villig att ta ansvaret i fortsättningen.

FLOTTANS MÄN GÖTEBORG Örlogsvägen 9 426 71 V.a Frölunda Tel. 031 29 07 23 www.flottansman.se E-post: 'flottansmangoteborg @telia.com Kamrattidning från FLOTTANS MäN och BOJOR i Göteborg för alla som tjänstgör eller har tjänstgjort i marinen civilt eller militärt Det gångna årets sista arrangemang bjöd på Bojens Lucia som genomfördes i slutet av november. Det var en kalkylerad chanstagning som gick hem. Mycket folk och en bra slant till deras kassa. Därefter i december var det dags för den traditionella julfesten som bjöd på musikunderhållning och dans. Dock ingen tomte men vi har kanske vuxit från den? Det nya året har börjat enligt programmet med klubbafton där Flottans Mäns sångkör gladde deltagarna. Under det gångna året har Lennart Johansson, 89 år, Lennart Möller,89 år och några gånger också Carl-Axel Sjöberg, 84 år, gjort besök hos ett antal äldre kamrater som av ålders eller sjukdomsskäl ej längre kan deltaga i livet i Marinstugan. Besöken har varit mycket uppskattade. Heder åt dessa medlemmar som på eget bevåg har satt igång det de kallar Hembesöksgruppen! De lovar fortsätta även i år. Jag lämnar nu uppdraget som ordförande i fö reningen. Jag kan inte låta bli att nu framfö ra beröm och uppskattning åt de medlemmar som nästan dagligen finns i Marinstugan för att hålla den i skick för övriga men också för att uppfylla de föresatser vi bestämt oss för - att så mycket som möjligt hålla stugan öppen på vardagar för medlemmar. Under slutet av förra året fick vi en av våra nyare medlemmar Anders Andersson - att ta på sig ansvaret som webmaster för hemsidan. Utbildning som webmaster för den nya utformningen av hemsidorn a i FM har genomförts för alla lokalföreningar och kan nu beskådas live i datorn. Information om den nya hemsidan finns på annan plats i tidningen. Vår mångårige redaktö r fö r denna aktningsvärda tidning, Alf Åberg, har meddelat att han inte längre anser sig kunna fortsätta med detta arbete. Detta nummer har därför satts ihop av Karl Harry Dahl och undertecknad. Vi hoppas få fram en yngre medlem som är villig att ta ansvaret i fortsättningen. Vi hoppas vidare att ni läsare har överseende med våra bristande kvaliteter i denna genre. När detta läses har en ny styrelse tillträtt och börjat arbeta. Förberedelserna för riksårsmötet i maj månad går nu in i slutfasen liksom förberedelser fö r de övriga arrangemang som kommer under året. Jag tackar härmed för det stöd jag fått av styrelser och andra medlemmar i fö reningen under de år jag haft befattningar i styrelsen. Jag önskar samtidigt den nya styrelsen all lycka med sitt arbete till båtnad för föreningen och dess medlemmar. Bertil Andreasson Avgången ordförande Nu när Bertil har slagit klubban i bordet för sista gången den här perioden är det dags för mig att höja den så huka er gubbar här kommer jag. JAG är Gunnar Ekbladh och börjar med att tacka för fö rtroend et att få leda styrelsen under ett år. Att jag vågar mig på detta ansvarsfulla uppdrag beror helt på det stabila gäng som har lovat att backa upp mitt ordförandeskap. Mitt medlemskap i FM är bara några år gammalt, så jag har mycken kunskap att ta in. Jag har glädjen att också hälsa tre nya medlemmar välkomna in i styrelsen. Några känner jag sen tidigare så jag är inte orolig för framtiden i synnerhet som medelåldern nu sjunker några år. Med detta sagt hoppas jag att alla medlemmar ställer upp och hjälper till att få föreningen att leva upp till vårt motto: KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR. Gunnar Ekblad Tillträdande ordförande

F L O T T A N S M Ä N I G Ö T E B O R G STYRELSE OCH KONTAKTPERSONER 2012 1. Ordförande Gunnar Ekbladh 0702-32 89 27 2328927@hotmail.se 2. Vice ordförande Alf Martinsson 031-26 85 19 0704-94 75 86 jarrika@telia.com 3. Sekreterare Börje Kjellstenius 031-91 32 54 0705-81 07 21 bor je.kjellstenius@gmail.com 4. 2:e Sekreterare Hans Holmqvist 031-29 03 30 0705-91 61 64 hans-holmquist@tele2.se 5. Kassör / Kont. LOF Nils-Gösta Persson 0302-557 44 0703-13 29 42 n-gpersson@tele2.se 6. Stugfogde Tore Nyblom 031-29 97 26 0706-29 18 43 jarroslava@spray.se 7. Klubbmästare Flemming Hansson 031-23 15 66 0762-70 43 01 bafhan@hotmail.com 8. Ledamot/ Sångkören Leif Andersson 031-29 06 84 0707-97 06 32 leian@telia.com 9. Ledamot Jan-Eric Knutas 0300-217 62 0706-721 762 jan.eric.knutas@bredband.net 10.Ledamot Kjell Åsberg 031-29 10 07 kjellasberg@hotmail.com Ständigt adjungerade: Kontaktman Internet Anders Andersson 031-16 98 98 0727-20 98 98 aa@anina.dinstudio.se Årsmötessekretariatet Bertil Andreasson 031-29 37 57 0708-10 94 41 bertil.andreasson@comhem.se Årsmötessekretariatet Lars-Erik Wennersten 031-28 26 26 0703-23 04 58 lars-erik@wennersten.nu Firmatecknare: Ordförande (1) och Kassör (5) Postöppnare : Ordförande (1) Vice Ordförande (2) och Sekreterare (3) Medlemsregistrator Lars-Erik Wennersten 031-28 26 26 0703-23 04 58 lars-erik@wennersten.nu Arkivarie Rune Leandersson 031-12 15 95 Musköteri Boris Lundqvist 031-99 27 43 Bibliotekarie Karl Harry Dahl 031-91 32 42 0706-91 32 42 harry.dahl@telia.com Sångkören Leif Andersson (8) Föreningskaplan 1 Bert Löverdal 031-98 18 16 Föreningskaplan 2 Pernilla Törnqvist 031-47 95 22 Kontaktman FM-tidningen Börje Kjellstenius 031-91 32 54 0705-81 07 21 borje.kjellstenius@gmail.com Kontaktman Maritiman Karl Harry Dahl 031 91 32 42 0706-91 32 42 harry.dahl@telia.com DAMKLUBBEN BOJEN Ordförande Laila Bruto 031-54 10 68 0709-49 91 01 tillbruto@mail.com Vice ordförande Anne-Marie Hammarstrand 031-29 97 95 0706-29-97-30 Sekreterare Kate Ivarsson 031-51 82 11 0708-85 23 26 bertil.ivarsson@comhem.se Kassör Britt-Marie Karlsson 031-45 51 17 0761-74 04 17 Klubbmästare Jarka Nyblom 031-29 97 06 0736-48 05 87 Ledamot Berit Bäckström 031-54 59 27 0703-70 09 98 Ledamot Lisbeth Olofsson 031-45 43 48 0704-07 19 11 Ledamot Inga-Lill Dahl 031-91 32 42 0722-43 56 69 harry.dahl.@telia.com Ansvarig Utgivare Ordföranden (1 ) Redaktör Tillförordnad Karl Harry Dahl / Se Bibliotekarie. Hemsida www.flottansman.se/goteborg Upplaga / Tryckning 450 ex. Distribution FM-medlemmar och Bojor. Ett ex. till samtliga LOF. Vissa militära instanser. Adressändringar Lars-Erik Wennersten / se Medlemsregistrator. Manusadress FLOTTANS MÄN. Örlogsvägen 6. 426 71 Västra Frölunda. Sista manusdag 2012 Vecka 20. vecka 42. Planerad utgivning. 2012 Vecka 25 vecka 48 TIDNINGEN FÖR FLOTTANS MÄN I GÖTEBORG. KAMRATFÖRENINGEN FÖR ALLA TJÄNSTGÖR ELLER TJÄNSTGJORT I MARINEN CIVILT ELLER MILITÄRT. OM DU INTE ÄR MEDLEM, TA KONTAKT. VI ORDNAR DET. Adress till FLOTTANS MÄN och Damklubben BOJEN: Marinstugan, Örlogsvägen 6, 426 71 Västra Frölunda. Tel: 031-29 07 23. E-post: flottansmangoteborg@telia.com

