ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET

ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Antagandehandling Antagen av Kommunfullmäktige den 26 mars 2012

Plankarta 2 Indelning av plankartan Plankarta 5 Harkskär Plankarta 4 Utvalnäs Bönan Engesberg Plankarta 3 Plankarta 2 Engeltofta Plankarta 1 0 2 000 Meter

3 Plankarta 1 UPPLAG B.21 B.20 Engeltofta T B.1 U.1 P Utveckling turism BAD HAMN B.22 B.23 T BAD B.3 B.2 P HAMN BAD HAMN Bostäder Nya bostäder Nya bostäder, kulturmiljö Befintliga bostäder Service och verksamheter Allmänt ändamål Utveckling turism Hamn och bad Utveckling Anläggningar Föreslaget upplag Mast Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö Värdefull byggnad Kulturhistorisk bebyggelse Kulturlandskap Fornminne Utredningsområde Utredningsområde Grönstruktur Värdefull stig / väg Riksintresse natur Naturreservatsutredning Naturreservat Värdefull natur Övrig natur Kommunikationer Föreslagen väg Föreslagen GC-väg Strandpromenad Annat gångstråk Utfart stängs Utfart åtgärdas T P Trafikåtgärd 0 500 Meter

Plankarta 2 4 Befintlig mast B.25 B.3 T B.4 B.32 T B.5 BAD HAMN UPPLAG B.33 SMÅBÅTSHAMN T B.6 HAMN BAD Utveckling turism VARV HAMN HAMN T B.12 P CAMPING U.2 B.7 HAMN U.3 0 500 Meter

5 Plankarta 3 0 500 Meter Engesberg UPPLAG BAD B.33 Utveckling turism VARV B.32 SMÅBÅTSHAMN T HAMN HAMN P B.36 B.35 T T CAMPING U.2 B.7 UPPLAG Befintlig mast Bönan B.41 B.37 B.39 Utveckling turism B.38 B.40 BAD HAMN T B.12 B.12 B.12 HAMN HAMN B.13 HAMN B.10 P HAMN HAMN U.3 HAMN

Plankarta 4 6 UPPLAG Befintlig mast B.58 B.57 B.45 BAD HAMN HAMN B.47 B.50 B.48 Utveckling turism HAMN B.46 Utvalnäs HAMN 0 500 Meter

7 Plankarta 5 HAMN Befintlig mast UPPLAG B.64 HAMN HAMN HAMN BAD Harkskär B.59 B.58 HAMN B.57 B.60 B.50 0 500 Meter Utveckling turism

8 Innehåll Plankarta...2 Förord...9 Beslut från kommunfullmäktige... 10 Inledning... 12 Översiktsplanen enligt PBL... 12 Varför behovs en översiktsplan för Norrlandet?... 13 Planhandlingar... 13 Läsanvisning Översiktsplan Norrlandet... 13 Utgångspunkter och mål... 14 Riksintressen & gällande bestämmelser... 16 Planförslag... 19 Planens huvuddrag... 19 Bostäder... 20 Kulturmiljö... 30 Grönstruktur... 40 Service, företagande och turism... 48 Kommunikationer... 50 Teknisk försörjning... 56 Miljö & riskfaktorer... 62 Samråd och utställning... 65 Genomförande... 66 Genomförandefrågor efter 1993... 66 Genomförandefrågor från 2010... 66 Detaljplanering... 67 Fastighetsbildning... 67 Ledningsrätt för vatten och avlopp... 67 Strandpromenad... 68 Hamnar... 68 Enskilda vägar... 69 Planens ekonomi... 70 Konsekvenser... 70 Sammanfattning av planalternativen och konsekvenser... 71 beskrivning av konsekvenser för nollalternativen... 72 Beskrivning av konsekvenser för planalternativet... 74 Konsekvenser för Miljömålen... 77 Ordlista... 79

9 Förord Förord Norrlandet förändras i snabb takt. Allt fler flyttar ut till sina fritidshus och befolkningen har nästan fördubblats på tio år. Många av de stora sommarvillorna behöver rustas upp och tas om hand. Trafiken ökar och en besvärlig vatten- och avloppssituation behöver förbättras. Värdefull natur behöver värnas i avvägning med skogsbruk och exploateringar. Norrlandets unika miljöer och kontakter med havet behöver göras tillgängliga för Gävlebor och andra. För att kunna hantera dessa utmaningar har kommunfullmäktige i augusti 2007 beslutat att kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut för hela Norrlandet. Fullmäktige beslutade också att ett förslag till översiktsplan för Norrlandet ska tas fram. Planen ska stödja en positiv utveckling av Norrlandet. Attraktiva boendemiljöer ska utvecklas och värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras. Lokala företag ska kunna utveckla framgångsrika besöksnäringar på Norrlandet. Översiktsplanen för Norrlandet beskriver grunddragen i användningen av mark och vatten, d. v. s. hur kommunen i ett 20-årigt perspektiv, ungefär till år 2030, ser på utvecklingen av bebyggelse, grönområden, friluftsområden och trafik. Planen beskriver också konsekvenserna av denna utveckling. Planen ska lägga grunden till en långsiktigt hållbar utveckling av Norrlandet. Dialog och synpunkter under samråd och utställning har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål. Efter utställning av planförslaget går vi nu vidare till ett antagande i kommunfullmäktige. Gävle i februari 2012 Per Johansson Kommunalråd

10 Beslut från Kommunfullmäktige Måndagen den 26 mars 2012 antog Kommunfullmäktige i Gävle kommun Översiktsplan för Norrlandet enligt beslutsutdrag nedan. Ärendet kan hittas i Kommunstyrelsens diarium under diarienumret 08KS195.

11

12 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen enligt PBL Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens område. Planen ska visa grunddragen i användningen av mark och vatten och kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen ska också visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta miljökvalitetsnormer. Planeringen ska främja goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö. (PBL 1:1) Arbetet med översiktsplanen ska ske med öppenhet, insyn och påverkan och syftar till att skapa ett starkt inflytande från medborgare och andra intressenter i planeringen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande. I PBL sägs bl.a. att syftet med planeringen är att: Främja en god livsmiljö för människorna ur social synvinkel. Beakta natur och kulturvärden. Medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, trafik och anläggningar. Främja goda miljöförhållanden och en långsiktig hushållning med mark, vatten, energi och råvaror. Tidplan Översiktsplan Norrlandet Utredning Höst-vinter 2007 Samråd Våren 2008 Utställning Våren 2010 Antagande Våren 2012

