Varför inte! Kurs 6 RUA 6 Kulttuuri ja sen tekijöitä Kurssilla käsitellään kulttuuria laaja-alaisesti. Aihekokonaisuudet kulttuuri-identiteetti ja kulttuurien tuntemus ja viestintä- ja mediaosaaminen tarjoavat näkökulmia kurssin aiheiden käsittelyyn. Opiskelijat valmistavat valitsemastaan aiheesta laajahkon tuotoksen ja esittelevät sen. Lukion tavoitteena on kaikissa osataidoissa vähintään B1.1. -taso, luetun ymmärtämisessä hieman korkeampi B1.2. Osalle tämä on viimeinen kurssi, jonka jälkeen opiskelijalla tulisi olla toimiva peruskielitaito. Ohessa B1.1. tasoisten taitojen kuvaukset. Taitotaso B1 B1.1 Toimiva peruskielitaito Selviytyminen arkielämässä Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen *Osaa kertoa tutuista *Pystyy lukemaan *Pystyy kirjoittamaan *Ymmärtää pääajatukset asioista myös joitakin monenlaisia, ymmärrettävän, jonkin ja keskeisiä yksityiskohtia. Selviytyy muutaman sivun verran yksityiskohtia puheesta, kielialueella pituisia tekstejä yksityiskohtaistakin joka käsittelee koulussa, tavallisimmista (taulukot, kalenterit, arkitietoa välittävän työssä tai vapaa-aikana arkitilanteista ja kurssiohjelmat, tekstin tutuista, itseään säännöllisesti toistuvia epävirallisista keittokirjat) tutuista kiinnostavista todellisista teemoja mukaan lukien keskusteluista. Osaa aiheista ja seuraamaan tai kuvitelluista aiheista. lyhyt kerronta. Tavoittaa viestiä itselleen tärkeistä tekstin pääajatuksia, *Osaa kirjoittaa radiouutisten, elokuvien, asioista myös hieman avainsanoja ja tärkeitä selväpiirteisen tv-hjelmien ja selkeiden vaativammissa yksityiskohtia myös sidosteisen tekstin puhelinviestien tilanteissa. valmistautumatta. liittämällä erilliset pääkohdat. Pitkäkestoinen esitys tai ilmaukset peräkkäin käsitteelliset aiheet *Pystyy seuraamaan jaksoiksi (kirjeet, *Pystyy seuraamaan tuottavat ilmeisiä tuttua aihetta kuvaukset, tarinat, yhteiseen kokemukseen vaikeuksia. käsittelevän puhelinviestit). Pystyy tai yleistietoon *Pitää yllä parisivuisen tekstin välittämään tehokkaasti perustuvaa puhetta. ymmärrettävää puhetta, pääajatuksia, tuttua tietoa Ymmärtää tavallista vaikka pitemmissä avainsanoja ja tärkeitä tavallisimmissa sanastoa ja rajallisen puhejaksoissa esiintyy yksityiskohtia. kirjallisen viestinnän joukon idiomeja. taukoja ja epäröintiä. muodoissa. *Ääntäminen on selvästi *Arkikokemuksesta *Osaa useimpien tutuissa *Pitemmän viestin ymmärrettävää, vaikka poikkeavien aiheiden tilanteissa tarvittavien ymmärtäminen vieras korostus on joskus ja tekstin tekstien laadintaan edellyttää normaalia ilmeistä ja yksityiskohtien riittävän sanaston ja hitaampaa ja selkeämpää ääntämisvirheitä esiintyy ymmärtäminen voi rakenteet, vaikka yleiskielistä puhetta. jonkin verran. olla puutteellista. teksteissä esiintyy Toistoa tarvitaan silloin *Osaa käyttää melko interferenssiä ja ilmeisiä tällöin. laajaa jokapäiväistä kiertoilmaisuja. sanastoa ja joitakin *Rutiininomainen yleisiä fraaseja ja kieliaines ja idiomeja. Käyttää useita perusrakenteet ovat jo erilaisia rakenteita. suhteellisen *Laajemmassa vapaassa virheettömiä, mutta puheessa jotkut vaativammat kielioppivirheet ovat rakenteet ja sanaliitot tavallisia (esim. tuottavat ongelmia. artikkeleita ja päätteitä puuttuu), mutta ne haittaavat harvoin ymmärrettävyyttä.
Kurssi on suunniteltu kielisalkkukurssiksi siten, että koko kurssin arviointi voi perustua salkkutehtäviin tai niitä voi halutessaan täydentää kokeella. Kirjan viimeinen kappale sisältää ohjeita salkkutehtäviin, mutta kannattaa katsoa myös Opetushallituksen verkkojulkaisua (www?), jossa salkkutyöstä löytyy enemmän tietoa. Kirjan monet pienet suulliset ja kirjalliset tehtävät sopivat yksilöllisiksi salkkutehtäviksi täydentämään vaativampaa tutkielmaa. Niiden lisäksi aineistosta voi keksiä muita tehtäviä, esimerkiksi jonkin laulun tai runon suomennos, tai oppilaat voivat itse ehdottaa tehtäviä. Opettaja sopii kunkin ryhmän kanssa, minkälaisia töitä, kuinka monta ja kuinka laajoja, salkkuun kootaan. Kurssin alussa on myös tärkeää sopia, miten työt arvioidaan ja sopia aikataulu töiden jättämisestä. Kieliopista tutkitaan kurssilla 6 verbinmuodostusta, erityisesti s-päätteisiä verbejä. Viimeisessä luvussa on myös pieni kieliopin tarkistuslista salkkutöiden tueksi.
