Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh/Tfn: 06-367 5211, faksi/fax 06-367 5251 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 18.2.2005 Diarienummer LSU-2003-Y-1071 (121) ÄRENDE Ansökan enligt 35 miljöskyddslagen för justering av tillståndsbestämmelserna. SÖKANDE Malax kommun Malmgatan 5 66101 Malax ANLÄGGNING Malax kommuns avloppsreningsverk. VERKSAMHETEN OCH DESS LÄGE Avloppsreningsverket i Malax behandlar avloppsvattnet från 1 755 personer från Malax centraltätort, Yttermalax och Övermalax. Förutom vanligt hushållsavloppsvatten har även förbehandlat avloppsvatten från Oy Almedahl Ab:s spinneri avletts i avloppet sedan september 2002. Verksamheten vid fabriken har nyligen inletts på nytt, men vattenmängderna uppskattas vara mindre än tidigare. Avloppsnätet är 26,8 km långt, av vilket 21,5 km är plast och resten betongrör. Avloppsreningsverket är beläget i ett glesbygdsområde på Malax kommuns fastighet Rehn Rnr 18:96 längs vägen till Åminne, adress: Åminnevägen 130, 66100 Malax. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 5 2 momentet lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet, om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12e och 5 punkt 8 i miljöskyddsförordningen behandlar den regionala miljöcentralen ansökan om det gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 4 000 personer. ANSÖKANS ANHÄNGIGGÖRANDE OCH KOMPLETTERINGAR Malax kommun har skickat tillståndsansökan till miljöcentralen 22.12.2003 och kompletterat ansökan 16.2.2004.
2 TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har 25.3.1992 med sitt beslut nr 29/1992/3 beviljat Malax kommun tillstånd för avledande av avloppsvatten från Malax ut i Malax å, från Petalax ut i Petalax å och från Bergö ut i havet i Malax kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1a) i beslutet skall avloppsvattnet från Malax behandlas så att reningseffekten med avsikt på BOD 7ATU -värdet och totalfosfor är minst 90 %. BOD 7ATU -värdet i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får vara högst 15 mg O 2 /l och fosforhalten högst 1,0 mg/l. Alla nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella störningssituationer och förbitappningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Avloppsreningsverket skall skötas så att bästa möjliga syresättningseffekt av ammoniumkväve uppnås när vattenföringen i ån är liten. Enligt tillståndsvillkor 9) i beslutet skall tillståndsinnehavaren lämna in en ny tillståndsansökan före slutet av år 2003 för justering av tillståndsbestämmelserna. Planerna för området I Malax kommuns delgeneralplan för Malax och Petalax har reningsverkets tomt märkts ut med ET (område för samhällsteknisk försörjning). FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger på ca 2 km:s avstånd från kommunens centraltätort mot nordväst längs vägen som leder till Åminne. På den västra sidan av reningsverket ca 100 meter bort rinner Malax å dit det renade avloppsvattnet leds i ett utloppsrör. Miljön runt reningsverket består huvudsakligen av jordbruksmark. Avståndet till närmaste bostadsfastighet är ca 200 meter. Avloppsreningsverket ligger inte på ett viktigt eller på ett för samhällenas vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde. På reningsverkets verkningsområde finns inga objekt som hör till Natura 2000-programmet. Rekreationsområdet (VI-1 Åminne 46605) i ådeltat samt fiskehamnen och gästhamnen har märkts ut i regionplanen. Allmän beskrivning av vattenområdet Malax å rinner upp som fyra små bifåror i kommunerna Jurva och Laihela. Fårorna förenas och bildar den egentliga huvudfåran ca 6 km före Malax centraltätort. Ån är totalt 28 km lång och mynnar ut i havet ca 13 km söder om Vasa. Arealen på Malax ås vattendragsområde i åns delta är 499,75 km 2 och sjöprocenten är 0,05%. I Köpingsbro, på ca en kilometers avstånd från avloppsvattnets utlopp uppströms, finns en officiell mätstation för vattenföringen i ån. I Köpingsbro är vattendragsområdet 488,71 km 2 och sjöprocenten är 0,05 %. Vattenföringen i Malax å vid mätstationen i Köpingsbro var enligt följande åren 1981 1990: Belastningen i vattenområdet Högvattenföring HQ 73 m 3 /s Medelhögvattenföring MHQ 45 m 3 /s Medelvattenföring MQ 4,1 m 3 /s Medellågvattenföring MNQ 0,12 m 3 /s Lågvattenföring NQ 0,05 m 3 /s Belastningen i Malax å består till största delen av belastning från åkrar, skogar och glesbebyggelse. På åns vattendragsområde finns många gårdar som bedriver svinhushållning. Den
