Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Faststa lld av Acksjo gruppen nov 2013

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Faststa lld av Acksjo gruppen nov 2013 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013

Inneha ll: Bakgrund... 2 Områdesbeskrivning... 4 Vattnets olika värden... 5 Hur åtgärdsplanen togs fram... 6 1. Vattnet som livsmiljö... 7 2. Människans närvaro... 27 3. Vattnets kvalitet... 33 4. Vattnets kraft... 36 Utredning om konsekvenser av en utrivning av dammen... 41 Lämplig nivå på Acksjön efter en utrivning av dammen... 50 Erosionsskador av älven vid Backetorp... 51 Sammanställning tidigare inlagor om Acksjösystemet... 53 Kort om Klarälvens vattenråd... 55 Sammanställning åtgärder... 56 Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 1 av 58

Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt Klarälvens vattenråd beslutade hösten 2011 att söka ekonomiskt stöd för att ta fram en lokal åtgärdsplan för Acksjöälvens avrinningsområde. Syftet med projektet var att utarbeta en lokal åtgärdsplan och sedan arbeta utifrån denna så att hela systemet kan uppnå god ekologisk status före tidsfristen 2021. Ett annat syfte var att ta fram ett bra arbetssätt för Klarälvens vattenråd att arbete med framtagande av lokala åtgärdsplaner. Den lokala åtgärdsplanen formas i dialog med berörda parter Länsstyrelsen Värmland, Hagfors kommun, Fortum Generation, Skogsstyrelsen, Bergvik skog och andra markägare samt fiskevårdsområdesföreningen Klarälven. Aktiviteter i projektet: 1. Vattnets värde presentation av de inventeringar av vattnets värden som gjorts (länsstyrelsens ansvar fiskevårdsområdet behjälplig) för alla inblandade parter. Dialog och kunskapsspridning. Genomfört hösten 2012. 2. Utredning av Acksjödammens funktion, tekniska och juridiska status (Fortum generation). Genomfört hösten 2012. 3. Inventering av önskvärd reglering Acksjön och flöden i Acksjöälven (Styrgruppen). Dialog med alla parter. Genomfört våren 2013. 4. Inventering av omgivande mark samt skogsbruksåtgärders påverkan på vattnet (Bergvik skog och Skogsstyrelsen). Dialog med markägare. Genomfört hösten 2012. 5. Biotopkartering Acksjöälven (länsstyrelsen). Uppdatering och sammanställning kommande behov. Genomfört hösten 2013. 6. Dialog som syftar till en gemensam syn på problemen och finna möjliga problemlösningar Sammanställning av de olika intressenternas önskemål om åtgärder (projektägaren). Genomfört hösten 2013. 7. Framtagande av slutrapport som ska innehålla förslag på mål, åtgärdsplan och uppföljning (projektägaren). Dialog och presentation. Genomfört hösten 2013. Acksjöälven hyser höga värden Nedre delen av Acksjöälven ingår i Natura 2000 1 och riksintresseområdet Klarälvdalen. Värdena utgörs av älvdal, ravin och lövskog i denna hängande bidal till Klarälven. Biotopen Acksjöälven hyser både insjööring och strömöring samt flodkräfta. Under 2004 återintroducerades flodkräftor i Acksjöälven. Under 2006 genomfördes biotoprestaurering maskinellt i vattendraget. Hösten 2011 och 2012 presenterades elfiske resultat för Acksjöälven vilket mycket glädjande och överraskande visade att yngel från Klarälvslax uppehåller sig i älven. Klarälvens fiskevårdsområdesförening inom Hagfors kommun Klarälvens FVO har länge arbetat med att förbättra biotopen Acksjöälven. Man har arbetat med utsättning av flodkräfta och Klarälvsöring. Man har återställt vattendraget i vissa delar från flottledsrensning. Föreningen har ett muntligt löfte med vattenrättsinnehavaren Fortum Generation AB om att nolltappning från Acksjön ej ska ske. Hur mycket vatten som bolaget lovat släppa råder det dock olika meningar om. 1 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Natura 2000 har tillkommit för att stoppa utrotningen av arter och livsmiljöer. Områdena ska skyddas, skötas och förvaltas på ett sätt så att naturvärdena bevaras Varje område ska få en bevarandeplan som länsstyrelsen fastställer efter hörande med markägare och andra intressenter. För Klarälven håller denna på att utarbetas. Bevarandeplanerna beskriver naturvärden, vad som kan skada och påverka, samt förutsättningarna för skydd och skötsel. Alla Natura 2000-områden är klassade som riksintressen. Inom och i närheten av Natura 2000-områden måste man söka tillstånd om någon åtgärd ska vidtas, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 2 av 58

Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning 2011 var att hotbilden för Acksjöälven är komplex och utgörs av faktorer som skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad och kräftpest. Acksjöälven finns med i STRATEGI OCH PLAN FÖR RESTAURERING AV VATTENDRAG I VÄRMLANDS LÄN, Levande sjöar och vattendrag, delmål 2 LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2007: 21 Status-bedömning enligt vattendirektivet I den senaste bedömningen, gjord år 2013 når inte varken Acksjön och Acksjöälven god ekologisk status. Acksjön har bedömts ha otillfredsställande ekologisk status (en tvåa på en femgradig skala) då den reglering som tillämpas påverkar sjön negativt. Acksjöälven bedöms må lite bättre, men den onaturliga vattenföringen i kombination med försurningspåvekran gör att älven endast når upp till måttlig ekologisk status, en trea på en femgradig skala. Bedömningen grundar sig på att bottenfaunan är försurningspåverkad och att flödet i älven inte är naturligt. Alla vatten ska nå upp till god status, enligt Eus vattendirektiv. Men myndighetens bedömning är att det kommer att ta tid att lösa problemen. Vattenförekomsten omfattas därför av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status. Hela systemet har god kemisk status, undantaget kvicksilver. Alla sjöar i Sverige får anmärkning på för hög kvicksilverhalt. Vattenrättsinnehavarens bedömning Nyttan av dammen vid Acksjön idag består av att det lagrade vattnet under vintern kan öka elproduktionen vid kraftverken nedströms i Klarälven. Regleringsgraden är ca 48 %. En lönsamhetsberäkning ger att intäkterna av dammen ett medelår är beräknat till ca 220 Skr. Interregprojektet Vänerlaxens fria gång: Delprojekt Acksjöälven Interregprojektet Klarälvslaxens fria gång rymmer många delprojekt. Det som rör Acksjöälven löper under perioden 2012-2014, har en budget på 225 000 kr. Acksjöälven är tillsammans med Näckan den klart minsta laxälven i Värmland. Laxfynden i Acksjöälven gjordes 2011 i den nedre delen av älven och utgjordes delvis av årsungar, d v s ungar som kläcktes våren 2011. Fynden kan tyda på att lax från Vänern vandrat upp spontant och lekt i Acksjöälven, eller laxungar periodvis uppehåller sig i de nedre delarna av sidovattendraget Acksjöälven. Projektet handlar om att fortsätta följa och kartlägga laxutbredningen i älven samt att kartlägga det eventuella behovet av riktade åtgärder för i första hand laxen. Till detta hör t ex biotopvård, fiskvägar, återintroduktioner och översyn av kalkningsplaneringen. Regleringsdammen vid Acksjön är av särskilt intresse. Projektledare: Länsstyrelsen Värmland, i samråd med bland annat Hagfors kommun och Klarälven inom Hagfors fiskevårdsområdesförening. 2 2 Källa Vänerlaxens fria gång hemsida Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 3 av 58