3 AKT SLAG Mina kära Bojentjejer och kamrater Nu har ett nytt år gått in i en ny fas och vi skall börja om på nytt igen med nya positiva känslor och goda förutsättningar. Det gångna året har varit som alltid både glädje och sorg. Sorgen är att flera av våra medlemmar har lämnat oss. Vi sörjer och värderar deras insats med glädje kom ihåg och inte minst genom vår fina fotosamling som finns här i Marinstugan. Passa på att kolla upp de album som finns i bokhyllan i gunrummet. Vi har många glädjeämnen och ett av dessa är vår Second hand försäljning som vi hade 9-10 april ( lördag och söndag ) här i Marinstugan. Massor av intresserade damer och även en och annan herre hade letat sig hit för att finn a något fynd till billigt pris. Det var både roligt och positivt så därför har vi beslutat att även i år ( 2012 ) så öppnar vi för Second Hand den 14-15 april. Marinstugans Dag den 15/5 innebar halva veckan före med förberedelser och prissättning m.m., insamlande av vinster och inköp till lotterier. Bojens 55 år firade vi i september med en dagsresa till trakterna kring Hornborgasjön. Tranorna fanns inte där, de hade redan rest men en sådan vacker dag som Hornborgasjön bjöd oss på var en sensommarsensation. 26/11 firad e vi Lucia, tidigt datum, men ju närmare vi kommer 13/12 desto fler Luciafiranden med försäljningar, så vi valde p.g.a. detta att lägga vårt firande tidigare. Vi hade också bytt ut lokalen i skolan mot Marinstugan och detta visade sig vara en fullträff. Ofta var det kö vid kaffeserveringen och lotterierna, det är sådant vi vill ha. Ja, nu går vi in i 2012 och detta innebär att jag avgår från det fyllnadsval där jag valdes till ordförande 2011 på ett år. Det har varit hedrande och roligt som jag alltid har tyckt att jobba med Bojen och jag önskar den nya ordföranden och hennes styrelse allt gott och ett framgångsrikt år. Damklubben Bojen som alltid med flaggan i topp Tar härmed ett steg bakåt i tiden, härmar tidigare redaktörer och tar till orda i egen spalt. I detta fall anser jag det som befogat eftersom Alf Åberg slutar som redaktör och att jag av den orsaken är tillförordnad och skall försöka att med Bertils hjälp få till ett vårnummer av tidningen Som kanske de flesta vet och hört när jag talar, är jag inte göteborgare från början utan kommer från det som många anser vilda Hälsingland. Alla har väl hört talas om länsman som kom bort. Eftersom Hälsingland ligger norr om Vårgårda är jag i många Göteborgares ögon lapp men den okunskapen i geografi får jag väl leva med. Jag har för min del när det gäller Göteborg hört talas om vilda västern. När och varför minns jag inte men något bör det väl ligga bakom uttrycket. Om ni tittar på mina överskrifter tänker ni kanske på gamla Västernfilmer. Där brukar gamla solstekta bräder användas som vägvisare och skyltar som t.ex. på någon SALOON och när jag hittade en textstil som heter WILD WEST var saken klar. Detta tänkte jag bör passa här i väster.den enda skillnaden är att jag sågat de flesta brädorna jämna. Grundbrädan till det hela är tagen från Marinstugans altan. Se upp så ni inte trampar fel. Skämt åsido! Digitalkameror är bra att ha ibland. När jag talade med Alf fick jag veta att han inte fått in några nya manus så jag fick börja från scratch. Jag startade med att göra det lätt för mig genom att plocka fram red an färdigt material om våra jagare direkt ur datorn. Sedan gällde det att jaga vidare och jag har satsat på lite rapporter och bl.a. bjudit in Ubåtsklubben för en egen presentation. Genom tillmötesgående från Göran Melder i Oskarshamn finns även en intressant sida om ubåtskriget i Östersjön. Ja,ni får läsa själva och bedöma. Hoppas att ni inte blir allt för besvikna om ni inte känner igen den sofistikerade utformning som Alf åstadkommit. För mig var det ont om tid och ev. skönhet får vänta.. Kommentarer och klagomål emottages på E-post: harry.dahl@telia.com. Gerd Larsson Avgången ordförande. Jag Laila Bruto tackar Er Bojor för förtroendet att Ni vill ha mig som ordförande. Jag skall göra mitt allra bästa tillsammans med Er för föreningen. Jag har varit boja i snart 16 år och haft nöjet att vara klubbmästare i sex år. Laila Bruto Tillträdande ordförande.

Tänk vad tiden går nu är det snart vår. Vi här i söder (Ängelholm) har, när dessa rader skrives, haft plusgrader sex dygn i följd, det betyder vår eller hur? Vi hoppas att slippa mer kyla denna säsong. När dessa rader läses har vi avverkat båd e årsmöte och region dito i Karlstad. Vi har verkligen långa transporter i vår region. Men ibland är det trevligt att råkas på hemmaplan. Att försöka träffas i Göteborg är en bra lösning, tycker i alla fall vi här längst i söder. transportkostnaderna ökar hela tiden. Just nu hör jag i radion att bensinen gått upp igen. Vi här långt ner i Skåne har tvenne jubileum att högtidlighålla i år. Den första maj kommer Stadens musikkår till oss marscherande och spelande för hör och häpna, 50:de gången. Först hälsas våren välkommen av vår ordf. Lars Linde ute på Östergatan. Sedan blir det uppställning på vår innergård och en stunds musikunderhållning. Därefter smakar sillfrukosten i vår kajuta gott hoppas vi. Lite extra festligt i år med anledning av de 50 åren som traditionen på gott utlovas. Nästa festlighet, vår förenings 75-års jubileum kommer att högtidlighållas fredagen den 3:augusti. Programmet för detta och andra evenemang återkommer vi med på vår hemsida. När dessa rader läses har vi avverkat årets första föredrag. Den 5 mars kom Generalen, Förste Hovmarskalken, Mats Nilsson till oss och berättar om vårt framtida försvar. F10 kamratförening och FM arrangerade gemens amt denna föredragskväll på Ängelholms bibliotek. Tidigare på eftermiddagen träffades arrangörerna vid en enkel matbit i vår kajuta. Ett annat firande som vi måste bli bättre på är vår Nationaldag den 6:e juni. För att bl.a. få nya yngre medlemmar måste vi visa att vi finns. Ett sådant tillfälle är att ställa upp i marschen från Torg et till Hembygds-parken. Liknande rekommendationer gäller hela region Väst. Vi måste visa oss och helst i klubbkläder. Ett annat sätt att synas är att medverka i vår fina regiontidning PEJLING. En annan regionuppmaning: Tänk på att om ni när i närheten av Ängelholm har vi söndagsöppen Kajuta året om mellan 9 och 12. Adressen är Östergatan 89. Kolla hemsidan för säkerhets skull. I sommar blir det som vanligt Korum första söndagen i juli kl. 11 00. Tisdagar i juli har vi öppet hus 11 00 15 00. Vi bjuder på kaffe och våfflor och visar kajutan. Välkomna! Innan har vi en chans att råkas på årets riksmöte som i år arrangeras av våra vänner i Göteborg. Ett stort problem är att allting blir dyrare i synnerhet transporter, Oljepriset stiger och allt följer med uppåt. Men en sjötur över Östersjön i trevligt sällskap är en härlig avkoppling. Tänk bara på färden genom våra skärgårdar. Då glömmer man både olja och orättvisa elpriser det senare för oss skåningar. Vi ses på Östersjön i slutet på maj. I väntan på vårvärmen vill kåsören tacka Alf Åberg för hans fina arbete med vår Regiontidning Pejling där han lagt ner många timmars arbete Samtidigt önskar jag och FM Ängelholm hans efterträdare Karl Harry Dahl lycka till. Gunnar Gunnarsson Om efterträdare betyder fler nummer än detta återstår att se. Karl Harry SÅNGKÖREN Flottans Mäns sångkör bildades 7 november 1981 och firade med pompa och ståt sitt 30 årsjubileum 2011. Initiativtagare och grundare av kören är Lennart Möller, tillsammans med några andra herrar i Flottans Män. Lennart är "still going strong" fyller 2012, 90 år. Han har deltagit i alla framträdanden under alla år fram till 2011. Under många bidrog även musikern Sven Nilsson till sångkörens mycket stora framgångar. För ett antal år sedan uppfördes ett sångspel i två akter med titeln "Om Skeppsbord", en resa över de sju haven som utspelade sig ombord i ett 12 meter långt skepp. Efter många framgångsrika år inträffade 2006 en splittring vilket gjorde att flera medlemmar lämnade Flottans Män och sångkören utan att lämna tillbaka sina persedlar, vilket innebär att de fortfarande använder lånta kläder. Riksmötet 2007 som avverkades på Stena Lines M/S Scandinavia deltog Flottans Mäns Sångkör för underhållningen under stort jubel. Flottans Mäns Sångkör har under alla år uppträtt, sjukhus, vårdinrättningar, äldreboende, privata tillställningar och på gator och torg. Olika utställningar, mässor och andra begivenheter brukar få ett besök av Flottans Mäns Sångkör. Flottans Mäns Sångkör anses allmänt vara föreningen Flottans Män främsta reklampelare. Marinstugans Dag, Svenska Flaggans Dag samt Klubbaftnar får med glädje besök av Flottans Mäns Sångkör. Flottans Mäns Sångkör består idag av 3 musiker (1 reserv) samt 17 sångare. I maj 2012 kommer kören att medverka i FM's riksårsmötesresa till Tallin, och kören kommer även att sjunga på engelska och estniska, vid en kransnedläggelse. Körens uppgift har ända från början varit att roa föreningens medlemmar och stå till olika myndigheters förfogande samt skapa goodwill för Flottans Män. Idag har kören en gedigen repertoar.. Arbetssånger till sjöss s.k. shanties". Sånger, om havet och dess män men även andra evergreens av skilda slag ingår. Evert Taube, Lasse Dahlkvist, Roger Sörensen m.fl. är representerade. Kören leds av Leif Andersson sedan 2002. Målet med kören är att få människor att glömma sina bekymmer en stund, att känna gemenskap och glädje. Vill Du vara med i Flottans Mäns Sångkör, kontakta Leif Andersson, Lerskäddegatan 27, Tel.031-29 06 84 eller på leian@telia.com Leif Andersson