3 enda punktbelastaren i Malax å är kommunens avloppsreningsverk. Fosforbelastningen från reningsverket ut i vattendraget var åren 1997 2002 i medeltal 18,9 kg per år och kvävebelastningen i medeltal 7 470 kg per år. Av Malax ås vattendragsområde är 17 procent åker. Belastningen från åkrarna har uppskattats med hjälp av Rekolainens (1989) ekvationer. Enligt ekvationerna är fosforurlakningen på Malax ås vattendragsområde under ett år med normal nederbörd 16 600 kg per år och kvävebelastningen 217 000 kg per år. Utgående från ovan orsakas enligt uppskattning ca 97 99 procent av närsaltsbelastningen i Malax å av diffusbelastning. Vattenområdets tillstånd och vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Malax å följs upp med vattenprover tre gånger per år på vattenkvalitetsstationerna ovan- och nedanför reningsverket. Karakteristiskt för vattenkvaliteten i Malax å är mörk färg, höga närsaltshalter och tidvis försurning. På grund av det humushaltiga vattnet som rinner från myrarna är vattnets färgtal högt, 70 700 mg Pt/l. Vattnets ph-värde varierar från 4,7 till 7,3. Vattnets försurningsvärde sjunker på grund av avrinningsvattnet från de sura sulfatmarkerna. Totalfosforhalterna i åvattnet har varit 21 310 µg/l under åren 1998 2002. Vattnets surhet påverkar avsevärt fosforhalten i ån: när vattenföringen är stor sjunker vattnets ph-värde på grund av urlakningen från de sura markerna. Som en följd av detta fälls fosforföreningarna ut på bottnen. De högsta fosforhalterna påträffas under lågvattenföring när vattnets surhet ligger nära det normala. Totalkvävehalterna har varit 670 3 200 µg/l och ammoniumkvävehalterna 24 2 500 µg/l. Vattnets syrehalt varierar ganska kraftigt enligt vattenföringen. Syresituationen i ån har vanligen varit tillfredsställande vid lågvatten, men sämre när vattenföringen ökar. Fiskbestånd och fiske Enligt de senaste fiskerikontrollerna hör åtminstone följande arter till fiskbeståndet i Malax å: abborre, mört, gädda, gärs och löja. Malax å var en gång i tiden känd för sina goda idfångster. Fiskbestånden minskade kraftigt på 1900-talet som en följd av rensningarna. Under de senaste årtiondena har fiskbeståndet småningom återhämtat sig. Det sura vattnet stör dock fortfarande fiskens levnadsförhållanden i synnerhet på våren. På grund av försurningen har det även påträffats fiskdöd i ån. Enligt Hudd m.fl. (1992) har åns bestånd av abborre anpassat sig till de sura förhållandena i ån. Det är känt att abborre, gädda och mört åtminstone leker i åns nedre lopp. I åns deltaområde leker dessutom sik, nors och lake. I Malax å bedrivs inget yrkesmässigt fiske. Enligt fiskerikontrollen år 1992 fanns det ca 250 husbehovs- och fritidsfiskare i Malax å. Enligt fiskeriförfrågan var medelfångsten för varje matlag 17,6 kg år 1998. Fångsten bestod huvudsakligen av abborre (53 %) och mört (29 %). En aning gädda fångades också. Fångstredskapet var för det mesta met- eller kastspö. Övrig användning av vattenområdet På grund av den dåliga vattenkvaliteten och de låga lågvattenföringarna är möjligheterna att använda ån för rekreation begränsade. Längs ån finns inga allmänna badstränder. Användningen för rekreation riktas nästan i sin helhet till det närliggande havsområdet. På reningsverkets verkningsområde finns inga vattentäkter och vattnet i Malax å används heller inte som hushållsvatten.
