FÖRBUNDSINFO. Inför bokslut och årsredovisning

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 21 december 2007 Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo lämnas viktig information inför bokslut och årsredovisning Informationen rör bland annat förändringar i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter och reglering av kompletterande och förmånsbestämd ålderspension. Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat samt permutation av små stiftelser berörs också. Nytt för i år är att branschanpassningen endast finns att hämta på Församlingsförbundets webbplats och därmed inte distribueras i tryckt form. Håll Församlingsförbundets webbplats under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp. Handläggare: Ekonomikonsulent AnnMargaret Dahlström, tel , annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Ekonomikonsulent Anna Ersson, tel , anna.ersson@svenskakyrkan.se Ekonomikonsulent Liselotte Ågren, tel , liselotte.agren@svenskakyrkan.se Förbundsjurist Håkan Gunnarsson, tel hakan.gunnarsson@svenskakyrkan.se (stiftelsefrågor) SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Inför bokslut och årsredovisning Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo lämnas information inför bokslut och årsredovisning 2007 om bland annat: förändringar i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter, reglering av kompletterande och förmånsbestämd ålderspension, ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat samt permutation av små stiftelser. Information på Församlingsförbundets webbplats Håll Församlingsförbundets webbplats ( under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp. Under Ekonomi/Redovisning finns aktuell information och branschanpassningen av årsredovisningen och under Ekonomi/Mallar & blanketter hittar du hjälpblanketter för bokslut och en excelmall för årsredovisningen. På webbplatsen kan du också kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e-post. 1 Nyheter i årets branschanpassning av årsredovisningen Nytt för i år är att branschanpassningen endast finns att hämta på Församlingsförbundets webbplats och därmed inte distribueras i tryckt form. Du hittar den både under Ekonomi/KRED och under Ekonomi/Redovisning. Kassaflödesanalys och offentliggörande På höstens Kyrkomöte beslutades att avskaffa Kyrkoordningens krav på finansieringsanalys. Det innebär att det endast är de församlingar och samfälligheter som är större företag enligt årsredovisningslagens definition (ÅRL 1:3) som är skyldiga att upprätta en finansieringsanalys/kassaflödesanalys (ÅRL 2:1). Större församlingar och samfälligheter är de som under de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda har uppgått till mer än 50, den redovisade balansomslutningen har uppgått till mer än 25 miljoner kronor, den redovisade nettoomsättningen har uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Vid bedömning av kriteriet om redovisad nettoomsättning ska intäkter i form av bidrag, gåvor och medlemsavgifter läggas till (ÅRL 1:3). Samma gränsvärden gäller för vilka som utan uppmaning ska sända in årsredovisningen till bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret. Övriga enheter ska, från detta datum, hålla kopior av årsredovisningen tillgängliga för alla som är intresserade. Cirka 70 församlingar och samfälligheter faller in under villkoren för större företag. FÖRBUNDSINFO NR (12)

3 Inför bokslut och årsredovisning Förvaltningsberättelsen Resultat och ställning I styrelsens kommentar om resultat och ställning ska uppgift lämnas om fastställt målkapital. I kommentarerna om resultat och ställning bör också uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade. Väsentliga avvikelser bör kommenteras. Flerårsöversikt I flerårsöversikten ska storleken på fastställt målkapital och eget kapital anges. Flerårsöversikten har också kompletterats med uppgift om kyrkoavgiften i kronor, med särskild uppgift om slutavräkningens storlek. Förslag till behandling av årets resultat Med reglerna om målkapital finns inte längre något krav på uppgifter om återställande av underskott eller om medvetet sparande för framtida kostnader. Tilläggsupplysningar/noter Redovisningsprinciper De enheter som inte längre upprättar kassaflödesanalys tar bort uppgifterna om denna. Begravningsverksamhet (not 1 i branschanpassningen) En rad för ränta på begravningsverksamhetens ackumulerade resultat har lagts till i resultatsammanställningen för de församlingar och samfälligheter som 2007 ska ränteberäkna begravningsverksamhetens ackumulerade resultat. Se vidare FörbundsInfo 20/2007. Personal (not 7 i branschanpassningen) Om skillnaden mellan fakturerat och avsatt belopp för kompletterande och förmånsbestämd ålderspensionen är väsentlig och årets pensionskostnad därmed är betydligt högre eller lägre än ett normalår, bör detta kommenteras i noten. Enligt Kyrk-BAS 2006 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad. Ändamålsbestämda medel (not 8 i branschanpassningen) De rader som beskrev de ändrade redovisningsprinciperna behövs inte längre. De församlingar som först 2006 övergick till att redovisa gåvor enligt BFNAR 2002:10 samt KREDs rekommendation om ändamålsbestämda gåvor hänvisas till 2006 års branschanpassning vad gäller denna not. Eget kapital (not 19 i branschanpassningen) Fastställt målkapital ska anges i not till eget kapital. Upplysning ska också lämnas om eventuellt åtgärdsprogram. FÖRBUNDSINFO NR (12)

