Tummen upp! Historia ÅK 6

TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Hur historia används Provlektion Följande provlektion är ett utdrag ur Tummen upp! I uppgiften prövas elevernas förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Lektionen består av: Tummen upp! lärarsida från sidan 48 Elevuppgift 17 från sidan 30 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan Bedömningsstöd Till Tummen upp! finns ett kostnadsfritt och nedladdningsbart bedömningsstöd som hjälper dig att värdera elevsvaren i förhållande till kunskapskraven. Det tar upp utvalda uppgifter och visar på vilka kvalitetsaspekter som bör beaktas. Bifogat finns ett utdrag kopplat till en av elevuppgifterna. Hela dokumentet hittar du här. Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 (47-11040-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Så här arbetar du med provlektionen: 1. Läs igenom lärarsidan och uppgiften. 2. Kopiera upp sidan med elevuppgifter till klassen. 3. Låt eleverna lösa uppgifterna. 4. Använd bedömningsstödet som hjälp vid rättning och återkoppling. Gärna tillsammans med eleverna. Mer om förmågan: Att kunna reflektera över hur historia används är en förmåga som lyfts fram specifikt i Lgr11. Eleven ska uppmärksammas på hur historiska berättelser används i olika sammanhang och för olika syften. Av kunskapskravet och nationella provet i åk 6 går att utläsa några mer konkreta kvalitetsmått att använda när du bedömer elevens förmåga att reflektera över hur historia används: Reflektera över hur historia används: Hur väl kan eleven beskriva historiska berättelser? I vilken utsträckning uppfattar eleven att olika berättelser skiljer sig åt? Hur mycket underbygger eleven sina resonemang? I vilken utsträckning visar eleven förståelse för syftet med olika berättelser? Tips för fortsatt arbete! Arbeta på liknande sätt med andra texter. Dela in eleverna i par och låt dem själva skriva två korta berättelser om ett idrottslag eller liknande, t.ex. AIK (välj något som eleverna kan relatera till och som har en tydlig antagonist). Den ena eleven i paret ska skriva sin berättelse så som en AIK:are skulle beskriva AIK. Den andra ska skriva sin berättelse så som en djurgårdare (eller annan motsvarande antagonist) skulle beskriva AIK. Låt eleverna jämföra de båda berättelserna. Vilken av dem ger den sanna bilden av AIK? Tänk er att en historiker om 500 år skulle hitta den ena av berättelserna. Vilken bild skulle den historikern då få av AIK? Och vad lär vi oss av det? Vad måste vi själva tänka på när vi läser texter som beskriver händelser i historien? Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 (47-11040-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 2

Lärarens sida Tummen upp! SO Historia kartläggning åk 6 är ett häfte som kartlägger elevens kunskaper i historia utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Här får eleven möjlighet att träna de ämnesspecifika förmågorna i ämnet historia: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där syftet avslutas med vilka centrala förmågor som undervisningen ska utveckla. Kunskapskraven är en konkretisering av förmågorna från syftet och ger kriterier mot vilka förmågor som ska bedömas. GENERELLA FÖRMÅGOR Det är samtidigt viktigt att inse att de ämnesspecifika förmågorna i historia återspeglar kunskapsmål som är gemensamma för hela läroplanen. Forskaren och läroplansexperten Göran Svanelid har listat fem generella förmågor som genomsyrar läroplanen som helhet. Det eleven ska utveckla är: Analysförmågan (att analysera t.ex. orsaker till, konsekvenser av och förslag på lösningar/förbättringar, se samband och se utifrån olika perspektiv) Kommunikativa förmågan (att berätta t.ex. föra resonemang, uttrycka ståndpunkter och argumentera) Procedurförmågan (att bearbeta fakta t.ex. söka information, använda kartor, olika källor och diagram) Begreppsförmågan (att visa att man förstår t.ex. förklara, beskriva med andra ord, använda begrepp i rätt sammanhang) Metakognitiva förmågan (att ha ett reflekterande förhållningssätt t.ex. att pröva och ompröva saker han/hon gjort, avgöra rimligheten i ett svar) Förmågorna återfinns i alla skolämnen, vilket innebär att de tillsammans kan bli den röda tråd som ska genomsyra undervisningen, bedömningen, utvecklingssamtal, IUP, läxor och prov. EN SAMLAD ÖVERSIKT I HISTORIA När eleverna arbetar med den här boken rekommenderar vi att ni emellanåt gör en avstämning i matrisen på sidorna 46 47. Den kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer på en viss förmåga eller ett kunskapskrav i historia. Använd gärna matrisen som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att gratis ladda ner från liber.se, där finns även facit till uppgifterna. Se vidare: skolverket.se samt liber.se för bedömningsstöd och facit. Kopiering förbjuden. Se s. 1. 48 Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 (47-11040-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 3

