Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Skolmatsakademin i Tjörns kommun...3 Riktlinjer...4 Bilagor...7 Sida 2 (9)

Sammanfattning Statens Livsmedelsverket har tagit fram nationella rekommendationer via Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan. I nedanstående rapport förtydligas vad dessa rekommendationer innebär för Tjörns kommun och barn- och utbildningsnämnden. Bakgrund Enligt beslut från barn- och utbildningsnämnden är förvaltningen beställare av skolmåltider, som serveras inom förvaltningens olika avdelningar. Rapporten ska ses som en konkretisering och underlag för detta uppdrag. I den nya skollagen Skollag (2010:800) nämns under kapitel 10. Grundskolan nedanstående paragraf: 10 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. I den bakomliggande propositionen (DS 2009:25) betonas att utformningen av näringsriktiga skolmåltider ska utgå från livsmedelverkets rekommendationer. Skolmatsakademin i Tjörns kommun Målet med Skolmatsakademin i Tjörns kommun är att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. Ledningsgruppen kring Skolmatsakademin Tjörn har träffats regelbundet under 2010. Gruppen består av VD Solbritt Thörnqvist Tjörns Måltids AB, verksamhetsområdeschef Britt-Marie Rastman, skolsköterska Helena Nordevik samt folkhälsoplanerare Johan Sjöholm. Våren 2010 genomfördes en kvalitetsenkät, där ambitionen var att få ett underlag och förslag på konkreta insatser. Målgruppen var: Samtliga elever i årskurs 4 och 7 Klassföreståndare i årskurs 4 och 7 Rektorer och förskolechefer Personal vid respektive förskola, dock endast personal vid en avdelning 1-3 år, samt 4-5 år Hösten 2010 presenterades resultaten vid respektive enhet. Vid förvaltningens rektorsgrupp i november, deltog representanter från Hushållningssällskapet för att presentera Livsmedelsverkets riktlinjer. Vid mötet enades rektorerna kring en gemensam hållning när det gäller lättprodukter och utformning av mellanmål. Ledningsgruppen för Skolmatsakademin genomförde i januari 2011 en återkoppling till samtliga verksamhetsområdeschefer och förvaltningschef Sida 3 (9)

inom barn- och utbildningsförvaltningen. Folkhälsoplanerare och skolsköterska fick vid mötet i uppdrag att göra en enklare konsekvensbeskrivning över Livsmedelverkets rekommendationer samt formulera ett förslag hur processen skulle kunna drivas vidare i Tjörns kommun. Riktlinjer Konkret innebär Livsmedelsverkets gällande råd Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan följande för Tjörns kommun och barn- och utbildningsförvaltningen: Måltider Frukosten ska utgöra 20-25 procent av dagens energiintag. Frukostens innehåll ska följa Livsmedelsverkets gällande råd för målgruppen. Lunchen ska utgöra 25-35 procent av dagens energiintag. Lunchens innehåll ska följa Livsmedelsverkets gällande råd för målgruppen. Undantaget att det tre dagar i veckan serveras tre rätter. Soppa utgör den tredje alternativ rätten. Mellanmålet ska utgöra 10 procent av dagens energiintag. Mellanmålets innehåll ska följa Livsmedelsverkets gällande råd för målgruppen. Allergi I Tjörns kommun får varken sesamfrö, jordnötter, nötter och mandel serveras på grund av att många är allergiska. För att undvika allergiska reaktioner, ska det vid uthyrning av hemkunskaps- och matsal, upprättas kontrakt som säkerställer att uthyrare genomför sanering. Specialkost, avvikande kost, önskekost mm ska, utifrån läkarordination, erbjudas för respektive målgrupp. Måltidsordning Måltiden skall intas i en miljö som är lugn och trivsam. Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att långa köer undviks och att serveringspersonalen på ett bra sätt kan tillhandahålla rätt mängd mat i fräscha serveringsställen. Schemaläggningen bör ge alla möjlighet att äta vid samma tidpunkt varje dag och utan tidspress. Lunchen bör serveras tidigast kl. 11.00. Det är viktigt att vuxna finns i skolrestaurangen. Deras uppgift är att fungera som förebilder, locka eleverna att ta av all mat och att tillsammans med eleverna sträva efter en trevlig atmosfär i matsalen. Skolcafeterian Cafeterian ska erbjuda ett hälsosamt utbud som t.ex. smörgås, toast, yoghurt, te, vatten, frukt och smoothies, gärna utifrån ett nyckelhålsmärkt utbud. Sortimentet i cafeterian ska inte ersätta skollunchen. Sida 4 (9)

