfällighetens framtid samt om förväntningar baserade på kända förhållanden. Förslag till behandling av årets resultat I kyrkoordningen finns bestämmelser om att församlingen/samfälligheten skall återställa uppkomna underskott inom två år om det inte finns synnerliga skäl (återställandekravet). För att kunna förbigå kyrkoordningens huvudregel om att underskott skall återställas måste det synnerliga skälet framgå av årsredovisningen. För information om kyrkoordningens regler rörande budgetbalans och kravet på återställande av det egna kapitalet se FörbundsInfo 27/2002. 9