J A G A R E P O K E N 1902-1985 På 1870-talet började en ny faktor göra sig gällande i sjökrig, torpeden, i begynnelsen även kallad självgående mina. Nu kom de små snabba torpedbåtarna som bl.a japanerna använde i rysk-japanska kriget 1904-1905. De gjorde med dem snabba räder in i hamnen i Port Arthur (se anm 1 ) och ställde till med stor skada på de ryska pansarskeppen med mycket små egna förluster. Ekonomiskt sett var det en stor framgång för anfallaren och en katastrof för den drabbade. Torpeden hade kommit för att stanna. För att komma tillrätta med torpedbåtarna utvecklades en ny fartygstyp, JAGARNA. De kallades i England följdriktigt destroyers och i Tyskland zerstörers, de var ju till för att bekämpa och förstöra torpedbåtarna. De fick en bekymmersam start på grund av att de inte kunde mäta sig med torpedbåtarna i snabbhet men 1893 fick engelsmännen fram en destroyer som gjorde 27 knop. "Svenska flottans första torpedbåtsförstörare är "Mode" och skola fartyg af denna klass hos oss benämnas jagare.jagaren Mode är genom kontrakt af den 4:e oktober 1901 beställd hos firman Yarrow & C:o Limited i London, att levereras inom 12 månader från kontraktets datum, men har arbetet så bedrifvets att fartyget blev slutbesiktigadt och godkänt redan den 15 sistlidne september" Så började en artikel i TIDSKRIFT I SJÖ- VASENDET 1902, 6:e häftet sidan 372 Varför fick vi fartygstypen jagare? En beskrivning av fartyget följer med bl.a. följande uppgifter: Längd 67,13 m.; Deplacement 410 ton; Bunker 87 ton kol. Maskineri: Två trippelexpansionsmaskiner ; Fyra ångpannor ( Yarrow's typ ); 7000 hkr; Bestyckning: 6-57 mm snabbskjutande kanoner; Två torpedtuber på däck akteröver. Besättning: 4 off, 13 uoff och underofficerskorpraler samt 45 man. Summa 62 man. Farten skulle inte understiga 31 knop. under tretimmarsprovet. Detta infriades och på provturen uppmättes 32,385 knop och Mode ansågs då som världens snabbaste krigsfartyg. Som högsta ångtryck uppmättes 19,6 kg. då säkerhetsventilerna lättade. Det är även angivet att bland hjälpmaskinerna finns generator för elektrisk ström till strålkastare och inre belysning. Sverige har under de 83 år jagarepoken varat haft totalt 40 jagare i drift. Den sist byggda var Hälsingland och den sist utrangerade var en av våra två största jagare Halland ( Se anm. 2) Även jagarna utrustades med torpeder och de övertog torpedbåtarnas roll där deras sjöduglighet inte räckte till. De utvecklades efterhand till kanske det allsidigaste sjövapnet. Torpedanfall, konvojeskort, räddningstjänst och ubåtsjakt blev bl.a. deras roll i två världskrig.vi har nu kommit till nutid. Våra jagare är i dag historia och torpedbåtarna har konverterats och blivit robotbåtar. Anm.1. Port Arthur är en hamnstad och marinbas i nordöstra Kina. Kina utarrenderade staden till Ryssland 1898.Japanerna intog staden under kriget 1905 och den återgick inte till Kina förrän 1945. Anm.2. Halland och Småland levererades 1955 resp. 1956 samt utrangerades 1985 resp. 1984. Halland avrustades redan 1982 och låg sista åren i "malpåse" vilket innebär att våra jagare var aktiva under 80 år. Vår första och sista byggda jagare, Mode och Hälsingland. (Längderna är inte proportionella ) OBS! Halland var sist utrangerad.. Karl Harry

JAGARN AS ID-NR UNDER TIDEN FÖR ANDRA VÄRLDSKRIGET (VKR), EVENTUELLA TIDIGARE NR (<),JAGARE BYGGDA EFTER ANDRA VKR. ( > ). OCH SOM FREGATT ER (F) < Vkr > F X Utrang. Mode X Utrang. Magne 3 Utrang. Wale 8 Utrang. Munin 11 1 Ehrensköld 71 12 2 Nordenskjöld 72 3 Klas Horn 4 Klas Uggla 5 Göteborg 6 Stockholm 77 7 Malmö 78 8 Karlskrona 79 9 Gävle 80 10 Norrköping 81 11 Visby F11 12 Sundsvall F12 13 Hälsingborg F13 14 Kalmar F14 15 15 Vakant 16 Öland 17 Uppland < Vkr > F 18 Psilander 18 Halland 19 Puke 19 Småland 20 Vakant 1945 20 Östergötland 6 21 Sigurd 21 Södermanland 5 22 Ragnar 22 Gästrikland 4 23 Vidar 23 Hälsingland 7 24 Hugin 9 25 Wrangel 10 26 Wachtmeister 27 Romulus 28 Remus 29 Mode 73 30 Magne 74 31 Munin 75 32 Mjölner 76 Förklaringar till nästa sida Tonnage: Deplacementet är angivet i standardton ( 1016 kg ) vilket innebär att vikten på ett rustat fartyg är betydligt större. Ex. är bränslevikten på Halland / Småland c:a 435 ton. Längd: Längden är i allmänhet l.ö.a. Kan i vissa fall vara i vattenlinjen utan att det är angivet. Bestyckning: För kanoner (K) och torpedtuber (TT) är måttet i cm. om det av utrymmesskäl ej är angivet. Jagare har lika många torpeder ombord som antalet torpedtuber. Många fartyg omväpnades i takt med att vapnen utvecklades. Av den anledningen kan den slutliga bestyckningen skilja sig från den angivna. Ex. det är överallt angivet att jagaren Visby har två sjunkbombkastare. Vid min kommendering ombord på 50-talet hade Visby fyra kastare. Användna förkortningar: allmk allmålskanon akan automatkanon K kanon / kanoner ssk snabbskjutande kanon / er lv som förtecken: luftvärn lvp luftvärnspjäs Ksp kulsprut /a / or TT Torpedtuber Aubv Antiubåtsvapen Augr Antiubåtsgranater Aurk Antiubåtsraketer Sjb Sjunkbomber Sjbf Sjunkbombfällare Sjbk sjunkbombkastere MM Minor kan medtagas G-G Göteborg Götaverken G-E Göteborg Eriksberg G L Göteborg Lindholmen G-NV Göteborg Nya Varvet M-K Malmö Kockums