Cafeterian ska ge möjlighet till en trevlig avkopplande samvaro. Cafeterian bedrivs i samma anda oberoende om det är kvälls eller dagtid. Barn och ungdomar ska ha inflytande och delaktighet i skolcaféernas verksamhet. Cafeterian ska inte erbjuda kafébröd, däremot kan cafeterian på 6-9 skolorna erbjuda ett begränsat sortiment av glass. Elevinflytande På varje skola ska det finnas ett forum där barn och ungdomar ges möjlighet att vara delaktiga och framföra åsikter och önskemål rörande såväl maten som miljö och situationen kring ätandet. Utflyktsmat Utflyktslunch ersätter skollunch. Utföraren ska erbjuda en meny med fem alternativa utflyktsluncher. Vid anordnande av lägerskola, då mer än vanlig skollunch ingår, debiteras de livsmedel därutöver som utföraren levererar. Hem- och konsumentkunskapens undervisning Undervisningen ska följa skolans styrdokument och Livsmedelsverkets rekommendationer. Undervisningen sträva efter att motivera, inspirera och ge eleverna kunskap om hur de kan välja och tillaga hälsosam god mat. Kvalitetsarbete Årligen ska kundenkäter genomföras i samarbete med utföraren. Utförarens kostnad i samband med enkätundersökningar ska ingå i portionspriset. I förbättringsarbetet ska enheterna inom barn- och utbildningsförvaltningen använda Livsmedelsverkets bedömningsinstrument. Målet är att enheterna ska sträva efter att uppnå MVG. Hållbar utveckling Regeringen föreslår att konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel bör öka i offentlig sektor. Inriktningen bör vara att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel. Barn- och utbildningsförvaltningen sträva efter att andelen beställda ekologiska råvaruinköp ska vara 25 procent. Sida 5 (9)

Referensportioner för lunch Pris per komplett lunch ska baseras på respektive målgrupps referensportion. Målgrupp MJ Omräkningsfaktor Förskolan 2.08 0.8 Standard 2.6 1.0 Gymnasiet 4.68 1.8 Sida 6 (9)

Bilaga 1 Checklista av Bra mat i förskolan/skolan Vid Livsmedelverkets hemsida konkretiseras rekommendationer Bra mat i förskolan/skolan via nedanstående checklistor. Läs mer under www.livsmedelsverket.se Miljön Känns det rent och snyggt? Skulle du själv välja den här restaurangen om du var matgäst? Diskinlämning skyddad från insyn ser trevligare ut och minskar buller från diskmaskin. Exempel kan vara en byggd väggsektion. Restaurangen ska vara trivsam under hela lunchserveringen. Kom överrens om vem som ansvarar för att torka bord och vid servering så det ser snyggt och prydligt ut. Lugnt och trivsamt Trämöbler samt tassar på bord och stolar minskar skrapljud. Ljudplattor i taket, textilier på väggarna och långa gardiner dämpar ljud. Lunchens schemaläggning är viktig; minskad kötid skapar mindre stress för eleven och lägre ljudnivå i lokalen. Mjuk musik och ljuslyktor på bord eller serveringsdiskar dämpar pratnivån. Eleverna ska ha gott om tid att sitta ner och inte uppleva lunchen som stressig. Lunch på lämplig tid Genom att äta på samma tid varje dag främjas elevernas aptit, kroppen blir helt enkelt inställd på mat. Schemaläggning av lunchen är viktig. Sträva efter lunch samma tid varje dag för varje klass. Det kan t ex innebära ändring av lektioner eller personalens schema - utgå från elevernas perspektiv Lunchservering startar tidigast kl. 11. Om eleverna äter tidigare blir de för hungriga innan dagens slut. Schemalägg så att det finns sittplatser till alla elever. Logistik och köer i restaurangen ska inte störa eleverna som äter. Elevpåverkan Bilda ett matråd där enbart frågor kring maten och restaurangen diskuteras till skillnad från elevråd. Skolledare, elever, lärare, kock och skolsköterska bör ingå, gärna också en eller flera föräldrar. Minst 2 träffar per termin berätta vad ni diskuterat via intranät och/eller hemsida. Sida 7 (9)

