Datum 1 (5) FRÅGOR FRÅN KOMMUNAL I HÖGANÄS ANGÅENDE BOLAGISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET INOM SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Vad kostar det att starta ett bolag? Att starta själva bolaget kostar cirka 5 000 kronor inklusive administrativa avgifter. Då köper kommunen ett så kallat standardbolag. Bolaget måste sedan fyllas med ett aktiekapital. Förslaget är att bolaget ska ha ett aktiekapital på 10 mnkr. Dessa föreslås finansieras ur kommunens likvida medel. Detta ska dock inte ses som en kostnad då det är bara en transaktion där kommunen byter tillgångar. De 10 mnkr kommer i framtiden att redovisas som en finansiell tillgång i aktier istället för likvida medel. Pengarna finns kvar i kommunens koncernkontosystem, dock under bolaget istället för under kommunen. Hur säkerställer ni att momsen återgår till verksamheten? Utredningen visar att det finns betydande ekonomiska vinster med en bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet i och med att reglerna om särskild momsersättning blir tillämpliga (cirka 12-15 mnkr). Politiken har varit väldigt tydliga med att momsersättningen ska komma de verksamheterna som föreslås bolagiseras tillgodo. Vad kostar projektledaren? Projektledaren är anställd på kommunledningskontoret och belastar inte socialförvaltningen. Projektledaren har en tidsbegränsad anställning på ett år och till 75 procent. Projektledaren arbetar inte enbart med utredningen om bolagiseringen. Hon har också bland annat medverkat vid framtagandet av kostutredningen och genomför just nu en utredning kring IT-verksamheten med syfte att ta fram ett förslag till ny internprissättning. Lönen uppgår till 50 000 kronor per månad. Vem blir VD respektive styrelseordförande? Eftersom överföring av verksamheten från kommunen till bolaget kommer att ske successivt, och ett effektivt samarbete mellan bolag och förvaltning är grundläggande för att säkra kvalitet och effektivitet i verksamheten föreslås en så kallad personunion för styrelseordföranden och VD i bolaget med ordförande respektive förvaltningschef i socialnämnden. Förslaget innebär att socialchefen blir tillika VD och socialnämndens ordförande blir tillika ordförande i bolagets styrelse. Att ha personer som sitter på två stolar är en fördel just för att övergången kommer ske successivt. Upplägget med personunion kommer att utvärderas efter två år.
2 (5) Hur kommer det att påverka mig som anställd? Vår bedömning är att anställningsvillkorna blir oförändrade. Om kommunen bolagiserar en del av den kommunala verksamheten är detta reglerat i Las 6 B Verksamhetsövergång. Personalen måste erbjudas anställning i det nya bolaget. Det gäller för tillsvidareanställda och anställda för viss tid samt i vissa fall även timanställda. För att säkerställa att de anställda i bolaget har samma anställningsvillkor som anställda i kommunen föreslås att bolaget ska vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket innebär att de anställda vid övergången får oförändrade anställningsvillkor. Kommunen och bolaget ska också samverka för att möjliggöra personalrörligheten mellan kommun och bolaget, till exempel vid omplaceringar. Bolagiseringen är dock en förändring i organisationen. Som vanligt kan förändringar skapa en viss oro bland medarbetarna. Socialförvaltningen och kommunledningskontoret har tagit fram riskanalyser samt åtgärdsplaner på hur riskerna ska hanteras. Vem kommer att ha arbetsmiljöansvar? Bolaget blir en egen juridisk person och kommer därmed att ha arbetsmiljöansvaret för alla sina anställda. Bolaget är skyldigt via sina ägardirektiv att arbeta utifrån kommunens personalpolicy. Som timanställd i nuvarande organisation har våra medlemmar mycket timmar och LAS dagar, de oroar sig för om de får föra över dessa i bolaget? Kommer det att finnas skriftligt att de får ta med dessa? Ja, det får dem. Det är samma avtal. Semesterdagar, LAS-dagar, med mera - allt förs över till bolaget. Kan våra medlemmar bli eller begära omplacering inom de olika förvaltningarna som de kan idag? För att säkerställa att de anställda i bolaget har samma anställningsvillkor som anställda i kommunen föreslås att bolaget ska vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket också underlättar personalrörligheten mellan kommun och bolaget framöver. Det kommer att stå inskrivet i bolagets ägardirektiv att kommunen och bolaget ska samverka för att möjliggöra personalrörligheten mellan varandra, till exempel vid omplaceringsbehov. Vad är skillnaden mellan avtal AB och Pacta? Någon skillnad är där? Vad? Ingen skillnad. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket innebär att de anställda vid övergången får exakt samma anställningsvillkor.