Del 1 Inledning s. 9, övn 1 Fyll i med rätt ord i rätt form. Tämän harjoituksen yhteydessä on hyvä katsoa kieliopista kohta adjektiivin t-muodosta. a) Ingen reklam, tack! Om vi inte vill 1. lämna (jättää) soffan mellan favoritserien och 2. nyheterna (uutiset) har de 3. antagligen (oletettavasti) lyckats, reklammakarna. Under pauserna på tv 4. brukar (olla tapana) vi bre våra mackor. Reklam är 5. onödigt (tarpeeton) suckar vi på bio, då vi väntar att filmen 6. äntligen (vihdoinkin) ska börja. 7. skräp (roskaa), smörja och omoral, säger vi då reklam påtalas. Men 8. i hemlighet/ i smyg (salaa) älskar vi reklam. Ofta låter vi den 9. påverka (vaikuttaa) oss. Vi gillar reklam som talar till oss och förkastar den som talar till 10. någon annan (joku muu). 11. Ur vår synvinkel (meidän näkökulmastamme) är bra och dålig reklam en sak, ur marknadsförarens en annan. Kanske ställs vi inför moraliska 12. problem (ongelma). Är reklam 13. ärligt (rehellinen)? Eller skapar den bara onödiga 14. konsumtionsbehov (kulutustarve)? Det påstås ofta att det är reklammakarna som får oss 15. att konsumera (kuluttaa). b) (s. 10) En hel värld bakom skärmen Ungdomar 1. tillbringar (viettää) mycket av sin tid framför datorn. De 2. allt billigare (yhä halvempi) Internetkopplingarna gör det möjligt att sitta vid den 3. i timtal (tuntikausia) och köpa och sälja varor samt träffa människor. 4. Det mesta (enin) går att köpa på nätet:skivor, kläder, böcker, skor, filmer. 5. De flesta affärer (useimmat liikkeet) är amerikanska och kräver att 6. konsumenter (kuluttaja) är över 21 år samt har 7. kreditkort (luottokortti). De 8. inhemska (kotimainen) skivaffärerna kräver inget annat än att du skall 9. konsumera (kuluttaa). Du behöver inte intyga din ålder på något sätt och 10. räkningen (lasku) kommer med skivorna. Du kan alltså 11. skaffa dig (hankkia) en hel hög med 12. obetalda (maksamaton) räkningar som dina föräldrar i slutändan får 13. ta hand om (huolehtia) medan du sitter där med 14. den nyaste (uusin) rock-skivan. Alla affärer har olika 15.villkor (ehto) för returrätt. s. 10, övn 2 Fyll i med rätt preposition a) Forskare varnar 1. för mobilen. Mobiltekefonen ökar risken 2. för cancer 3. i hjärnan. Det visar en ny studie 4. från Arbetslivsinstitutet. Det är statistiskt säkerställt att användare 5. av det 10 år gamla nmt-systemet drabbas. Studien visar till exempel att risken att få cancer 6. i hörselnerven ökar 7. med 350 procent. Studien omfattar 1 617 patienter 8. i Mellansverige och Göteborgsområdet. Drygt 1 400 har svarat 9. på forskarnas frågor. Professor Kjell Hansson säger att det är den största studien någonsin 10. inom det här området. b) Reklam i mobilen kommer 1. på allvar. Mobiltelefoner och kommunikatorer samt handdatorer är 2. på väg att befästa sin ställning som kanal 3. inom marknadsförningen.enligt direktmarknadsförarnas förbund sändes 10 miljoner sms-meddelanden 4. i marknadsförningssyfte i Finland 5. i fjol. Medddelandes andel 6. av den totala sms-trafiken är forfarande liten men branschen börjar nog så småningom få vind 7. i seglen. Detta betyder dock inte att meddelandena börjar strömma 8. in på konsumenternas mobiltelefoner. De kräver nämligen mottagarens lov. Marknadsföraren kan be 9. om lov då den undertecknar ett kontrakt 10. med kunden. I Finland har en lag 11. om sms-reklamföring varit i kraft i tre år.
s. 13, övn 3 1. Färsaarelainen kirjallisuus miehet: työelämästä, yhteiskunnasta, kalastuksesta, maanviljelyksestä, elämästä ja vaaroista merillä, kotoa poissaolemisesta naiset: ensimmäinen romaani vasta 1971 (historiallinen romaani, Adalin, tanskaksi), 1982 ensimmäinen naisen kirjoittama romaani fäärin kielellä. 2. Elämä Färsaarilla 50-luvulla Noraa kiusataan, koska vanhemmat eivät uskonnollisia färsaarelaiset käyvät pohjoismaalaisista kaikkein ahkerimmin kirkossa poikkeaviin suhtaudutaan tylysti, toisaalta lämpöäkin löytyy, jos tapaa ihmisiä, joilla on terve itsetunto 3. Naisten asema Färsaarilla naisille tärkeämpi asema yhteiskuntaelämässä myöhään naisia tarvittiin kotona, koska miehet olivat pitkiä aikoja poissa. nyt: vieläkin vähän naisia eduskunnassa, mutta tärkeissä yhteiskunnallisissa viroissa ollut jo naisia 4. Runojen kirjoittaminen / romaanien kirjoittaminen paljon muuta tekemistä, runoja on helpompi kirjoittaa. Romaania ei ehdi kirjoittaa, sillä ei ole helppoa elättää itseään kirjailijana. s. 13, övn 4 s. 13, övn 5 s. 14, övn 6 1. 2. Hurdan roll spelar språken i Heinesens liv? känd utanför Färöarna p.g.a. att han skrev på danska. avstod från nobelkandidaturen med hänvisning till att han inte skrev på färöiska. hemmet tvåspråkigt (färöiska och danska) 3. Vad får du veta om färöiskan i texten? rötter i fornnordiskan spred sig med vikingarna medeltida skrifter liknar isländskan men har större likheter med norskan mellan 14001700-talen färöiska inte i skriven form p.g.a. danskans dominans s. 15, Kuuntelu Ett år vid världens minsta universitet Att lära sig färöiska var inte lätt och jag fick ta privatlektioner, läsa tidningar, lyssna på radio och titta på den färöiska tv-kanalen för att lyckas med utmaningen. Jag kunde förstås ha använt skandinaviska som alla förstår men kunskaperna i färöiskan ger en så oändligt mycket mer. Färingarna uppskattar att någon bryr sig om att lära sig deras språk och har stort överseende med språkfel. Man får helt enkelt bättre kontakt med de 48 000 färingarna på deras modersmål. Färöarna är för mig Tórshavn, som skiljer sig från de mindre orterna, där livet är mer traditionellt. Staden, där det bor 18 000 invånare, kallas nedlåtande för Kontórshavn av invånarna i landets