marinflyget Marinflygstation Nya Varvet Utdrag ur Marinflyget på Västkusten med faktaunderlag från Svensk Flyghistorisk Förening i Göteborg. Marinflyget började 1912 då ett flygplan, Bryggarkärran, startade den 3 febru ari som den första militära flygningen i Sverige. Bryggarkärran fick sitt namn efter den bryggeridirektör som skänkte flygplanet till Flottan mot att hans svärson, löjtnant i flottan, fick pilotutbildning genom kronans försorg. När första världskriget bröt ut 1914 organiserades fy ra spaningsgrupper varav en i Göteborg. Göteborg hade från början ett flygplan. Uppgiften var att spana i kuststräckan Strömstad-Varberg. Flygplanen var utrustade med pontoner och kallades följaktligen flygbåtar ( hydroaeroplan ) De kunde dock endast användas då vädret så medgav. Användningsområdet var spaning och rapporttjänst, vapen kunde inte medföras förutom kulspruta och möjligen enkla små bomber men dessa tillmättes ingen större betydelse Besättningen utgjordes av en pilot och en spanare. Piloterna utbildades utomlands eller på Ljungbyhed medan spanarna utbildades i Göteborg. Benämningarna var flygbåtspilot respektive flygbåtsspanare. Utbildningen genomfördes under tiden april till oktober När marinflyget började 1914 i Göteborg kom flygbåtarna till Nya Varvet där några tält gjordes i ordning för materielen med an besättningarna inkvart erad es i kasernerna. Redan på den tiden var det livlig trafik på Göta älv varför förslag framfördes att flytta flygstationen längre ut mot havet. En lämplig plats hittades vid Askimfjordens östra strand. Förslaget drogs dock tillbaka p.g.a. ofta rådande dyning. Uppförande av flygskjulen på Nya Varvet beräknades kosta 16.000 kronor men detta skars ned till 6.000 kronor. Vid färdigställandet 1916 hade de kostat 6.600 kronor. Överskridandet godkändes av Kungl. Materielförvaltningen.. Flygarna var naturligtvis oerhört populära men de var också medvetna om sitt rykte. Detta föranledde chefen för Marinens flygväsende, Gunnar Unger, att i en rapport 1918 skriva: Flygarna böra vinnlägga sig om ett mera modest uppträdande och lägga huvudvikten på plikterna, ej mera på den personliga reklamens område. De böra vidare noga aktgiva på sitt uppförande, jämväl utom tjänsten samt aldrig gå till väders utan att besitta full jämvikt i nervsystemet Idag finns endast två minnesmärken kvar efter flygverksamheten vid Nya Varvet. Ovanför gamla officersmässen finns en minnessten (se bild sidan 16 ) som Svenska Aeronautiska Sällskapet ( Aeroklubbens föregång are ) rest e efter de omkomna löjtnanterna Carl Fredrik André Thålin och Fritz Gustaf Astley Netzler som försvann den 17 juli 1918 utanför Lysekil. Endast vrakdelar av planet hittades. Det andra märket är slipen bredvid den gamla värnpliktsmatsalen som tydligt syns på bilden. Dåtidens flygplan var inte överdrivet säkra. Rudimentära instrumenteringar, ingen navigeringsutrustning utöver kompass och karta/sjökort. Fallskärm började införas 1926. Haverier inträffade utöver den ovannämnda med utgångspunkt från Nya Varvet 1923 med ett dödsfall och en skadad, två olyckor 1926 med tre döda och en skadad, två räddade av personal från fyrskeppet Nidingen samt två döda nära Onsala kyrka 1927. Svenska Flygvapnets bakgrund Marinen var det första vap enslaget i Sverige som tog initiativet att anskaffa ett flygplan för spaning och eldledning åt fartygen Marinens Flygväsende ( MFV ). Bara ett år senare grundlades arméflyget. Flygkompaniet ( FK ). 1926 överfördes alla då befintliga plan till det nybildade Flygvapnet.

flygvapnet och flottan under andra väldskriget Flygdepåfartyg Under andra vkr tjänstgjorde f.d. psk. Dristigheten och f.d. torpedkryssaren Jacob Bagge som depåfartyg för sjöflygplan. Planen startade från och landade på vattnet och lyftes upp på fartyget med kran och var stationerade på väderdäcket. Ombord fanns verkstäder och förläggningar. Fördelen var att planen inte var bundna till en fast flygplats utan kunde med både förläggningar och verkstäder flyttas efter behov. Flygplanskryssaren Gotland. Gotland kunde medföra åtta spaningsplan. Totalt inköptes endast sex plan från England. Planen var en specialversion av dubbeldäckade Hawker Hart ( "Hjort ") som vi tidigare hade under beteckningen B4. B4 var ursprungligen avsett som spaningsplan men blev vår första störtbombare. Den nya marinversionen Hawker Osprey ("Fiskjuse") som var. tvåsitsig fick beteckningen S9(H) och var avsett för katapultstart ( Spanaren som satt bakvänd lutade huvudet mot ett pannstöd vid katapultstarten.) För att inte ta så stor plats ombord hade planet bakåt fällbara vingar. Motorn var en niocylindrig Nohab Bristol Mercuri stjärnmotor med beteckningen My IV på 600 hästkrafter. Maxhastigheten var 230 km / tim. Motorerna byggdes i Sverige. De flesta plan av denna typ som byggdes för engelska flottan hade Rolls Royce radmotorer. Planets beväpning var en fast och en rörlig 8-mm kulspruta. Planet lämnade katapulten med en hastighet av 115 km / tim. Tre plan kunde startas med 1,5 minuters intervall, sedan måste katapultens tryckluftsystem laddas upp. Efter uppdrag landade planen på vattnet och lyftes ombord med kran. Flygplanskryssare GOTLAND före ombyggnaden (1943-44 ) till luftvärnskryssare Till vänster: Flygplansdäcket på kryssaren Gotland Till höger: Samma däck efter ombyggnaden till luftvärnskryssare Foto Curt S. Ohlsson