4 Inför bokslut och årsredovisning Avsättningar (not 21 i branschanpassningen) Texten om kompletterande och förmånsbestämd ålderspension har justerats. Avsättningen för ålderspension ska vid utgången av 2007 endast innehålla 2007 års avsättning för förmånsbestämd ålderspension inklusive särskild löneskatt. Gravskötselskuld (not 24 i branschanpassningen) Den del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter balansdagen ska anges särskilt. 2 Övrigt om branschanpassningen Utifrån brister som bl.a. noterats i en studentuppsats, om efterlevnaden av branschanpassningen, vill vi särskilt uppmärksamma några delar i årsredovisningen. Vi vill också uppmärksamma på hur statliga stöd som erhålls för investeringar bör hanteras i årsredovisningen då sådana stöd blivit vanligare. Förvaltningsberättelsen Det är kyrkorådet/kyrkonämnden som avger årsredovisningen. Årsredovisningen är kyrkorådets/kyrkonämndens ekonomiska berättelse över det gångna året där de informerar fullmäktige och övriga intressenter om hur ekonomin har utvecklats under året och hur förvaltningen har skötts. Det är därför lämpligt att kyrkorådet/kyrkonämnden är delaktiga i arbetet med att upprätta förvaltningsberättelsen som, tillsammans med övrig ekonomisk information, ska ge en så allsidig bild som möjligt av församlingen/samfälligheten. Förvaltningsberättelsen ska utformas så att den inleder och kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och i noter. Målet är att den ska återspegla den enskilda församlingens/samfällighetens verkliga förhållanden. Det är därför viktigt att alla uppgifter som krävs enligt årsredovisningslagen och KREDs rekommendationer finns med. Information om verksamheten Det är viktigt att läsaren av årsredovisningen förstår församlingens/samfällighetens uppgift och organisation. Det är inte alltid läsaren känner till Svenska kyrkan, församlingen/samfälligheten och dess verksamhet. Därför ska förvaltningsberättelsen inledas med information om uppgift och verksamhet, kyrklig indelning och rollfördelning, beslutsorganisationen samt väsentliga förändringar i dessa avseenden. Tilläggsupplysningar Ändamålsbestämda medel Noten lämnar tilläggsupplysningar till både resultat- och balansräkningen. Raden Årets förändring i noten ska motsvara raden Förändring av ändamålsbestämda medel i resultaträkningen och raden Belopp vid årets utgång i noten ska motsvara balansräkningens rad Ändamålsbestämda medel. Fördelningen per ändamål är en specifikation av Belopp vid årets utgång och ska därmed uppgå till samma belopp. FÖRBUNDSINFO NR (12)

5 Inför bokslut och årsredovisning Materiella anläggningstillgångar (not 11 och 12 i branschanpassningen) I de fall församlingen erhållit statligt stöd för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet stöd så bör upplysningar om erhållet stöd lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. (BFNAR 2001:3) 3 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt 3.1 Reglering av kompletterade och förmånsbestämd ålderspension Under hösten har Kyrkans pensionskassa fakturerat kompletterande ålderspension (KÅP) enligt Kyrkans tjänstepensionsavtal PFA och förmånsbestämd ålderspension (FÅP) enligt KAP-KL Svenska kyrkan intjänad till och med den 1 januari KÅP och FÅP har kostnadsförts varje år, men eftersom inbetalning till Kyrkans pensionskassa inte skett årligen så återfinns beloppet såsom en avsättning på konto 221X Avsättning för pensioner. Det fakturerade beloppet motsvarar endast i undantagsfall avsättningen, varför mellanskillnaden, som är resultatpåverkande, måste beräknas och bokföras. Avsättningarna har gjorts per individ och verksamhet och det är viktigt att även mellanskillnaden bokförs på samma sätt. För att underlätta avstämningen och undvika sammanblandning med övriga pensionspremier rekommenderar vi att ett eget konto läggs upp, 7417 Avstämning förmånsbestämd ålderspension. I bokslutet för 2007 ska endast 2007 års avsättning för FÅP samt särskild löneskatt på denna finnas kvar på kontot för avsättningar för pensioner. Bokföring Redovisningsmässigt kan avstämningen föranleda en del frågor och här följer förslag på hur avvikelser mellan avsatt och fakturerat belopp kan hanteras. Nedanstående konteringshjälp gäller både den faktura som avser kompletterande ålderspension, KÅP, för personer som slutat mellan och förmånsbestämd ålderspension, FÅP, för övrig personal. 1. Fakturan/fakturorna inkommer och konteras 7417/244X. Särskild löneskatt beräknas och bokförs på konto 753X/2514. Observera att ränta kan förekomma och då ska bokföras som en räntekostnad. Den är inte till någon del en pensionspremie. Den faktiska kostnaden är nu fastställd och det är dags för avstämning mot tidigare beräknade belopp. 2. Ta fram underlaget för den utgående avsättning 2006 för KÅP och FÅP som finns redovisad i balansräkningen på konto 221X. Underlaget för denna post ska finnas i bokslutsspecifikationerna. 3. Återför avsättningen för KÅP och FÅP genom att kontera beloppet på konto 221X/7417. Den del av avsättningen som avser särskild löneskatt återförs genom kontering på konto 221X/753X. 4. Saldot på konto 221X ska nu vara noll. FÖRBUNDSINFO NR (12)

