NYA Oljegrödor. En titt in i kristallkulan. Institutionen för Växtförädling och Bioteknik VÄXTBIOTEKNIK
|
|
- Helena Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NYA Oljegrödor En titt in i kristallkulan Anders S. Carlsson Institutionen för Växtförädling och Bioteknik Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp VÄXTBIOTEKNIK Institutionen för Växtförädling och Bioteknik SLU Mariette Andersson Xueyuan Li Anders S. Carlsson Åsa Grimberg Rui Guan Ida Lager Sten Stymne Helle Turesson Jenny.lindberg-Yilmaz Li-Hua Zhu Per Hofvander + Många internationella kontakter 1
2 Disposition Utgångspunkt och Målsättning (För)nyade oljegrödor Oljekål, Oljedådra och Etiopisk Senap NYA oljegrödor Fältkrassing, Oljepotatis, Oljebeta, Oljegräs och Oljepoppel Samhällets mineraloljeberoende är ett stort hinder för en hållbar utveckling En begränsad resurs Med miljöproblem (global uppvärmning) På sikt måste vi hitta en ersättning för denna viktiga råvara. Växtolja har förutsättningar att vara en ersättning bl.a. genom sin molekylärt strukturella likhet med mineralolja. 2
3 Målsättning Att om 20 år ersätta 40% av den fossila oljan i kemiindustrin med växtoljor Industrin ställer stora krav på de råvarumolekyler som den behöver i sina olika produktionsprocesser! Vanlig växtolja - Krav: Bra för ett mindre antal industriella tillämpningar Optimera den kemiska strukturen på oljan för kemiindustrin Omvandling av vanlig växtolja genom avancerade industriella metoder Förädlade specialoljeväxter som producerar funktionella råvarumolekyler Åstadkomma en kraftig ökning (ca 3 ggr den nuvarande) av den totala växtoljeproduktionen i världen. Användningsområdet styr valet av oljegröda Livsmedel Foder Råvara för industrin Råvara för industrin Ex. Oljesyra Fettsyror med funktionella grupper Epoxy Hydroxy Konjugerad Mycket långa fettsyror Medellånga fettsyror Vaxestrar Universal oljor Specialolje-kvalitéer A B C D E F G H Olika Oljegrödor 3
4 Förnyade oljegrödor Oljekål (Crambe abyssinica) Pod + seed Seed - pod Avkastar upp till 1000 kg olja/ha 4
5 Oljekål eller Crambe (Crambe abyssinica) Fettsyrasammansättning (%) i crambeolja: Frösammansättning: Oljeinnehåll 33-39% i frö + skida Proteininnehåll 20% frö + skida (Presskakan innehåller 50-60% protein) Fröavkastning: Upp till kg/ha Fatty Acid % of total 16: : :1 (oljesyra) : : : : :1 (erukasyra) 55-60% 24:0 0.7 C24:1 1.6 Others 2.5 Upp till 1200 kg olja/ha ICON Stort samarbetsprojekt över 5 år inom EU 7e ramprogram projekt - Industrial Crops producing added value Oils for Novel chemicals Koordineras från SLU, Alnarp och involverar 23 partners från Europa, Kanada, USA, Australien och Kina Mål med ICON: Utveckla olika typer av vaxestrar i industriella oljegrödor t.ex. Crambe 5
6 Kaskelotvalen jagades för sin spermacetiolja, som består av vax estrar vilket användes som oöverträffat smörjmedel. Jojoba växten har fröolja (vax esterar) som liknar spermacetioljan Fettsyra Fettalkoho 6
7 Isbrytaren för GM-grödor i Europa Produktion of vaxestrar i industri-oljegrödor med genteknik ICON är nu inne på 5:te året och vi har vaxestrar i alla våra industriolje-plattformar i halter upp till 50% av fröoljan. Vax estrar Fältförsök med oljekål i Skåne i år 7
8 Vi har också utvecklat högoljesyra- och högeruka-crambe Oljesyra upp till 85% (dock ännu ej stabil) Erukasyra upp till 75% (jmf 55-60% i omodifierad crambe) Fältförsök med oljekål med 30% vaxestrar och 75% erukasyra i Skåne i år. Dessa grödor skulle med stor sannolikhet vara mycket lönsamma att odla och skulle ersätta avsevärda mängder fossil olja i kemiindustrin Om de inte vore GMO. 8
9 Etiopisk senap (Brassica carinata) Avkastar upp till 1200 kg olja/ha Oljedådra (Camelina sativa) Avkastar upp till 1000 kg olja/ha 9
10 NYA Oljegrödeplattformar Att kraftigt öka den totala växtoljeproduktionen Nya potentiella grödor Arter med en hög oljeupplagrande förmåga Olika upplagringsvävnad Frön, frukter, rotknölar, rötter eller andra organ Perenna Insådd/Samodling Fältkrassing (Lepidium campestre) Svensk art av Brassica (kål) familjen 10
11 Domesticering av Fältkrassing till en ny oljeväxt med genteknik (Lepidium campestre) God agronomisk växt Köldhärdig Hög fröskörd (5 ton/ha) Tvåårig Fältkrassing insådd i korn som fånggröda Sommar År 2 Skörd av fältkrassing med avkastning på upp till 5 ton/ha Våren År 1 Samtidig sådd av korn och fältkrassing Höst År 1 Skörd av korn 11