S p ö k t o r p e t på N y a V a r v e t Ett av dessa hus är det gamla så kallade båtsmanstorpet som ligger högst upp vid Korsebergs backes slut. Att det skulle varit byggt för båtsmän är dock föga troligt. Med sina tre rum och kök är huset betydligt större än de som uppfördes för denna yrkeskategori Vid en besiktning år 1812 gick man igenom 34 privatbostäder inom varvsområdet. Av dessa hade endast sju stycken tre rum och kök eller mer. Däremot har, vilket framgår av mantalslängder från 1700 och 1800-talen, sjömän eller båtsmän varit ägare till huset. Den första båtsmannen träffar vi på 1850. Han hette Anders Johansson Flink och bodde i torpet 45 år Foto. Hans Hermansson Författare till denna historik över Nya Varvet är journalisten Bengt A. Öhnander och den var införd i GPs Världens gång den 12 januari 1990. Historiken publiceras här med författarens vänliga tillstånd. Sista stycket är förkortat enär där nämnda Kallerdahl som guidade på nya Nya Varvet ej finns med oss längre. ÅR 1700 anlades Nya Warfvet som hamn och depå för den kungliga flottan. Under åren 1870-1907 användes området som fångv årds anstalt. då fick bl.a. marinens bostadskaserner tjänstgöra som hem för fångvårdspersonalen. Det gamla marketenteriet byggdes om till smålägenheter för fångkonstaplarna och ankarhuset användes en tid som tvångarbetsanstalt. Fångvårdsstyrelsen fick överta varvsområdet med byggnader på villkor att marinen vid behov skulle återfå anläggningen. Den frågan blev aktuell igen i samband med unionskrisen. Återlämnandet skedde i två etapper: 1902 fick marinen den första delen och 1907 den andra delen av Nya Varvet. För ungefär fem år sedan beslöt riksdagen att avveckla varvet som marin stödjebas. Den 28 januari 1986 halades fö r alltid den tretungade örlogsflagg an. Mark och byggnader avyttrades till civila företag och personer. Delar av den gamla hamnanläggningen kom att utnyttjas av båtklubbar till förtöjnings och uppläggningsplatser för fritidsbåtar. Bland de nyinflyttade civila institutionerna var Göteborgs folkhögskola och Nordiska Hälsovårdshögskolan. TROTS ATT Nya Varvet nu går in på sitt femte civila år, är området ändock okänt för de flesta göteborgare. Det är synd för här finns en rikedom av sevärdheter, fina utsiktsplatser över hamninloppet och spännande promenader över över berg och längs strand. Dessutom är det lätt att ta sig hit med bil (bra parkeringsmöjligheter), buss (nr.91 med avgång vid Rengatan) samt spårvagn (nr 11 med avgång vid hpl. Nya Varvet ).Besökande på vardagar kan äta på lunchrestaurangen därute medan söndags flanö ren kan värma sig hos FLOTTANS MÄN och i deras klubblokal på Örlogsvägen få sig en fika och lite historia till livs. Till områdets sevärdheter kan i första hand räknas de orörda byggnader som har kulturhistoriskt värde och intresset är hus som är, eller har föreslagits bli byggnadsminnesmärke. (Med detta avses att byggnaden ifråga är statlig egendom) Båtsmännen hade till uppgift att bemanna den svenska örlogsflottan. De rekryterades från kustlandskapen och var i civila sin gärning torpare eller hantverkare. Flink var skomakare och verksam bland annat under den tid då området var fångvårdsanstalt. Till hans kunder hörde givetvis fångvårdspersonalen och andra som bodde inom området. Verkstaden var inrymd i det minsta rummet medan familjen åtta personer, bodde i de två andra rummen och det lilla köket. Flink avled av hjärtslag under ett kraftigt åskväder som drog fram över Nya Varvet den 23 augusti Hans änka övertog äganderätten till torpet och bodde där till sin död 1907. Nästa ägare blev fröken Ellen Cederblad. Hon hade 1904 startat Ellenbergs Hvilohem för äldre och nervklena personer. Hemmet låg strax intill Flinks gamla torp och i detta fick hon nu möjlighet att utöka sin verksamhet med några sängplatser ÅR 1916 flyttade änkan Anna Henriksson med sina fem barn in i torpet. Hennes man fångkonstapeln John Henriksson hade omkommit under mystiska omständligheter 8 december 1906. Fru Henriksson bodde kvar i torpet till sin död i april 1939. Då övertogs huset av äldsta sonen Ernst som bodde där till sin död 1972. Han berättade om spökerier i huset. Dörrar slogs igen, gardiner fläktade i vindstilla väder, steg hördes på vinden och så vidare. Henriksson hade många gäster men ingen vågade övernatta där. Efter Ernst Henriksson har torpet varit obebott. Det är numera inrett som museum och visas genom V:a Frölundas hembygdsförening. Torpet bedöms som V:a Frölundas äldsta hus, uppfört i slutet av 1600-talet. En platta på huset berättar: TORPET från 1600-talet Renoverat 1973-1974 De levde här ett strävsamt liv men någon gång till fågelsång man lyssnade och smektes här föddes barn de samlats här i lampans sken men för längesen den sista leken lektes.

Ubåtskriget längs svenska ostkusten under 2:a Världskriget Ovanstående överskrift är titeln på en uppsats skriven 2004 av Göran Melder i Oskarshamn och denna sammanställning har jag tagit in med hans tillstånd. Göran var vid vår kontakt mycket tillmötesgående och det här är nog inte sista gången hans namn finns med i vår tidning. Översikt Östersjön var i stort sett ett tyskt innanhav under 2:a världskriget. Om man undantar perioden fram till sommaren 1941 då sovjetiska flottan kontrollerade finska och baltiska vatten, som ett resultat av Molotov Ribbentrop traktaten. Efter det Tyskland hade anfallit Sovjetunionen sommaren 1941 trängdes Östersjöns starkaste flotta in i inre delen av Finska Viken, på grund av att de förlorade sina framskjutna baser i Baltikum och Hangö i Finland. Vintern 1942 fanns inom Sovjetunionens krigsmakt tanken att, om man kunde störa malmtrafiken från Luleå till rustningsindustrin i Tyskland och försörjningen till den tyska Lapplandsarmén, skulle trycket på hemmafronten minska. Det var bara ubåtarna, som hade kapacitet och möjlighet att genomföra ett sådant uppdrag. När isen i maj hade släppt sitt grepp lyckades flera sovjetiska ubåtar lämna sina baser och forcera finsk-tyska minspärrarna. De kunde med viss framgång operera i hela Östersjön. Vilket märktes i Sverige och framgår nedan. För Sveriges del drabbades fartygstrafiken med i huvudsak malm från Norrland till Tyskland och tillbaks med kol till Sverige. Returlaster med kol var en nödvändighet fö r Sveriges krigsfö rsörjning och dess industri. Något som ofta glöms bort i diskussioner om malmtrafik en. Sovjet var den enda stridande part som hade kapacitet och militärstrategiskt intresse att störa fartygstrafiken längs svenska kusten. Nedan följer en sammanställning sorterad på ubåt. Ubåt Befälhavare Fartyg Datum Läge Händelse D2 Lindenberg D2 Lindenberg K 51 Drozdov K58 Popov Tyska ångaren JACOBUS FRITZEN Tyska tågfärjan DEUTSCHLAND Svenska passagerarbåten SS HANSA Svenska SS VÄNERSBORG 1942 10 15 (OMKRING) Syd Sandhammaren 1942 10 19 Syd om Trelleborg Fartyget sänktes Fartyget fick ett stort hål i sidan och lyckades för egen maskin ta sig till Trelleborg. 18 man omkom 1944 11 24 N58;02 E18:10 Sänktes officiellt av okänd ubåt 2 räddades och 84 omkom. 1944 12 18 SW Utklippan Fartyget sänktes och 19 man omkom och 1 räddades. L3 Gristsjenko S7 Lisin S7 Lisin SC 311 Versjinin SC 317 Mochov SC 317 Mochov SC 317 Mochov SC 317 Mochov SC323 Ivantsov SC406 Osipov SC406 Osipov SC406 Osipov Svenska malmlastade SS SF LILJEVALCH Svenska kollastade SS MARGARETA Svenska malmlastade MS LULEÅ Svenska ångaren FENRIS Danska fartyget SS ORION Svenska galeasen FORTUNA 1942 08 18 Strax S om Kungsgrundets lysboj 1942 07 09 Utanför Arkösund 1942 07 11 Utanför Händelöpe grund 1940 01 05 Vid fyrskeppet Sydostbrotten Fartyget sänktes och 33 man omkom och 7 räddades. Fartyget sänktes 14 man omkom och 4 räddades Fartyget sänktes 8 man omkom och 27 räddades. Fartyget sköts i sank 1942 06 19 W Gotska Sandön Fartyget skadades och bogserades till Visby. 1 man omkom och 2 man skadades. 1942 07 024 Utanför Smygehuk Torpederna missade. Tyska OTTO CORDS 1942 07 08 Vid Blekingekusten Fartyget sänktes. Svenska malmfartyget SS ADA GORTHON Tyska SS BALTENLAND Svenska SS GALEON Tyska motorskonaren FIDES Svenska ångaren BENGT STURE 1943 06 22 Utanför N Möckleby Ölands ostkust Fartyget sänktes. 14 man omkom och 8 räddades 1941 10 13 Utanför Ljungskär Träffades, tog eld och strandade vid Kungsgrundet. 1942 07 01 Utanför Västervik Torpeden missade och detonerade mot ett skär. 1942 07 08 Utanför Hävringe Torpeden träffade och skadade svårt fartyget, som bogserades i hamn. 1942 10 29 (omkring) Vid fyren Stilo utanför polska kusten Fartyget sänktes. 9 man omkom och 6 man hamnade i sovjetiskt fångläger.