6 Inför bokslut och årsredovisning Årsredovisningen Om mellanskillnaden mellan beräknade, avsatta pensioner och den faktiskt fakturerade gör att årets pensionskostnader är betydligt högre eller lägre än ett normalår ska förklaring lämnas i personalnoten i årsredovisningen. Särskild löneskatt Särskild löneskatt debiteras genom att underlaget, betald premie, redovisas som ett beskattningsunderlag i församlingens inkomstdeklaration. Under flera år rådde det en osäkerhet om tidpunkten för inbetalning av särskild löneskatt på ännu ej fakturerade pensionskostnader, dvs. när avsättningen till KÅP och FÅP skulle ingå i beskattningsunderlaget för särskild löneskatt i deklarationen. Under åren har församlingar och samfälligheter antingen redovisat kostnaden för KÅP/FÅP i underlaget för särskild löneskatt varje år i deklarationen eller så har man bokfört den särskilda löneskatten som en avsättning. I Regeringsrätten dom 2006 blev det klarlagt att det är tidpunkten för betalningen av premien (fakturadatum) som avgör när den ska ingå i beskattningsunderlaget. Efter regeringsrättsdomen begärde vissa återbetalningar av denna del av den inbetalda löneskatten. Det är mycket viktigt att i samband med genomgången av de fakturerade KÅP/ FÅP-premierna noggrant, för varje år, ta reda på om kostnaden redovisats i beskattningsunderlaget i deklaration eller ej. Risk finns annars för att församlingen/samfälligheten antingen betalar för mycket eller för lite särskild löneskatt. Felaktigt redovisat underlag i deklarationen medför som regel skattetillägg. Deklaration Nedan redogörs för vilket belopp som ska ingå i underlaget för särskild löneskatt i deklarationen beroende på vilket sätt som tillämpats för redovisning av särskild löneskatt på kostnaden/avsättningen för KÅP och FÅP. Alternativ 1 Avsättningen har löpande, varje år, ingått i beskattningsunderlaget och återbetalning har inte begärts. Ingen avsättning för särskild löneskatt ska då finnas i balansräkningen utan endast själva premieavsättningen. I beskattningsunderlaget för 2007 ingår, utöver övriga pensionspremier, endast mellanskillnaden mellan fakturerat och avsatt belopp. I deklarationen för 2007 bör det noteras under övriga upplysningar att underlaget har deklarerats löpande men premien erlagts först under Alternativ 2 Särskild löneskatt har aldrig inbetalats, eller har återbetalats efter särskild begäran med anledning av regeringsrättsdomen, och finns som en avsättning tillsammans med premieavsättningen på konto 221X. I beskattningsunderlaget för 2007 ingår den fakturerade premien för KÅP/FÅP utöver de sedvanliga premierna. FÖRBUNDSINFO NR (12)

7 Inför bokslut och årsredovisning Extra inbetalning av skatt/fyllnadsinbetalning Om församlingens inbetalning av F-skatt under året understiger den slutliga skatten bör en extra inbetalning övervägas för att undvika ränta. Sista dagen pengarna ska finnas på skattekontot är då 12 februari för belopp över kronor och 2 maj för belopp under kronor. Tänk på att det tar minst tre bankdagar innan pengarna finns på skattekontot. Ränta Kyrkans pensionskassa debiterar i vissa fall en kompensationsränta. Detta är en sedvanlig kapitalkostnad och ska ej ingå i underlaget för särskild löneskatt. 3.2 Intjänad förmånsbestämd pensionsrätt 2007 I det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan är även premien för den del som är förmånsbestämd försäkringsbar. Kyrkans Pensionskassa preliminärdebiterar inte denna del utan årets premie fastställs först efter årets utgång och är då definitiv. Detta medför att även framledes måste en uppskattning göras av årets kostnad för den förmånsbestämda ålderspensionen. Kostnaden beräknas schablonmässigt till 37,5 % på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på kr, och bokförs på konto 742X med motkonto 221X. Särskild löneskatt beräknas på avsättningen för förmånsbestämd pensionsrätt och bokförs på konto 753X med motkonto 221X. Premien för förmånsbestämd ålderspension kommer att fakturas under senare delen av våren vilket innebär att några församlingar/samfälligheter kan få fakturan innan bokslutet är färdigt. Dessa enheter ska då bokföra den fakturerade premien som en upplupen kostnad istället för att göra en schablonmässig beräkning och avsättning. 4 Begravningsverksamheten 4.1 Ränteberäkning av ackumulerat resultat övergångsregel 2007 Enligt en ny rekommendation från Församlingsförbundet ska begravningsverksamhetens ackumulerade resultat ränteberäknas ska ränteberäkning göras av de huvudmän som har ett utgående ackumulerat resultat, före ränteberäkningen, som över- eller understiger 15 procent av årets begravningsavgift. Räntesatser meddelas i början av januari För en mer utförlig beskrivning hänvisas till FörbundsInfo 20/ Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2007 Begravningsverksamhetens resultat ska inte påverka huvudmannens eget kapital. Församlingens årsresultat ska rensas från den resultatpåverkan begravningsverksamheten haft på resultatet. Detta sker då begravningsverksamhetens resultat elimineras. Rent praktiskt sker denna eliminering genom en motbokning av begravningsverksamhetens resultat. Motkonto är balanskonto 1670, Nettofordran, begravningsverksamheten, eller konto 2880, Nettoskuld, FÖRBUNDSINFO NR (12)

8 Inför bokslut och årsredovisning begravningsverksamheten. Därigenom blir begravningsverksamhetens totala intäkter och kostnader lika stora och församlingens resultat är opåverkat av begravningsverksamheten. Resultatkonto Resultatsammanställningen av begravningsverksamheten uppvisar troligen antingen ett över- eller underskott. Eliminering av ett överskott görs genom en bokning i debet på konto 7990 med 2880 som motkonto. Ett underskott elimineras genom en bokning i kredit på konto 7990 med 1670 som motkonto. Elimineringen redovisas i resultaträkningen på raden Eliminering av begravningsverksamhetens resultat. Balanskonto Balanskontot visar det ackumulerade resultatet av begravningsverksamheten sedan relationsändringen. En post på konto 2880 visar att församlingen har en skuld till begravningsverksamheten på motsvarande belopp. Det innebär att begravningsverksamheten samlade resultat är positivt dvs. att begravningsverksamheten totalt över åren har gått med överskott. Motsatsen gäller om församlingen har en fordran på begravningsverksamheten konto Observera att endast ett utav dessa balanskonton ska ha ett utgående saldo. En detaljerad konteringshjälp finns i FörbundsInfo 4/ Internränta för begravningsverksamheten Internränta ,24 % För att få en korrekt bild av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter är det viktigt att verksamheten belastas med samtliga kapitalkostnader, såväl avskrivningar som internränta. Församlingsförbundet har för 2007 rekommenderat en internränta på 3,24 %. Den grundas på den genomsnittliga statslåneräntan för De församlingar som har följt Församlingsförbundets rekommendationer använder samma internränta såväl i budget 2007 som i bokslut De församlingar som använt sig av andra internräntesatser, exempelvis ett prognosvärde om förväntad statslåneränta för år 2007, måste i bokslutet stämma av den prognostiserade räntan med räntans faktiska utfall. En prognostiserad ränta medför således en ökad osäkerhet när det gäller att budgetera begravningsverksamhetens kostnader. Internränta beräknas på tillgångarna utgående bokförda värde dvs. efter årets avskrivningar. I de fall församlingen har pågående arbete av en ny anläggningstillgång, vid året slut, ska även denna tillgång internränteberäknas. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten ska betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. Metoden kan vara lämplig om församlingen till exempel gjort en mycket stor investering sent under året. Om räntan beräknas månadsvis ska även avskrivning göras månadsvis. FÖRBUNDSINFO NR (12)