4 ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket i Malax blev färdigt år 1980. Till typen är reningsverket ett biologisk-kemiskt efterfällningsverk där avloppsvattnets fosforreduktion effektiveras i anläggningens efterfällningsdel med hjälp av en aluminiumbaserad fällningskemikalie (ALF 30). År 2002 förnyades och automatiserades anläggningens slambehandling. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är följande: pumpverk för inkommande vatten, avloppsvattensilning, sandavskiljning, luftningsbassäng (128 m 3 ) mellanklarningsbassänger (2 st, totalt 120 m 2 ), dosering av fällningskemikalie, snabblandningsbassäng, blandningsbassänger (2 st), efterklarningsbassäng (flotation, 30 m 2 ), desinficeringsbassäng, avloppsvattenmätning och utloppsrör till ån. Slammet som uppstår vid reningsverket komprimeras i slambassängerna (2 st) och torkas med centrifug. Reningsverket har följande värden för den dimensionerade belastningen: personekvivalenttal 3 850, dygnsvattenföring (Q kesk. ) = 1 130 m 3 /d, timvattenföring (q mit. ) = 100 m 3 /h, L BOD7 = 270 kg O 2 /d, fosforbelastning 12 kg/d och kvävebelastning 45 kg/d. Energi- och kemikalieförbrukning Under åren 1998 2002 har energiförbrukningen vid anläggningen varit 160 294 333 660 kwh, vilket är ca 0,71 1,70 kwh/kubikmeter avloppsvatten. Förbrukningen av fällningskemikalien (ALF 30) var ca 40 50 ton per år. Fällningskemikalien förs till anläggningen i form av korn och lagras i en 30 m 3 silo. I slambehandlingen används ca 300 kg polyelektrolyt per år för att effektivera vattenavskiljningen. Polyelektrolyten lagras i säckar vid anläggningen. Vid anläggningen används dessutom små mängder olja för pumpar och växlar samt bensin för gräsklipparen. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Det biologiska avloppsreningsverket i Malax som har effektiverats med kemisk efterfällning och flotationsklarning är tekniskt och ekonomiskt ändamålsenligt, eftersom det effektivt minskar föroreningen i miljön. Enligt sökanden uppfyller avloppsreningsverket kraven på bästa tillgängliga teknik. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Avloppsvatten och utsläpp i vattnen och avloppet BOD 7ATU Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l 2000 1 626 133 212 3,90 6 97 2000 2 558 144 258 11,0 20 92 2001 1 663 130 197 8,30 12 94 2001 2 577 105 182 1,60 3 98 2002 1 657 141 214 2,70 4 99 2002 2 512 97,0 188 1,50 3 99 Reningseffekt %
5 Fosfor Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 1 626 4,04 6,5 0,050 0,08 99 2000 2 558 3,87 6,9 0,052 0,09 99 2001 1 663 4,38 6,6 0,056 0,09 99 2001 2 577 4,15 7,2 0,017 0,03 99 2002 1 657 4,45 6,8 0,056 0,09 99 2002 2 512 4,33 8,4 0,025 0,05 99 Totalkväve Årtal Period Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 1 626 26,6 42 17,3 28 35 2000 2 558 26,5 48 16,7 30 37 2001 1 663 32,6 49 12,3 19 62 2001 2 577 26,4 46 17,2 30 35 2002 1 657 30,0 46 30,6 47-2002 2 512 26,8 52 17,7 35 34 Ammoniumkväve Årtal Vattenföring m 3 /d In kg/d In mg/l Ut kg/d Ut mg/l Reningseffekt % 2000 592 26,6 45 16,4 28 38 2001 620 29,0 48 13,7 22 53 2002 584 28,5 51 23,4 40 18 I fråga om fosfor har tillståndsvillkoret uppnåtts, men när det gäller den biologiska syreförbrukningen överskred resthalten den maximala halten enligt tillståndet under den andra hälften av år 2000. Avfall och avfallsbehandling Varje år körs ca 500 m 3 slam, som har torkats till torrsubstanshalt ca 16 18 %, bort från reningsverket. Denna mängd omfattar slammet från avloppsreningsverken i Petalax och Bergö som transporteras med tankbil till reningsverket i Malax för behandling. Allt torkat slam transporteras till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm. Grov- och blandavfallet som uppstår vid reningsverket, sammanlagt ca 3,6 m 3 per år samt små mängder spillolja transporteras till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning. Utsläpp i luften och i marken Utsläppen i luften och i marken är mycket små och har inte fastställts. Eventuella luktolägenheter är också mycket obetydliga och kortvariga och hör samman med lossning och lastning av slam.