näststörsta stad, Klaksvík. Deras stad kallas av huvudstadsborna för Kloaksvík kanske därför att huvudstadsborna tycker att bryggeriet i Klaksvík luktar illa. Färingarna tillbringar i allmänhet mycket tid i sina hem och det är där man umgås med varandra. I Tórshavn är husen stora och påkostat inredda. En del av husen med stora panoramafönster är minnen från den galna tiden på 80-talet då kasinoekonomin gjorde orealistiska husbyggen möjliga för färingarna. När bankkrisen exploderade i början av 90-talet var en del av de luxuösa husen halvfärdiga och det kunde hända att hela familjer lämnade sitt hus, sitt hemland och kanske också arbetslösheten och utvandrade till Danmark. Väder är ett viktigt samtalsämne på Färöarna. Det varierar inte mycket mellan årstiderna, men kan förändras desto mer under en och samma dag. Under min vistelse på Färöarna lärde jag mig att fint väder betyder att det inte regnar eller blåser. Några sommarveckor var t.o.m. soliga och varma och under några veckor på vintern var det snö. Hela oktober regnade och stormade det. Det som räknas som typiskt färöiskt, såsom fågelfjäll, grindvalsfångst och kedjedans, spelade inte någon stor roll i mitt liv i Tórshavn. Så är det också för de flesta andra som bor där. Kedjedans dansar man främst mellan jul och nyår, speciellt på annandag jul och på nationaldagen 29.7. Traditionell mat, såsom torkad fisk, torkat fårkött, valkött och späck har fortfarande en plats på menyn, men oftast i samband med festligare tillfällen. Färöarna är en självstyrande del av kungariket Danmark. Frågan om självständighet väcker starka känslor för och emot. Färingarna är stolta över sin kultur och ser sig absolut inte som danskar. De har länge kämpat för sin egen kultur och kan nuförtiden redan se tecken på att de lyckats med det. Ett exempel på framgången är systemet med namn. Först 1994 fick färingarna laglig rätt att återgå till det gamla nordiska sättet att bilda namn med dotter eller son i stället för familjenamn. Reformen med förnamnen som ägde rum på 1970-talet gav färingarna rätt att skriva sina förnamn på färöiska. Prästerna kunde inte skriva färöiska och översatte därför de färöiska namnen i kyrkböckerna till danska. De danska namnen var man tvungen att använda officiellt. Det färöiska samhället befinner sig i nutiden, samtidigt som det är stadigt förankrat i det förflutna. Familjesamhörigheten är stark, och då menar jag inte bara kärnfamiljen utan också de nära släktingarna. Familjetillhörighet och härstamning från en viss del av Färöarna berättar en hel del om vilket parti man röstar på, vilken religiös rörelse man tillhör eller om man kanske inte tillhör någon, om vilka personer man kan eller inte kan umgås med. Färingarna har i allmänhet en avslappnad inställning till livet. Att planera är onödigt för man vet ju inte heller hurdant väder det blir följande dag. Det blir ändå aldrig som man tänkt sig. (Martina Huhtamäki, Universitas Helsingiensis) s. 15, övn 7 kielitaito fäärin kielen opetteleminen hankalaa onnistuakseen otti yksityistunteja, luki lehtiä, kuunteli radiota, katseli färsaarelaista tv-kanavaa. olisi pärjännyt skandinaviskallakin, mutta jos osaa kielen, saa paljon enemmän. Färsaarelaiset arvostavat. Tórshavn suurin kaupunki, 18 000 asukasta
elämä kaupunkilaista suuria asuintaloja osa luksustaloista keskeneräisiä. Muistuttavat talouden hulluista vuosista 1980-luvulla, jolloin sai helposti lainaa. kun lama tuli 1990-luvulla moni muutti Tanskaan. sää tärkeä keskusteluaihe vaihtelee paljon vuodenaikojen mukaan voi vaihdella samanakin päivänä paljon hieno sää tarkoittaa, ettei sada tai tuule tyypillistä färsaarelaista lintuvuoret, valassaaliit, ketjutanssi ketjutanssia tanssitaan enimmäkseen vain joulun ja uudenvuoden välissä, erityisesti tapaninpäivänä ja itsenäisyyspäivänä 29.7. perinteistä ruokaa (kuivattua kalaa tai lampaanlihaa, valaanlihaa tai ihraa) syödään useimmiten juhlallisemmissa tilaisuuksissa. kulttuuri färsaarelaiset ylpeitä kulttuuristaan nimet nimenmuodostus yksi esimerkki omasta kulttuurista: vasta 1994 färsaarelaiset saivat luvan palata vanhaan nimisysteemiinsä, jossa ei käytetä erityisiä sukunimiä vaan vanhaan pohjoismaiseen tapaan ollaan jonkun poika tai tytär. 1970-luvulla saivat luvan käyttää färsaarelaisia etunimiä. Aikaisemmin oli pakko käyttää tanskankielisiä nimiä, koska tanskaa käytettiin virallisissa yhteyksissä. färsaarelaiset ja perhe perhesiteet vahvoja siteet vahvoja myös lähimpiin sukulaisiin perhe ja kotipaikka Färsaarilla vaikuttaa paljon elämään (ketä äänestää vaaleissa, mihin uskonnolliseen yhteisöön kuuluu, kenen kanssa voi tai ei voi seurustella) s. 15, övn 8 Rätt eller fel eller sägs inte i texten? Rätta de felaktiga påståendena. 1.? 2. F 3. R 4. F 5. F 6.? 7. F 8. F 9. F 10. F s. 15, övn 9
s. 16, övn 10 Vilka fraser hör ihop? 1. Much ado about nothing. E 2. To beat about the bush. F 3. A bird in the hand is worth two in the bush. L 4. Birds of a feather flock together. H 5. To kill two birds with one stone. M 6. To let the cat out of the bag. G 7. It`s raining cats and dogs. C 8. He had the cheek to say it. D 9. To get the creeps. B 10. To have all one s eggs in one basket. I 11. To drink like a fish. J 12. Head over heels in love. K 13. All is fair in love and war. N 14. To be up to mischief. U 15. Pride goes before a fall. P 16. I smell a rat here. Q 17. To sell like hot cakes. R 18. To have a thing up one s sleeve. S 19. A storm in a tea-cup. T 20. Still waters run deep O 21. That was a close shave. A a. Det var nära ögat. Se oli täpärällä. b. Känna kalla kårar längs ryggraden. Tuntea kylmiä väreitä selkäpiissä. c. Det ösregnar. Sataa kaatamalla. d. Han hade mage att säga det. Hänellä oli otsaa sanoa niin. e. Mycket väsen för ingenting. Paljon melua tyhjästä. f. Gå som katten kring het gröt. Kiertää kuin kissa kuumaa puuroa. g. Prata bredvid mun. Puhua ohi suunsa. h. Lika barn leka bäst. Vakka kantensa valitsee. i. Sätta allt på ett kort. Panna kaikki yhden kortin varaan. j. Dricka som en svamp. Juoda kuin sieni. k. Upp över öronen förälskad. Olla korviaan myöten rakastunut. l. En fågel i handen är bättre än tio i skogen. Parempi pyy pivossa kuin 10 oksalla. m. Slå två flugor i en smäll. Lyödä kaksi kärpästä yhdellä iskulla. n. I krig och kärlek är allt tillåtet. Sodassa ja rakkaudessa on kaikki sallittua. o. I det lugnaste vattnet går de största fiskarna. Tyynessä vedessä ne kalat kutee. p. Högmod går före fall. Ylpeys käy lankeemuksen edellä. q. Här ligger en hund begraven. Tässä on koira haudattuna. r. Gå åt som smör. Mennä kaupaksi kuin kuumille kiville. s. Ha något i bakfickan. Olla ässä hihassa. / Olla jotakin yllätyksenä,takataskussa. t. En storm i ett vattenglas. Myrsky vesilasissa. u. Ha en räv bakom örat. Olla ketunhänta kainalossa.