13 Inledning Varför behövs en översiktsplan för Norrlandet? En tidigare översiktsplan för Norrlandet antogs 1993. Denna plan förutsåg en annan utveckling av Norrlandet med fortsatt fritidsboende och lokala avloppslösningar. Den översiktsplanen är därför inte längre aktuell. Den nya översiktsplanen för Norrlandet har flera viktiga funktioner: Vision för Norrlandets utveckling. Beredskap för nya bostäder och verksamheter. Handlingsprogram för genomförande av t.ex. strandpromenad och utbyggnad av vatten och avlopp (VA). Styrinstrument och beslutsunderlag för annan planering och tillståndsprövning i kommunen som t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Ett avtal mellan staten och kommunen om riksintressen enligt miljöbalken. Planhandlingar Översiktsplan Norrlandet redovisades under och efter utställningen i flera olika rapporter och bilagor. Planförslaget, huvudrapport Denna rapport med planbeskrivning, konsekvenser och plankartor är det fullständiga planförslaget. Kulturmiljöbilaga En detaljerad redovisning av sakintresset kulturmiljö. Riktlinjer för detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Utlåtande Sammanställning av de yttranden som kommit in under utställning 2010. Kommentarer och förslag till ändringar av planförslaget inför antagandet. Internet På kommunens hemsida www.gavle.se redovisas de flesta av rapporterna ovan med text och plankartor. Läsanvisning till Översiktsplan Norrlandet Översiktsplanen innehåller flera kapitel med olika inriktning. De flesta kapitlen i planförslaget inleds med aktuella mål. Inledning Här ges en kort beskrivning av vad en översiktsplan är och varför den behövs. Utgångspunkter och mål Här redovisas de olika kommunala inriktningsbeslut, mål och visioner som styr planarbetet. Planförslag Här beskrivs med texter och plankartor de allmänna intressen som påverkar mark- och vattenanvändningen på Norrlandet. Bostäder, kulturmiljö, friluftsliv, rekreation, naturvård, service, trafik, vatten och avlopp m.m. beskrivs med aktuella planeringsmål, en kort bakgrund och planens ställningstaganden. Samråd och utställning Här beskrivs dialog och kontakter under planarbetet. Större ändringar efter utställningen redovisas kortfattat (se utförligare i separat utlåtande). Även planprocessen och fortsatt planarbete beskrivs kort. Genomförande Här beskrivs de aktiviteter som behöver ske för att planen ska kunna genomföras. Konsekvenser Här beskrivs översiktsplanens ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Ordlista Ordlista som beskriver fackuttryck i planhandlingen.

14 Utgångspunkter & mål Utgångspunkter & mål Planarbetet för Norrlandet styrs av olika kommunala inriktningsbeslut, mål och visioner. Andra viktiga utgångspunkter är de förslag som kommit fram från de boende under program- och planarbete. Varje kapitel i planförslaget inleds med en sammanfattning av aktuella mål. Målen har utvecklats och anpassats för att stödja översiktsplanearbetet på Norrlandet. Uppdraget Översiktsplanen ska enligt beslut i kommunfullmäktige i augusti 2007 och utställningsbeslutet i KS/MMP i mars 2010: Föreslå områden för 400 nya bostäder Föreslå områden för boende för äldre Föreslå skydd av kulturmiljön Föreslå skydd av naturmiljön Föreslå riktlinjer för delning av tomt Föreslå vägreservat för ny sträckning av delar av Bönavägen Föreslå huvudmannaskap för enskilda vägar Skapa förutsättningar för turism och service Skapa förutsättningar för friluftsliv på vatten och på land Översiktsplan Gävle stad Antagen av kommunfullmäktige i april 2009. Översiktsplanens huvudinriktning är bl.a. att Gävle ska vara en stad med identitet, en attraktiv stad att bo i, en stad med närhet till fritidsområden, natur och vatten och ha ett hållbart transportsystem. Översiktsplanen uttalar också att staden ska byggas ut i kontakt med havet. Utvecklingsprogram för Norrlandet Antaget av kommunfullmäktige i augusti 2007. Programmet uttalar riktlinjer för boende, vatten och avlopp, kulturmiljö, natur, trafik, näringsliv och turism. Fullmäktige beslutade samtidigt om direktiv för översiktsplanering och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. I programmet och i fullmäktigebeslutet föreslås bl.a.: Kommunalt huvudmannaskap för VA på hela Norrlandet. Fler bostäder på Norrlandet. Nya bostäder i Engesberg och möjlighet till camping. Turism, rekreation och företagande stöttas. Samverkan med boende och verksamma utvecklas. En ny fördjupad översiktsplan tas fram.

15 Utgångspunkter & mål Gävle kommuns lokala miljömål Antagna av kommunfullmäktige 4 april 2005. De flesta lokala miljömålen har 2010 som slutår. Ett nytt miljöstrategiskt program håller på att tas fram. I avvaktan på att det nya programmet antas så gäller de lokala miljömål som ännu inte uppdaterats. För delmålet God bebyggd miljö anges att kommunens kulturmiljöprogram skall revideras samt att fler av de värdefulla kulturmiljöerna skall skyddas. Strategi för Kulturmiljö Strategi för kulturmiljö har behandlats i kommunstyrelsen i oktober 2008. Norrlandet är ett av de områden som föreslås detaljplaneras för att säkerställa kulturmiljön. Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun Antagen av Kommunstyrelsen i december 2007. Strategin föreslår fem områden som ska prioriteras för kommunal reservatsbildning. Tångberget på Norrlandet är ett av dessa fem områden. Andra utpekade områden för kommunal reservatsbildning på Norrlandet är Marskärsudden, Långharens udde samt Soludden (Utkiket). Trafikstrategi för Gävle Antaget av kommunfullmäktige i mars 2008. Trafikstrategin är ett kommunalt verktyg som ska visa vägen till ett hållbart transportsystem. Här tas ett samlat grepp inom trafikområdet för att de åtgärder och planer som genomförs ska bidra till att uppfylla målen för Gävles framtida utveckling. Folkhälsoprogram Antaget av kommunfullmäktige oktober 2010. Programmet beskriver hur kommunen övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor inom tre delområden: inflytande och delaktighet i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer och produkter. Tillgänglighetsprogram Antaget av kommunfullmäktige under 2011. Programmet visar hur jämlika villkor ska kunna uppnås för människor med funktionshinder, inte minst i den fysiska miljön.