6 Buller Verksamheten orsakar inget buller. Tunga fordon (lastbilar eller traktorer) hämtar slam från anläggningen eller levererar kemikalier eller reservdelar till anläggningen 2 3 gånger per vecka. Personbilstrafiken består av anläggningsskötarens resor till reningsverket och därifrån ca fyra gånger per dag och under veckoslutet ett par gånger per dag. Trafiken sker dagtid och medför inga störningar för miljön. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Renat avloppsvatten leds i ett ca 100 meter långt utloppsrör ut i ån. Vattenmängden från avloppsreningsverket är så obetydlig att det påverkar varken vattenföringen eller vattenståndet i Malax å. Ökningen av fosforhalterna som avloppsvattnet orsakar i åvattnet har varit obetydliga. Under fyra kontroller av femton åren 1998 2002 har fosforhalten stigit nedanför reningsverket jämfört med kontrollpunkten ovanför reningsverket. I fråga om fosfor var ökningen högst 19 procent. I fråga om kväve har påverkan varit tydligare. Kvävehalten ökade vid nästan varje kontroll. I medeltal var ökningen 28 procent och som högst 200 procent. När det gäller ammoniumkväve var halten i åvattnet på provtagningsstationen nedanför avloppsvattnets utlopp i medeltal ungefär sexdubbel, men största ökningen var t.o.m. 70 gånger större jämfört med stationen ovanför reningsverket. Syremättnadsgraden sjönk tidvis på kontrollstationen nedanför reningsverket; största sänkningen var 10 %-enheter. I Malax å kan inga direkta fiskeriolägenheter av avloppsvattnet påvisas. Enligt sökandens uppfattning är avloppsreningsverkets inverkan på totalbelastningen i Malax å så liten att de eventuella fiskeriolägenheterna döljs av andra faktorer, såsom diffusbelastningen och vattnets surhet. Enligt sökandens uppfattning orsakar avledandet av renat avloppsvatten ut i Malax å ingen ersättningsbar skada. Belastningen orsakar heller inga olägenheter för fiskbeståndet eller fiskeriet i det nedre loppet. Granskning av ammoniumkväve Enligt ansökningshandlingarna har ammoniumkvävereduktionen i avloppsvattnet varit 5 59 procent åren 1997 2002. Om reningseffekten för ammoniumkväve höjs till 80 procent, skulle det inte nämnvärt ändra den nuvarande situationen vid högvattenföring. Däremot vid medelvattenföring och ännu lägre vattenföring skulle bättre ammoniumkvävereduktion minska kvävebelastningen i ån ännu mera. Enligt kontrollresultaten har ammoniumkvävet från reningsverket endast sporadiskt påverkat syrehushållningen, trots att reningsverkets belastningsandel under lågvattenföring har varit av betydande storlek. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Driftkontroll Vid reningsverket utförs driftkontroll i syfte att reda ut reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, skötsel, kemikalieförbrukning osv. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid sammanställning av årssammandragen.