Del 2 Kultur och kultur s. 17, Kyltyyri Eino Leinon Kyltyyri julkaistiin Päivässä 2.7.1909. Isadora Duncan oli amerikkalainen tanssijatar, joka vastusti klassisen tanssin muotoja. John Forsell oli aikansa merkittävin ruotsalainen oopperalaulaja. s. 18, övn 1 Vilka svenska ord ligger bakom Eino Leinos ord på -yyri? Vad betyder de? kyltyyri kultur 3 kulttuuri syyri stor suuri jyyri rimmar med syyri juuri ooppera-kyyri kur 3 kuuri vrt. lääkekuuri Tukholman-tyyri tur 3 matka Forsellin figyyri figur 3 hahmo Pariisin polityyri polityr 3 kiilto, hienostus (puhdistusaine) Kiinan myyri mur 2 muuri karrikatyyri karrikatyr 3 karrikatyyri, irvikuva Berätta vad Leino säger om kulturen. alla vill ha kultur det är inte klart vad kultur är kultur betyder olika saker för olika människor Finlands kultur liknar inte andra länders kultur s. 19, övn 2 Lyssna på texten och svara på frågorna innan du läser texten själv. 1. Kulttuuri tarkoittaa ensi sijassa taidetta ja oppineisuutta. F 2. Kulttuuri voi merkitä tietyn ryhmän elintapaa. R 3. Kulttuuristen sääntöjen noudattaminen on vaistomaista. R 4. Koulu on vastuussa kulttuuristen taitojen opettamisesta. F 5. Kaikissa kielissä on omassa kulttuurissa tarvittava sanavarasto. R 6. Oma tapamme toimia on paras. F s. 21, övn 3 s. 23, övn 4 Käännösharjoituksissa on aina hyvä tilaisuus muistuttaa, ettei kieltä voi kääntää yksi yhteen, tässä on siis vain yksi ehdotus. Makuasioita Miksi videotaide on muodikkaampaa kuin tekstiilitaide? Miksi loppusoinnuton runous hienompaa kuin loppusoinnillinen? Ja klassinen musiikki parempaa kuin rockmusiikki? Onko olemassa objektiivisia kriteerejä vai onko kaikessa tässä kyse vain luokkaleimoista tai sukupolvieroista? Modernismi on esimerkiksi kapea taiteenlaji. Voisi jopa sanoa, että modernistista teosta pidetään sitä
hienompana mitä harvempi pitää siitä hienolla tarkoitetaan tässä sitä, että kriitikot ja media keskustelevat teoksesta, ja että se saa palkintoja. Jokainen, joka on joskus antautunut esteettiseen keskusteluun tietää, kuinka helposti syntyy erimielisyyksiä. Syystä sanotaankin, ettei makuasioista pidä kiistellä. Makuasiat liittyvät niin kiinteästi ihmisen persoonallisuuteen, että tuntee helposti itsensä loukatuksi, jos joku esimerkiksi arvostelee taidetta, jonka on omille seinilleen ripustanut. Maku erottaa myös kulttuureja toisistaan. Se yhdistää sisäisesti ja rajaa ulospäin. Puhumme mielellämme epämääräisesti afrikkalaisesta, kiinalaisesta tai itämaisesta taiteesta. Olemme niin tottuneita oman kulttuurimme ilmaisukeinoihin, että muut tyylit tuntuvat aina jännittäviltä, eksoottisilta tai vierailta. Kulttuurin kuluttamien on tärkeimpiä tapoja osoittaa mihin ryhmään kuuluu. Tämä tulee erityisen selvästi esiin, kun käännämme katseen nuorisokulttuuriin, missä markkinatalouden voimat jylläävät täydellä teholla luodakseen uusia ilmaisuja. Punk, rock, reggae, hip-hop eivät ole pelkästään musiikkisuuntausten nimiä vaan myös identiteettiä luovia malleja. Vaikutusvaltaisiin bändeihin liitetään tiettyjen kappaleiden lisäksi tietty vaatemuoti ja elämänasenteet. Monille nuorille tällaisista tyyleistä tulee tärkeämpiä kuin esim. poliittinen mielipide. Usein tämä menee niin pitkälle, ettei voi kuvitellakaan seurustelevansa muiden kuin omiensa kanssa. s. 23, övn 5 När du översatt texten, sök de svenska motsvarigheterna till orden nedan. Böj orden. taide konst, -en runous poesi, -n sukupolvi generation 3 teos verk 5 tarkoittaa mena I palkinto pris 5 erimielinen osams maku smak 3 loukkaantunut såra/d, -t, -de erottaa (sär)skilja II yhdistää förena I rajoittaa avgränsa I tyyli stil 2 kuulua jhk tillhöra II selvä tydlig luoda skapa I ilmaus uttryck 5 vaikutusvaltainen tongivande kappale låt 2 muoti mode 4 asenne attiyd 3 mielipide åsikt 3 kuvitella tänka II sig seurustella umgås IV s. 23, övn 6 s. 24, övn 7 Hur kulturell är du? Para ihop. Selma Lagerlöf Astrid Lindgren August Strindberg Henrik Ibsen H.C. Andersen J.L. Runeberg Island Björk Tomas Ledin Nils Holgerssons underbara resa Bröderna Lejonhjärta Röda Rummet Dockhem Den fula ankungen Fänrik Ståls sägner Edda Pabbi min Sommaren är kort
Edvard Grieg Jean Sibelius Arne Jacobsen Kaj Franck Vigeland Ville Vallgren Eliel Saarinen Reima och Raili Pietilä Edvard Munch Carl Larsson Anders Zorn Helene Scherfbeck Ingmar Bergman Lars von Trier Fares Fares Edvin Laine Thor Heyerdahl Kent C.M. Bellman Evert Taube Tove Jansson Eva Dahlgren Alfred Nobel Vigdis Finnbógadottir Margarethe II Zacharias Topelius Peer Gynt Valse Triste Myran Teema-servisen Skulpturparken i Oslo Havis Amanda Järnvägsstationen i Helsingfors Talludden Skriket heminteriörer Midsommardansen Självporträtt Fanny och Alexander Dancer in the Dark Jalla, Jalla Okänd soldat Kontiki Kärleken väntar Fredmans epistlar Brevet från Lillan Höstvisa Ängeln i rummet dynamit den första kvinnliga presidenten i världen den målande drottningen Sylvias julvisa s. 27, övn 8 Gissa vem! a) Han föddes den åttonde december 1865 i Tavastehus. Hans far var läkare. Tyvärr dog han när sonen bara var tre år gammal. Pojken växte därför upp bland kvinnofolk. Hans hem var inte rikt eftersom fadern lämnade dem ganska många obetalda räkningar./mycket skulder. De flesta somrar tillbringade familjen i Lovisa hos morföräldrarna. Hösten 1885 började han studera juridik vid Helsingfors universitet. Samtidigt skrev han sig in vid Helsingfors Musikinsitut. Efter ett år var det klart att han inte skulle fortsätta sina studier vid universitetet ty musiken hade tagit den unga mannen som gjorde sin första kompostion vid 14 års ålder, med sig. Efter fyra år i Helsingfors började han studera utomlands, först i Berlin och sedan i Wien. Han är säkert den mest berömda finländska kompositören och hans musik spelade en stor roll i Finlands strävanden efter självständighet. Han komponerade t.ex. sju symfonier. Den mest berömda kompositionen är säkert Finlandia hymnen som senare blev en symbol för Finlands självständighet. Jean Sibelius