16 Riksintressen & gällande bestämmelser Riksintressen och gällande bestämmelser Riksintresse kulturmiljö Riksintresse natur Naturreservat Natura 2000 Riksintresse yrkesfiske Harkskär Riksintresse yrkesfiske Gällande planer Detaljplan Fastighetsplan Utvalnäs Engesberg Bönan Engeltofta 0 2 040 Meter

17 Riksintressen & gällande bestämmelser Riksintressen Ett riksintresse är ett område som är värt att skydda i ett nationellt perspektiv. Idag regleras och skyddas riksintressen i Miljöbalken. En av avsikterna med riksintressen är att staten ska ha större möjlighet att ingripa om ett värdefullt område hotas. Kommunerna är skyldiga att säkerställa riksintressen i den kommunala planeringen. Riksintresse för kulturmiljö Sträckan Kullsand - Bönan - Utvalnäs är riksintresse för kulturminnesvården. Det omfattar särskilt de stora sommarvillorna från 1800-talets andra hälft. Även f.d. fiskelägen i Bönan och fritidsbebyggelsen i hela området är viktiga delar av riksintresset. Riksintresse för naturvård Orördheten och de höga naturkvaliteterna ligger till grund för att Harkskärsfjärden har förklarats vara av riksintresse för naturvården. Harkskärsfjärden och Håmansmaren är även utpekade som Natura 2000-områden. En mindre del av riksintresset ligger inom planområdet, men påverkas inte av förslagen. Länsstyrelsen har en pågående reservatsutredning för Harkskärsfjärden. Riksintresse för yrkesfiske Kustvattnen utanför Norrlandet är riksintresse för yrkesfisket. Förslagen i planen hindrar eller försvårar inte yrkesfisket. Yrkesfisket är en viktig verksamhet som genom översiktsplanen kan fortsätta att utvecklas eftersom områden för verksamheter är tydligt utpekade i planen. Gällande detaljplaner För stora delar av Norrlandet gäller en detaljplan från 1960. Planen är idag svår att tillämpa och ger otillräcklig styrning i kulturmiljöfrågor, bygglovprövning och fastighetsbildning. För några mindre områden finns aktuella detaljplaner som ger tydlig vägledning i dessa frågor. Gällande bestämmelser Strandskydd Strandskyddet är generellt 100 meter från strandkanten av alla sjöar och vattendrag. Vid Gävles kust är strandskyddet utökat till 300 meter. Inom området för gällande detaljplan från 1960 är strandskyddet upphävt. Dispens från strandskyddet kan lämnas av kommunen om det finns särskilda skäl. Strandskyddet längs kusten kommer att omprövas enligt ny lagstiftning under de närmaste åren. Natura 2000 Natura 2000-områdena Håmansmaren och Harkskärsfjärden ligger delvis inom planområdet. Natura 2000-områden har riksintressestatus enligt 4 kap Miljöbalken. Till varje område finns en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen. Bevarandeplanen ger bl.a. information, stöd och råd för områdets bevarandevärden, hotbild och framtida markförvaltning. Naturreservat Södra delområdet av Bladmyrans och Granskogens naturreservat ligger inom planområdet. Riksintresse för hamn och farled Gävle Hamn och farleden är av riksintresse. Förslagen i planen ska inte hindra eller försvåra utvecklingen av Gävle Hamn.

18 Människorna på Norrlandet Människorna på Norrlandet På Norrlandet bor ca 1200 personer. Drygt 10 % av dessa är skolbarn i åldrarna 6-15 år. Andelen utrikesfödda på Norrlandet är mycket lägre än i kommunen som helhet (3,5 % jämfört med 9,5 %). Arbetsfrekvensen är hög då 79 % av såväl kvinnorna som männen arbetar och generellt sett är både männen och kvinnorna på Norrlandet friskare än kommungenomsnittet. Bilinnehavet är något högre på Norrlandet än i kommunen som helhet.

19 Planens huvuddrag Planförslag Planens huvuddrag Planförslaget har en planeringshorisont på ca 20 år d.v.s. fram till år 2030. Planförslagets ställningstaganden i sammanfattning: 400 nya bostäder föreslås byggas på Norrlandet i olika upplåtelseformer och storlekar. De flesta befintliga fritidshusen föreslås kunna omvandlas till åretruntboende. Camping och nya bostäder föreslås i Engesberg Mark reserveras för butiker, förskola och skola Värdefull kulturmiljö föreslås bevaras och skyddas med nya detaljplaner Värdefull natur undantas från exploatering eller skyddas som naturreservat Befintliga småbåtshamnar utvecklas med fler båtplatser för boende och besökare. Vatten och avlopp föreslås byggas ut på hela Norrlandet. Översiktsplanen föreslås genomföras med en särskild projektorganisation för Norrlandet och med fortsatt detaljplanering av hela området.

20 Planförslag > Bostäder Planförslag > Bostäder Bostäder Nya bostäder Nya bostäder, kulturmiljö Befintliga bostäder B.64 Harkskär B.59 B.60 B.58 B.57 B.50 B.51 B.47 B.48 B.46 B.45 Utvalnäs Engesberg B.36 B.35 B.41 B.37 B.39 B.38 B.40 Bönan B.12 B.12 B.12 B.13 B.33 B.7 B.10 B.32 B.6 B.25 B.5 B.4 B.3 B.2 Engeltofta B.22 B.23 B.21 B.20 B.1 0 2 000 Meter