7 Utsläppskontroll I belastningskontrollen utreds mängden vatten som leds till reningsverket och från reningsverket ut i vattendraget, vattnets kvalitet och hur tillståndsvillkoren har uppfyllts. Proverna i belastningskontrollen tas åtta gånger per år. Proverna tas som 24 timmars samlingsprover med reningsverkets automatiska provtagare både av det inkommande och utgående avloppsvattnet. Följande analyseras av inkommande och utgående avloppsvatten: temperatur ph elektrisk ledningsförmåga fastsubstans kemisk syreförbrukning COD Cr biologisk syreförbrukning BOD 7ATU totalfosfor totalkväve alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet görs dessutom följande analyser: ammoniumkväve nitratkväve nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier löslig fosfor resthalten av fällningskemikalien (Al). Vid varje provtagning bestäms dessutom vattenföringen under provtagningsdygnet, syrehalten i luftningsbassängen, uppehåll, slamsedimentering, fastsubstanshalt, slamindex, slambelastning och volymbelastning. I klarningsbassängerna bestäms siktdjup, syrehalt, uppehåll och ytbelastning. Av returslammet bestäms sedimentering, fastsubstanshalt och slamindex. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt %, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. Vid Oy Almedahl Ab tas 24 timmars avloppsvattenprover med automatiska provtagare sju gånger per år för att beräkna belastningsandelen. Provtagningstidpunkterna är desamma som vid Malax avloppsreningsverk, förutom juli månad. Kontroll av anläggningens påverkan Det finns en station för mätning av vattenkvaliteten ovanför utloppsplatsen och en nedanför. Vid stationerna tas vattenprover tre gånger per år i samband med belastningskontrollen: i februari-mars, juni och september-oktober. Proverna tas i mitten av ån på en meters djup om vattendjupet är tillräckligt. Av proverna analyseras följande kvalitetsfaktorer: temperatur syrehalt och syremättnad ph elektrisk ledningsförmåga
8 alkalinitet färg kemisk syreförbrukning totalfosfor fosfatfosfor totalkväve ammoniumkväve nitratkväve nitritkväve värmebeständiga koliformade bakterier a-klorofyll (av proverna i juni). Fiskerikontroll Fiskerikontrollen har utförts enligt programmet som har godkänts av Vasa fiskeridistrikt år 1992. Vasa landsbygdsnäringsdistrikt ändrade programmet 1996 och Österbottens arbetskrafts- och näringsdistrikts fiskerienhet år 1998. Fiskerikontrollen utförs med hjälp av mjärdfiske i åavsnittet ovan- och nedanför reningsverket. Fisket pågår under en vecka från slutet av maj till början av juni. På båda fiskeplatserna används fem mjärdar. Provfisket utförs vartannat år. Sökanden föreslår att det gällande kontrollprogrammet även följs i framtiden. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Västra Finlands miljöcentral, Malax kommun (tekniska nämnden, miljövårdsnämnden och hälsovårdsnämnden), Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals fiskerienhet och till reningsverksskötaren. Resultaten från vattendragskontrollen samlas i en kombinationstabell och på en ADB-blankett som sedan skickas inom en månad till Västra Finlands miljöcentral. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings- och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen bör vara färdigt före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad. Sammandragsrapporten över provfiskeresultatet skickas före slutet av juni följande år till Malax kommun, Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals fiskerienhet, Västra Finlands miljöcentral och fiskesammanslutningarna som är verksamma i Malax. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningarna vid reningsverket kan komma utifrån eller uppstå i processen, s.k. inre störningar. Störningar utifrån är t.ex. exceptionellt stor vattenföring till reningsverket, vilka försvårar klarningsbassängernas funktion. Störningen kan bekämpas t.ex. genom att lägga polyelektrolyt i avloppsvattnet som leds till klarningsbassängen, varvid sedimenteringen av fastsubstansen i avloppsvattnet effektiveras. En snabb ökning av den inkommande belastningen av organisk substans (BOD 7 ) ökar behovet av luftning i den biologiska reaktorn. Om syresättningseffekten inte räcker till, blir nedbrytningen av den organiska substansen långsammare och reningsresultatet försämras. Vid reningsverket finns en reservluftningskompressor som vid behov kan tas i bruk. Förhöjda fosformängder i det inkommande avloppsvattnet ökar förbrukningen av doseringskemikalien. Giftiga ämnen i det inkommande avloppsvattnet kan försämra reningsresultatet. De kan vanligen observeras först i efterskott när ämnena redan har påverkat anläggningens verksamhet. Utöver plötsliga elstörningar