b) Han kommer från en borgerlig familj på åtta barn. Han var den enda i syskonskaran som tog studenten. Pappan var ångbåtskomissionär och mamman var egentligen tjänsteflicka. År1867 började han att studera vid Uppsala universitet och tre år senare fick han sitt första drama uppfört på Den Kungliga teatern. Efter studierna i Uppsala började han jobba på sitt drama Mäster Olof. Han jobbade som journalist och skådespelare. En tid funderade han t.o.m. på att bli lärare.slutligen insåg han dock att han endast kunde och ville bli författare. Det sägs att han förnyade det svenska skriftspråket. I mitten av 1870-talet förälskade han sig i adelsflickan Siri von Essen. Siri blev den första av hans tre hustrur. Alla hans äktenskap slutade i skillsmässa. Han dog den 14 maj i magcancer. Han blev 63 år gammal. c) Hon växte upp på en gård i Småland.Barndomen var mycket lycklig, trygg och harmonisk. Naturen spelade en enorm roll i hennes barndomsminnen.. Den och hela barndomen är med i hennes talrika böcker. Hon flyttade senare till Stockholm, där hon utbildade sig till sekreterare. Hon debuterade med boken Britt-Mari lättar sig hjärta. Denna bok fick andra priset i Rabben&Sjögrens flickbokstävling år 1944. Året därpå vann hon första priset med sitt manuskript om världens starkaste flicka. I sina böcker behandlar hon de stora existentiella frågorna: det onda och det goda, krig, mod och rädsla samt kärlek och död. Astrid Lindgren d) Den här författaren föddes till en fattig skomakarfamilj år 1805. Först drömde han om att bli en berömd skådespelare. Han misslyckades dock på scenen. Efter många problem, mest ekonomiska, lyckades han ta studenten 1828. År 1835 publicerade han sin första roman på namnet Improvisatoren. Samma åre kom ut samlingen Läsning för barn. Han blev senare berömd om sina sagor. Vi alla känner väl till sagorna Prinsessan på ärten, Vildsvan och Tumme-Lisa. Den sorgligaste är kanske sagan om den lilla tändsticksflickan. I sina sagor använde han både danskt, tyskt och grekiskt material. Han skrev också romaner, skådespel och dikter. H.C. Andersen
Del 3 En dikt säger mera... s. 29, övn 1 Läs texten och välj det ord som passar i sammanhanget. I begynnelsen var ordet I begynnelsen var ordet. Och så kom man på att det gick att 1. sätta samman ord till sagor och historier.och så kom man på att det gick att 2. trycka sagorna och historierna i böcker. Och så kom man på att sätta böckerna i händerna på barn. Och då hände det något 3. märkligt med orden. I strålglansen av barnens fantasi började de 4. lysa, de fick ett liv som de inte 5. förut hade. Det behövdes ett visst slags 6. samarbete mellan orden och barnen för att ur de där små 7. förunderliga krumelurerna mellan ett par bokpärmar bilder skulle manas fram, så klara som bara ett barns fantasi kan måla dem.barnen 8. skapade bilder från dunkla sagoskogar och gröna indianstigar, av lägereldar som för länge sedan 9. slocknat och av piratskepp som för länge sedan gått i kvav, bilder från kända världar och okända, av nära ting och fjärran 10. underverk och det var en styrka, en intensitet i bilderna, som överträffade allt som fanns i verkligheten. Sådana bilder är 11. nödvändiga för människan. Den dag barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir mänskligheten 12. fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld skall se ut, beror i hög grad på det 13. mått av inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen böcker som låter deras fantasi växa. Det finns inget medel som kan 14. ersätta boken som grogrund för fantasin. Nutidens barn ser film, hör på radio, ser television, läser serier allt det där är nog roligt och 15. vädjar väl också till fantasin, men det är upplevelser på ytplanet. Ett barn ensamt med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat. s. 29, övn 2 s. 30, övn 3 s. 34, övn 4 Sök i texten ord som motsvarar följande. 1. en föregångare 5 2. ha inflytande på ngt 3. brokig 4. en kosmopolit 3 5. avbryta IV 6. förbereda II 7. bota I 8. lidelsefull 9. förbrylla I 10.djärv 11. ett förbund 5 12. fullständigt 13. förvärras I 14. begripa IV
15. håna I s. 34, övn 5 s. 35, övn 6 s. 35, övn 7 s. 35, övn 8 Läs följande dikter som är skrivna ungefär samtidigt. Kan du hitta likheter i dem? Molemmissa etsitään jotain, rakkautta tai onnea. Kuvakielessä on yhtäläisyyksiä: etsiä, löytää, luontovertaukset blomma, ros jne. Edith Södergran kertoo etsijästä, joka löytää enemmän tai erilaista kuin etsii, ja joka on pettynyt. Maria Wine etsii itse ja löytää kaiken, kun ei yritä liikaa. Molemmissa voisi nähdä naisen, joka haluaa olla oma itsensä. Runotehtävän voi valita yhdeksi kirjalliseksi kielisalkkutehtäväksi. Runojen vertailu kirjoitetaan silloin ruotsiksi. Jos tehtävä tehdään tunnilla, voidaan ajatukset koota vaikka miellekarttaan pienryhmissä suomeksi ja sen jälkeen tehdä tiivistelmä niistä ruotsiksi. Runotehtävissä tärkeintä on lukijoiden oivallukset. Tässä ei ole tarkoitus esittää mitään esimerkkiä kirjallisesta analyysistä, vaan nostaa esiin muutama asia runoista. s. 36, övn 9 Tage Danielsson och Ragnwei Axellie hör till en senare generation. De skriver om pappor. Jämför författarnas pappafigurer. Ragnwei Axellie Barnet älskade sin pappa men vågade inte vara lycklig, för pappan var alkoholist och man kunde inte veta hur länge lyckan varade. En otrygg unges dikt om sin pappa. Tage Danielsson Pappa är klok men verkar ibland dum i en tonårings ögon. Det är inte alltid roligt när han bestämmer, men man får ju bestämma själv när man blir vuxen. En trygg, vanlig unges dikt om sin pappa. s. 38, övn 10 Besvara frågorna på svenska. 