21 Bostäder Mål tolkade ur program och direktiv för Norrlandet. Planen ska föreslå och stödja: 400 nya bostäder i attraktiva lägen med utsikt, nära hav, bad och natur. Områden för seniorboende och ett boende i livets alla skeden. Varierade upplåtelseformer och boendetyper i villor, radhus och flerbostadshus. Nya bostäder i Engesberg som möjliggör fortsatt camping. Bevarande av stora sommarvillor och annan värdefull bebyggelse. Kulturmiljön ska utvecklas och bevaras som en resurs för ett attraktivt boende. Möjliggöra omvandling av fritidshus till åretruntboende. God exploateringsekonomi och en kostnadseffektiv VA-utbyggnad. Prioritering av både boende och service i Bönan och Engesberg. En god bebyggd miljö med skönhet, trevnad, hälsa och säkerhet. Bostäder på Norrlandet idag Idag finns ca 450-500 bostäder på Norrlandet som bebos året runt. Dagens bestånd av fritidshus och bostäder kan grovt indelas i: Äldre fiskargårdar Sekelskiftets sommarvillor 1900-talets egna hem 1900-talets fritidshus och sommarstugor Moderna villor Sedan mitten av 1990-talet pågår en intensiv byggverksamhet på hela Norrlandet. Byggandet omfattar ombyggnader och tillbyggnader av befintliga fritidshus och sommarvillor men också rivningar och rena nybyggnader. Utmaningar och problem i detta byggande har varit att det saknats långsiktigt hållbara VA-lösningar och att kommunens planer inte har varit anpassade till det stora bebyggelsetrycket. Norrlandets bebyggelsekaraktär förändras också när äldre hus och lummiga trädgårdar ersätts av stora bostadshus och uthus och anläggningar för VA-infiltration. Planförslag > Bostäder Fritidshus I slutet av 1980-talet fanns det fler än 600 fritidshus på Norrlandet. Sedan dess har ca 200 fritidshus permanentats och idag finns ca 400 fritidshus kvar i området. Denna utveckling har påverkats av försäljning av arrendetomter de senaste 15 åren och kommer troligen att ytterligare påskyndas av den planerade utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Det kan antas att en stor del av de återstående fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas av nya hus som bebos permanent. Nya bostadsområden Översiktsplanen visar möjliga byggrätter för ca 400 nya bostäder på Norrlandet. I skogsområden ovanför Bönavägen föreslås 200-300 nya bostäder. Nedanför Bönavägen föreslås 50-70 nya bostäder mellan Engeltofta och Bönan som en förtätning av befintlig bebyggelse. I Utvalnäs och Harkskär föreslås bostadsgrupper och förtätningar med 50-100 nya bostäder. Flera av de nya bostäderna kommer att kunna byggas i strandnära och attraktiva lägen med utsikt över havet eller nära natur. Både befintliga och nya bostadsområden kommer att kunna inrymma icke störande verksamheter som t.ex. förskola. Detta får utredas vidare i kommande detaljplaner. Olika täthet och exploateringsgrad Planen föreslår nya bostadsgrupper och bostadskvarter med en varierad men relativt låg täthet och exploateringsgrad. De föreslagna kvarteren kan utöver bostäder komma att rymma vägar, parkeringsytor, lekplatser, grönytor och dagvattenanläggningar. Även anpassningar till våtmarker, hällmarker och kuperad terräng ska rymmas i kvarteren. Ytbehov för olika typer av bostäder: Ytbehov för olika typer av bostäder: Friliggande villor: ca 6 bostäder/hektar Villor byggda i grupp ca 8 bostäder/hektar Radhus och kedjehus: ca 15 bostäder/hektar Flerbostadshus: ca 20 bostäder/hektar

22 Planförslag > Bostäder Förtätning av befintlig bebyggelse nedanför Bönavägen mellan Engeltofta och Bönan Nedanför Bönavägen föreslås en småskalig förtätning med 50-70 nya bostäder fördelade på ca femton små bostadsgrupper mellan Engeltofta och Bönan. Flera av dessa bostäder kommer att kunna byggas i mycket attraktiva lägen nära stranden och med utsikt över havet. Flera av de nya bostäderna kommer att påverka kulturmiljö, natur, friluftsliv och de boendes närmiljö. En stor del av de befintliga fritidshusen i området kommer troligen att omvandlas till åretruntbostäder. Riktlinjer för nya bostäder nedanför Bönavägen: Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer Inom riksintresseområdet men utanför värdefull kulturmiljö, Klass C. Se också Kulturmiljöbilagan. Bostadsgrupper nedanför Bönavägen B.1 Aluddsvägen Längs en förlängning av Aluddsvägen kan ca tre villor byggas i sluttningen ovanför Aludden. Möjlighet till viss utsikt över havet. Riktlinjer för detaljplan: Hänsyn till kulturmiljö klass C och till värdefull äldre skog. Området kan trafikmatas från två alternativa sidor, nersida eller ovansida. Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas. B.2 Storsandsvägen I tallskogen ovanför Storsandsviken kan ca två villor byggas. Attraktivt område med viss havsutsikt nära Storsandsbadet. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C och till grannars utsikt. Tallar närmast badet sparas. B.3 Stenstorpsvägen Mellan Storsandsvägen och Stenstorpsvägen kan ca sex villor byggas i sluttningen nedanför Utsikt över Gröndalsängen från skogspartiet norr om Gröndal.

23 Planförslag > Bostäder Bönavägen. Påverkan: Påverkan på strandvallar och äldre tallskog. Sluttande terräng kan innebära påverkan från schaktningar och utfyllnader. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Nya byggnader placeras för att skärma av från trafikbuller. Åtgärder mot trafikbuller ska utredas. Anpassning till strandvallar och äldre skog. Ny infartsväg ska byggas smal med god anpassning till grannfastigheter och till sluttande terräng. Avrinning från området ska beaktas särskilt. B.4 Gröndalsvägen Mellan Gröndalsvägen och Bönavägen kan ca fyra villor byggas intill befintliga fritidshus. Påverkan: Stor påverkan på två äldre fritidshus. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Bullerutredning. Byggnader placeras för att skärma av mot trafikbuller. Anpassning till strandvallar, granntomter och äldre tallskog. B.5 Sjöviksvägen På den östra delen av Gröndalsängen kan ca tre mindre villor byggas med utsikt över viken. Påverkan: Påverkar utsikten från befintlig bebyggelse i området. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små villor på små tomter. Ny tillfartsväg behövs. Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten från befintliga hus kan behållas. En källa i strandområdet utreds och bevaras. B.6 Arlavägen Området är idag delat av flera mindre vägar. Om vägarna läggs ihop till en ny väg kan sex-åtta villor byggas, delvis med utsikt över vatten. Påverkan: Område med äldre skog bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor. Byggnader närmast Bönavägen utformas och placeras för att skärma av mot buller från Bönavägen. Bullerutredning. Anpassning till grov, äldre tallskog som utreds, karteras och delvis sparas. B.7 Engesberg Skogsmark och delvis campingplats öster om Engesbergs gård. Här kan ca 30 lägenheter, eventuellt som s. k. trygghetsboende byggas nära Grötviken och kulturlandskapet vid Engesberg. Påverkan: Trafiken ökar på den smala Solviksvägen. Campingplatsens tältområde och några uthyrningsstugor behöver flyttas så att en buffertzon skapas mellan bostäder och camping. Riktlinjer för detaljplan: Ny bebyggelse ska anpassas i skala och material till kulturmiljön vid Engesberg, klass C. Området planläggs för tätare bostadsbebyggelse i 2 våningar. Skogsridån mot Solviksvägen ska bevaras. B.10 Engesviksvägen Skogsmark längst ut på Engesviksvägen. Här kan ca fem villor byggas nära Djuphamnsviken. Påverkan: Trafiken ökar på den smala Engesviksvägen. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för villor. Alternativ trafikmatning via Grävlingsstigen utreds vidare. Hydrologi och höjdsättning kan behöva utredas särskilt för att hantera sanka partier i området. B.12 Kärrstigen Skogsmark mellan Grävlingsstigen och Rönnbackastigen. Här kan ca 12 villor byggas nära Bönan och båthamn. Påverkan: Förtätning i befintlig bebyggelse som påverkar strövområde och omgivande bostadsfastigheter. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor. God terränganpassning behövs vid den branta Bagarstigen. B 13. Holmuddsvägen Skogsmark på Holmudden. Tidigare planlagt för bostäder. Här kan två-tre villor byggas vid Holmuddsvägen. Påverkan: Mindre bra utfarter mot Holmuddsvägen. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för villor.