9 Inför bokslut och årsredovisning 5 Uppräkning av gravskötselskuld Uppräkningsfaktor ,61 % Enligt KREDs rekommendation Redovisning av gravskötsel ska gravskötselskulden avseende serviceverksamhetens fasttidsavtal som löper på en längre period än tre år samt vilande fasttidsavtal uppräknas varje år. Detta görs för att den bokförda skulden ska ge en rättvisande bild av församlingens åtagande och framtida kostnader. Uppräkningsfaktor för 2007 är 3,61 %. Rekommendationen finns på Församlingsförbundets hemsida under Ekonomi/KRED. Se även FörbundsInfo 23/ Omställningsavtalet avgift till Trygghetsfonden Avgift trygghetsfonden ,3 % Omställningsavtalet finansieras med en avgift på församlingens/samfällighetens löneunderlag. Faktureringsunderlaget motsvaras av löneunderlaget som inrapporteras till Kyrkans pensionskassa och uppgiften kommer att hämtas därifrån. Kostnaden för 2007 ska bokas upp senast i samband med bokslutet om avgiften inte ingått i PO-pålägget och därmed kostnadsförts löpande. Rekommenderade konton är 7574 Trygghetsfonden och 2744 Avgift till Trygghetsfonden. 7 Kyrk-BAS 2006 Alla kompletteringar av Kyrk-BAS 2006 publiceras på Församlingsförbundets webbplats under Ekonomi/Kyrk-BAS. Där finns även förslag på kontering av förmånsvärden. Under 2007 har bl a. konton för trängselskatt samt lön och sociala avgifter för åringar tillkommit. En sammanställning av övriga ändringar 2007, t.ex. konto för avstämning av förmånsbestämd ålderspension (7417) samt internkonton för ränta på begravningsverksamhetens ackumulerade resultat (9813 och 9823) som presenterats i FörbundsInfo, publiceras på webbplatsen januari tillsammans med BAS-kontogruppens ändringar för Stiftelser PERMUTERA MERA avveckla alla mindre stiftelser! Det är enkelt. Det är billigt. Det kan gå fort. Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter förvaltar tillsammans cirka stiftelser. Det förvaltade kapitalet uppgår till sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Flertalet stiftelser (ca 85 %) har ett eget kapital som ligger under tio prisbasbelopp ( kronor för 2007). Den genomsnittliga behållningen för dessa stiftelser uppgår till kronor. FÖRBUNDSINFO NR (12)

10 Inför bokslut och årsredovisning Tillstånd av Kammarkollegiet Det är enkelt Huvudregeln är att det krävs tillstånd av Kammarkollegiet för att göra ändringar i en stiftelseurkund. Oftast får bara stiftelsens avkastning användas för utdelning. Kammarkollegiet kan efter ansökan medge att även stiftelsens bundna kapital får användas för utdelning. När både kapital och avkastning är utdelat anses stiftelsen upplöst. En förebild till permutationsansökan finns på Församlingsförbundets webbplats under Juridik/Mallar & blanketter. Det är billigt Ansökningsavgiften är kronor. För stiftelser som har ett kapital som är mindre än ett prisbasbelopp ( kr för 2007) är avgiften kronor. Efter ansökan kan kollegiet medge att helt eller delvis betala tillbaka ansökningsavgiften. Gagnefs församling fick t ex tillbaka hela ansökningsavgiften (2 000 kr) för en stiftelse med ett kapital på kronor. Visby domkyrkoförsamling fick tillbaka halva ansökningsavgiften för tre stiftelser som hade egna kapital på kronor (1 000 kr), kronor (1 000 kr) respektive kronor (3 700 kr). Det kan gå fort Om permutationsansökningen är korrekt formulerad och fullständig kan det gå mycket fort. Visby domkyrkoförsamling fick beslut från Kammarkollegiet den 23 november 2006 på tre permutationsansökningar som skickades in den 13 november Tillstånd av länsstyrelsen Det finns ett förenklat permutationsförfarande som innebär att förvaltaren själv (kyrkorådet eller kyrkonämnden) beslutar att upphäva den föreskrift i stiftelseförordnandet som anger att bara avkastningen får användas för utdelning till ändamålet. Efter det att länsstyrelsen har beretts möjlighet att granska om förutsättningarna för permutation är uppfyllda får beslutet verkställas. Det tar maximalt tre månader och granskningen är gratis. För att använda sig av den här modellen fordras att följande tre förutsättningar är uppfyllda: stiftelsen måste vara äldre än 50 år ingen utdelning har kunnat ske de senaste fem åren det bundna kapitalet måste understiga ett prisbasbelopp ( kr för 2007). Ändrade regler 2009? Den stiftelseutredning som kom under våren 2007 har remissbehandlats och beredning pågår. Enligt Justitiedepartementet kommer proposition tidigast under våren 2008 med troligt ikraftträdande den 1 januari Utredning föreslår i korthet följande: Alla stiftelser ska registreras. Övergångsperiod om fem år för registrering av mindre stiftelser. Gränsvärdet för bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen höjs från kr till kr. FÖRBUNDSINFO NR (12)

