FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 2010/2071(INI) 8.9.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om civil-militärt samarbete och utvecklingen av civil-militär kapacitet (2010/2071(INI)) Utskottet för utrikesfrågor Föredragande: Christian Ehler PR\829289.doc PE448.660v01-00 Förenade i mångfalden

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 PE448.660v01-00 2/10 PR\829289.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om civil-militärt samarbete och utvecklingen av civil-militär kapacitet (2010/2071(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin (ESS): Ett säkert Europa i en bättre värld, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, och rapporten om genomförandet av denna: Att skapa säkerhet i en värld i förändring, som Europeiska rådet ställde sig bakom den 11 12 december 2008, med beaktande av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen, som Europeiska rådet ställde sig bakom den 25 26 mars 2010, med beaktande av rådets slutsatser av den 26 april 2010 om den gemensamma säkerhetsoch försvarspolitiken (GSFP), med beaktande av slutsatserna om den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och uttalandet med titeln ESFP Tio år av utmaningar och möjligheter, som antogs av rådet den 17 november 2009, med beaktande av uttalandet om en förstärkt europeisk säkerhets- och försvarspolitik, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2008, och av uttalandet om kapacitetsuppbyggnad, som antogs av rådet den 11 december 2008, med beaktande av ordförandeskapets slutsatser, som antogs av Europeiska rådet i Santa Maria de Feira den 20 juni 2000 och i Göteborg den 16 juni 2001, EU:s program för förebyggande av våldsamma konflikter, som även det antogs i Göteborg den 16 juni 2001, det civila kapacitetsmålet för 2008, som godkändes av Europeiska rådet den 17 december 2004, samt av det civila kapacitetsmålet för 2010, som godkändes av rådet den 19 november 2007, med beaktande av ordförandeskapets slutsatser, som antogs av Europeiska rådet i Helsingfors den 11 december 1999 (kapacitetsmålet för 2003), och av kapacitetsmålet för 2010, som antogs av rådet den 17 maj 2004, med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken 1, med beaktande av rådets beslut av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-.../2010. 1 Antagna texter, P7_TA-PROV(2010)0061. PR\829289.doc 3/10 PE448.660v01-00

Allmänna överväganden 1. Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att utarbeta och genomföra en gemensam politik och gemensamma insatser i syfte att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten, befästa och stödja demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de folkrättsliga principerna samt att undsätta människor som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människor. 2. Inre och yttre säkerhet blir allt svårare att skilja från varandra, och Europaparlamentet påpekar att EU bidrar till att trygga säkerheten för unionens egna medborgare genom att utveckla sin kapacitet för krishantering och fredsbyggande i överensstämmelse med målen ovan. 3. Dagens kriser och säkerhetshot kan sällan ses ur en rent militär eller civil synvinkel, och för att reagera effektivt på sådana situationer och hot måste man kunna utnyttja såväl civil som militär kapacitet. Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av EU:s heltäckande strategi och civila krishanteringskapacitet har varit ett kännetecken för GSFP och utgör ett grundläggande mervärde för denna politik. 4. Europaparlamentet påpekar att begreppet civil-militärt samarbete kan tolkas på många olika sätt och anses omfatta en lång rad frågor, däribland samarbete mellan militären och icke-statliga organisationer, men för tydlighetens skull begränsas denna resolution till den institutionella samordningen av EU:s civila och militära resurser och uppbyggnaden av EU:s civila och militära kapacitet för effektiv krishantering. 5. Europaparlamentet påminner om att det behövs en EU-vitbok om säkerhet och försvar, där man anger unionens säkerhets- och försvarsmässiga mål och intressen tydligare i förhållande till tillgängliga medel och resurser. Parlamentet betonar att man i vitboken även bör ange på vilka områden och på vilka villkor större civil-militärt samarbete är önskvärt för att medverka till uppnåendet av dessa mål. Bättre civil-militär samordning 6. Europaparlamentet betonar att inrättandet av Europeiska utrikestjänsten ytterligare bör bidra till utvecklingen av verkligt heltäckande EU-strategi för internationell krishantering, eftersom utrikestjänsten förser EU med de strukturer som behövs för att unionen ska kunna ta sitt globala ansvar. 7. Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom att GSFP-strukturer, däribland direktoratet för krishantering och planering, den civila planerings- och ledningskapaciteten, EU:s militära stab samt lägescentralen, överförs till utrikestjänsten och direkt underställs vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Parlamentet påminner om vice ordförandens/den höga representantens löfte om att se till att dessa strukturer samarbetar nära och i synergi med berörda kommissionsenheter som överförts till utrikestjänsten och som ansvarar för planering och programplanering av krishantering samt konfliktförebyggande och fredsskapande insatser. 8. Kommissionens övervaknings- och informationscentrum har en roll att spela för att PE448.660v01-00 4/10 PR\829289.doc

underlätta katastrofhjälpssamordningen, och Europaparlamentet lyfter fram behovet av täta förbindelser mellan detta centrum och utrikestjänsten. Parlamentet efterlyser bättre samordning av militära resurser i samband med katastrofhjälp, på grundval av erfarenheterna från Haiti. Strategisk nivå 9. På den politisk-strategiska nivån välkomnar Europaparlamentet att civila och militära inslag har införlivats i direktoratet för krishantering och planering. Detta är ett steg i rätt riktning. Dock betonar parlamentet att man måste hitta en lämplig balans mellan den civila och den militära kapaciteten för strategisk planering, så att man till fullo drar nytta av de samverkansvinster som kan uppnås samtidigt som man respekterar skillnaderna mellan de civila och militära rollerna. 10. Europaparlamentet uppmanar i synnerhet vice ordföranden/den höga representanten att ta itu med personalbristen när det gäller experter på utveckling av de civila resurserna och att se till att direktoratet för krishantering och planering har tillräckligt många experter på alla prioriterade områden för civil kapacitet, det vill säga polis, rättsväsen, civil förvaltning, civilskydd och övervakning. Operativ nivå 11. På nivån för operativ planering vill Europaparlamentet se en betydande förstärkning av den civila planeringskapaciteten så att den motsvarar ambitionerna för de civila GSFP-uppdragen, genom att den civila planerings- och ledningskapaciteten får en utökad personalstyrka och genom en bättre uppgiftsfördelning mellan de strategiska och operativa nivåerna. Parlamentet betonar att denna uppgiftsfördelning måste baseras på en balanserad och heltäckande personalstrategi. Mot bakgrund av ansvarsområdena för den civila operationschefen anser parlamentet att denna befattning bör läggas på en lämplig nivå i utrikestjänstens hierarki. 12. Europaparlamentet upprepar att det bör inrättas ett permanent operativt högkvarter för EU med ansvar för den operativa planeringen och genomförandet av EU:s militära insatser, så att man överger det nuvarande systemet där ett av de sju tillgängliga högkvarteren väljs ut från fall till fall. En sådan förändring skulle säkra en sammanhållen kommandostruktur och i hög grad öka EU:s förmåga till snabba och enhetliga reaktioner i krislägen (framför allt genom att EU:s institutionella minne stärks), och kostnaderna skulle minska. 13. Europaparlamentet anser att det operativa högkvarteret bör placeras jämsides med den civila planerings- och ledningskapaciteten, så att man drar största möjliga nytta av den civil-militära samordningen och bland annat slår ihop vissa funktioner, samt bättre främjar bästa praxis bland de ansvariga för EU:s planeringsarbete. Det operativa högkvarteret och den civila planerings- och ledningskapaciteten skulle eventuellt kunna gå samman i ett gemensamt krishanteringshögkvarter för EU, som skulle ansvara för den operativa planeringen och genomförandet av EU:s alla civila uppdrag, militära insatser och uppdrag för reform av säkerhetssektorn. 14. Europaparlamentet betonar dock att man måste ta vederbörlig hänsyn till skillnaderna mellan den civila och militära planeringen och att de åtskilda kommandostrukturerna PR\829289.doc 5/10 PE448.660v01-00