24 Planförslag > Bostäder Nya bostäder i skogen ovanför Bönavägen mellan Engeltofta och Bönan Ovanför Bönavägen föreslås ca 15 nya bostadskvarter med plats för maximalt 300 nya bostäder. Flera av dessa bostadsgrupper ligger i barrskog i södersluttning, delvis högt beläget och på flera platser med utsikt över havet. Markerna består av stenig och blockig morän som på flera håll är kraftigt svallad och terrasserad i s.k. strandvallar. Stigar och skogsvägar som ofta används av de närboende genomkorsar området. Delar av skogsmarken som inte bebyggs föreslås sparas som större samlade naturområden, andra delar sparas som smalare gröna korridorer ut i naturen. Flera av de nya bostadsområdena kommer att ligga inom 300-500 meter från havet. Den föreslagna strandpromenaden och badplatserna vid bl.a. Engeltofta, Storsandsviken och Engesberg kommer därför att få stor betydelse för de boende i dessa områden. Riktlinjer för nya bostäder ovanför Bönavägen: Skogsridån längs Bönavägen ska bevaras. Utsikten för grannar värnas med smala hus och friliggande uthus. Vägnätet ska anpassas till terräng och naturvärden. I täta bostadsområden kan bilparkeringar samlas i mindre grupper för att spara värdefull naturmark. Bostadsgrupper med brokiga byggnadsstilar eller mycket stora villor ska placeras så att landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas. Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader med måttfull storlek så att småskaligheten i området ska kunna bibehållas. Nya bostadshus kan i material, färg och skala efterlikna traditionell äldre bebyggelse. Nya tornutbyggnader och alltför utsmyckande snickeridetaljer ska dock undvikas. Ett enkelt och traditionellt formspråk med träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya byggnader. Färgsättningen ska vara diskret och traditionella färger ska användas. Det är en fördel om både ny och äldre bebyggelse med olika åldrar och stilar kan läsas av som tydliga årsringar i området. Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas. Det gäller inom både tomtmark och grönområden. Grundläggning ska anpassas till tomtens nivåer. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas. Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter. Villor som byggs i grupp kan byggas på mindre fastigheter. Det är viktigt att skapa variation i ny bebyggelse även när husen byggs i grupper. Kvarter norr om Bönavägen ska bindas ihop med ett öst-västligt gångstråk. Utredningsområden vid Engeltofta Områden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida markanvändning betecknas som Utredningsområden i plankartan. U.1 Engeltofta. Ett område öster om Engeltofta utreds vidare för att klarlägga buller från Gävle hamn, småbåtshamn, konferensboende, ev placering av Villa Sjötorp samt förtätning med nya bostäder. U.3 Villa Sjötorp. Tre alternativa platser utreds vidare för att hitta en ny placering av Villa Sjötorp: Engeltofta, Engesberg och Kranförarnas vid Djuphamn.

25 Planförslag > Bostäder Nya bostadsgrupper ovanför Bönavägen B.20 Engeltofta backe, etapp B Skogsmark, delvis med strandvallar och klapperstensfält inom s.k. nyckelbiotop. Här kan ca 20 nya bostäder byggas som grupphus eller flerbostadshus. Påverkan: Del av nyckelbiotop och strandvallar bebyggs. Påverkan av buller från Gävle hamn. Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas. En buffertzon med naturmark sparas mot befintliga bostäder i Engeltofta backe, etapp A. Anpassning till strandvallar och äldre tallar. Ny väganslutning mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker anslutning med fri sikt och för att minimera påverkan från vägombyggnader i strandvallarna. B.21 Engeltofta backe, etapp C Skogsmark, delvis mager mark med hällmarker inom s. k. nyckelbiotop. Här kan ca 40 nya bostäder byggas som grupphus eller flerbostadshus i ett högt läge ovanför Bönavägen. Påverkan: Del av nyckelbiotop och hällmarkstallskog bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering ska bullerpåverkan från Gävle hamn utredas och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller vid bullerkällan bör utredas. Särskild anpassning till strandvallar, hällmarker och äldre tallar. Ny väganslutning mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker anslutning med fri sikt och för att minimera påverkan från vägombyggnader i strandvallarna. B.22 Engeltofta backe, etapp D Skogsmark och strövområden med stigar. Delar av området ligger högt och kan få utsikt över havet. Här kan ca 30 villor byggas i ett högt läge ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar, stigar och äldre skog. B.23 Engeltofta backe, etapp E Tallskog med stigar och klapperstensvallar. Här kan ca 25 villor byggas i en gles tallskog ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar, stigar och äldre skog. B.25 Norr om Gröndal Skogsmark och strövområden. I delar av området finns stigar och historiska lämningar i form av skyttevärn. Delar av området kan få utsikt över havet. Här kan ca 25 villor eller grupphus byggas i ett högt läge ovanför Gröndal. Påverkan: Attraktiva stigar och strövvänlig skog ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till fornlämningar, strandvallar och stigar. B.32 Planmyrstigen västra Skogsmark, hyggen och mindre våtmarker väster om Engesberg. Här kan ca 40 villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar och en våtmark med salamander väster om kvarteret. Innan område planläggs för bostäder bör det utredas om delar av området kan behövas för skola eller förskola. B.33 Planmyrstigen östra Skogsmark väster om Engesberg. Här kan ca 30 villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen. Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till strandvallar och våtmarker. Innan område planläggs för bostäder bör det utredas om delar av området kan behövas för skola eller förskola. B.35-B.41 Engesberg-Bönan Skogsmark och strövområden med klapperstensvallar, stigar och mindre hyggen. Delar av området kan få utsikt över havet. Här kan ca 150-175 nya bostäder byggas som tätare småhusbebyggelse, radhus, flerbostadshus eller som seniorboende. Föreslagna bostäder finns redovisade som delområden B.35-B.41 i en bifogad illustration på sid 25.