11 Inför bokslut och årsredovisning Det förenklade permutationsförfarandet får användas på stiftelser som bildats före den 1 januari 1996 och som har ett bundet kapital som understiger tio prisbasbelopp. Tillsynen koncentreras till sex till åtta länsstyrelser. 9 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning är en del av församlingens/samfällighetens internredovisning som möjliggör uppföljning av verksamhet och ekonomi på verksamhetsnivå. Uppföljning görs mot budgetens innehåll och ska avse en uppföljning av både plan för verksamhet och ekonomi. Verksamhetsuppföljning ska göras av verksamhetsansvariga eftersom det är där kunskapen finns om hur det gick att genomföra verksamhetsplanen och vad eventuella avvikelser beror på. Uppföljningen ska avse både övergripande mål, fastställda av fullmäktige, och verksamhetens egna mål. Verksamhetsuppföljningen återger vilken verksamhet församlingen haft under året medan årsredovisningens resultaträkning endast berättar om storleken på intäkter och kostnader. Vinst eller förlust i en församling mäter eller visar inte verksamhetens omfattning till skillnad från ett affärsdrivande företag där vinsten är ett mått på hur väl man lyckats. För att verksamhetsuppföljningen ska vara möjlig och meningsfull krävs att verksamhetsplanering har genomförts och att mätbara mål för verksamheten har fastställts. Uppföljning och analys av avvikelser har en central roll och är en viktig del av församlingens styrning av verksamhet och ekonomi. Resultatet av verksamhetsuppföljningen är ett av de viktigaste underlagen i kommande års budgetarbete. För församlingens arbete är verksamhetsuppföljningen minst lika betydelsefull som årsredovisningen. I en situation av krympande ekonomi är verksamhetsuppföljningen en viktig informationskälla inför prioriteringsbeslut. Mer information finns i KREDs skrift Årsredovisning och verksamhetsuppföljning som du hittar på Församlingsförbundets webbplats under Ekonomi/KRED. På webbplatsen, under Ekonomi/Mallar & blanketter, finns även en hjälpblankett som kan användas för verksamhetsuppföljning. I detta FörbundsInfo hänvisas särskilt till: Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter 2007 års branschanpassning FörbundsInfo 20/2007 Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumelerade resultat FörbundsInfo 4/2004 Inför bokslut och årsredovisning 2003 konteringshjälp för begravningsverksamhetens resultat FörbundsInfo 23/2003 Gravskötsel service och affärsverksamhet KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor KREDs rekommendation Redovisning av gravskötsel Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter 2006 års branschanpassning KRED Årsredovisning och verksamhetsuppföljning FÖRBUNDSINFO NR (12)

12 Inför bokslut och årsredovisning Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2007 Nr 1 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen, 17 januari Nr 2 Kollektiv Avtalad Pension (KAP-KL Svenska kyrkan), 17 januari Nr 3 Energideklaration av byggnader ska upprättas, 16 mars Nr 4 Nya säkerhetsföreskrifter om hissar, 16 mars Nr 5 Målkapital ändrade bestämmelser om balanskrav, 16 mars Nr 6 Policy Svenska kyrkans gemensamma Internet och e-postsystem, 20 april Nr 7 Budgetförutsättningar, 20 april Nr 8 Revidering av avgiftsunderlagets utvecklingstakt, 16 maj Nr 9 Riksdagen har beslutat om ändring i LAS och semesterlagen, 21 juni Nr 10 Riksdagsbeslut avskaffar lagens krav på rehabiliterings utredning, 21 juni Nr 11 Redogörelse för överenskommelsen om KAP-KL, 21 juni Nr 12 Skyldigheten att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen upphör, 21 juni Nr 13 Arbetstidsregler beträffande lägerverksamhet, 21 juni Nr 14 Förverkande av gravrätt till följd av uppenbar vanvård, 21 juni Nr 15 Rutiner vid förvarande och utlämnande av aska/urna, 25 september Nr 16 Skötsel och administration av förbehållsgravplatser, 25 september Nr 17 Pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan, 25 september Nr 18 Avslutande av anställning vid beslut om icke tidsbegränsad hel sjukersättning, 17 oktober Nr 19 Svenska kyrkan träffar ramavtal med TeliaSonera Sverige AB, 17 oktober Nr 20 Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade resultat, 13 november Nr 21 Inför bokslut och årsredovisning, 20 december 2007 FÖRBUNDSINFO NR (12)

13 ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR OCH SAMFÄLLIGHETER 2007 års branschanpassning Svenska Kyrkans Redovisningskommitté

