Stämningsansökan 2016-07-11 Sida 1 (5) Ärende ANM 2016/940 handling 8 Skaraborgs tingsrätt Box 174 541 24 Skövde Ansökan om stämning Kärande: Företrädd av: Svarande: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Processföraren Anna Rosenmüller Nordlander Adress som ovan E-post do@do.se och anna.rosenmuller-nordlander@do.se Telefon 08-120 20 762 X kommun Saken: Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansöker härmed om stämning mot X kommun. DO för som part talan för S.H. med stöd av 6 kap. 2 diskrimineringslagen (2008:567), DL. S.H.s vårdnadshavare har medgett att DO för hans talan. Yrkande DO yrkar att X kommun förpliktas att till S.H. utge diskrimineringsersättning med 75 000 (sjuttiofemtusen) kronor. På beloppet yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker. Yrkandet om diskrimineringsersättning kan komma att justeras för det fall kränkningen fortgår till dagen för huvudförhandling och S.H. därigenom lider ytterligare ideell skada. DO yrkar också ersättning för sina rättegångskostnader med ett belopp som kommer att anges senare. Box 3686 103 59 Stockholm E-post do@do.se Webb www.do.se Telefon 08-120 20 700 Fax 08-120 20 800 Organisationsnummer 202100-6073 Besök Torsgatan 11, Stockholm
Sammanfattning av grunderna för talan X kommun har sedan den 1 januari 2015 missgynnat S.H. genom att underlåta att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet på Y-skolan. Underlåtenheten har medfört att S.H., som är elev i Y-skolan och har en funktionsnedsättning, inte har försatts i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Underlåtenheten innebär att X kommun har orsakat S.H. obehag, försvårat hans skolgång och därutöver utsatt honom för risk för personskada. X kommun har därigenom utsatt S.H. för diskriminering i strid med 1 kap. 4 3 jämfört med 2 kap. 5 diskrimineringslagen. X kommun ska därför betala diskrimineringsersättning för den kränkning som diskrimineringen har inneburit enligt 5 kap. 1 samma lag. Omständigheter Bakgrund S.H. är född år 2002. Han har en kronisk sjukdom som innebär att han ofta behöver använda rullstol. Höstterminen 2013 började S.H. i årskurs 4 på Y-skolan (skolan) i X kommun. S.H.s far, M.H., har sedan dess ett antal gånger före den 1 januari 2015 till X kommun påtalat brister i skolans tillgänglighet avseende rullstolsramperna vid entrén från skolgården, ingången till tekniksalen, entrén till hemkunskapslokalen, ingången till slöjden, ingången till klassrummet och entrén till matsalen från skolgården. Händelseförlopp I maj 2015 kontaktade M.H. den nytillträdda rektorn L.E. för att återigen anmärka på bristerna. Den 1 juni 2015 skickade L.E. ett e-postmeddelande till X kommuns tekniska chef, T.K. (se bilaga 4). L.E. frågade i vad mån rullstolsramperna vid skolans matsal och idrottshall följde regelverket, samt om det fanns någon åtgärdslista. Den 2 juni 2015 svarade T.K. per e-post att rullstolsramperna och dörröppnare skulle vara på gång (se bilaga 5). I september 2015 besökte M.H. skolan tillsammans med S.H.s sjukgymnast, M.M.H.. M.M.H. genomförde en översyn över de brister som fanns. L.E. fick en sammanställning över bristerna som skickades till X kommuns fastighetschef Å.L. den 6 oktober 2015 (se bilaga 6). L.E. bifogade också ett meddelande från M.M.H. om att en arbetsterapeut kunde bistå tekniska förvaltningen med en översyn av skolans utemiljö. L.E. fick inget svar och skickade en påminnelse den 13 oktober 2015. Den 19 november 2015 skickade M.M.H. en förfrågan till L.E. om någon från tekniska förvaltningen hade varit på skolan. Samtidigt informerade hon om att S.H. uppgett att han hade varit nära att skada sig när ena hjulet på hans rullstol hamnat utanför en ramp som saknade kant, något som skett vid två tillfällen. Samma dag skickade L.E. 2 (5)
en begäran om återkoppling och önskemål om en åtgärdsplan till X kommun (för båda meddelanden, se bilaga 7). Någon gång under hösten 2015 upprättade X kommun en underhållsplan för skolan (se bilaga 8). Av planen framgick bland annat att rullstolsramperna behövde justeras/kompletteras med rätt lutning, fallskydd, vilplan för att öppna, tidsfördröjning för öppning samt att det fanns en risk för personskada genom fall. Den 8 mars 2016 genomförde X kommun en besiktning av skolan. Vid besiktningen framkom bl.a. att ramperna hade fel lutning, att det fanns trappor som saknade balansstöd, att trapplanen var för korta för att en rullstolsburen person skulle kunna svänga från ramp och samtidigt öppna dörren utan att falla över kanten. Vidare konstaterades det att några av dörrarna saknade dörrautomatik och att det fanns nivåskillnader i form av trösklar som var högre än 20 millimeter. Vid besiktningen framkom också att vissa av bristerna var så omfattande att hela entrépartiet med trappa och ramp måste byggas om