Elevenkät en gång per år visar vad eleverna tycker om skollunchen som helhet, ett bra exempel är om de kan äta sej mätta varje dag. Exempel på enkät finns i högermarginalen. Beskriv skolans arbete med mat, m matvanor och elevernas åsikter från enkäten som kvalitetsfaktor i redovisningen. Pedagogiska måltider Många kommuner väljer att främja pedagogiska måltider i skolan. Det finns idag ingen definition av vad en pedagogisk lunch innebär som arbetsuppgift, det är upp till varje kommun att bestämma. Exempel på en pedagogisk måltid kan vara, att sitta ner tillsammans med eleverna, vara en god förebild och äta av maten som serveras och/eller visa tallriksmodellen. Tydlighet kring pedagogiska måltider minskar risk för onödiga konflikter och missförstånd mellan olika personalgrupper. Information/kommunikation För elever och föräldrar är det viktigt med fortlöpande tillgång till information från restaurangen. Kockar med på föräldrakvällar. Där kommuniceras förändringar, och alltid innan man genomför det. Exempel kan vara förändringar i logistiken eller vad fler ekologiska livsmedel innebär i matsedeln. Information betyder att förändringen får bättre mottagande. Skapa egen hemsida för skolrestaurangen. Där presenteras menyn på ett tilltalande sätt, kanske också tillgång till favortirecepten? Koppla hemsidan till Facebook, det blir en version av elevenkät, åsikter och förslag kommer snabbt. Avsätt lite tid för någon i personalen att uppdatera hemsidan varje vecka, den måste vara aktuell. Utvärdering Sida 8 (9)

Bilaga 2. Uppföljning Bra mat i förskolan/skolan Åsa Brugård Konde och Anna Carlbom Härd har i en rapport, som finns att ladda ner på www.livsmedelsverket.se, följt upp hur rekommendationer Bra mat i förskolan/skolan efterföljs. Glädjande är att de allra flesta skolor inte säljer läsk och godis i kafeterior och kiosker, att fyra av fem skolor har matråd och att många skolor har salladsbord i enlighet med råden. Däremot är det relativt få skolor som erbjuder flera alternativa rätter. Ungefär hälften av skolorna uppger att de följer rådet om att endast servera lättmjölk och vatten som måltidsdryck och att ungefär lika många erbjuder nyckelhålsmärkt margarin som matfett på bröd. Det kostcheferna anger som huvudsakliga skäl till att råden inte följs är framför allt att råden är just råd och inget som skolorna är tvungna att följa samt att det inte finns gehör för att följa råden bland beslutsfattare och skolledare. I vissa kommuner finns också ett tryck från föräldrar att inte följa råden om att servera lättmjölk och nyckelhålsmärkt margarin. Andra orsaker som lyfts fram är att det blir för dyrt eller att köken inte har produktionskapacitet. Detta gäller till exempel rådet om att servera flera alternativa rätter. Upphandlingarna styrs mer av politiska beslut och ekonomiska faktorer än av råden. Skolledarna har mycket låg kännedom om råden och om varför de följs eller inte följs. Med tanke på den viktiga roll skolledarna spelar för att eleverna ska få tillgång till bra skolmåltider är detta mycket anmärkningsvärt. Skolledarna behöver uppmärksammas på betydelsen av bra skolmat i bra miljö och vid rätt tidpunkt för att eleverna ska få bra resultat i skolan. Livsmedelsverkets slutsats från utvärderingen är att råden är väl utformade, men att större insatser behövs, i synnerhet från beslutsfattare och skolledning, för att de ska tillämpas i skolorna. Livsmedelsverket anser därför att det finns behov av riktade insatser till dessa målgrupper. Sida 9 (9)