14 Innehållsförteckning 1 ÅRSREDOVISNINGEN NYHETER I 2007 ÅRS BRANSCHANPASSNING SYFTET MED ÅRSREDOVISNINGEN ÅRSREDOVISNINGENS DELAR GOD REDOVISNINGSSED EN ÖVERSKÅDLIG ÅRSREDOVISNING UPPRÄTTANDE OCH UNDERTECKNANDE REVISIONSBERÄTTELSE OCH REVISORSPÅTECKNANDE FASTSTÄLLANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE DELÅRSRAPPORT MÅSTE VERKLIGEN EN ÅRSREDOVISNING UPPRÄTTAS? VERKSAMHETSUPPFÖLJNING NÅGOT ANNAT ÄN ÅRSREDOVISNING BRANSCHANPASSNING AV ÅRSREDOVISNINGEN...8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...8 RESULTATRÄKNING...13 BALANSRÄKNING...14 KASSAFLÖDESANALYS...16 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...17 BILAGA 1 KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN...36 Denna skrift kan hämtas kostnadsfritt på Svenska kyrkans redovisningskommitté kan nås genom: Svenska kyrkans Församlingsförbund Att: Svenska kyrkans redovisningskommitté Box STOCKHOLM Telefon: E-post: kred@svenskakyrkan.se 2

15 1 Årsredovisningen Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter skall följa bokföringslagens (1999:1078) och årsredovisningslagens (1995:1554) bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige. Utöver lag tillkommer för församlingar och samfälligheter särskilda inomkyrkliga bestämmelser om ekonomisk redovisning. Dessa bestämmelser återfinns främst i kyrkoordningens (KO) 47 kapitel. Stadgandet i kyrkoordningen utgör kompletteringar till den allmänna lagstiftningen och innebär bl.a. en skyldighet för alla församlingar och samfälligheter att upprätta årsredovisning. Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans verksamhet som presenteras i denna publikation skall följas av församlingar och samfälligheter. I kapitel 1 ges en allmän beskrivning av årsredovisningen. I kapitel 2 redogörs för hur förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, tilläggsupplysningar och, i förekommande fall, kassaflödesanalys skall utformas. I bilaga finns kommentarer till kassaflödesanalysen. 1.1 Nyheter i 2007 års branschanpassning Ändringar har gjorts för att anpassa årsredovisningen till nya regler eller för att förbättra informationen till läsaren. De större förändringarna är: Kassaflödesanalysen är frivillig för alla utom de ca 70 största församlingarna och samfälligheterna. Upplysningar om målkapital och åtgärdsprogram skall lämnas i förvaltningsberättelsen och i not 19, Eget kapital. Uppgift om kyrkoavgift och slutavräkning i kronor lämnas i förvaltningsberättelsens flerårsöversikt. Ny rad i begravningsverksamhetens resultatsammanställning för ränta på begravningsverksamhetens ackumulerade resultat. Upplysning lämnas i not 7, Personal om större avvikelser mellan fakturerat och avsatt belopp för kompletterande ålderspension. Ändrad text i not 21, Avsättningar. Tillkommande uppgift i not 24, Gravskötselskuld Notera även övriga förändringar som ej tas upp här. Alla ändringar är markerade med streck i kanten. 1.2 Syftet med årsredovisningen Syftet med en årsredovisning är att ge en korrekt bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder skall beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden. Årsredovisningen vänder sig till olika intressenter. I figuren nedan ges exempel på årsredovisningens olika målgrupper. Eftersom olika intressenter har olika kunskap 3

16 om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Figur 1: Årsredovisningens intressenter Stat & kommun Andra församlingar Kyrkotillhöriga Kreditgivare Massmedia Intressenter Leverantörer Kunder Stift Anställda Fullmäktige 1.3 Årsredovisningens delar Årsredovisningens form och innehåll regleras i årsredovisningslagen (ÅRL). Årsredovisningen består av: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys 1 (obligatoriskt endast för större församlingar/ samfälligheter) tilläggsupplysningar/noter Särskilt om kassaflödesanalysen Kyrkoordningens krav på att alla församlingar och samfälligheter skall ha en kassaflödesanalys i sin årsredovisning har tagits bort. Detta innebär att det endast är de församlingar och samfälligheter som är större företag enligt årsredovisningslagens definition (ÅRL 1:3) som är skyldiga att upprätta en kassaflödesanalys (ÅRL 2:1). Större församlingar och samfälligheter är de som under de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda har uppgått till mer än 50, den redovisade balansomslutningen har uppgått till mer än 25 miljoner kronor, den redovisade nettoomsättningen har uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Vid bedömning av kriteriet om redovisad nettoomsättning skall intäkter i form av bidrag, gåvor och medlemsavgifter läggas till (ÅRL 1:3). Kassaflödesanalysen utgör en branschanpassning av Redovisningsrådets rekommendation om redovisning av kassaflöden (RR7). 1 I årsredovisningslagen och kyrkoordningen benämns kassaflödesanalysen finansieringsanalys. 4

17 1.4 God redovisningssed Årsredovisningen skall upprättas i enlighet med god redovisningssed (ÅRL 2:2). Bokföringsnämnden (BFN) har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. BFNs tolkning av god redovisningssed har stor inverkan på den kyrkliga redovisningen. 2 Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED har till syfte att informera om tillämpningen av god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Kommitténs verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. För att uppnå målsättningen samverkar kommittén med normgivare inom redovisningsområdet. Även Svenska kyrkans Församlingsförbunds olika skrifter och information inom redovisningsområdet bör tjäna som vägledning. Som exempel kan nämnas Kyrk- BAS, Svenska kyrkans kontoplan. Mycket av Församlingsförbundets information finns tillgänglig på webbplatsen En överskådlig årsredovisning Enligt årsredovisningslagen skall årsredovisningen vara överskådlig. Uppgifterna skall därmed presenteras på ett sätt som gör det lätt för läsaren att bilda sig en uppfattning om informationen. Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusentals kronor så att läsaren lätt skall kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte skall innehålla allt för mycket bra att ha -information. Det väsentliga skall framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning. 1.6 Upprättande och undertecknande Det är kyrkorådet/kyrkonämnden som har ansvaret för bokföring, årsredovisning och förvaltning och därmed också avger årsredovisningen. Årsredovisningen är kyrkorådets/kyrkonämndens ekonomiska berättelse över det gångna året där de informerar fullmäktige och övriga intressenter om hur ekonomin har utvecklats under året och hur förvaltningen har skötts. Det är därför lämpligt att kyrkorådet/kyrkonämnden aktivt deltar i arbetet med att upprätta förvaltningsberättelsen som, tillsammans med övrig ekonomisk information, skall ge en så allsidig bild som möjligt av församlingen/samfälligheten. Upprättandet av resultat- och balansräkning med tillhörande tilläggsupplysningar görs lämpligen av kamreren eller motsvarande. Årsredovisningen skall överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (ÅRL 8:2). Årsredovisningen skall därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet/kyrkonämnden senast 30 april 2 Redovisningsrådet (RR) har utvecklat god redovisningssed för börsnoterade bolag. Andra organisationer, t.ex. Svenska kyrkan, kan hämta vägledning i RRs rekommendationer i de fall BFN inte uttalat sig om det aktuella redovisningsområdet. Svenska kyrkan berörs mot bakgrund av ovanstående enbart av RRs rekommendation om kassaflödesanalys (RR7). 5