måste behållas, med en civil operationschef och en militär operationschef på samma hierarkiska nivå inom utrikestjänsten. Uppbyggnaden av EU:s civila och militära kapacitet 15. Europaparlamentet pekar på de åtaganden som medlemsstaterna har gjort när det gäller utvecklingen av både militär och civil krishanteringskapacitet, redan under Europeiska rådets möten i Helsingfors och Santa Maria de Feira men också i uttalandet från december 2008 om kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att dessa åtaganden fullföljs korrekt, så att den påtagliga klyftan mellan den befintliga operativa kapaciteten och de uttalade politiska målen överbryggas. 16. När det gäller uppföljningen av kapacitetsmålet 2010 uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att koncentrera sig på konkreta resultat i fråga om kapaciteten och att fokusera på områden där civil-militära synergieffekter kan uppnås, särskilt de områden som redan kartlagts, så att verkliga framsteg görs så snart som möjligt. Bemanning av uppdrag 17. I ljuset av de politiska åtaganden som gjorts uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att snarast ta itu med den kroniska bristen på civil personal inom GSFP-uppdrag, särskilt Eulex Kosovo och Eupol Afghanistan, i synnerhet genom att intensifiera arbetet med att upprätta nationella strategier som kan underlätta utplaceringen av personal inom uppdragen. Som en del av dessa strategier bör behöriga nationella myndigheter, till exempel inrikes- och justitieministerier, inta ett mer strukturerat förhållningssätt till uppgiften att fastställa lämpliga villkor för deltagandet av civil personal i GSFP-uppdrag, särskilt när det gäller karriärmöjligheter och lönenivåer. 18. Här uppmanar också Europaparlamentet medlemsstaterna att särskilt se till att deltagande i GSFP-uppdrag ses som en viktig merit inom de nationella polis- och rättsväsendena och att de enheter som sänder ut civil personal till dessa uppdrag får lämplig kompensation för de tillfälliga luckorna i personalstyrkan. Rådet bör se till att dagtraktamentena för personal inom GSFP-uppdrag anpassas till omständigheterna för det aktuella uppdraget. Utbildning 19. Europaparlamentet understryker att lämplig uppdragsförberedande utbildning måste ges. Inom ramen för denna bör civil personal delta i militära övningar. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna behåller tjänstgöringslistor över insatsberedd civil personal, framför allt sådan som utbildats för uppdrag som genomförs sida vid sida med militära styrkor. Parlamentet ser positivt på den praxis som råder i vissa medlemsstater, där man har ett särskilt utsett centralt organ med ansvar för rekrytering och utbildning av all insatsberedd civil personal, till exempel det tyska centrumet för internationella fredsinsatser (ZIF) och den brittiska stabiliseringsenheten (SU). 20. Europaparlamentet stöder rådets utarbetande av programvaran Goalkeeper som ska underlätta rekrytering och utbildning av personal för civila uppdrag. PE448.660v01-00 6/10 PR\829289.doc

21. Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen lägger stor vikt vid att säkerställa att målgruppen för det kommande civila utbildningsprojekt som ska finansieras av stabilitetsinstrumentet blir experter som redan valts ut för utplacering inom framtida uppdrag. 22. Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa) bör, i linje med rådets rekommendationer från 2008, spela en större roll på området krishanteringsutbildning, mot bakgrund av inrättandet av utrikestjänsten. Europaparlamentet uppmanar rådet att ge Efsa bättre möjligheter att bedriva utbildning och större personalresurser, bland annat genom ett permanent säte för akademin, så att civil och militär personal från medlemsstaterna och EU-institutionerna kan garanteras hållbar utbildning på strategisk nivå. Snabb finansiering 23. Det behövs ytterligare insatser för att påskynda tillhandahållandet av finansiering för civila uppdrag, och beslutsfattandet och formerna för genomförandet behöver bli enklare. Europaparlamentet betonar att berörda enheter på kommissionen måste ha ett nära samarbete med krishanteringsstrukturerna inom utrikestjänsten, så att civila uppdrag snabbt kan få uppstartsfinansiering. Krishanteringsverktyg 24. Europaparlamentet ser positivt på utvecklingen av integrerade polisenheter, det vill säga robusta, snabbt insatsberedda, flexibla och interoperabla styrkor som kan utföra verkställande uppgifter inom brottsbekämpning och som även under vissa omständigheter kan sättas in som en del av en militär insats under militärt befäl. Detta koncept har med framgång prövats i Bosnien och Hercegovina som en del av Eufor Althea, och i Kosovo inom Eulex Kosovo. Parlamentet lyfter fram behovet av dessa enheter, som är särskilt väl lämpade för insatser i instabila lägen och i synnerhet under en övergång från militärt till civilt befäl. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att satsa på utvecklingen av sådan kapacitet. 25. I detta sammanhang stöder Europaparlamentet till fullo användningen av den europeiska gendarmeristyrkan, som kan placeras under militärt eller civilt befäl och ger kapacitet för snabba polisinsatser i form av expeditionsstyrkor. Detta är ett ytterst användbart verktyg för en lång rad krishanteringsoperationer, däribland uppdrag för stabilisering efter katastrofer. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater som har polisstyrkor med militär status att ansluta sig till initiativet. 26. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med expertpoolen för de civila insatsgrupperna i syfte att utveckla en kapacitet för snabba bedömningar. Det är viktigt att man kan göra tidiga bedömningar och samla in fakta för att säkerställa att EU kan reagera på kriser med de lämpligaste tillgängliga medlen. 27. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att påskynda inrättandet av en expertpool för reform av säkerhetssektorn, så att EU:s kapacitet på detta område utökas. 28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja de befintliga verktygen och PR\829289.doc 7/10 PE448.660v01-00

förbättra dem innan man sätter upp nya ambitiösa mål. 29. EU:s stridsgrupper är helt klart ett lämpligt verktyg för krishanteringsoperationer. Europaparlamentet uppmanar på nytt rådet att öka deras användbarhet och flexibilitet. Parlamentet vill också att de ska bli mer användbara för civil-militära insatser för humanitär hjälp, i full överensstämmelse med de reviderade Osloriktlinjerna för användning av militära och civila försvarsresurser vid katastrofhjälp. 30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma överens om att antingen utvidga begreppet gemensamma kostnader för användning av stridsgrupperna (kostnader som ska finansieras genom Athenamekanismen) eller att gemensamt finansiera samtliga kostnader för krishanteringsoperationer som genomförs av stridsgrupperna. En sådan överenskommelse är nödvändig för att användningen av stridsgrupperna ska bli politiskt acceptabel och för att inte den medlemsstat som har beredskapen ska drabbas oproportionerligt hårt i ett ansträngt budgetläge. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att betrakta stridsgrupperna som långsiktiga partnerskap och att inte upplösa dem efter att beredskapsperioden är över, så att de resurser som satsats på dem inte går till spillo. De bör utbildas i att operera sida vid sida med civila insatsgrupper. De skulle till och med kunna omfatta civila enheter eller experter inom sina strukturer, i synnerhet integrerade polisenheter. Tillhandahålla medel för heltäckande krishantering 32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att titta mer på hur man kan utveckla dubbla användningsområden för civila uppdrag och militära insatser inom GSFP och då bättre utnyttja befintlig kapacitet samt länka samman de civila och militära kapacitetsuppbyggnadsprocesserna där så är lämpligt. Forskning och teknik 33. Europaparlamentet betonar att EU:s militära och civila personal i allt högre utsträckning kommer att verka sida vid sida och till stor del är utsatta för samma hot, såsom improviserade sprängladdningar, och de behöver likvärdig kapacitet på områden som strategiska och taktiska transporter, logistikstöd, kommunikations- och informationssystem, medicinskt stöd, säkerhet och skydd av styrkorna, användning av rymdkapacitet samt obemannade fordon. 34. Därför lyfter Europaparlamentet fram behovet av att samordna och satsa på investeringar i teknik och kapacitet på de områden inom försvar och civil säkerhet där överlappningar har identifierats, så att man snabbt täpper till kapacitetsluckor samtidigt som man undviker onödigt dubbelarbete och därmed uppnår samordningsvinster och stödjer standardisering. 35. I detta sammanhang stöder Europaparlamentet inrättandet av den europeiska samarbetsramen för säkerhets- och försvarsforskning, som ska säkra komplementaritet och samverkansvinster mellan investeringar i försvarsrelaterad forskning och teknik samt investeringar i forskning för civil säkerhet av kommissionen inom det sjunde ramprogrammet, till exempel på områden som situationsmedvetenhet, obemannade luftfartyg, övervakning till sjöss, CBRNE-skydd, kommunikation och dataöverföring samt PE448.660v01-00 8/10 PR\829289.doc