VIT SLAVHANDEL I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD Denna berättelse om Margareta Klipper har vi genom Lars Nordenberg fått från Fiskemuseet på Hönö. Berättelsen är förkortad. En stilla, vacker augustimorgon 1789 satt unga Margareta Klipper utanför Anders Svenssons hus på Björkö huvud. Anders och hans hustru Maria hade just gått till grannbyn Ryd och tagit barnen med sig. Närmaste grannfolket var också borta, så Margareta satt alldeles ensam, försjunken i tankar. Ingen störde henne förrän ett par herrar kom nerifrån hamnen. De hälsade artigt och undrade om de kunde få köpa två kannor mjölk och ett tjog ägg. De hade sin båt liggande i Huvud hamn. Av den utländska brytningen förstod Margareta att de var fransmän. De talade dock bra svenska. Herrarna fick köpa vad de önskade och inledde ett livligt samtal med den unga flickan. Hon såg bra ut, Margareta hade ett intagande väsen. Hon blev lätt omtyckt av alla Hon tyckte att främlingarna var väldigt trevliga. När de föreslog att hon skulle följa med mer till hamnen och se deras båt var kaptensdottern genast villig. Under glatt samspråk gav de sig iväg. Margareta hade varit ombord på många skepp, gjort flera resor tillsammans med sin far, men maken till farkost hade hon aldrig skådat. Hon blev slagen av förvåning av allt det stiliga Ombord fanns ytterligare en man och två kvinnor. Också de talade svenska. Alla var mycket vänliga mot den unga flickan. De slog sig ner i salongen och samspråkade och bjöd Margareta på ett glas vin. Plötsligt utbrast en av männen: Vi har ett ärende till Kalvsund. Då vinden friskat och är förmånlig gör vi den färden på en kort stund. Följ med på den sjöturen. Vi seglar ju tillbaka hit strax. Margareta accepterade men med viss tvekan Tänk om hon inte hann hem innan husbondfolket skulle komma hem igen från Ryd. Under färden gick två av männen ner i skansen. De kom snart upp igen och förklarade då Efter vad vi funnit varken behöver vi eller kan lägga till i Kalvsund. Vi måste omedelbart bege oss till Normandie. Saken är ytterst brådskande. Vi har inte en minut att förlora. Likblek utropade Margareta: Men sätt mig iland var som helst vid Björkö, så jag kan gå Den ena av de två männen, han som fört ordet hemma på Huvud, förklarade: Vi har tyvärr inget val. Du, så tilltalade han nu Margareta, måste följa med till Frankrike. Jag lovar högtidligt att du skall få biljett till Göteborg med första båt. Vill du stanna någon vecka i Normandie och se dig omkring i det gamla nordiska riket skall jag skriva till din husbonde och tala om hur det förhåller sig. Margareta kunde inte säga ett ord. Slutligen fick hon fram. Och jag har ju inga kläder för en så lång resa. En av kvinnorna sa då : Bekymra dig inte om den saken. Vi har tillräckligt i klädväg här på båten. När vi kommer hem, skall du få allt vad vi behöver. Under seglingen till Rouen lade båten under nätterna till vid flera ställen och tog ombord folk. Margareta hörde röster från glada flickor och ville gå upp på däck. Hon hindrades alltid, ibland med våld. Det väckte hennes fö rvåning och misstanke. En isande känsla genomfor henne. Väl hade hon hört talas om vit slavhandel, men, skulle hon ha blivit offer för denna skändliga hantering? Tanken härpå verk ade rentav bedövand e Så småningom stod den kalla, förfärliga verkligheten klar för henne, hon hade fångats i en snara utan minsta hopp att någonsin bli befriad från sitt ohyggliga förnedringstillstånd. De fem personer hon trott så gott om kastade helt plötsligt masken. Slavägarna triumferade över den fina bohuslänska handelsvaran som skulle skaffa dem goda inkomster i stadens glädjehus Forts. nästa nummer rapport från ubåtsklubben Vi gläds åt att ubåtsklubben Nordkaparen fått erbjudande att skriva några rader om vår verksamhet i Pejling. Vi har idag fyra olika ubåtsklubbar i Sverige med säte i Stockholm, Karlskrona, Malmö och Göteborg. Nordkaparen är den till antalet medlemmar största föreningen. Vi har i dagarna antagit vår medlem nr. 400. En policy vi har i klubben är att endast ta in en amiral var 100.e medlem för att dessa inte skall bli allt för många. Medlem nr 400 i föreningen blev förre ubåtsflottiljchefen amiral Jonas Haggren, nu tjänstgörande i Högkvarteret. Tidigare amiraler i gott sällskap är nr. 100 Bengt Rasin, nr. 200 Bror Stefenson och nr 300 amiralen Sten Swedlund. Vi kan även glädjas åt ytterligare en amiral som blivit befordrad efter sitt medlemskap, nämligen förre chilenska marinattachén i London som nu blivit amiral och marinchef i Chile. En av de medlemmar vi fått genom vårt internationella deltagande i ISA (International Submariners Association) I år är det jubileumsår för vår klubb som fyller 10 år och ubåten Nordkap aren fyller 50 år. Dessa händelser planerar vi att fira genom att göra en bussresa till Karlskrona där vi även bjudit in såväl våra norska ubåtskamrater som övriga ubåtsklubbar. Resan går av stapeln den 11-13 maj med ett välfyllt program. På programmet finns bl.a. besök vid 1.ubåtsflottiljen, Sjöstridsskolan, Marinmuseum med Neptunprojektet, repslagarbanan samt en båtutflykt till Gåsefjärden, mest känd för U 137 händelsen 1981. För att förstärka den marina upplevelsen ytterligare har vi erbjudits boende ombord på marinens ubåtsräddningsfartyg Belos för att hålla våra kostnader nere. Förhoppningsvis kan vi berätta mer i senare nummer av Pejling. Årets internationella ubåtsträff blir i år i Kiev, Ukraina under slutet av september. Där ser vi fram emot en trevlig återträff av alla de nya kamrater från olika länder som vi lärt känna under de senaste åren. Bedömningen är att ca 350 personer från ett 20-tal länder kommer att delta. Förutom ovanstående evenemang kommer vi naturligtvis att finnas på plats ombord i Nordkaparen för att guida besökarna. En av klubbens viktigaste åtaganden. Även detta kan vi berätta mera om i senare nummer av Pejling. Lars Nordenberg Ordf nordkaparen Nordkaparen