1. Det är ett slags dikt som alltid innehåller ett ortnamn och rimmet upprepas två gånger efter varandra. 2. Det finns olika slags uppfattningar om ursprunget. Antingen skulle den ha uppstått i staden Limerick på Irland eller för mycket länge sedan i Skandinavien. 3. Den lär ha spritt sig genom vandrande studenter. 4. Man kan hitta limericker t.ex. i svenska veckotidningar. 5. Den får sitt namn efter temat i dikten. s. 38, övn 11
Del 4... än tusen ord s. 40, övn 1 Ääntäminen Leta fraserna i texten och bilda meningar med dem. Tarkoitus on harjoitella sanaryhmien painotusta. Esimerkkisanat tekstistä ovat pääosin partikkeliverbejä. Samalla kannattaa käsitellä prosodiaa ja painotusta yleensäkin. huvittaa tehdä, puuhata jäädä pois jäädä istumaan kirjautua pukeutua joksikin saada joku tekemään jotain puhdistaa meikki lisätä meikkiä känna II för ägna I sig åt gå IV av sitta IV kvar logga I in klä III ut sig få IV ngn att göra ngt sminka I av måla I på s. 40, övn 2 s. 40, övn 3 s. 40, övn 4 s. 42, övn 5 Sök orden i texten. Förhör varandra på ord och fraser ur texten på nästa lektion. Böj ordet! asunnoton uteliggare 5a hahmo karaktär 3 hullu galning 2 jnk haastattelu intervju 3 med ngn julkaista ge IV ut järjestys ordning, -en kaivata sakna I kamppailla jnk kanssa brottas I med ngn/ngt kerrontatyyli berättarstil 2 kiehtoa inspirera I kiirehtiä skynda I (sig) kirjailija författare 5a kohdata mötas II kulkea ohi passera I käsitellä jtk behandla I ngt lastenkirja barnbok 3 (ö) luoda skapa I lupaava lovande mainita nämna II nauttia njuta av ngt
nuortenkirja ungdomsbok 3 (ö) nyökätä nicka I näkyä märkas II paneutua sätta II sig in i ngt suhtautua jhk förhålla sig till ngn/ngt sulautua flyta IV (ö-u) ihop syntyä tillkomma IV tarkkailla betrakta I, iaktta IV tarkoitus mening 2 tartunnan saanut smitta/d,-t,-de tila utrymme 4 todellisuus verklighet 3 toistuva återkommande tuntua kännas II poikkeava udda tpmt unohtunut kvarglöm/d, -t, -da voittaa vinna IV (a-u) ympäristö omgivning 1 s. 43, övn 6 Översätt texten. Edellisen harjoituksen sanat muodostavat käännöstehtävän keskeisen sanaston. Tässä yksi käännösesimerkki. Författarens berättarstil inspirerar mig enormt. Jag njuter varje gång (som/när) hon ger ut en ny roman. Det känns som om vi möttes i verkligheten. Hon iakttar förbipasserande människor och berättar deras historia. I synnerhet är figurerna/karaktererna i hennes barn- och ungdomsböcker galna och roliga på samma gång. Det syns i böckerna att hon sätter sig grundligt in i sitt ämne och förhåller sig med värme/varmt till sina gestalter. I böckerna behandlas livets mening, författaren försöker skapa ordning i sin huvudpersons liv. s. 43, övn 7 Johanna Nilsson berättar i intervjun hur händelserna omkring henne blir en del av hennes böcker. Ge exempel på några sådana. Johanna Nilsson sitter vid ett fönsterbord i Teaterbaren precis som romanens Ela och betraktar människorna som passerar. Teaterbaren är Johanna Nilssons arbetsplats, likaså Elas och Jimmys. En person i hennes romaner är mannen som hoppar längdhopp på plattan och hela tiden vinner OS-guld. Hon känner vakterna som har ett utrymme för kvarglömda saker, men riktigt allt som finns i romanen kan man inte hitta där. s. 45, övn 8 Yhdyssanat Romandiagnostik. Fyll i de sammansatta orden! 1. läkarstuderande 2. mammafigur 3. hjärnskadade 4. initiativtagare
5. undervisningsmetoden 6. samhällsmiljön/-omgivningen 7. skönlitteratur 8. fallstudier 9. litteraturälskare 10. litteraturteoretiskt s. 46, övn 9 Besvara frågorna. 1. Där finns en hel rad briljanta deckarförfattare som också är kända och lästa utanför Sveriges gränser. 2. De tar ställning till samhälleliga frågor. / De läses också utanför Sveriges gränser. 3. Han tar ställning t.ex. till den förändring som pågår i det svenska samhället.han kritiserar det och undrar vart Sverige är på väg och varför landet har blivit en nation av främlingar. 4. Den heter Mördare utan ansikte och Mankell skrev den i Mosambique. 5. Han är en kommissarie som är med i alla de deckare som mankell skrivit sedan sitt genombrott. Han är ingen hjälte utan mycket mänsklig med sina brister och fel. s. 47, övn 10 Skriv på svenska. 1. en rad författare 2. syn på livet 3. ta IV ställning till ngt 4. en nation av främlingar 5. gå med förlust 6. ingen perfekt hjälte 7. med sina brister och fel s. 47, övn 11 s. 49, övn 12 Testa dina rovdjurskunskaper. Rätt svar får du av läraren. 1. C 2. B 3. B s. 49, övn 13 s. 49, övn 14 Översätt de understrukna meningarna. Fundera på vilken typ av s-verb det är frågan om. Kieliopista kannattaa katsoa refleksiiviverbit ja s-päätteiset verbit: passiivi, mediaaliverbit (usein -ua, -yä), resiprookkiverbit, deponenttiverbit, absoluuttinen käyttö. Tarkoitus ei ole opetella termejä, vaan nähdä, että verbin s-pääte ei tarkoita pelkästään passiivia. Suomennoksissa voi korostaa juuri suomen ua-/yä-johtimia. HUOM! VIRHE: TRO > TROR