18 året efter räkenskapsåret. Uppgift skall lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (ÅRL 2:7). Samtliga ordinarie kyrkoråds-/kyrkonämndsledamöter skall underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte. En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället fått möjligheten att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet skall ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (ÅRL 2:7). 1.7 Revisionsberättelse och revisorspåtecknande Revisorerna skall lämna en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande angående ansvarsfrihet för kyrkoråd/kyrkonämnd samt övriga nämnder. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkoråd, kyrkonämnd eller annan nämnd företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall detta anges i berättelsen (revisionslagen (1999:1079)). Revisorerna skall i årsredovisningen göra en hänvisning till revisionsberättelsen. 1.8 Fastställande och offentliggörande Fullmäktige skall fastställa årsredovisningen. Sista dag för fastställande är 30 juni året efter räkenskapsåret. Motivet till detta är att årsredovisningen skall vara tillgänglig för alla som är intresserade senast 1 juli året efter räkenskapsåret (ÅRL 8:3). När årsredovisningen publiceras i sin helhet skall det göras i den form och med den ordalydelse som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall bifogas årsredovisningen. Om årsredovisningen publiceras i ofullständigt skick skall det framgå att den inte är fullständig. En ofullständig publikation får inte innehålla en revisionsberättelse utan skall istället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom eventuella anmärkningar i revisionsberättelsen (ÅRL 8:14 15). Bolagsverket har möjlighet att förelägga församlingar och samfälligheter att sända in bestyrkta kopior av årsredovisningshandlingarna. Större församlingar och samfälligheter (för definition se avsnitt 1:3) skall utan uppmaning sända in årsredovisningen till Bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret (ÅRL 8:3). 1.9 Delårsrapport Tidigare har stora församlingar och samfälligheter varit skyldiga att upprätta minst en delårsrapport per år. Från och med den 1 januari 2007 gäller denna skyldighet endast börsnoterade företag. 6

19 1.10 Måste verkligen en årsredovisning upprättas? Kriterierna för vilka organisationer som skall upprätta en årsredovisning finns i årsredovisningslagen och bokföringslagen. Enligt dessa är inte alla församlingar och samfälligheter skyldiga att upprätta årsredovisning. Mot bakgrund av detta finns därför krav i kyrkoordningen (KO 47:9) på att alla församlingar och samfälligheter, oberoende av vad som anges i bokföringslag och årsredovisningslag, är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Svenska kyrkan har därmed frivilligt valt att höja ambitionen inom redovisningsområdet. Enligt BFNs allmänna råd om begreppet årsbokslut och årsredovisning (BFNAR 2002:6) skall alla organisationer som frivilligt väljer att upprätta en årsredovisning fullt ut följa lagens krav Verksamhetsuppföljning något annat än årsredovisning Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar och samfälligheter i budgeten skall upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. KRED har i januari 2001 utgivit skriften KRED informerar: årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs. 7

20 2 Branschanpassning av årsredovisningen I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen avges av kyrkorådet/kyrkonämnden och skall utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och i noter. Målet är att den skall återspegla den enskilda församlingens/samfällighetens verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så allsidig bild som möjligt. Församlingens/samfällighetens organisationsnummer skall anges i förvaltningsberättelsen. Det är lämpligt att församlingens/samfällighetens namn och organisationsnummer framgår i sidhuvudet på samtliga sidor i årsredovisningen. Nedan beskrivs de områden som skall behandlas i förvaltningsberättelsen. Information om verksamheten Här skall upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som skall finnas med. Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens/samfällighetens huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar. Den kyrkliga indelningen: Beskrivning av t.ex. rollfördelning samfällighet kontra församling. I samfälligheter skall även uppgift lämnas om vilka församlingar som ingår i samfälligheten och deras organisationsnummer. Beslutsorganisation: I församlingar beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella nämnder. I samfälligheter beskrivs både kyrkonämndens och kyrkorådens arbetssätt samt arbetsfördelning med eventuella nämnder. Resultat och ställning För att ge en god inblick i församlingen och dess ekonomiska utveckling skall ledningen kommentera resultat och ställning. I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade. Väsentliga avvikelser skall kommenteras. Från och med 2007 gäller kyrkoordningens regler om målkapital (KO 47:5). Uppgift skall lämnas om fastställt mål för det egna kapitalets storlek och hur målet förhåller sig till eget kapital. I de fall församlingens egna kapital understiger målsatt kapital skall kommentar lämnas om det åtgärdsprogram som fullmäktige årligen skall fastställa. Om församlingen avser att ompröva fastställt mål för det egna kapitalets storlek under 2008, t ex på grund av att tillräckligt beslutsunderlag inte kunnat sammanställas under 2007, skall uppgift om detta lämnas. 8