RAPPORTER FRÅN MARITIMAN Vuxna 90 kr Gruppentré 80 kr (minst 10 pers.) Barn 5-15 år 50 kr Gruppentré 40 kr (minst 10 pers) Familjepris 250 kr 2 vuxna & 2 barn entrépriser Studenter & pensionärer 70 kr Militärer i uniform 70 kr Årskort I ordinarie entrépris ingår obegränsat antal besök under hela säsongen 2012 Sightseeingpaketet 240 / 120 kr Ett 48-timmars sightseeingpaket som inkluderar fri entré till maritiman samt obegränsade turer med Stinsens minitåg och Lotsens kanalbåt. Gäller från 14/5 30/9 ÖPPETTIDER Den 6-8 april har Maritiman säsongspremiär och fortsätter med öppethållande under hela påsklovsveckan. Resten av månaden fram till 1:a maj får vi nöja oss med öppethållande fredag till söndag.. Vad som händer under hösten får jag återkomma med i nästa nummer. APRIL KL 11-16 SÄSONGSPREMIÄR 6.e 8:e PÅSKLOVSÖPPET 9:e 12:e HELGÖPPET : 13 15, 20-22, och 27-30 MAJ SEPTEMBER KL 11 18 ÖPPET DAGLIGEN OBS MIDSOMMARHELGEN 22 23 JUNI STÄNGT ÖVRIGT 16-29 april: VETENSKAPSFESTIVALEN. Sjöfartsmuseet anordnar guidningar på Maritiman. 1/5-4/11 UTSTÄLLNING ombord monitoren SÖLVE: Amerikanska inbördeskriget 150 år. 20 maj ALLMÄNHETENS DAG på Packhuskajen. 10 juni DR. SILVIAS BARNSJUKHUS har aktiviteter på Maritiman. 29 30 juli GBG BLUES FESTIVAL på Packhuskajen SMÅLAND / NORDKAPAREN björn irvert informerar om jagaren smålands varvsbesök Förberedelserna med planering inför nästa (2012) års varvsbesök hade kommit igång med behovsanalys på de båda tänkbara objekten Jagaren Småland och Ubåten Nordkaparen. Båda fartygen var senast uppe samtidigt 1998 dock på var sitt håll. Två av Flottans Mäns aktiva ubåtsvänner hade rekryterats att t änka över Nordkaparens underhållsbehov vid en torrsättning men någon motsvarande kunskapsbank hade ännu inte hittats för Småland. Samtidigt informeras om risken att 2012 års budge t inte skulle kunna klara båda fartygen vilket kunde bedömas till Nordkaparens fördel kanske. Då ringer plötsligt Cityvarvet och lockar med att kunna erbjuda en bra offert om jagaren skall på varv och kan komma..nu.och så blir det. Vi beslutar att lockas av GVC s bud, skjuter Nordkaparen på framtiden och låter varvet ta hand om Småland. Dock blir budet inte fullt så lockande som vi hoppats, varför vi inte anser oss kunna beställa alla önska-de arbeten. Efter en för varvet bitvis besvärlig losstagning från Maritiman kommer så Småland i docka den 3/11. Bogserbåtarna hade ett styvt job att få henne loss. Propellrarna hade grävt ner sig en meter i dyn. På varvet påbörjas arbetet för bottenunderh åll med högtryckstvättning, tjockleksmätning, kontroll av igensvetsade bordgenomföringar och så botten- och toppsidesmål-ning i två lager. Av miljöskäl passar vi också på att tömma ett mindre antal skrovtankar på kvarvarande PBO. Vissa arbeten som endast kan utföras med hjälp av kran passar vi också på att få gjorda på varvet. Målning av bygget, dvs utsidan av överbyggnaden på de övre däcken beställs, medan back- och trossdäck bedöms kunna klaras av oss själva. Så tas också det i någras ögon kanske något drastiska beslutet att ta bort jagarens båda propellrar i akt och mening för att kunna få tillbaka Småland på sin plats igen. (Se bild sedan 16 ) Kanske kan propellrarna komma att beskådas på land någonstans i stan i framtiden. Två andra arbeten som vi vet legat bl.a. Flottans Män varmt om hjärtat genomfördes också, dvs uppflyttning av torpeden till en plats i anslutning till torpedställen, samt kontroll av plåt mm under förliga torpedstället. Den mellersta tuben är nu borttagen för att möjliggöra fortsatt tillgänglighet De båda stormarna som passade på att dra in över oss när Småland var borta, förorsakade en del skador på anläggningen och det då höga vattenståndet visade att ubåten inte alls står på botten. Huruvida normalvattenstånd et är tillräckligt för att få Nordkaparen till varv får framtiden utvisa. Nu pågår också en genomgång tillsammans med räddningstjänsten om säkerhet och utrymning från våra objekt, samt en inre uppsnyggning och pilning ombord på jagaren, en välbehövlig grovsanering och städning av ubåten, vilket allt skall resultera i visningsvärda fartyg den kommande säsongen. Välkomna. Björn Irvert

En gång var han båtsman i kronans kläder och mönstrade på med sin sjödruckna säck. För honom fanns inget överhandsväder där han vaggade tryggt på fullriggarns däck med mullbänk i läppen och snus under näsan och skägget i prydlig rättarkrans. Från början till slut va den långa resan för honom som en rolig dans. Det kvittar lika om havet låg soligt. om stormen rev i med ett avgrundstjut. Då låg han på märsrån och svor rent otroligt och drog som besatt i sin dyvåta klut. Men sånt hörde till. Det gick över som snuvan. En kväll fälldes ankar i främmande hamn. Frivakten i land gick att smaka på druvan och retas med flickor med spanska namn. Han visste var krogarna fanns på Madeira, i Cadix, Gibraltar och Santacrux. I täten han gått när det gällde såvera en gröngöling ut ur ett glädjehus. Visst kunde han bli en smula i hatten men glömde aldrig, trots glam och sudd att köpa mantilj och floridavatten Ty innerst var han en trofast make och alls ingen syndapalt. Fast gumman var sträng som en riktig drake var hemmet ändå det bästa av allt. I tankarna klev han omkring i sin stuga förtrogen med ungar och hushåll och garn. Den tiden måste en högbåtsman duga till allting utom att amma barn. Nu kurar han gammal och böjd i sin täppa en sensommardag när det lider mot höst. Men ungdomsminnena aldrig vill släppa sitt tag i en riktig sjömans bröst. Med ledbrutna fingrar modeller han riggar av skepp som han minns, för att tjäna en slant och påtar med pinnar och mässingspliggar och tvinnar av sytråd de smäckraste vant. En kvällsbris får apeln vid knuten att vaja. Då tittar han opp, en grå patriark. Bestämt kom den vinden direkt från Biscaya som känns så förunderligt saltmängd och stark. Modellen han håller i valkiga händer blir plötsligt ett skepp som på havet går. Nu slörar fregatten mot fjärran länder med båtsman ombord som i unga år. Ur Juldagen 1939. Utgiven av Försvarsväsendets Underbefälsförbund.

flottans gradbeteckningar 2009 AMIRAL VICE AMIRAL KONTER AMIRAL FLOTTILJAMIRAL KOMMENDÖR KOMMENDÖR- KAPTEN ÖRLOGS- KAPTEN KAPTEN LÖJTNANT FÄNRIK FLOTTILJ- FÖRVALTARE FÖRVALTARE FLAGG-STYRMAN / KONSTAPEL/ MASKINIST STYRMAN / KONSTAPEL/ MASKINIST SERGEANT KORPRAL VICE KORPRAL KOMMENDÖR av 1:a GRADEN. Graden har utgått Ankaret på flottans axelklaffar för menig och t.o.m. sergeant ersätts med propeller o.s.v. enl. yrkeskategori Årsmötet i Marinstugan hölls med 62 medlemmar närvarande. På podiet den skrattande finansministern Nils Gösta Persson, mötets ordförande Lennart Johansson och sekreteraren Börje Kjellstenius. Närvarande gäster var BOJENS ordförande och klubbmästare Laila Bruto och Jarka Nyblom. Efter sedvanliga mötesförhandlingar där styrelsen beviljades ansvars frihet fastställdes 2012 års styrelse. Ordförande Bertil Andreasson samt Lars-Erik Wennersten avsade sig omval. Årets styrelse och kontaktpersoner kan ni se på den vanliga platsen i tidningen, sidan 2.Efter mötes förhandlingarna vidtogs utdelning av utmärkelser: M E N I G A: 1 streck per tjänsteår kort rapport från årsmötet i marinstugan den 3 mars Föreningsnålen till de 15 medlemmar som anslutit sig under 2011. ( Se sidan 17. ) Veterantecken (15 år i föreningen ) utdelades till: Björner Andersson, Mats Bruto, Hans Holmquist, Roland Jansson, Sven Karlsson, Reino Lammenhemo, Gunnar Parvik och Jan Sandberg. Ytterligare tre icke närvarande var berättigade till tecknet. Ricardo Rivadulla och Börje Kjellstenius fick föreningens hederstecken. Rune Leandersson, Flemming Hansson och vår nye ordförande Gunnar Ekbladh förärades Göteborg-föreningens vapensköld. (Ovan.) Carl-Axel Sjöberg och Karl Harry Dahl införlivades i den exclusiva gruppen Hedersmedlemmar som tidigare består av Lennart Johansson, Lennart Möller och Charley Johnsson Karl Harry

NATIONALDAGEN 2007: UPPSTÄLLNING FÖR AVMARSCH AVTÅG EFTER MINNSESTUNDEN SE ANNONS ANGÅENDE ÅRETS NATIONALDAG PÅ S ISTA SIDAN FOLKMYLLER PÅ MARINSTUGANS DAG. GLÖM EJ ÅRETS DAG DEN 6 MAJ Minnessten vid Nya Varvet Se sidan 8, andra spalten Jagaren Smålands babordspropeller Vikt 7,5 ton. Foto Björn Irvert Se Maritiman sidan 13