26 Planförslag > Bostäder Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen bebyggs. Skogsområdet kring Lillsjön minskas i storlek och utbredning. Den småskaliga karaktären och kulturmiljön i Bönan påverkas av nya större bostadsområden. Den nya förbifartsvägen som också blir angöringsgata till de nya bostadsgrupperna kan avlasta Bönan från genomfartstrafik. Riktlinjer för detaljplan: Hela området planläggs och anpassas till den varierade bebyggelsekaraktären i Bönan vad gäller kulturmiljö, variation, skala, fasadmaterial och taklutningar. Anpassning till kuperad terräng med strövområden och stigar upp mot Lillsjön. Förkolans behov av lekytor i skogsmark ska beaktas. B.35 Engeshöjden Ca 50 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas på Engeshöjden. Hänsyn ska tas till äldre träd och fornlämningar. B.36 Bönaliden, etapp A Ca 20 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas på en blockig höjd norr om Engeshöjden. B.37 Bönaliden, etapp B Ca 20 friliggande villor eller villor byggda i grupp kan byggas i en sluttning nordväst om Bönaviken. B 38. Bönaliden, etapp C Ca 8 villor kan byggas i en sluttning ovanför stigen mot Lillsjön. B 39. Bönaliden, etapp D Ca 25 lägenheter i mindre flerbostadshus kan byggas på höjden väster om platsen för vårdkasen. B.40 Bönaliden, etapp E Ca fyra villor kan byggas i sluttningen närmast Bönavägen och tennisbanan. B. 41 Bönaliden, etapp F 20-40 lägenheter eller villor i grupp kan byggas på höjden bakom Böna skola. Platsen kan också vara lämplig för ett s.k. trygghetsboende. Möjlighet till utsikt mot havet. Riktlinjer för detaljplan: Ny detaljplan ska anpassas till förskolans behov av lekytor. Provisorisk tillfartsväg kan ev. ordnas norr om Böna skola. Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär I Utvalnäs och Harkskär föreslås 70-100 nya bostäder fördelade på ett 10-tal mindre bostadsgrupper. Flera av de nya bostadsgrupperna kan få utsikt över havet. Riktlinjer för nya bostäder i Harkskär och Utvalnäs: Nya bostadshus ska anpassas till sin omgivning i byggnadsstil och skala. Utsikt för grannar värnas med smala hus och friliggande uthus. Nya bostäder med brokiga byggnadsstilar eller mycket stora villor ska placeras så att landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas. Skogsridån närmast Utvalnäsvägen och Harkskärsvägen ska bevaras. Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet och äldre träd ska sparas inom både tomt och grönytor. Grundläggning anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas. Utfyllnader i vatten ska undvikas och prövas restriktivt. Höjdsättning vid vatten ska ske med god marginal för klimatförändringar och högt vattenstånd. Vägnätets utformning ska anpassas till terrängen och till områdets karaktär. Riktlinjer för nya bostäder inom riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär, Bönan m.fl. fiskelägen. Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer Inom riksintresseområdet men utanför värdefull kulturmiljö, Klass E. Se också Kulturmiljöbilagan.

27 Illustrationskarta: Nya bostäder i Bönan Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26

28 Planförslag > Bostäder Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär I Utvalnäs B.45 Tångberget Skogsmark och hällmarker norr om församlingshuset i Utvalnäs. Strövområde med stigar som används av boende och besökare. Gränsar till föreslaget naturreservat Tångberget. Delar av området kan få milsvid utsikt över havet. Här kan 20-40 lägenheter byggas som flerbostadshus eller grupphus/villor. Påverkan: Påverkan på naturmark som delvis utreds för naturreservat. Riktlinjer för detaljplan: Byggnader placeras för att skapa utsikt mot havet. Anpassning till blivande naturreservat med hällmarker och äldre skog. B.46 Fiskare Normans väg Skogsmark i villaområde. Här kan ca tre villor byggas som en komplettering vid befintlig väg. Påverkan: Brant terräng ger stor påverkan på naturmiljön. Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs för små enbostadshus som anpassas i skala till befintlig bebyggelse. Anpassning till reservatsgräns, till kuperad terräng mot vägen och till äldre tallar. Vid Skärgårdsviken och Harkskärsfjärden Skogsmark på uddar och näs kring Skärgårdsviken. Här kan ett 50-tal villor och grupphus byggas i mycket attraktiva lägen nära havet. Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet: Föreslagna bostäder ligger i de flesta fall i skogsmark som ofta är avverkad, vid befintliga vägar, ofta med bebyggelse eller väg och stigar mellan havet och nya bostäder. Inga påtagliga konflikter finns med naturvärden eller friluftsliv. Den marina miljön är i delar av området påverkad av tidigare grävningar och muddringar. Goda möjligheter finns att skapa passager längs stranden. Obebyggda stränder med hög tillgänglighet finns på flera platser i området. Marskärsudden med höga natur- och rekreationsvärden och hög tillgänglighet ligger i östra delen av området. Några av bostadsförslagen nära vatten har efter samråd och utställning tagits bort från planförslaget. Riktlinjer för detaljplan: Skalan på ny bebyggelse ska i de flesta av de nya områdena anpassas till omgivande småskalig fritidsbebyggelse. Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten från befintliga hus på omgivande fastigheter kan behållas. B.47 Talludden Här kan två-tre villor byggas vid befintlig väg. B.48 Tallskärsvägen södra Här kan ca 10 villor byggas i skogsmark söder om Tallskärsvägen. B.50 Tallskärsvägen Här kan ca 10 villor byggas mellan Tallskärsvägen och Rännavägen. B.57 Gränsstigen södra Här kan ca fyra villor byggas nära Skärgårdsviken. B.58 Brusängsvägen södra Här kan ca åtta villor byggas på avverkad skogsmark. B.59 Måsviken Här kan ca fem villor byggas på avverkad skogsmark nära havet. B.60 Skärgårdsstigen Här kan ca fem villor byggas i ett skogsparti nära Skärgårdsviken. I Harkskär B.64 Lilluddsvägen Här kan ca sex villor byggas nära havet vid Lilluddsvägen och Storuddsvändan.

29 Planförslag > Bostäder Ställningstagande bostäder 400 nya bostäder föreslås på Norrlandet: 50-70 nedanför Bönavägen. 200-300 ovanför Bönavägen 50-100 i Utvalnäs och Harkskär. Bönavägens kapacitet begränsar antalet nya bostäder till maximalt 400. Dessutom kan man anta att en stor del av de återstående fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas av nya hus som bebos permanent. Seniorboende eller s. k. trygghetsboende föreslås kunna byggas vid Engeltofta backe, vid Böna skola, vid Engesberg eller i Utvalnäs. En mindre, sydlig del av campingområdet i Engesberg bebyggs med bostäder. Fastigheter inom områden Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som i tidigare beslut hanterats som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som delbara eller ej delbara kommer att prövas och läggas fast i kommande detaljplanering. Vid planläggning ska eftersträvas att övriga fastigheter inom riksintresseområdet och inom värdefull kulturmiljö ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter. För Engesbergsområdet förslås nu: Badplatsen bevaras och utvecklas med parkering och kiosktomt. Strandzonen mellan badet och fiskekajen utvecklas vidare med grillplatser, ny småbåtshamn och servering. Infarten till Engesbergsområdet flyttas närmare Bönan enligt gällande detaljplan. Äldre sommarvillor och äldre skog vid Solviksvägen bevaras. Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan utvecklas med lekplats eller aktivitetspark. Äldre lövskog och park sydväst om Engesbergs gård gallras och vårdas som park. Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter en planläggning med bevarandeinriktning. Bostäder, eventuellt s k trygghetsboende, byggs i skogspartiet öster om Engesbergs Gård, område B.7. Camping med stugor minskas något i södra delen närmast Ryssängen. Campingområdet kan ev. utökas något på skogsmark närmast Bönavägen Bostäder och camping i Engesberg Området används idag som campingplats och parkering. Översiktsplanen föreslår nu en utveckling av Engesberg med nya bostäder och med en bevarad och utvecklad camping. Även kulturmiljö, grönstruktur och service utvecklas vidare. Utredningsområde Områden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida markanvändning. Betecknas som Utredningsområden i plankartan. U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Ängesbergs gård utreds vidare för bostäder.