12 Fältkrassingen behöver optimeras med genteknik innan den kan bli en gröda Frödråsning Fettsyrasammansättning Ökning av oljehalten Vi har utvecklat en effektiv transformeringsmetod för fältkrassingen och de första generna för ökad oljehalt har redan överförts. Nya oljeproducerande grödor Omvandling av stärkelse- och socker-grödor till oljegrödor Upplagringsform Stärkelse Solljus + CO 2 + H 2 0 = Socker Olja Socker Identifiering av den genetiska switchen eller omkopplaren mellan olje och stärkelse produktion öppnar för möjligheten att utveckla nya högoljegrödor 12
13 Att radikalt ändra cellernas metabolism fordrar att man ändrar uttrycket av gener som kodar för transkriptionsfaktorer Gener som kodar för enzymer Transkriptionsfaktor Det finns både sädesslag och rotknölar som ackumulerar olja Vi använder dessa som modellväxter för identifiering av den genetiska omkopplaren Jordmandeln är unik genom sin förmåga att lagra upp en stor mängd olja i sina underjordiska knölar samtidigt som den lagrar stärkelse och socker 26% Olja 21% Socker 12% Fibrer 6% Protein 31% Stärkelse 13
14 Lagringsorgan ovan- jord Fröer Havre - en modell växt för att omvandla cerealiegrödor till oljegrödor Havre är unik bland cerealierna i så motto att den deponerar den största mängden olja i sitt endosperm. Oljemängden i havrens kärna kan variera mellan 2-10% och skillnaden beror på endospermoljan Endosperm celler hos högolje havre Oil rotein tarch 14
15 Nya, framtida oljegrödor? Vete Havre Majs Olja Havre en ny oljegröda? En dubbling av oljeinnehållet i havre (till 20%) skulle ge en oljegröda som kan odlas över stora delar av vårt land och avkasta lika mycket som höstraps men med mycket lägre insatsvaror. 15
16 Kontroll blad Fett extrakt Olja (triglycerider) Fett extrakt 3. Anders S.Carlsson opublicerade resultat Lagringsorgan i jorden Knölar, rötter 16
17 Vi överförde dirigentgenen för oljebiosyntes från backtrav och jordmandel till potatis och ökade oljehalten i potatis upp till 150 ggr gener för oljebiosyntes Potatis med Wri1 Wrinkled 1 (Wri1) från backtrav eller jordmandel kontroll Olja Nya, framtida oljegrödor? Kassava Potatis Sockerbeta Rova Kålrot Olja 17
18 Andra lagringsorgan Gräs och Träd framtida oljegrödor? Olje Gräs Olje Poppel och salix Olja 18
19 Sammanfattning av förnyade och NYA oljeväxter Oljeväxter för produktion av special/tekniska oljor Oljekål (Crambe abyssinica) Etiopisk senap (Brassica carinata) Oljedådra (Camelina sativa) Högavkastande oljeväxter för produktion av universaloljor Fältkrassing (Lipidium campestre) Nya högavkastande oljeväxter Oljehavre Oljevete Oljerova Oljepotatis Oljebeta Oljegräs Oljepoppel 19
Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet
Modern växtbioteknik _ så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet Sten Stymne Institutionen för Växtförädling, Alnarp Den elektroniska revolutionen 1983 2013 Professor Li-Hua Zhu 1 Den biotekniska
Läs mermat och öppna landskap
Jorden kan ge mycket mer än bara mat och öppna landskap Hur färsk olja kan ersätta fossil Sten Stymne Området för Växtförädling och Bioteknik SLU, Alnarp Vad är fossil olja? En komplex blandning i huvudsak
Läs merSkräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön.
Department of Plant Breeding Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön. Mariette Andersson 2015-11-11 Vi på SLU
Läs merGenmodifierade växter framtidens oljeråvaror. Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Genmodifierade växter framtidens oljeråvaror Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 230 53 Alnarp Varför vegetabiliska oljor? Fossil olja: a) kommer att ta slut
Läs merVegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle
Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vilken roll kan transgena växter spela? Sten Stymne Sveriges Lantbruksuniversitet BRÄNSLE Biofuel Biodiesel OLJA PRODUKTER Allt som det går att göra
Läs merÅsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merAtt ersätta fossil olja med förnyelsebara råvaror är enligt Sten Stymne en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag.