3 (5) Kulla Bemanningens personal är mycket oroade över sin framtid, vad ska ske med dem? Idag ligger Kulla Bemanning organisatoriskt placerat inom kommunledningskontoret. Utredningen föreslår att det nya bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. I praktiken innebär detta att den del av Kulla Bemanning som har sin huvudsakliga sysselsättning inom socialförvaltningens verksamheter ska överföras till det nya bolaget. Alltså kommer bolaget att ansvara för hela sin personalförsörjning, inklusive vikariehanteringen. I och med att cirka 75 procent av Kulla Bemannings verksamhet går över till det nya bolaget föreslår utredningen att resterande del av Kulla Bemanning i så fall överförs till sina respektive verksamheter där de har sin huvudsakliga sysselsättning, det vill säga till utbildningsförvaltningen respektive teknik- och fastighetsförvaltningen. Övergången föreslås ske successivt fram till 30 juni 2017. Ovanstående innebär att respektive bolag/förvaltning tar över sin del i Kulla Bemanning med oförändrade anställningsvillkor, inklusive administrationen. Hur vikariehanteringen ska organiseras inom respektive bolag/förvaltning måste vara en fråga som varje verksamhet själv ansvarar för och fattar beslut om. Det är dock viktigt att ta tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns inom Kulla Bemanning. För att säkerställa detta föreslås att det bildas arbetsgrupper med företrädare för både Kulla Bemanning och de berörda verksamheterna som tar fram förslag till hur kommunen samt bolaget ska organisera verksamheten framöver inom respektive förvaltning och bolag. Vilka verksamheter blir först bolagiserat om beslut tas om detta? För att lyckas med bolagiseringen bör genomförandet ske stegvis genom att börja med de verksamhetsområden som är lämpligast utifrån socialförvaltningens bedömning. Verksamhetsöverföringen föreslås ske med start den 3 april 2017. Genomförandet föreslås ske i två etapper. Etapp ett: Personlig assistans Vårdboende Hem för vård eller boende (HVB)/ stödboende Hemvården Hälso- och sjukvård (HSL) Administration-stöd-support Följande verksamheter bolagiseras i etapp två, eftersom dessa kräver ytterligare förberedelser inför en bolagisering: LSS-boende Daglig verksamhet-lss IFO-LSS boende Dagverksamhet
4 (5) De verksamheter som bör vara kvar i förvaltningsform är dels myndighetsutövning mot enskilda samt all verksamhet som innehåller ansökningar/anmälningar, utredningar och beslut, dels sådan verksamhet som är effektivt sammankopplad med dessa. Är bolagisering samma sak som privatisering? Nej. Bolagisering innebär att verksamheten läggs i ett aktiebolag. Aktiebolaget kommer att vara helägt av Höganäs kommun och kommer inte att ha något privatägande och är därför ingen privatisering. Bolagisering är alltså inget likhetstecken med privatisering. I egenskap av aktieägare utser Höganäs kommun styrelsen i bolaget. En kommun kan i princip välja att lägga all verksamhet som inte är myndighetsutövning i aktiebolag. Verksamheten är fortfarande helt kommunalt fast bedrivs i bolagsform. Var ska medarbetarna som går över till bolaget ha sin företagshälsovård i framtiden? För att minimera uppkomsten av administrativa kostnader är det av stor vikt att samordning mellan bolaget och kommunen sker på en mängd olika områden på samma sätt som idag när verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Det handlar om faktura- och lönehantering, övergripande funktioner inom HR- och ekonomi, och inte minst företagshälsovård. Förslaget är att bolaget och kommunen har gemensam/samma företagshälsovård. Är risk och konsekvens beskrivningar gjort inför denna omorganisation i samarbete med skyddsombud från de olika fack? Socialförvaltningen har tagit fram risk- och konsekvensanalys i samarbete med skyddsombud. Denna behandlades den 10 november. Kommunledningskontoret ska träffa skyddsombuden den 11 november för att i samarbete ta fram risk- och konsekvensanalys vad gäller Kulla Bemanning. Cesam är kallad till information enligt 19 den 14 november och till förhandling enligt 11 den 21 november. Kommunals medlemmar som arbetar i kök inom vårdboende tillhör idag kostenheten. Ska de tillhöra det fortfarande eller blir det upphandling på detta? Bolaget föreslås ha en frihet att kunna köpa vissa tjänster utanför den kommunala organisationen. Det gäller framförallt kost, städ samt utemiljön i anslutning till verksamhetslokalerna. Vidare föreslås att bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. I vilken utsträckning bolaget kommer att använda sig av möjligheten att köpa kost av externa leverantörer är svårt att idag ange. Sannolikt är inte detta det första bolaget kommer att fokusera på. Om och när bolaget vill köpa kost externt måste en upphandling genomföras och vår egen kostenhet har möjlighet att delta i upphandlingen.
5 (5) Vem blir ansvarig löneförhandlare för Kommunals medlemmar från arbetsgivarens sida? Bolaget är ytterst arbetsgivare för sina anställda. Därför är det VD:n i bolaget som har ansvaret för alla operativa frågor inom bolaget. Bolaget kommer att ha egna resurser inom HR-området. Vem som direkt kommer att löneförhandla för bolagets räkning får bolaget sedan komma fram till. Bolaget kan samråda med kommunen inför löneförhandlingarna och bolaget kan också be kommunens HR-avdelning att förhandla åt bolagets räkning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016-11-10 Herman Crespin Kommunchef Cathrine Eriksson Socialchef