30 Planförslag > Kulturmiljö Planförslag > Kulturmiljö Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljö Karaktärsområde Storuddsrabben Ägghararna Kulturhistorisk bebyggelse Lilludden Kulturlandskap Värdefulla byggnader Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne K22 K23 KL6 K21 Måsrabben Långharen Hatthålsharen Harkskär K20 K19 Tallskär Harkbo Brusängsharen Yttersk är K18 Enudden Tallebo Aspebo Solskär Sundnäs Linnéastugan Bostäder Solnäs Grundviken Ingo Blockudden Majudden Stensund Sjöstugan Skogsstugan Runebo Stenebo Månback a Djupvik Nya bostäder Gammel-Anna Stigsro Mörtebo Talludden K17 Stenshäll Grönvik Nya bostäder, kulturmiljö Tångberget Sommarro Gläntan Sjökulla Tallmon Furuhöjd K16 Gammelhällan Befintliga bostäder KL5 Nygårds Vidablick Britt-Margården Öjebo N.Utvalnäs Tallharn Wallstugan Birkero L2 Utvalnäs K15 Grubban Utvalnäs Örnboet Engesberg Engesberg Engesberg Bönaliden Rönnbacken Bönan K11 Vårdkasen Gretas tugan KL4 KL4 K12 Böna brygga Bönan K14 K13 K10 Långharen Sommarvik Engesvik Ullaro Lilla Nyvall Nyvall Solhem K6 Udden Kojan Stranden Strömback en Huseliiharen K7 Vass vik Skogsbo Engesbergs camping Sjötomta Engesberg KL3 Engesvik shamnen Skogstomta Solvik Parkhy ddan Svedudden Kristinelund K8 Geranielund Skönvik Mariehem Rio K9 Holmudden Vindhem Holmudden Janstugan Björk Sanda Stormudden a Ehnbo Lindesborg Granudden Långraten Nyvall Tallbacka Arla Gröndal Soltorp L1 KL2 K4 Granbo Gröndal Sjövik K5 Tomtebo Solliden Kaninholmen Tjuvharen Gräs haren Skogshyddan Oxharen Brorsberg Röjerö KL1 Lutens Fäbodar Stenstorp Elim Stensnäs Norräng Storsand Presshöjden Miramare Strandhyddan Solgläntan Granliden K3 Gransk är Römaren Oxharen Grantorp Engeltofta Persborg Furubo Nyborg Borgvik Nydal Valdemarsvik Sjönäs Kullerharen Limön Sandvik Skogsgläntan Römaren Askharen Limöhäll Henriksdal Hallbo Soläng Nydal Torp Lilla Nydal Katrineberg K2 Sörstugan Engeltofta backe Marieberg Lugnet Mamre Aludden Engeltofta Manhem Lyckan Skräddarhällen K1 Klasro Stenbacka Backen Fridhem Båkharen 0 2 000 Meter

31 Kulturmiljö Kulturmiljön berättar om vår historia och länkar ihop dåtid och nutid. Kulturmiljön på Norrlandet är en viktig del av stadens och kustens identitet. Detta har stor betydelse för boende på Norrlandet och i Gävle och för besökare i området. Mål: Riksintresset för kulturmiljö Norrlandet - Bönan, K 802 ska säkerställas. Norrlandets karaktär, attraktionskraft och kulturmiljövärden ska stärkas. Värdefulla kulturmiljöer med byggnader, anläggningar och tomter ska skyddas med riktlinjer för detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Kulturmiljön på Norrlandet ska tas till vara som en resurs för kommunen, för de boende och för besökare i området. Bevarande och åretruntboende i kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska vara möjligt. Omvandlingen av fritidshus till åretruntboende ska ske med hänsyn till kulturmiljön. En kulturmiljöbilaga ska upprättas som också utgör Kulturmiljöprogram för Norrlandet enligt kommunens lokala miljömål. Kulturmiljön i samhället Synen på vad som är värdefullt förändras över tiden. Tidigare kulturmiljöarbete har fokuserat på enskilda äldre byggnader. Idag värnar man i högre grad om hela miljöer. Allt yngre miljöer betraktas idag som värdefulla. Numera studeras t.ex. miljöer från 1950- och 60-talen som ger värdefulla kunskaper om hur samhället såg ut och fungerade då. Många miljöer förändras, byggs om eller försvinner när gamla näringar eller brukningsmetoder upphör. Detta innebär att de äldre, värdefulla miljöer som finns kvar blir ännu viktigare att bevara. Planförslag > Kulturmiljö Att fortsätta att aktivt använda äldre miljöer och byggnader kan förlänga livslängden och är ofta det bästa skyddet av kulturmiljön. Hot kan ändå uppstå av nya användningar som är svåra att anpassa till äldre byggnader och miljöer. Exempel på sådana förändringar i kustområdet kan vara: Små enkla bostadshus eller fritidshus som ersätts med nya stora villor. Äldre byggnader som byggs om på ett ovarsamt sätt. Rivningar av sjöbodar och båthus. Muddringar och grävningar för djupare hamnar. Strategi Norrlandets kulturmiljöer är viktiga resurser som skapar identitet, variation och trivsel. Många kulturmiljöer behöver ett särskilt skydd för att värdena ska kunna säkerställas. Kommunen verkar för att värdefulla kulturmiljöer ska bevaras och utvecklas med bevarade särdrag. Gävle kommun har utarbetat en Strategi för kulturmiljö (Kommunstyrelsen 2008-10-21). I strategin prioriteras fyra områden som ska detaljplaneläggas för att skydda kulturmiljön. Norrlandet Strömsbro Villastaden Södra Valbobygden Högsta kulturvärde, ett högt förändringstryck och avsaknad av aktuella detaljplaner har styrt denna prioritering. Riksintresse Sträckan mellan Kullsand och Utvalnäs är riksintresse för kulturmiljö, nr K 802. Riksintressen är sådana områden som har så stora värden att de är betydelsefulla nationellt. Kommunens uppgift i översiktsplanen är att visa hur riksintressen ska säkerställas.