Omra desbeskrivning Acksjön ingår i Göta älvs avrinningsområde. Sjön avrinner genom Acksjöälven i västligt riktning ut i Klarälven. Topografisk karta: Uddeholm 12D SO Hydrologiska data Avrinningsområde 135-512 Avrinningsområdet är 30,2 km2 stort Acksjön SE666992-137730 Areal:113 ha Total tillrinning:6,9 Mm3 Magasinvolym:3,4 Mm3. Nivåreglering: c:a 3 m Regleringsgrad 47,8 % Höjd över havet:190,8 m Ekonomisk karta:12345 Acksjöälven SE666926-137587Längd:3,9 km Fallhöjd: c:a 55 m Tillrinning (MQ) 0,25 kbm/s Max vattenföring (HHQ):4 kbm/s Fiskevårdsområde: Klarälvens Fvof i Hagfors kommun Nedre halvan av Acksjöälven ingår i Natura 2000 och riksintresseområdet Klarälvdalen- Sunnemodalen där värdena utgörs av älvdal, ravin och lövskog. Området domineras helt av skogslandskap och Acksjön är den enda sjön i avrinningsområdet. Bebyggd och odlad mark finns i områdets södra delar runt det lilla samhället Bergsäng. Ingen bebyggelse finns idag runt Acksjöns stränder. Biotopen Acksjöälven hyser både insjööring och strömöring samt flodkräfta. Under 2004 återintroducerades flodkräftor i Acksjöälven. Under 2006 genomfördes biotoprestaurering maskinellt i vattendraget. Hösten 2011 och 2012 presenterades elfiske resultat för Acksjöälven vilket mycket glädjande och överraskande visade att Klarälvslax lekt i älven. Kalkningen i området utgörs av två objekt, förutom Acksjön kalkas också en våtmark i anslutning till Brudgumsbäcken. Båda är fortfarande aktiva objekt och kalkningen startade med främsta syfte på det nedströms liggande målvattendraget Acksjöälven. Av de tre vattenkemiska provtagningsserier som finns i området påbörjades två i mitten av 80-talet och en under tidigt 90-tal. Lägsta initiala ph-värde i målobjekt kommer från Acksjön(1990) och Acksjöälven (uppmätt 1988-08-25) med ph 5,5. Det finns en regleringsdamm vid Acksjöns utlopp. Dammen vid Acksjön påverkar vattenmiljöer genom fragmentering, reglering, indämning och torrläggning. Hur regleringen sköts är av betydelse för organismer som är knutna till älven och dess forsar och till den dämda zonen i sjön. Bestämmelser om hänsyn till värden i älven genom t ex min-tappning saknas. Skogsbruk påverkar vattendraget kemiskt, hydrologiskt, morfologiskt och biologiskt. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 4 av 58

Klarälvens vattenråd Vattnets olika va rden Projektet har under 2012 identifierat fyra olika aspekter på vattnets värde, som kommer att belysas i åtgärdsplanen. Projektdeltagarna är överens om att de biologiska värdena i vattnet väger tyngst, alltså det som finns under rubriken Vatten som livsmiljö. 1. Vatten som livsmiljö: Återkomst av ursprunglig faunabiotopförbättringar i älven 3 Vattens kvalitet: Skogsbrukets hänsynstagande, kalkning Anna Sjörs 2. Vattnet betydelse för människan: Frilutsliv och besöksnäring kulturminnen, bad, fiske, isracing och skoterled 4 Vatten som kraft: Regleringen åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 5 av 58