9 stoppar elavbrott anläggningens verksamhet, varvid obehandlat avloppsvatten kan läcka ut i miljön. De interna störningskällorna är tilltäppta pumpar och söndriga processmaskiner och styranordningar. Om de automatiska styranordningarna går sönder kan processen skötas manuellt. I anläggningen är det också möjligt att internt gå förbi olika avloppsbehandlingsenheter. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av ansökan Ansökan har kompletterats 12.2.2004. Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen framlagd till påseende på Malax kommuns och Västra Finlands miljöcentrals anslagstavlor 1 30.4.2004. Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande om ansökan av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Utlåtande Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att fiskerikontrollen år 2002 visar att åtminstone gädda, abborre, gärs och mört stiger upp i Malax å för att leka. I ån har även påträffats yngel av gädda, abborre, gös, mört och löja. Som en följd av den mänskliga verksamheten har fiskbeståndet i Malax å försämrats och på våren har upprepade sura perioder t.o.m. lett till fiskdöd. I mynningen av Malax å förekommer det hotade sikbeståndet i ådeltat. Beståndet anses vara unikt och mycket värdefullt. Beståndets livsmöjligheter hotas av bl.a. försurning och eutrofiering som påverkar deltasikens lekområden samt lek- och yngelproduktionsområdena. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral anser att Malax kommun kan beviljas tillstånd för avledande av avloppsvatten ut i Malax å. TE-centralen framför att avloppsvattenbehandlingen effektiveras i synnerhet när det gäller den organiska substansen, eftersom den har konstaterats påverka syrehushållningen i ån. Också i fråga om kväve måste tillståndsbestämmelserna skärpas, eftersom avloppsvattnet har påverkat kvävehalten i ån. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket skall fortsättningsvis kontrolleras på det sätt som har godkänts av Österbottens TE-central. Kontrollprogrammet skall skickas till TE-centralen inom tre månader från att beslutet har vunnit laga kraft. Malax kommuns miljösektion konstaterar i sitt utlåtande att belastningen som leds till avloppsreningsverket har varit ungefär lika stor under de senaste åren och det väntas inga större förändringar i belastningen under de närmaste åren. Miljösektionen framför att reningsverket förbinds att uppnå en reningseffekt på 80 % för ammoniumkväve. Miljösektionen motiverar kravet med att kvävehalten nästan vid alla kontroller har varit högre nedanför jämför med ovanför reningsverket. Bättre reningseffekt för ammoniumkväve påverkar åns kvävehalter i synnerhet vid lågvattenföring. Miljösektionen framför dessutom krav på bullergränser, lagring av avfall och kemikalier samt meddelande om sådana störningssituationer som kan påverka miljön. Dessutom yrkas på att hälsovårdsmyndigheterna informeras om det kan läcka ut orenat avloppsvatten i ån under badsäsongen.
10 Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de utlåtanden som framförts i ärendet. Malax kommun har i sitt bemötande som anlänt till miljöcentralen 6.7.2004 meddelat att den godkänner miljösektionens och TE-centralens krav. Inspektion Miljöcentralen har inspekterat området 25.11.2004. Protokollet över inspektionen har bifogats till handlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar miljötillstånd för Malax kommuns avloppsreningsverk i Malax tätort på lägenhet Rehn Rnr 18:96. Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten och slam enligt ansökningsplanen samt för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket vidare ut i Malax å. Verksamheten orsakar inte sådan förorening eller skada i vattendraget som skulle kunna uppskattas på förhand och för vilka nu måste fastställas ersättningar. Svar på de yrkanden som framförts i utlåtandena och anmärkningarna Miljöcentralen tar hänsyn till Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals och Malax kommuns miljösektions krav på det sätt som närmare framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Utsläpp i vatten Avloppsvattnet skall behandlas i enlighet med ansökningsplanen biologisk-kemiskt eller minst på motsvarande sätt så att utsläppen i vattnet och den övriga miljön blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i Malax å och reningseffekten skall uppfylla följande krav: Maximal halt Minimireningseffekt BOD 7ATU 10 mg O 2 /l 90 % COD Cr 125 mg O 2 /l 75 % fastsubstans 35 mg/l 90 % fosfor 0,5 mg/l 90 % Alla värden räknas som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp och exceptionella situationer vid reningsverket och i avloppsnätet. I fråga om fastsubstans är halten och reningseffekten alternativa. Avloppsvattenbehandlingen skall dessutom sträva efter så effektiv syresättning av ammoniumkväve och totalkvävereduktion som möjligt.