Stor makt för vem? 17. Tiden mellan år 1617 och år 1718 brukar kallas för stormaktstiden. Läs texterna nedan och svara sedan på frågorna. 1600-TALET A: Stormaktstiden var en lysande tid för Sverige. Aldrig någonsin förr eller senare i historien har landet varit så mäktigt. De svenska arméerna segrade i många krig och nya landområden erövrades. B: Stormaktstiden var ett enda långt lidande för det svenska folket. Tiotusentals unga pojkar dog i alla krigen. Bönderna tvingades betala mycket skatt för att kungen skulle ha råd att hålla Sverige i krig. Folket var fattigt och många dog av sjukdomar och svält. a) På vilket sätt skiljer sig texterna åt? b) Hur kan två beskrivningar av samma tid se så olika ut? 18. Vilket synsätt är det vi väljer när vi kallar perioden för stormaktstiden? 19. Skriv ett annat namn som skulle passa på den här tidsperioden. Ç Ger du dig själv Tummen upp? Kopiering förbjuden. Se s. 1. Eleven kan föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska tidsperioder. I resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt. 30 Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 (47-11040-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 4

Hur historia används SIDAN 30, UPPGIFT 17 A OCH B Tiden mellan år 1617 och år 1718 brukar kallas för stormaktstiden. Läs texterna nedan och svara sedan på frågorna: a) På vilket sätt skiljer sig texterna åt? b) Hur kan två beskrivningar av samma tid se så olika ut? ELEVSVAR 1 a) Båda har rätt för båda handlar om krig men den ena handlar om att många dog och bönderna betalade skatt också. b) Kanske för att de handlar om olika saker. Fast båda handlar om krig. Eller så har den ena skrivits långt efteråt. Kommentar: Eleven har uppfattat skillnaden mellan texterna, men lyfter inte resonemanget från det konkreta till det allmängiltiga. I b-uppgiften söker sig eleven fram, men hittar till slut en tänkbar och relevant förklaring till att texterna skiljer sig åt. ELEVSVAR 2 a) Text A tycker att det är bra att Sverige krigar hela tiden. Text B fattar att det bara är dumt att kriga. b) Det är för att den som har skrivit text A inte fattar att krig är hemskt för många människor som bodde i Sverige dog av kriget. Kommentar: Eleven beskriver skillnaderna på ett tydligt och allmängiltigt sätt. I b-uppgiften beskriver eleven tydligt en tänkbar förklaring till att texterna skiljer sig åt. ELEVSVAR 3 a) Text A är positiv till stormaktstiden medan text B är negativ. b) Det beror på att de som har skrivit texterna har olika syn på vad som är har hänt under stormaktstiden. Det kan vara för att de inte levde samtidigt, att de har olika jobb eller tillhör olika stånd som adeln och bönderna. Sedan vill de nog få andra att tycka likadant som de själva. Kommentar: Eleven beskriver skillnaderna på ett tydligt och allmängiltigt sätt. I b-uppgiften beskriver eleven tydligt och utförligt flera tänkbara förklaringar till att texterna skiljer sig åt. Eleven förhåller sig distanserat till texterna. BETYG E BETYG C BETYG A Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Bedömningsstöd Tummen Upp Magnus Koraen och Liber AB Kopiering tilllåten SO Historia åk 6 ISBN 47-11040-7 9/10 Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 (47-11040-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 5