Och varför finns det så många rovdjur i sagorna? 1. Redan i tidig ålder väcks känslor för rovdjur. Jo varhaisella iällä herää tunteita petoeläimiä kohtaan. mediaaliverbi, jotain tapahtuu itsestään 2.... eller så beskrivs de som lite dumma, mjuka och kramgoa. tai ne kuvataan vähän tyhminä, pehmeinä halittavina. passiivi 3. I sagorna bearbetas vår ängslan. Saduissa käsitellään/muokataan pelkoamme. passiivi/mediaali 4. Rovdjuren finns i vår närhet. Pedot ovat lähellämme. löytyä > olla olemassa mediaali verbi 5. Vi törs inte. Emme uskalla. töras > deponenttiverbi 6. I sagans rovdjur ryms dock motsatser. Sadun villieläimiin mahtuu kuitenkin vastakohtia. mediaali 7. Faran har förvandlats till trygghet. Vaara on muuttunut turvallisuudeksi. mediaali 8. Mången sagoprinsessa har tvingats att leva med en varg på grund av att kungafadern i oförstånd lovat för mycket. Moni satuprinsessa on joutunut elämään suden kanssa, koska kuningasisä on ymmärtämättömyyttään luvannut liikaa. mediaali 9.... när det visar sig att under vargskinnet finns en stilig prins. kun käy ilmi, että suden puvun alla onkin komea prinssi. visa sig = osoittautua, mediaali 10. Många små sagoflickor har lyckats lirka med björnen Monet pienet tytöt ovat onnistuneet lirkuttelemaan karhun kanssa mediaali 11. Rödluvan som lät sig luras av den lockande och lismande vargen, kom undan med blotta förskräckelsen, en erfarenhet rikare. Punahilkka, jota viekotteleva ja lipevä susi onnistui huijaamaan selviytyi pelkällä säikähdyksellä kokemusta rikkaampana. passiivi ja agentti s. 52, övn 15 Försök förstå sagan på danska. När du läst den fyll i luckorna i den svenska översättningen. Prinsessan på ärten Det var en gång en prins som ville gifta sig med en prinsessa, men det skulle vara en riktig prinsessa. Så han reste hela världen runt för att hitta en, men överallt var det något som var fel. Prinsessor fanns det gott om, men var de riktiga prinsessor? Det var svårt att avgöra, alltid var det något som inte stämde. Så kom han då hem igen och var så bedrövad, för han hade så gärna velat finna en riktig prinsessa. En kväll blev det ett förskräckligt oväder; det blixtrade och dundrade, regnet öste ner, det var alldeles förskräckligt! Då bankade det på slottsporten och den gamle kungen gick dit och låste upp. Det var en prinsessa som stod utanför. Men så hon såg ut! Vattnet strömmade nedför hennes hår och kläder, det rann in genom tåhättorna och ut genom hälarna på skorna, och så påstod hon ändå att hon var en riktig prinsessa. Ja, det ska vi nog ta reda på, tänkte den gamla drottningen, men hon sa ingenting, gick bara in i gästrummet, lyfte bort alla sängkläderna och la en ärta i botten på sängen. Sedan la hon tjugo madrasser ovanpå ärtan och så tjugo dynor, stoppade med ejderdun, ovanpå madrasserna. Där skulle nu prinsessan sova. Morgonen därpå frågade de henne om hon hade sovit gott. Å nej, förskräckligt dåligt, sa prinsessan, jag har nästan inte fått en blund i ögonen! Gud vet vad som fanns i sängen. Jag har legat på något hårt, så jag har blåmärken över hela kroppen. Det är alldeles förfärligt!
Så fick de då veta att hon var en riktig prinsessa, eftersom hon hade känt ärtan genom tjugo madrasser och tjugo dynor, stoppade med ejderdun. Så ömhudad kunde ingen annan än en verklig prinsessa vara. Prinsen gifte sig förstås med henne eftersom han nu var säker på att ha funnit en riktig prinsessa, och ärtan kom på museum där man än i dag kan få beskåda den, om ingen har stulit den. H.C. Andersen http://www.ur.se/svx2/var01/saga.htm s. 52, övn 16 Sagor och fabler brukar alltid följa ett mönster som består av tre element: situationen och personerna, problemet som ska lösas samt sensmoralen (opetus). Sammanfatta H. C: Andersens saga med hjälp av detta mönster. 1. situationen och personerna en prins som inte kan hitta en riktig prinsessa att gifta sig med prinsen, kungen, drottningen, prinsessan 2. problemet Prinsen har åkt land och rike runt men har inte hittat en riktig prinsessa. Många har försökt lura honom. Det kommer en ung kvinna till slottet och säger sig vara en riktig prinsessa. Hur ska man kunna vara säker på det? 3. sensmoralen Den som känner en ärta under en hög av madrasser måste vara en riktig prinsessa! s. 54, övn 17 Koko tehtävään menee aika paljon aikaa. Kuuntelutehtävät voidaan jakaa ryhmille niin, että kukin pienryhmä keskittyy vastaamaan pariin kysymykseen ja tiivistämään ne. Lopuksi esitetään koko sadun tiivistelmä kalvoilla tai vain suullisesti. De tre flugorna tilanne Köyhä kerjäläispoika tulee kuninkaan kaupunkiin. Tapaa miehen joka antaa työtä. poika ja avainnippu Mies antaa myös pojan käyttöön talonsa sillä ehdolla, että tämä ei mene puuverstaaseen. Poika ei voi vastustaa kiusausta, vaan kokeilee avainnipun avaimia ja avaa vertaan oven. poika ja kärpäset Poika säikähtää kärpäsiä ja käskee niiden mennä takasin rasiaan. Ei voi kuitenkaan unohtaa kärpäsiä, vaan palaa ja pyytää saada prinsessan luokseen niin, ettei kukaan tiedä siitä mitään. Paljastuttuaan hän pyytää kärpäsiä viemään kuninkaan vankilaan. Sadun lopussa poika saa kärpäset takaisin ja lähettää miehen autiolle saarelle. prinsessan vierailut pojan luona Prinsessa kertoo olleensa yöllä pojan luona, vaikka kukaan ei ollut nähnyt hänen poistuvan. Vierailut jatkuvat. kuningas ja prinsessan yölliset vierailut Kuningas haluaa selvittää asian. Hän pyytää apua tietäjäeukolta. Prinsessaan kiinniteään hernepussi, jonka pohjassa on reikä. Seuraavana aamuna kuningas näkee missä prinsessa on ollut ja raivostuu. Hän päättää antaa tappaa pojan.
