EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.9.2012 COM(2012) 470 final 2012/0231 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering SV SV
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET MOTIVERING 1.1. Allmän bakgrund Schweiz har från början varit en av unionens närmaste samarbetspartner utanför EU i Galileoprogrammet. Genom sitt medlemskap i Europeiska rymdorganisationen (ESA) och sitt informella deltagande under årens lopp i EU:s Galileo-specifika förvaltningsstrukturer har landet bidragit politiskt, tekniskt och finansiellt till alla etapper i Galileoprogrammet. Genom detta avtal kommer landets nära medverkan i de europeiska GNSS-programmen att formaliseras och fördjupas. Utan detta avtal skulle det råda osäkerhet om samarbetets karaktär när det gäller säkerhetsfrågor, exportkontroll, standardisering, certifiering och radiospektrum. Avtalet ger dessutom EU möjlighet att fastställa allmänna principer för exempelvis skyddsåtgärder på säkerhets- och exportkontrollområdet. 1.2. Gällande bestämmelser Schweiz samarbete i Galileoprogrammet kommer att regleras i det bifogade avtalet för att sätta ramarna för samarbetet, inklusive principer för framtida samarbete och kompletterande bestämmelser för samarbete när det gäller säkerhet, standardisering och certifiering. 1.3. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget ligger i linje med strategin för att integrera vissa tredjeländer som är medlemmar i Europeiska rymdorganisationen i de europeiska GNSS-programmen och som därför från början har deltagit i Galileo- och Egnos-programmen. Det stöder också kommissionens mål att förstärka unionsaspekten i samarbetet på politikområden som rör icke-spridning. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Samråd med berörda parter Samrådsmetoder, huvudmålsektorer och allmän profil på de svarande Samråd har förts med den särskilda kommittén för rådet, medlemsstaternas myndigheter och Schweiz genom bilaterala möten, både när förhandlingsdirektiven utarbetades och under själva förhandlingarna. Bland dem som deltog i samrådet återfanns tekniska experter samt säkerhetsoch transportexperter från medlemsstaterna, schweiziska myndigheter, utrikes-, försvars- och inrikesministerier samt Europeiska rymdorganisationen och nationella rymdorganisationer. Sammanfattning av svaren och av hur de beaktats Dessa berörda parter gav sitt stöd till att Schweiz nära medverkar i det samarbete som rör de europeiska GNNS-programmen och underströk samtidigt betydelsen av att sådana frågor som säkerhet och exportkontroll omfattas av avtalet. 2.2. Extern experthjälp Fackområden och sakkunskap Rymdteknik/markanläggningar, säkerhet/industriell och offentlig säkerhet, SV 2 SV
informationssäkerhet och internationell rätt/immunitet och privilegier. Metoder Möten och utbyte av information De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats EU-medlemsstaternas ministerier och rymdorganisationer, Europeiska rymdorganisationen och rymdindustrin. Sammanfattning av rekommendationer som inkommit och beaktats Inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts. Det fanns ett brett samförstånd om de samarbetsprinciper som fastläggs i avtalet och om målet att Schweiz ska vara nära knutet till programmet, inklusive rättigheter och motsvarande skyldigheter. Offentliggörande av expertutlåtanden Experternas slutsatser har inte offentliggjorts. SV 3 SV
2.3. Konsekvensbedömning Åtgärden syftar till att säkerställa en nära samverkan med Schweiz i uppbyggnads- och driftsfaserna för Galileo- och Egnos-programmen. Dessa två initiativ innehåller viktiga industriella, ekonomiska och strategiska komponenter. Förvaltningen av de europeiska GNSSprogrammen reformerades genom förordning (EG) nr 683/2008, varigenom fokus flyttades från ett offentlig-privat partnerskap till program som förvaltas, och system som ägs, av unionen. Denna utveckling och innehållet i det samarbete som har säkerhetspolitiska konsekvenser behöver regleras formellt. Tre alternativ har därför övervägts för att uppnå detta mål. Det första alternativet var att ansluta Schweiz till programmet genom ett särskilt internationellt samarbetsorgan (Galileo International Board) för alla