11 Avloppsvattenbehandlingen skall effektiveras före slutet av år 2007 så att fr.o.m. 1.1.2008 skall nitrifieringsgraden av ammoniumkväve i avloppsvattnet som leds ut i Malax å vara minst 80 %. En plan för effektivering av behandlingen skall skickas till Västra Finlands miljöcentral senast 30.6.2006. Reningseffekten för ammoniumkväve räknas som årsmedelvärden av värdena för inkommande totalkväve och utgående ammoniumkväve med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp och exceptionella situationer. Utöver ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten skall dessutom halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 365/1994 (ändring 757/1998) uppfyllas och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte i skadliga mängder innehålla tungmetaller eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 2) Buller Störande buller skall undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst. Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl. 7.00 22.00 och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl. 22.00 7.00. 3) Utsläpp i luft och lukt I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 4) Avloppsnätet Avloppsnätet skall utvecklas och saneras så att regn-, läck- och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall varje år skicka en utredning om de åtgärder som har vidtagits för att minska mängden läck- och dräneringsvatten till Västra Finlands miljöcentral. 5) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren skall se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, skall ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift.
12 Reningsverket och hela avloppsanläggningen skall användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att skadorna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. 6) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att skadligheten hos industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, skall utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall känna till kvaliteten på industriavloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift- och belastningskontroll och vid behov företes på skild anmodan. Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp skall uppfylla bestämmelserna i sjunde paragrafen i statsrådets beslut 365/1994. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994. 7) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen skall i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande. Slammet skall behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Nödvändiga uppgifter om förfarandet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Malax kommun eller i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Annat återvinningsbart avfall skall föras till återvinning. Endast avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall skall föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall. 8) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall skall lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yteller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 9) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, skall tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja skall även brandverket i Malax kommun informeras. Exceptionella utsläpp under badsäsongen skall meddelas till Malax kommuns hälsovårdsmyndighet.
13 10) Kontroll och rapporteringsbestämmelser Tillståndsinnehavaren skall kontrollera anläggningens verksamhet och dess miljöpåverkan på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Inverkan på fiskbeståndet och fisket skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna skall utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 och 757/1998. En plan för kontroll av konsekvenserna för fiskbeståndet och fisket skall skickas till Österbottens TE-central för godkännande och planer för kontroll av andra konsekvenser skickas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. 11) Bokföring Detaljerad bokföring skall föras över mätningar i anslutning till drift-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring skall också föras över: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi- och kemikalieförbrukningen vid reningsverket samt skötselåtgärder. den inkommande belastningen till reningsverket, andra faktorer som påverkar verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering. mängden annat slam som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 12) Rapportering Resultaten av alla kontroller skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Malax kommuns miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral skall resultaten även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av vattendragseffekterna och konsekvenserna för fisket och fiskarna skall resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Årsrapporterna om utsläpps- och driftkontrollen skickas till ovan nämnda myndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollen före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. 13) Ersättningsbara skador För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen.