prinsessa ja poika Kuningas antaa heidän mennä naimisiin papin neuvosta. mies ja poika Mies huomaa pojan rikkoneen lupauksensa ja haluaa kostaa. Hän saa viekkaudella rasian takaisin ja lähettää pojan autiolle saarelle, tappaa kuninkaan ja ryhtyy itse kuninkaaksi. millä sadun hahmoilla oli maagisia taitoja? Kärpästen lisäksi vanhoilla naisilla. Yksi auttaa kuningasta, toinen auttaa pojan pois autiolta saarelta hiiripalvelijansa avulla. Sensmoral (lärdom) Pojasta tulee kuningas ja prinsessasta kuningatar. Paha mies joutuu autiolle saarelle. De tre flugorna Det var en gång en fattig pojke, som gick omkring och tiggde. En dag kom han till en fin stad med ett kungaslott. Pojken gick från hus till hus och bad om lite mat. I ett av husen öppnade en man och sa: "Du kan få arbete hos mig." Det ville pojken gärna. Efter en tid skulle mannen åka bort. Han gav pojken en stor nyckelknippa och sa: "Du får gå i alla rummen, men du får inte gå in i min snickarverkstad, för då går det dig illa!" Pojken lovade att göra som mannen sa. När pojken så var ensam i huset blev han mycket nyfiken. Han gick runt och tittade i alla rummen. När han kom till snickarverkstan stannade han och bara såg på dörren. Han stod så länge och han fick bara mer och mer lust att titta in. Till sist tog han fram nyckelknippan, satte nyckeln i låset och öppnade dörren. Det såg underligt ut därinne väggarna var tomma och det var skräp på golvet. Mitt i rummet stod en stor låda. Skulle han våga öppna locket? Ja, han gick fram och öppnade det. Inuti fanns en svart kista! Han öppnade locket på den också. I botten på kistan låg en liten dosa. Skulle han våga öppna den? Jo, han böjde sig ner, tog dosan och öppnade den. Oj! Tre små flugor flög ur dosan, surrade runt hans huvud och frågade: "Vad befaller min herre? Vad befaller min herre? Vad befaller min herre?" Pojken blev rädd. "Jag befaller er att ni kryper ner i dosan igen", sa han, och genast kröp flugorna ner. Pojken lade snabbt tillbaka dosan, stängde de båda locken och gick ut ur rummet och låste dörren. Men pojken kunde inte glömma flugorna, som kunde tala. På kvällen gick han tillbaka till snickarverkstan och tog fram den lilla dosan. "Vad befaller min herre? Vad befaller min herre?" sa flugorna och surrade runt hans huvud. "Jo", sa pojken, "jag befaller er att hämta hit kungens dotter och lägga henne i min säng i natt och sen bära henne tillbaka. Men ingen ska kunna säga var hon har varit."
Och på natten när pojken låg i sin säng kom flugorna med kungens dotter och lade henne bredvid honom. På morgonen kom de och hämtade henne tillbaka till slottet. Prinsessan sa till kungen: "Jag förstår inte, men jag tycker att jag har sovit hos en pojke i natt." "Det kan inte vara sant", sa kungen, "för jag har vakter runt hela slottet. Ingen kommer varken ut eller in." Den natten satte kungen dubbla vakter runt slottet. Nästa dag hände samma sak. Pojken tog fram dosan, flugorna surrade kring hans huvud och pojken befallde att kungens dotter skulle komma på natten. På morgonen klagade prinsessan igen för sin far: "Jag förstår inte, men jag tycker att jag har sovit hos en pojke i natt igen." Nu blev kungen bekymrad. Han skickade efter en trollpacka och frågade henne till råds. Trollpackan visste vad man skulle göra. Hon fyllde en liten säck med ärter, gjorde ett hål i botten på säcken och band fast den på prinsessan. På kvällen gick pojken till snickarverkstan och tog fram dosan. "Vad befaller min herre? Vad befaller min herre?" surrade flugorna runt hans huvud. "Jo," sa han, "jag befaller er att hämta hit kungens dotter i natt igen och ingen ska kunna säga var hon har varit". Flugorna gjorde som pojken hade befallt. Men den här gången kunde alla se att prinsessan varit borta på natten, för det var en hel väg med ärter mellan slottet och pojkens hus. Kungen blev topp tunnor rasande och tog pojken till fånga och tänkte döda honom. Men innan han skulle hugga huvudet av honom, sa han till en präst att gå och tala med pojken. Prästen gick till fängelsecellen och bankade på. Men hör och häpna! Då kom ingen mindre än själva kungen ut ur cellen! "Å herre min gud", sa prästen och ramlade nästan omkull. "Å herre min gud", sa kungen också och visste inte vad han skulle göra. Pojken, han hade förstås tagit hjälp av flugorna för att bli fri. Till slut sa prästen: "Det är nog lika bra att du låter honom gifta sig med prinsessan." Kungen höll med och så blev det. Pojken fick flytta in till slottet och sov bredvid prinsessan varje natt. Nu kom mannen, som ägde dosan med flugorna hem. Han förstod att pojken hade lurat honom, men han tänkte lura honom tillbaka. Han gick upp till slottet och bad att få prata med prinsessan. "Jo," sa han, "din man råkade ta min snusdosa när vi träffades. Här är hans. Kan du byta tillbaka?" "Jovisst", sa prinsessan och gav mannen den förtrollade dosan. Mannen öppnade dosan och befallde flugorna att föra pojken till en ö femtio mil ut i havet. Pojken blev förstås ledsen. Men så fick han se en gammal käring på ön. "God dag, kära mor!" sa pojken. "Tack! Tack, Tack! Tack, så mycket för det", sa käringen. Och pojken han berättade vad som hade hänt.