medan andra entréer krävde en mindre justering. För en utförligare beskrivning av bristerna och de åtgärder som föreslogs hänvisas till bilaga 9 med markeringar. Relevanta krav på tillgänglighet i lag och annan författning Av 2 kap 5 och 1 kap. 4 3 DL framgår att X kommun är skyldig att vidta de tillgänglighetsåtgärder som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. X kommun har enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), AML en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att en elev utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap. 2 AML). En utgångspunkt enligt bestämmelsen ska vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa och olycksfall undanröjs. Att arbetsplatsen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning framgår även av 6 arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) samt av myndighetens därtill kopplade allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Av bestämmelsen framgår att arbetsplatser och arbetslokaler ska, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning. Av de allmänna råden till bestämmelsen följer bl.a. att tillgängligheten normalt kan anses tillgodosedd om lokalen är tillgänglig för en person med rullstol. Därvid behöver särskilt beaktas hindrande höjdskillnader men också tillräckligt fritt mått i dörrar och passager. Även små höjdskillnader som trösklar kan enligt råden vara ett hinder. För de lokaler dit allmänheten har tillträde, bl.a. de publika entréerna till skolans matsal, har X kommun dessutom enligt 8 kap. 2 andra stycket planoch bygglagen (2010:900), PBL en skyldighet att avhjälpa enkla hinder mot tillgänglighet eller användbarhet. Typiska åtgärder som avses med regleringen är borttagande av trösklar och anordnande av ramper. 3 (5)
Vägledning i fråga om vad som kan anses vara skäliga åtgärder för tillgänglighet i den mening som avses i DL, AML och PBL kan lämpligen hämtas från Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR. I sammanhanget kan även Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2013:9 tjäna som vägledning. Vad gäller kraven på ramper framgår av 8:232 BBR att ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. I 3:1422 BBR anges särskilt att ramperna ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Ramperna ska därför luta högst 1:12. Som allmänt råd anges att en ramp bör ha minst 2 meter långa vilplan, ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter, ha en fri bredd på minst 1,3 meter, vara fri från hinder samt ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd. Det framgår också att en ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer 1:20. I 8:2321 BBR anges vidare att ramper som inte avgränsas av väggar ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Av 8:2322 BBR framgår att ramper också ska ha balansstöd i form av ledstänger och att dessa ska vara lätta att gripa om. Som allmänt råd anges bl.a. att ramper bör ha ledstänger på båda sidor. Ledstängerna bör sitta på 0,9 meters höjd. Av 5 BFS 2013:9, HIN 3 framgår att enkla hinder ska avhjälpas så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. Av 6 HIN 3 ska fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon avhjälpas. Som allmänt råd anges liksom föreskrivs i 3:1422 BBR att lutningen på en ramp inte bör vara brantare än 1:12 på grund av risken att välta eller falla baklänges samt att en lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Rampen bör ha en jämn och halkfri yta, vara minst 1,3 meter bred samt ha avåkningsskydd. Dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare. Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd ska avhjälpas jämlikt 10 HIN 3. Som allmänt råd anges bl.a. att där ledstänger saknas eller bara finns på ena sidan om en trappa eller ramp bör de kompletteras så att de finns på båda sidor. Ledstängerna bör sitta på 0,9 meters höjd och vara lätta att gripa om. Som framgår av X kommuns tillgänglighetsplan från den 8 april 2016 uppfyller inte skolans entréer ovan angivna krav (se bilaga 9 med markeringar). Bevisuppgift DO åberopar för närvarande ingen bevisning. 4 (5)
Ansökningsavgift Ansökningsavgiften 2 800 kronor har betalats till tingsrättens plusgirokonto 814051-9. Övrigt Kontakt under sommaren (före den 22 augusti 2016) kan med fördel ske per e- post till do@do.se, eller vid behov av muntlig kontakt per telefon 08-120 20 700 (processenheten). Anna Rosenmüller Nordlander Bilagor: 1. Personuppgifter för S.H. 2. Rättegångsfullmakt 3. Kvitto på betald ansökningsavgift 4. E-postmeddelande från L.E. till T.K. 5. E-postmeddelande från T.K. till L.E. 6. M.M.H.s sammanställning över bristerna på ramperna 7. E-postmeddelanden från M.M.H. till L.E. och från L.E. till X kommun 8. Underhållsplan för Y-skolan 9. Tillgänglighetsplan för Y-skolan 5 (5)