14 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna I tillståndet utfärdas bestämmelser i syfte att hindra förorening. Bestämmelser har utfärdats om utsläpp, förebyggande och annan begränsning av utsläpp samt utsläppspunktens läge, avfall och minskning av avfallsuppkomsten och avfallets skadlighet. Bestämmelser ges om åtgärder vid störnings- och andra exceptionella situationer samt om åtgärder med vilka förorening, fara för förorening eller olägenheter av förorening hindras, minskas eller utreds. Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. Kraven som gäller resultatet av avloppsvattenbehandlingen baserar sig på tillämpning av bästa tillgängliga teknik. Dessutom har statsrådets principbeslut 19.3.1998 om vattenskyddets mål fram till år 2005 beaktats såsom även åtgärdsprogrammet för vattenskyddet fram till år 2005 som godkändes av miljöministeriet 30.3.2000. Närsaltsutsläppen från reningsverket höjer kväve- och fosforhalterna i utloppsvattendraget i synnerhet vid lågvattenföring. Nedbrytningen av ammoniumkväve och organisk substans förbrukar åvattnets syrereserver, vilket är skadligt för fiskbeståndet. Syresättning av ammoniumkväve vid reningsverket förutsätter i nuvarande situation en utvidgning av anläggningens biologiska del. (Tillståndsbestämmelse 1) Tillståndsbestämmelserna om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelserna om utsläpp i luft och lukt är nödvändiga i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen (26/1920) angående vissa grannelagsförhållanden. (Tillståndsbestämmelserna 2 och 3) Tillståndsbestämmelserna om minskning av läckvatten, drift och skötsel av avloppsanläggningen och reningsverket samt förbehandlingen av industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ges i syfte att säkerställa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik. Kravet på att hindra sanitär olägenhet grundar sig på 42 miljöskyddslagen. (Tillståndsbestämmelserna 4, 5 och 6) Tillståndsbestämmelserna om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. (Tillståndsbestämmelse 7)
15 Med hjälp av bestämmelserna om lagring minskas risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelserna om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och de grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. (Tillståndsbestämmelserna 8 och 9) Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat och konsekvenser. (Tillståndsbestämmelse 10, 11 och 12) BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren skall lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast 30.6.2015. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av bolaget eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan skall utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter vattendomstolens tillståndsbeslut nr 29/1992/3 om avledande av avloppsvatten ut i vattendraget som har utfärdats 25.3.1992. TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 31 2 mom., 35-38, 41-43, 45-47, 52-56, 62 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19, 30 och 36 Lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) 5 2 momentet Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 19, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 8 Statsrådets beslut 363/1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)
16 AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN 1 300 euro Eftersom ansökan har blivit anhängig före år 2004, fastställs avgiften enligt miljöministeriets förordning 19.12.2001 om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1300 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Malax kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Berts Klas, Åminnevägen 31, 66100 MALAX Bonn Agnes m.fl., Tuvasvägen 174, 66100 MALAX Bonn Jan, Tuvasvägen 97, 66100 MALAX Bonn Kent, Tuvasvägen 134, 66100 MALAX Bonn Leif, Viasvägen 54, 66140 ÖVERMALAX Bonn Stig-Göran m.fl., Tuvasvägen 247, 66100 MALAX Broo Mikael m.fl., Tuvasvägen 209 a, 66100 MALAX Ekroth Karl-Johan, Åminnevägen 174 a, 66100 MALAX Hagman Inga, Åminnevägen 246, 66100 MALAX Hanhimäki Kari, Åminnevägen 196, 66100 MAALAHTI Herlin Susanne, Klockarbackvägen 84, 66100 MALAX Holmberg Kurt, Åminnevägen 204 c, 66100 MALAX Lasse Bokföring/Lars-Göran Sperring, Kopparbyvägen 151, 66100 MALAX Lindbäck Kjell, Gräsgårdsvägen 35 a, 66100 MALAX Lindqvist Krister, Kärrbäcksvägen 23, 66100 MALAX Malmsten Erik, Byåkersvägen 5 B9, 66100 MALAX Nygård Johns arvingar/ Margareta Yli-Valkama, Hantverkaregatan 3 B, 64100 KRISTINESTAD Orre Olof, Åminnevägen 148, 66100 MALAX Pinola Ulla-Maj, Klockarbackvägen 58, 66100 MALAX Sperring Mats, Kopparbyvägen 151, 66100 MALAX Storfors Clas, Storängsvägen 9, 66100 MALAX Svenns Gunnel, Tuvasvägen 186, 66100 MALAX Tuuvas Stefan, Tuvasvägen 108, 66100 MALAX Yttermalax skifteslag/bengt Fogde, Börängsvägen 244, 66100 MALAX Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Malax kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan.
17 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö-, hälso- eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Chef för miljötillståndsenheten äldre ingenjör Byggmästare Varpu Kujanpää Matti Panu BILAGA Karta Mk 1:20 000 Besvärsanvisning