Hur a tga rdsplanen togs fram Upplägg: Klarälvens vattenråd har varit ansvarig för projektet och redovisat till vattenmyndigheten. Medfinansiärer är övriga parter genom arbetstid och kontanta medel, det senare i huvudsak till köp av tjänster. Projektet finansieras med ett bidrag på 300 tkr, 50 % från Vattenmyndigheten. Styrgruppen består av Anna Sjörs, ordf. vattenrådet som även har funktionen som projektledare samt Katarina Erelöf Fortum Generation, Grete Algesten Länsstyrelsen Värmland och Uno Ekengren Klarälvens fiskevårdsområdesförening inom Hagfors kommun. Under våren 2012 ordnades ett öppet upptaktmöte med alla parter inbjudna. Mötet startade med en vattendragsvandring och avslutades med diskussion om vilka vattnets alla värden var. Mötet var välbesökt, 30 ortsbor kom som sedan har utgjort Acksjögruppen. Under hösten 2012 ordnades ytterligare två möten, ett med temat skog och vatten och ett med ytterligare två teman: Biotopvård samt friluftsliv och besöksnäring. I februari 2013 var Acksjögruppen med i en workshop som ordnadet kring kommande statusklassning. Våren 2013 genomfördes ett seminarium där effekter av en naturlig flödesregim presenterades av limnolog. Mötet beslutade då att göra en mer detaljerad utredning av hur en damutrivning skulle kunna ske, och satte upp mål för en sådan. Utredningen genomfördes sommaren 2013, då även en makrofytinventering gjordes. I november presenterades förslaget. Acksjögruppen enades då om att i åtgärdplanen ta med en utrivning av dammen som en möjlighet att nå god ekologisk status i systemet. Mötesanteckningar och förslag på åtgärder har efter alla möten sänts ut till alla deltagare på mötena samt även till styrelsen för Klarälvens vattenråd, alla markägare samt övriga intressenter. Acksjösystemet alla värden kan uppdelas i fyra områden: 1. Vattnet som livsmiljö vattnet hyser flera värdefulla ekosystem: Skogsbäcken, sjön och Acksjöälven 2. Människans närvaro - Vattnets värde för frisluftsliv och besöksnäring 3. Vattenkvalitet Vatten som är en grundläggande resurs för skog och mark 4. Vattenkraft - Vattnet är resurs för elproduktion i Klarälvens 8 kraftverk genom dammen vid Acksjön Vattnets värde Åtgärder Prioriterat: Typ av åtgärder 1. Vattnet som livsmiljö Biotopförstärkande åtgärder 2. Människans närvaro Åtgärder för att stärka friluftsliv och besöksnäring 3. Vattenkvalité Åtgärder för att bevara/förbättra vattnets fysikaliska/kemiska kvalitet 4. Vattenkraft Åtgärder för att minimera skada av reglering Acksjöälven Mindre skogsbäckar Acksjön som rekreation kan göras än mer tillgänglig hållbart fiske Motverkan mot försurning Motverkan mot slamtransport Ta bort vandringhinder Tillskapande av höljor i den övre delen Ökande av löv genom att försiktigt ta bort gran i övre delen Bryta upp den konstgjorda kanaliseringen av älven förbi våtmarken XXX Utreda öringstammar Åtgärda vandringshinder i form av felaktigt utformade trummor Båtuthyrning, vindskydd vid norra stranden (Furskonabben) Motoraktiviteter på vintern Fortsatt kalkning Alltid bygga broar vid överfarter med maskiner Aldrig gå över Acksjöälven Genomföra en utrivning av dammen Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 6 av 58

1. Vattnet som livsmiljö I systemet finns tre olika biotoper, som alla vävs in i varandra. Dessa är: Skogsbäckar, mindre tillflöden Acksjön Acksjöälven Skogsbäckar Det finns fyra större tillflöden till Acksjön. Dessa är från utloppet motsols runt sjön: Karbisabäcken, Säterbäcken, Brudgumsbäcken samt Agrenabäcken. Två större bäckar mynnar i Acksjöälven: Rösbergsbäcken och Västra bäcken. Sannolikt hyser alla dessa bäckar öring och det är viktigt att de inventeras på vandringshinder samt om möjligt elfiskas. Även den genetiska sammansättningen av dessa lokala öringstammar är mycket intressanta för att se deras släktskap med Klarälvsöringen. Det kan vara en möjlig utveckling av Interreg-projektets forskningsdel på den genetiska variationen hos Klarälvsöringen att undersöka dessa lokala öringstammar. Det är viktigt att bevara träden i zonen närmast vattenmiljöerna. Annars riskerar viktiga funktioner för livet i vattnet att försämras. Träden ger skugga, tillför död ved och föda till de vattenlevande organismerna i form av löv, barr och småkryp. Det finns många sätt att ta hänsyn och vidta åtgärder som kan minska de negativa effekterna. 3 Se vidare vattnets kvalitet sid 33. Agrenabäcken Brudgumsbäcken Rösbergsbäcken Säterbäcken Västra bäcken Karbisabäcken Acksjöns utlopp 3 Text hämtad från Skogsstyrelsens hemsida om skog och vatten Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 7 av 58