2016-02-10 012/2016-3.1.2. 1(8) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämnden ska i samband med årsredovisningen till regeringen lämna uppgifter om hur forskning och utveckling har
Läs merAnsökan om att få bedriva fältförsök med genetiskt modifierad oljedådra
Yttrande 2017-02-15 010/2017-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2017-01-24 4.6.18-567/17 Jordbruksverket Miljöregelenheten Att: Heléne Ström e-post: genteknik@jordbruksverket.se Ansökan om att få bedriva fältförsök
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad oljekål
1(8) BESLUT 2016-05-04 Dnr 4.6.18-180/16 Delg. Växt- och miljöavdelningen Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för växtförädling och bioteknik 230 53 Alnarp Fältförsök med genetiskt modifierad oljekål
Läs merGenteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Läs merVäxtförädling i vårraps SUF s sommarmöte
Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte 2014-05-21 Elisabeth Gunnarsson Vårraps I vårraps är målet att utveckla konkurrenskraftiga sorter huvudsakligen för marknader I norra och östra Europa. En bred
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merför svensk och nordisk marknad
Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merSAMMANFATTNING - ansökan om utsättning av genetiskt modifierade högre växter (angiospermae och gymnospermae)
SAMMANFATTNING - ansökan om utsättning av genetiskt modifierade högre växter (angiospermae och gymnospermae) A. ALLMÄNNA UPPGIFTER Skickas till: genteknik@jordbruksverket.se A.1. Ansökningsuppgifter a)
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merVilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Läs merKlumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Läs merHar vi råd att gå miste om GMO grödornas potential? eller Kan vi flytta biokemin från Stenugnsund till Varaslätten?
Har vi råd att gå miste om GMO grödornas potential? eller Kan vi flytta biokemin från Stenugnsund till Varaslätten? Ivar Virgin Stockholm Environment Institute (SEI) Stockholm Environment Institute (SEI)
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merVÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.
VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merTadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen
Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merRisk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket
Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merGenetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara
Hannele Tuominen - Umeå Plant Science Centre Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Umeå Plant Science Centre, UPSC Umeå Universitet BioImprove Formas finansierad
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merSpannmål 15 januari 2019 Jönköping
Spannmål 15 januari 219 Jönköping milj ton milj ton Världsmarknaden, spannmål 225 2 175 15 125 1 75 5 25 2 5 2 25 2 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 2137 278 213 216 279 2137 62 618 56 216/17 217/18 218/19 2 17
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merOrientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns
Läs merNematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Läs merLantmännens strategier för proteinförsörjningen
Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad oljekål
1(12) BESLUT 2012-04-04 Dnr 22-11749/11 Delg. Växt- och miljöavdelningen Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för växtförädling och bioteknik Att. Anders Carlsson 230 53 Alnarp Fältförsök med genetiskt
Läs merBioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering
Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering Bo Mattiasson Bioteknik, Lunds Universitet Bioraffinaderi Öresund LTH Bioteknik LTH Miljö och
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merRapport från en populärvetenskaplig konferens 21 oktober 2009 Moderator: Annika Åhnberg. Genteknikens roll i ett förändrat klimat
RIFO Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare Rapport från en populärvetenskaplig konferens 21 oktober 2009 Moderator: Annika Åhnberg Genteknikens roll i ett förändrat klimat Foto : www.fotoakuten.se
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merAffärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier
Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Per Arfvidsson, vice VD, Lantmännen KSLA, 12 oktober, 2016 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merUtveckling för Lantmännens växtförädling
Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merHållbar råvaruproduktion från jord till bord
Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling
Läs merRaps. vår älskade gula växt
Raps vår älskade gula växt Rapslandet Välkommen till rapslandet fyllt med duktiga lantbrukare, gula blommor, surrande bin, svarta frön och gyllene oljor. Raps känner nog de flesta till genom rapsoljan
Läs merDemo-rutor av aktuella jordbruksgrödor
Slutredovisning av Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Partnerskapsprojekt 224 Projektledare: Lena Haby, Område Jordbruk Demoodlingen var planerad att starta hösten 2007 och skulle förläggas utmed vägen
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merLönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne Slutsatser: * Fältförsök är extremt viktiga för våra företags lönsamhet * Fältförsöksverksamheten minskar och är vid en farligt låg nivå
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merVikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merHur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB
Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merGenmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?
Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merDen naturliga variationen av fettkomponenter i Lepidium campestre
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för molekylära vetenskaper Den naturliga variationen av fettkomponenter i Lepidium campestre The normal variation of fat components in
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Läs merModerna verktyg i hybridförädlingen
Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs mer