it-säkerhet. 36. Europaparlamentet konstaterar dock att detta samarbete inte bör överskrida vad som är nödvändigt för ett civil-militärt samarbete med syfte att bevara freden, förebygga konflikter, stärka den internationella säkerheten och hantera kriser. Snabbt ställa utrustning till förfogande 37. Det behövs ytterligare insatser som kan säkerställa att all utrustning som behövs för en snabb krishantering, såväl civil som militär, lätt finns tillgänglig. Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med ett inventeringssystem för civila GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att genomföra en omfattande kostnads-nyttoanalys för att hitta optimala lösningar för varje typ av utrustning som behövs. Beroende på typen av utrustning behövs rätt kombination av lagerhållning på EU-nivå, ramavtal och virtuella lager med utrustning som ägs av medlemsstaterna. 38. Här välkomnar Europaparlamentet det tillfälliga lager med civil utrustning som inrättats i Bosnien och Hercegovina och efterlyser snara framsteg i inrättandet av ett permanent lager, så att EU blir bättre förberett för civil krishantering. Multinationellt samarbete 39. Europaparlamentet efterlyser vidare framsteg på området för gemensamt utnyttjande och utbyte av resurser som ett kostnadseffektivt sätt att öka kapaciteten desto viktigare i tider av budgetåtstramningar. Särskilt välkomna är initiativ avsedda att täppa till luckor i kapaciteten för strategiska flygtransporter, som det europeiska flygtransportkommandot, som ett antal medlemsstater inrättat, liksom initiativet till en europeisk transportflygflotta. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att påskynda arbetet med att kartlägga andra områden där principerna om gemensamt utnyttjande och utbyte kan tillämpas, däribland området för stöd till utbildning och uppdrag. Partnerskap EU FN 40. Europaparlamentet påminner om att FN:s säkerhetsråd har det primära ansvaret för att upprätthålla fred och säkerhet på det internationella planet. Därför betonar parlamentet att det behövs ett nära samarbete mellan EU och FN på området civil och militär krishantering, framför allt när det gäller humanitära hjälpinsatser. Detta samarbete måste särskilt stärkas på platser där den ena organisationen ska ta över ansvaret från den andra, något som inte minst de blandade erfarenheterna från Kosovo visat. 41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräckliga bidrag till FN:s uppdrag och att ge dem på ett samordnat sätt. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att vidare undersöka hur EU som helhet bättre kan bidra till FN-ledda insatser, till exempel genom att lansera överbryggande snabbinsatser av EU eller en EU-del inom ett större FN-uppdrag. PR\829289.doc 9/10 PE448.660v01-00

EU Nato 42. Eftersom 21 av de 28 Natomedlemmarna är medlemsstater i EU är det mycket viktigt att EU och Nato samarbetar kring den militära kapaciteten, för att undvika dubbelarbete. Europaparlamentet upprepar det brådskande behovet av en lösning på de bakomliggande politiska problem som är en black om foten för samarbetet mellan EU och Nato, och efterlyser en förbättring av Berlin Plus-arrangemangen för att båda organisationerna effektivt ska kunna ingripa i nuvarande och framtida kriser. 43. Europaparlamentet anser att Nato vid antagandet av sitt nya strategiska koncept inte bör välja att utveckla sin egen civila kapacitet, utan i stället bör kunna förlita sig på EU:s, så att man undviker onödigt dubbelarbete. 44. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för tätare samarbete mellan EU och Nato kring kapacitetsutvecklingen, liksom för överensstämmelse med Natos normer så långt det är möjligt. Parlamentet vill se ytterligare framsteg i de gemensamma ansträngningarna för att åtgärda bristen på transporthelikoptrar. Parlamentet välkomnar initiativ för samordning mellan EU:s och Natos arbete mot improviserade sprängladdningar och med att ge medicinskt stöd, eftersom båda verksamhetsområdena är relevanta för såväl civila som militära uppdrag. 45. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden/den höga representanten, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, Natos parlamentariska församling samt FN:s generalsekreterare och Natos generalsekreterare. PE448.660v01-00 10/10 PR\829289.doc