Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Relevanta dokument
GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

Konsekvenser GMO frågan har långtgående konsekvenser på olika plan. Nedan följer områden som är viktiga att arbeta vidare med:

Fågel, fisk eller mitt emellan

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Skrivet i sand eller hugget i sten Om konsten att få juridiken att gå i takt med tekniken.

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Genmodifierade växter framtidens oljeråvaror. Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Svensk författningssamling

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 25 juli 2018 *

Genteknik som tar skruv

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön.

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

GMO-lagstiftningen. Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Allt började långt tidigare!

GMO i Sverige, EU och världen

Date de réception : 04/04/2017

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

NYA Oljegrödor. En titt in i kristallkulan. Institutionen för Växtförädling och Bioteknik VÄXTBIOTEKNIK

GMO på världsmarknaden

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Växtodlingskonferens Brunnby

LS Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB Svalöv

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

för svensk och nordisk marknad

RÅDETS DIREKTIV 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

Yttrande över rapporten Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Att ersätta fossil olja med förnyelsebara råvaror är enligt Sten Stymne en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag.

Resistensförädling i stort och smått

DNA- analyser kan användas för att

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Konsumenterna och GMO

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Regleringen av växtförädling med GMO och GMO-liknande metoder

DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/41/EG av den 6 maj innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

På väg mot 9 miljarder

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Ansökan om att få bedriva fältförsök med genetiskt modifierad oljedådra

Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige (SOU 2016:22)

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL )

I huvudet på en växtförädlare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

EUROPAPARLAMENTET ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC1-COD(2007)0259

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Genetiskt modifierade livsmedel (GMO)

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Frågor och svar om GMO

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofri/gmo-fritt

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT

GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr /2004. Jordbruksverket Jönköping

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

1. Växter, växtskadegörare och näring. 2. Generering av odlingsväxter

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Rubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan,

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

GENTEKNIKNÄMNDEN. YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr /2004 1(1) /03. Jordbruksverket Jönköping

Mutationer. Typer av mutationer

Louise Ungerth, chef för

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

KRAVs GMO-risklista Fodertillverkning

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Facit tds kapitel 18

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

Transkript:

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet och kvalitet) genom domesticering och anpassning av grödor för klimatzoner, dagslängdszoner, biotiska utmaningar, näringsvärde och reducering av antinutritionella och toxiska substanser Framtida betydelse för ovanstående samt ett ökat fokus på en biobaserad ekonomi För en biobaserad ekonomi kan en förbättrad biomassa reducera energiåtgången för att nå ett önskat värde och en önskad produkt ur processer

Teosinte och majs

Växtforskning och förädling Hög grad av sammankoppling mellan växtforskning inom akademin och praktisk växtförädling Vi utvecklar och använder liknande tekniker även om vi kanske använder dem i olika syften Europeisk växtforskning är viktig för europeisk växtförädling och omvänt Genetisk diversitet och nedärvning DNA baserade markörer Genotypning och selektion i förädling Gener och biosyntesvägar Genetisk modifiering Introduktion av nya egenskaper

Växtförädlingsverktyg relaterade till arvsmassa DNA sekvensering Passivt bedöma vad man har DNA baserade markörer Aktivt skapa förändring Korsningar Cellfusioner Mutagenes med stålning eller kemikalier TILLING (egentligen screening teknik) Genetisk modifiering reglerad enligt definition 2001/18/EC Riktad in vivo mutagenes

Klassisk GM-teknik Stabil introduktion av genetiskt material som ger nya egenskaper Vanligaste egenskaperna herbicidtolerans och insektsresistens OBS! Det finns herbicidtolerans också inom konventionell förädling och mutationsförädling Grödor: soja, majs, bomull och raps Finns en del på gång inom kvalitetsegenskaper och mindre grödor men är svårt pga av kostnader för marknadsgodkännande, oljekvalitet, algfettsyror, friteringspotatis Amflora potatisen startade som ett samarbete mellan svensk växtförädling och stärkelseindustri

Ny förädlingsteknik riktad mutagenes DNA bindande region DNA klippande protein DNA reparation kan ge mutationer Spårbarhet Nej Användning av nukleinsyra guide för DNA reparation med begränsade men önskade förändringaroner Användning av nukleinsyra guide för DNA reparation och introduktion av längre DNA element Nej Ja