32 Planförslag > Kulturmiljö Norrlandets kulturmiljöer Kuststräckan mellan Gävle hamn och Harkskär är en viktig del av Gävles historia. Här finns lantgårdar, fiskelägen, stora sommarvillor och äldre fritidshus som tillsammans skapar en kulturhistoriskt värdefull miljö. Lantherrgårdar mellan Kullsand och Bönan Jordbruksegendomar som anlades av Gävles borgare på 1700-talet. Här fanns stora tomter med herrgårdsliknande huvudbyggnader och flygelbyggnader med tillhörande trädgårdar, parkanläggningar, ekonomibyggnader och jordbruksmark. Lantherrgårdarna ligger inte alltid nära stranden. Exempel på lantherrgårdar som delvis har bevarats är Engesberg och Gröndal. Fiskelägen med fiskargårdar i Bönan, Utvalnäs och Harkskär Fiskarbebyggelse från 1700-talet till mitten av 1900-talet på små tomter som ofta är långsmala, med småskalig, enkel bebyggelse nära vattnet. Huvudbyggnaden ligger ofta i den övre delen av tomten där det finns lä. Närmre vattnet eller på rad längs tomtgränsen ligger sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Anläggningarna präglas av enkelhet och småskalighet. med verandor och tornbyggnader. Uthus och ekonomibyggnader är ofta små. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns vanligen inga båthus vid dessa villor. Stabila bryggor berättar om hur man reste med ångbåt från staden. På de stora tomterna finns både skogsmark och stora trädgårdar. Flera kompletta anläggningar med sommarvillor finns bevarade mellan Sjötorp och Bönan. Sommar- och fritidshus som finns längs hela kuststräckan I takt med att semestrar och lönevillkor förbättrades för en bredare del av befolkningen under mitten av 1900-talet så växte en enklare fritidsbebyggelse fram på Norrlandet. Det är en småskalig bebyggelse med fritidshus och små uthus på tomten. På Norrlandet ut till Engesberg ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rader bakom äldre sommarvillor och fiskarbebyggelse. I Harskär ligger fritidshusen vanligen på naturtomter nära vattnet. Många av fritidshusen omvandlas nu i snabb takt. Vissa bostadshus influerades efter hand av sommarvillornas snickarglädje och byggdes till med inglasade verandor. Under 1900-talets motorisering och ekonomiska utveckling i fisket blev bostadshusen och båthusen ofta större. Böna fiskeläge utvecklades till ett samhälle med kapell, fyr och lotsstation m.m. Flera kompletta fiskargårdar finns bevarade med huvudbyggnad, båthus och andra ekonomibyggnader. Sommarvillor som finns framförallt väster om Bönan Fritidsbostäder för sommarboende för Gävles borgare från 1850-talet och framåt. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot havet. Många sommarvillor är rikt dekorerade och påkostade

33 Planförslag > Kulturmiljö Riktlinjer för utpekade områden med Kulturhistorisk bebyggelse Kulturhistorisk bebyggelse som bör bevaras och skyddas har fått en särskild orange markering i plankartan. Dessa områden beskrivs också utförligare i Kulturmiljöbilagan. Värdefull byggnad är markerad med röd fyllning i plankarta. I kulturmiljöbilagan bedöms tre värdeklasser: 1 - Högsta värde 2 - Mycket högt värde 3 - Högt värde Värden, vad som är värdefullt i varje delområde. Bebyggelsekaraktär a betecknar Lantherrgårdar, b betecknar Fiskeläge, c betecknar Äldre sommarvillor, och d betecknar Fritidshus. Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer beroende på vad som gäller vid ny- och ombyggnad i utpekad kulturmiljö. Vad respektive klass står för går att läsa i kulturmiljöbilagan. I planer/skydd framgår behov av skydd för kulturmiljön i 4 behovsklasser; I - Detaljplan / skydd finns. II - Detaljplan för DEL av området bör tas fram. III - Detaljplan för HELA området bör tas fram. IV - Annan typ av skydd behövs. För varje område finns information om vilket lagrum och föreskrift som gäller vid fortsatt prövning av ärenden. PBL 8:13, Plan- och bygglagen. Anger att bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull. Skall användas vid planläggning och bygglov/ bygganmälan. BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler. Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet. Byggnadsminne enl KML och eller förordn: 1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet. Fornlämning enl KML. Fornlämning är berörd. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. Tips! Mer detaljerad information om respektive kulturmiljö finns att läsa i Kulturmiljöbilagan till Översiktsplan Norrlandet.

34 Planförslag > Kulturmiljö Karaktärsområden L på kartan Karaktärsområden är strukturer i kulturmiljön eller bebyggelsen där de historiska spåren är särskilt tydliga. På Norrlandet kan det vara t.ex. fiskelägen, hamnar, byar, fritidsbebyggelse, parker, stigar, försvarsanläggningar och odlingsmark. Kommunen vill skydda och bevara dessa karaktärsområden. Förändring och utveckling ska anpassas till områdets kulturvärden. Karaktärsområden inom Norrlandet sammanfaller till stor del med rikintresseområdet. L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802 Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelseoch vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och användning som formats av olika funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska och funktionsmässiga värden. Bebyggelsekaraktär: a) b) c) d) Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Planoch bygglagen. BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 1988:1229. Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML. L.2. Karaktärsområde Utvalnäs Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelseoch vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och användning som formats av olika funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska och funktionsmässiga värden Bebyggelsekaraktär: b) c) d) Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Planoch bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML. Kulturhistorisk bebyggelse, betecknat K på kartan Kulturhistorisk bebyggelse är kommuns avgränsning av värdefull bebyggelse eller s.k. kärnområden inom riksintresset. Se avsnitt kulturhistorisk bebyggelse. Orange markering i plankartan. K.2. Lugnet Gunnarstorp, X 802 Bedömning: 1. Högsta värde Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt. Byggnadernas utseende och material. Bebyggelsekaraktär: c) d) Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/Skydd: II. Lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. K.1 Kullsand-Engeltofta, K.3 Storsand 1-Stensnäs 1 K.5 Tomtebo-Sjövik 1 K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik, K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen X 802 Bedömning: 1. Högsta värde, 2. Mycket högt värde för K.9 Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse på små tomter. Byggnadernas utseende och material. F.d. Kranförarnas semesterhem i K.9. Bebyggelsekaraktär: b) för del av K.3 c) Ny- och ombyggnad: Klass B