m edlem ssi dan VI GRATULERAR FÖDELS EDAGAR MARS -JULI Mar 02 0332 Axel Sahlin Göteborg 80 år 10 8975 Göran Andersson Landskrona 70 år 16 0819 Karl-Erik Palmqvist Överkalix 75 år 24 0811 Thomas Dahlén V.Frölunda 65år 27 0803 Christer Ericsson Alingsås 70 år 27 8955Lennart Johansson Romelanda 80 år 31 0705 Ragnhild Wetterholm Bojen 75 år Apr. 10 0415 Torsten Björn Hällesåker 50 år 18 0809 Sven Bengelsdorff Göt eborg 50 år 20 9852 Sven-Gunnar Alevåg Mölndal 65 år 17 8225 Bengt Rasin Göteborg 90 år 26 0632 Peter Ottosson Landvetter 60 år 28 0613 Jarl Rådlund Göteborg 70 år 28 0317 Karl Sparud V Frölunda 75 år 30 9123 Göran Berg Borås 70 år Maj 10 8550 Sune Nilsson Göteborg 75 år 10 0405 Siv Wickström Bojen 75 år 11 0116 Yngve Bucht V.Frölunda 80 år 12 0917 Sigvard Samuelsson Göteborg 80 år 13 9861 Alf Andersson Göteborg 80 år 17 1001 Berit Bengtsson Bojen 70 år 18 8201 Inger Dahl Bojen 75 år 19 1014 Egon Simonsson V. Frölunda 80 år 22 0427 Erland Falk Uppsala 70 år 27 6362 Lennart Möller Göteborg 90 år Juni 06 8546 Curt Palmberg Göteborg 95 år 17 7763 Gunnar Kall Kungälv 80 år 25 8202 Lola Johannesson 85 år 29 9303 Margit Tobiasson Bojen 75 år Juli 03 0313 Bertil Axelsson Göteborg 85 år 04 9644 Gunnar Parvik Torslanda 75 år 07 0507 Hans Bergkvist Göteborg 80 år 10 9212 Anita Persson Bojen 70 år 12 9170 Carl-Axel Sjöberg 85 år 16 0429 Sören Andersson Henån 85 år 17 9966 Alf Åberg Kalvsund 80 år 21 0355 Borney Bergstrand Göteborg 75 år 21 1103 Carl-Elof Svensson Göteborg 95 år 27 0901 Osvald Lundqvist Hjo 80 år Denna historia är en repris från nr 51, 1994, då insänd av medlemmen Henry Lern emalm. JULKLAPPSBEKYMMER Följande hände fö rra julen: Jag funderad e på vad jag skulle köpa som julklapp till min tjej. Jag talade med min syster och hon rådde mig att köpa ett par handskar. Min syster gick med mig till affären, där jag köpte handskarna samtidigt som hon köpte trosor till sig själv. Av någon anledning råkade emellertid biträdet fö rväxla pak eten, varvid min syster gick hem med min tjejs handskar,och jag skickade strax efteråt paketet med min systers trosor till min tjej. Jag bifog ade ett brev med detta innehåll: Kära Beda! Jag önskar dig en god och trevlig julafton. Jag vet inte om du gillar min present, men jag köpte den för jag vet att du behöver dem. Om det inte varit för min systers skull, hade jag köpt ett par långa med knappar, men hon sa att du alltid använder korta. Tycker du om färg en? Damen jag köpte dem av visade sina egna, som hon använt i tre veckor och de var knappt solkiga. Du kan talka dom på insidan så går de lättare att ta av och på. Biträdet bad mig hälsa och säga att du skulle göra som hon gör. Rengör dem i bensin, men behåll dem på, annars vill de gärna krympa, Jag hoppas få se dem på dig när vi träffas på juldagen. Din egen Osborn. PS. Min syster säger att det senaste modet är att bära dem oknäppta och nedhängand e, varvid det ger bärarinn an ett nonchalant utseende. Om du tycker att det är varmt ute kan du hålla dem i handen när du promenerar. Det tycker jag ser flott ut. D.S. SPRITINKÖPET 1952-53 gjorde jag min värnplikt vid marinen i Karlskrona, många kallade det Pinan. Efter utbildningen blev det sjökommendering, först Pia (Patricia) sedan kryssaren Göta Lejon som hornblåsare. På Göta Lejon fi ck man ju uträtta andra sysslor. Vi låg på varvet i Karlskrona fö r underhåll före avres an till Portsmouth i England. En dag fick jag förtroend et av undero ffi cerarn a på mässen att inhandla sprit från systembolaget. På den tiden var det ju motbok för inköp av sprit, så det blev en hel trave böcker, fullmakter o.s.v. att hålla reda på. Jag fick låna en trehjulig cykel med flak framtill. Inköpet gjordes och det blev många flasko r vill jag lova. För att skydda flaskorna under transport en satte man på papphylsor. Nåja allt väl, men när jag var inne på varvsområdet med min dyrbara last blåstes det larm om sprängning inom området. Det small ordentligt flera gånger. För att skona öronen fanns möjlighet att gå in i ett hus i närheten, men jag måste hålla koll på cykeln med flaskorna. Skulle dom klara trycket av smällarna.? När allt blev lugnt igen blev det första jag gjorde att att lyfta på papphylsorna på alla flasko r. Alla nya medlemmar 2011 1101 1102 1103 1104 1105 1106 1107 1108 1109 1110 1111 1112 1113 1114 1115 Bengt Ahrle Jarl Kihlberg Carl Elof Svensson Leif Lindenhag Roger Nordström Anders Andersson Sten Lundqvist Ulf Berg - André Bill Britmer Per- Ola Törnqvist Jan Wanhov Rune Gustafsson Bo Tak Thore Abrahamsson Pether Ribbefors Sjötorp Göteborg Göteborg Kullavik Alingsås Mölndal V:a Frölunda Göteborg V:a Frölunda V:a Frölunda VG:a Frölunda Göteborg V:a Frölunda Göteborg Göteborg klarat sig och jag kunde dra en lättnadens suck. När jag berättade fö r undero ffi cerarna på mässen vad som hände på vägen hem fick dom ett gott skratt, men de var inte sena med att tillägga. Hade du kommit hem med tomma flaskor, hade du legat illa till. Hoppas alla blev lyckliga och glada. Vad vet jag? Skeppsnummer 944 Samuelsson.

sista sidan PRO GRAMLAGDA AKTIVITETER I MARINSTUGAN INNAN SO MMAREN MARS MEDLEMSMÖTE SÖN. den 11 kl.11 00 KLUBBAFTON To. den 29 kl..18 00 SÖNDAGSÖPPET: den 04,18, och 25 kl. 11 00 ONSDAGSÖPPET: den 07 och 21 kl. 11 00 APRIL KLUBBAFTON To. den 26 kl. 18 00 SÖNDAGSÖPPET: den 01,15, och 22 kl. 11 00 ONSDAGSÖPPET: den 04 och 18 kl. 11 00! U P P R O P! Vårt lager på manus till pejlingen tomt. hjälp oss genom att berätta om händelser och UPPLEVELSER eller en rolig historia sänd dom till vår adress på örlogsvägen MAJ MARINSTUGANS DAG Sön. den 06 SÖNDAGSÖPPET: den 13 och 20 ONSDAGSÖPPET den 02 kl..10 00 kl..11 00 kl..11 00 redaktionen kommande aktiviteter JUNI SÖNDAGSÖPPET den 02 kl. 11 00 NATIONALDAGEN den 06 kl. 10 00 OBS!! Deltagande i aktivitet märkt skall förhandsanmälas till klubbmästaren. enär inköp sker i enlighet med antalet deltagare och det är i allas intresse att maten räcker utan ransonering. Första höstaktiviteterna är SÖNDAGSÖPPET den 19:e Augusti. och ONSDAGSÖPPET den 22:a Augusti bra viking-modeller skala 1:1250 köpes stugfogden Tel. 031-26 85 19 riksårsmötet 2012 Har ni tänkt närvara vid årets riksårsmöte?? När ni skickar in er anmälan så meddela även någon i styrelsen om ert deltagande. (Anmälningshandlingar kommer i FM tidningen i mars ) Styrelsen får då en chans att samordna TRANSPORTEN Den sedvanliga Känsödagen med Försvarsinformation, guidning runt ön samt enklare förplägnad kommer att ske 17 maj,kristi Himmelsfärdsdagen Anmälan på lista i Marinstugan, med namn och personnummer eller till P.O. Eriksson, tel. 031-29 06 55 eller lipoere@tele2.se MARINSTUGANS DAG 6:e MAJ OBS DATUM Ni som önskar hjälpa till med förberedelserna kontakta någon i STYRELSEN Ni som har saker att skänka kontakta STUGFOGDARNA nationaldagen På Nationaldagen 6 juni samlas vi enligt tradition i Marinstugan kl.11 00 Vi går till ULVENMONUMENTET för nedläggning av blommor samt lyssna på sångkören och minnesord från vår föreningskaplan Bert Löverdal. Därefter kaffe och en stunds social samvaro i stugan som avslutning på vårens aktiviteter