Exempel på tillämpningar

Status för exemplifierade tekniker Reglerade under 2001/18/EC eller inte? Riskutvärdering och reglering när resultatet inte kan särskiljas från oreglerade tekniker spårbarhet, möjligheter att reglera Varför en viktig fråga? Enorm skillnad i kostnad mellan att utveckla en växtsort med reglerade tekniker enligt direktivet jämfört de som anses ligga utanför reglering Nya växtförädlingstekniker är tillgängliga för mindre förädlingsföretag om producerade växtsorter inte är reglerade enligt 2001/18/EC T.ex. DNA baserade markörer och vävnadsodlingstekniker används av mindre växtförädlingsföretag

EU Verktygslåda för växtförädling Korsningsförädling DNA baserade markörer Cis- intragenesis Reverse breeding TILLING Fördubblade haploider Genetisk modifiering Riktad in vivo mutagenes Förhållande till ekologisk odling? Detta handlar inte om odlingsteknik utan om verktyg och tekniker för växtförädling Detta handlar om verktyg som används innan man har en sort som kan uppförökas och odlas Nya växtsorter för att stödja en biobaserad och hållbar ekonomi

Hur ser det ut för tillfället? Sverige Hur mycket kommer politik att påverka resurser och forskning EU Mycket svårt att få pengar även till grundläggande forskning Klassisk GM-teknik = låst läge Nya tekniker vet man inte hur man ska hantera Nord-, Sydamerika, Asien Stora odlingsarealer med klassisk GM-teknik Fortfarande få egenskaper i odling Nya tekniker kommer sannolikt inte att regleras som GM (N SA) Afrika Finns flera bra exempel på tillämpningar sjukdomsresistens Oro för stängda gränser till Europa vid möjlighet till export

En biobaserad industri på gång

Institutionen för Växtförädling, SLU i Alnarp Projekt med inslag av GM och riktad mutagenes Hög-eruka i Crambe abyssinica Vaxestrar i Crambe abyssinica Domesticering av fältkrassing, Lepidium campestre Stärkelsekvalitet i potatis Vegetabilisk olja i cerealier samt rot och knölgrödor Insektsferomon från tobak och oljedådra

Tack!

EU direktiv: 2001/18/EG Artikel 2 Definitioner I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: 1. organism: varje biologisk enhet, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material. 2. genetiskt modifierad organism: en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition a) anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges i del 1 i bilaga I A, b) anses de metoder som anges i del 2 i bilaga I A inte leda till genetisk modifiering. Artikel 3 Undantag 1. Detta direktiv skall inte omfatta organismer som erhållits med de metoder för genetisk modifiering som anges i bilaga I B.

BILAGA I A METODER SOM AVSES I ARTIKEL 2.2 DEL 1 De metoder för genetisk modifiering som avses i artikel 2.2 a är bl.a. följande: 1. Hybridnukleinsyratekniker som innebär bildande av nya kombinationer av genetiskt material genom att nukleinsyramolekyler, som framställts utanför en organism, införs i ett virus, en bakterieplasmid eller i något annat vektorsystem och överförs till en värdorganism, i vilken de inte förekommer naturligt men där de är i stånd till kontinuerlig förökning. 2. Metoder som innebär direkt införande i en organism av sådant ärftligt material som beretts utanför organismen, genom bl.a. mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. 3. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder, som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. DEL 2 Följande metoder, som avses i artikel 2.2 b, anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att de inte inbegriper användning av sådana hybridnukleinsyramolekyler eller genetiskt modifierade organismer som framställts genom andra metoder än dem som undantas genom bilaga I B. 1. Befruktning in vitro. 2. Naturliga processer såsom konjugation, transduktion eller transformation. 3. Induktion av polyploidi.

BILAGA I B METODER SOM AVSES I ARTIKEL 3 Följande metoder för genetisk modifiering som ger upphov till organismer skall inte omfattas av detta direktiv, förutsatt att de inte inbegriper användning av hybridnukleinsyramolekyler eller genetiskt modifierade organismer förutom sådana som framställts genom användning av en eller flera av de metoder som anges nedan. 1. Mutagenes. 2. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) av växtceller av organismer som kan utbyta genetiskt material genom traditionella förädlingsmetoder.