21 Exempel 1 Målsatt kapital Församlingens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till tkr. Eget kapital överstiger fastställt målkapital med tkr. Exempel 2 Målsatt kapital Församlingens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till tkr. Eget kapital understiger fastställt målkapital med tkr. Fullmäktige har därför fastställt ett åtgärdsprogram som syftar till att målet skall vara uppnått 20XX. Exempel 3 Målsatt kapital Församlingens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till tkr. Fastställt mål skall omprövas under 2008 då tillräckligt beslutsunderlag inte kunnat sammanställas under Flerårsöversikt Beskrivningen över resultat och ställning skall även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Följande exempel beskriver den information som skall ingå i den ekonomiska flerårsöversikten. Uppgiften om kyrkoavgift och slutavräkning i kronor kan hämtas från respektive års redovisningsräkning. Redovisningsräkningarna finns från och med 2007 i KOB (Kyrkans kollekt- och betalsystem). Tidigare år finns att hämta i statistikdatabasen på Kyrknätet. Exempel: Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna, %) 89,7 90,1 90,0 89,8 89,9 Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavg. (%) 1,20 1,20 1,20 1,20 1,50 Begravningsavgift (%) 0,20 0,23 0,23 0,23 0,23 Medelantalet anställda Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Eliminering av begravningsverksamhetens resultat* Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Skatt på näringsverksamhet Årets resultat Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavg. (tkr) varav slutavräkning (tkr)** Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 61,0 59,0 55,0 61,0 62,0 Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 11,3 10,0 11,7 11,3 11,0 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) Eget kapital (tkr) Soliditet (%) 94,8 95,3 94,4 89,1 85,2 Värdesäkring av eget kapital (%) 0,2 2,1 6,4 5,1 3,0 *För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1. **Se Redovisningsprinciper, Kyrkoavgift och begravningsavgift, för förklaring. 9

22 Nyckeltalsdefinitioner * Kyrko- och begravningsavgift (%) - Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. * Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. * Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. * Soliditet (%) - Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). * Värdesäkring av eget kapital (%) - Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bedömning av vad som är väsentlig händelse görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens/samfällighetens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning skall vara motiverad. Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex.: Indelningsändringar. Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter). Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar. Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar. Större gåvor och bidrag. Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång skall beskrivas. Vad som är väsentliga händelser beskrivs i punkten ovan. Finansiella instrument Enligt Kyrkoordningen (KO 47:2) skall fullmäktige utfärda närmare bestämmelser om hur församlingens medel skall förvaltas, ett så kallat medelsförvaltningsreglemente. Om det är väsentligt för bedömningen av ställning och resultat skall förvaltningsberättelsen innehålla information om medelsförvaltningsreglementet och om: mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning, och exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Med prisrisk avses risken att finansiella instrumentet varierar på grund av förändringar i marknaden. Kreditrisk, vilket även benämns motpartsrisk, är risken att en part i transaktionen inte kan fullgöra sin förpliktelse, vilket leder till förlust för den andre parten. Likviditetsrisk, vilken även benämns finansieringsrisk, är risken att församlingen får svårt att finansiera sina åtaganden. Slutligen avses med kassaflödesrisk risken att församlingens kassaflöde varierar på grund av ändrade marknadsräntor, vilket i sin tur exempelvis kan påverka lånekostnaderna. Dessa risker skall löpande hanteras inom församlingen, vilket innebär att de skall identifieras, kontrolleras och följas upp. Vidare skall en regelbunden översyn av församlingens samlade risktagande göras. 10

23 Exempel Finansiella instrument Församlingen gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument. Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år XX och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Vid utgången av 2007 hade församlingens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om tkr (yy) och marknadsvärdet på de kortfristiga placeringarna uppgick till tkr (yy), totalt tkr (yy). Framtida utveckling Information skall lämnas om vad som är känt om församlingens/samfällighetens framtid samt om förväntningar baserade på kända förhållanden. Informationen skall inkludera en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som församlingen/samfälligheten står inför. Ett exempel på information som, vid tiden för upprättandet av årsredovisningen, är känd för församlingen/samfälligheten är den huvudsakliga intäkten, kyrko- och begravningsavgiften, samt den ekonomiska utjämningen för kommande år. Dessa uppgifter skall därför lämnas under denna rubrik. Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan vara stora framtida kostnader enligt upprättade vårdoch underhållsplaner eller minskande framtida intäkter. Nedan följer ett exempel. Uppgifterna bör vid behov kommenteras av kyrkorådet/kyrkonämnden och kompletteras med övrig information enligt ovan. Exempel 2008 (tkr) Förändring jämfört med 2007 (%) Kyrkoavgift Begravningsavgift Ekonomisk utjämning Förslag till behandling av årets resultat Från och med 2007 gäller kyrkoordningens regler om målkapital (KO 47:5). Därmed finns inte längre något krav på att lämna information i årsredovisningen om återställande av underskott eller om medvetet sparande för framtida kostnader. Exempel Kyrkorådet föreslår kyrkofullmäktige att årets överskott/underskott, X kr, överförs till balanserat resultat. Miljöinformation Information skall lämnas om verksamhet som påverkar den yttre miljön om: a) verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken, och b) utgör en väsentlig del av församlingens/samfällighetens totala verksamhet. Krematorieverksamheten är ett av de ytterst få exempel på sådana verksamheter inom Svenska kyrkan. De församlingar/samfälligheter som inte har krematorieverksamhet eller annan starkt miljöpåverkande verksamhet skall ange detta (se exempel nedan). 11