tredjeländer som är intresserade av Galileoprogrammet. Efter långa diskussioner om detta organ med Schweiz och andra tredjeländer, t.ex. Norge, förkastades detta alternativ. Schweiz ansåg att det var orättvist att landet skulle behandlas på samma sätt som icke-europeiska tredjeländer som är betydligt mindre involverade och som inte bidrar till att finansiera programmet. Det andra alternativet var att ingå det bifogade avtalet. Genom detta skulle det i praktiken bli möjligt att förstärka säkerhets- och exportkontrollbestämmelserna, att fastställa principer och ge vägledning för ett ömsesidigt positivt och långsiktigt samarbetsförhållande samt att erhålla ytterligare medel. Det tredje alternativet var att inte vidta några åtgärder alls. Detta skulle leda till ovissa förbindelser med Schweiz i fråga om satellitnavigering. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Kommissionen föreslår att rådet utfärdar ett bemyndigande om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett samarbetsavtal om de europeiska programmen för satellitnavigering mellan EU, dess medlemsstater och Schweiz. En provisorisk tillämpning av de delar av avtalet som omfattas av EU:s behörighet är nödvändigt för att påskynda tillämpningen av avtalet och för att erhålla Schweiz finansiella bidrag till programmen. 3.2. Rättslig grund Artikel 172 jämförd med artikel 218.6 a och artikel 218.8 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3.3. Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där unionen är ensam behörig. Förslagets mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna av följande skäl: Galileoprogrammet, vars kostnader uppskattas till flera miljarder euro, är ett europeiskt initiativ som ingen stat är villig att finansiera på egen hand. Innehållet i förslaget till avtal kan inte begränsas till någon enskild medlemsstat eller en grupp medlemsstater, utan påverkar EU som helhet och har i vissa fall även en världsomspännande inverkan. Det industriella och tekniska kunnandet inom rymdsektorn finns i flera europeiska länder, SV 4 SV
inklusive Schweiz. Ingen enskild stat kan behärska alla aspekter av detta. Utan samordnade insatser och informationsutbyte ökar risken för att de lösningar man kommer överens om tillsammans med Schweiz inte är optimala. Brister på säkerhetsområdet skulle kunna äventyra en trygg försörjning av exportkontrollerade komponenter för de europeiska GNSSprogrammen. Detta skulle driva upp kostnaderna för programmen. De europeiska GNSS-programmens omfattning och komplexitet kräver dessutom centraliserade och enkla förvaltningsstrukturer och tydliga gränssnitt mellan unionen och tredjeländer. Ett omfattande nät av bilaterala förbindelser med Schweiz skulle innebära en hög risk för ineffektivitet, förseningar och inkonsekvenser, något som i ett industriellt projekt snabbt omvandlas till högre kostnader som kommer att belasta unionsbudgeten. Medlemsstater som agerar enskilt kan dessutom ha sämre möjligheter att genomdriva principer och villkor gentemot Schweiz än vad som uppnås genom samarbete. Avtalet gäller endast gemensamma principer och åtaganden för samarbetet samt specifika frågor som utgör en del av de europeiska GNSS-program som ägs av unionen. Avtalet bygger på medlemsstaternas befintliga kapacitet (t.ex. avseende exportkontroll och utbyte av känslig information) vad gäller tillämpningen av de flesta bestämmelserna i avtalet. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. 3.4. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Avtalet är ett traditionellt och vedertaget instrument i internationella förbindelser. Det har utformats i samarbete med befintliga expertgrupper och ska godkännas genom de befintliga strukturerna för beslutsfattandet. Inga nya administrativa strukturer inrättas genom avtalet. 3.5. Val av regleringsform Ett internationellt avtal är det enda instrument som säkerställer EU-omfattande enhetlighet i förbindelserna med Schweiz när det gäller satellitnavigering. Enhetlighet i tillämpningen är särskilt viktig när det gäller säkerhetsaspekterna, vilka utgör en viktig del av avtalet. Samtidigt medger avtalet flexibilitet i fråga om genomförandeåtgärderna, särskilt när det gäller standardisering och certifiering där medlemsstaterna är viktiga aktörer i de internationella organisationerna. Fördragen medger inga andra hållbara alternativ för reglering av förbindelserna med ett tredjeland. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar bara unionens budget på ett positivt sätt. Schweiz kommer att medverka i finansieringen av de europeiska GNSS-programmen på samma sätt som för landets deltagande i de specifika programmen inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Schweiz bidrag ska beräknas på grundval av en proportionalitetsfaktor som erhålls genom att man fastställer förhållandet mellan Schweiz bruttonationalprodukt, till marknadspriser, och summan av EU-medlemsstaternas bruttonationalprodukt, till marknadspriser. 5. ÖVRIGT Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn. SV 5 SV
2012/0231 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172 jämförd med artikel 218.6 a, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets godkännande 1, och av följande skäl: (1) Genom rådets beslut av den 29 juni 2010 bemyndigades kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiz för att upprätta ett samarbetsavtal om satellitnavigering. (2) Kommissionen har förhandlat fram ett samarbetsavtal om de europeiska programmen för satellitnavigering (nedan kallat avtalet) med Schweiz i enlighet med de förhandlingsdirektiv som har godkänts av rådet. (3) Genom detta samarbetsavtal får Schweiz delta i de europeiska programmen för satellitnavigering. Schweiz kommer i gengäld att bidra till finansieringen av programmen. (4) Avtalet undertecknades på Europeiska unionens vägnar den [ ], med förbehåll för att det kan komma att ingås senare, och de delar i avtalet som omfattas av unionens behörighet har tillämpats provisoriskt från och med den [.] i väntan på att avtalet träder i kraft. (5) Avtalet bör godkännas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Samarbetsavtalet om de europeiska programmen för satellitnavigering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och Schweiz godkänns härmed på unionens vägnar. Avtalstexten åtföljer detta beslut. Artikel 2 Rådets ordförande ska utse den person som ska ha befogenhet att på Europeiska unionens vägnar deponera instrumentet för godkännande av avtalet för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av avtalet. 1 Yttrande av den SV 6 SV
Artikel 3 Den ståndpunkt som unionen ska inta i den gemensamma kommitté och de grupper som avses i artikel 20.4 i avtalet ska antas av rådet på förslag av kommissionen. Artikel 4 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 7 SV
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT SOM ENDAST PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA 1. FÖRSLAGETS BENÄMNING SAMARBETSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, Å ANDRA SIDAN, OM DE EUROPEISKA PROGRAMMEN FÖR SATELLITNAVIGERING 2. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER Kapitel: 66 Artikel: 660 Punkt: 6600 Budgeterat belopp för det berörda året: p.m. 3. BUDGETKONSEKVENSER Utgifterna påverkas inte av förslaget, men däremot intäkterna enligt följande: (euro) Budgetrubrik Inkomster Tolvmånadersperiod fr.o.m. den 2012 Artikel 660; Punkt 6600 Andra bidrag och återbetalningar Inkomster avsatta för särskilda ändamål 1.1.2012 20 000 000 Situation efter åtgärden 2013 2014 2015 2016 Artikel 660; Punkt 6600 40 000 000 20 050 870 Beräknas senare Beräknas senare Beräknas senare 4. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING 5. ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR a) Samarbetsavtalet mellan EU och Schweiz om GNSS-programmen är inte tidsbegränsat. Schweiz finansiella bidrag till de europeiska programmen för satellitnavigering för perioden 2008 2013 uppgår till 60 000 000 euro och för 2014 till 20 050 870 euro. SV 8 SV
b) Schweiz finansiella bidrag kommer att beräknas enligt den proportionalitetsfaktor som beskrivs närmare i artikel 18 i avtalet. För perioden 2008 2013 tillämpas denna proportionalitetsfaktor på beloppet 3 005 miljoner euro. Fr.o.m. 2014 kommer samma proportionalitetsfaktor att tillämpas på de årliga budgetanslagen till de europeiska programmen för satellitnavigering. SV 9 SV