Brudgumsbäcken högt upp i bergen Lekbotten i Brudgumsbäcken Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 8 av 58

Agrenabäcken Trummor Agrenabäcken vid Acksjön Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 9 av 58

Acksjön SE666992-137730 Acksjön är en reglerad sjö (tillåten amplitud 3 meter). Sjöytan är 1,2 km 2 och maxdjupet 17,7 m. Total tillrinning:6,9 Mm3 (7 000 000 000 l) / år. Magasinvolym:3,4 Mm3. Nivåreglering: c:a 3 m. Regleringsgrad 47,8 % 4. Höjd över havet:190,8 m År 7 300 f Kr låg inlandsisen kant strax norr om Acksjön. Från StorVänern sträckte sig flera vikar långt in i landskapet. Västanbergsvikens norra strand låg vid Solberg och Grängen var del av havet. Rådahöjden stack upp som ryggen på en val. Öster om Ekesberget började en smal havsfjord i vars norra ände en is-tunga länge ligger kvar. Acksjön tillhör de sjöar som alltid legat över havsytan, och var vid den här tiden en kall glaciärsjö. Sik och röding fanns i sjön. Hit vandrade den lax och öring som fanns i Stor-Vänern för lek. Bilden visar högsta kustlinjen (HK) under 200 år från norr till söder Götån Inlandsisen Uvån Östanbergsfjorden (=Klarälvdalen) Västanbergsviken Värmullsviken Rådafjärden Munkforssundet Sunnemoviken 250 möh kraftigare linje HK vid 190 möh, höjdjkurvor 300m, 400m och 500m utritadet Hagfors kommun 7300 f Kr Figur 1 Högsta kustlinjen Figur 2 Havsvikar och isens läge år 7300 f.kr. Acksjön räknas idag av lokalbefolkningen inte som en rik fiskesjö. Tidigare fanns här stor insjööring, men denna har kraftigt decimerats. Projektdeltagarna vittnar om hur de som småpojkar på 40-talet följde med sina fäder upp till Acksjön för att plantera in gädda, som då var en mycket viktig matfisk. Provfiske ger underlag för vattenmyndigheten att ge bedömningen måttlig ekologisk status för kvalitetsfaktor fisk: Bedömningen baseras på ett standardiserat provfiske 2011. Äldre provfisken från 1990-1993 stöder delvis bedömningen. Delindex tyder på försurningspåverkan, bland annat andel stora abborrfiskar som är mycket högre än förväntat. Även diversitet avseende biomassa, samt fångst per ansträngning var lägre än förväntat. Abborre, gers, gädda och mört fångades vid provfisket. 5 Sommaren 2013 gjorde länsstyrelsen en inventering av växterna i strandzonen. Man hittade väldigt få arter mot vad det borde ha funnits. Ett fåtal arter dominerar i sjön vilket tyder på att växtligheten i sjön är påverkad av yttre störningar. Det är sannolikt de låga vattenståndsnivåerna på vintern som påverkar stränderna negativt. Det medför en starkt förändrad och onaturlig litoralzon (strandzon). Sommaren 2013 var sjöns nivå ovanligt låg. 4 Regleringsgraden beskriver hur stor andel den totala magasinsvolymen är av den totala årstillrinningen. D.v.s. hur stor del av tillrinningen som kan magasineras på årsbasis. 5 Citat ur VISS, bedömning Acksjön 2013 Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 10 av 58

Vattnets kvalitet är god. Sjön har naturligt brunfärgat vatten med ett färgtal om 88 mg Pt/L. Alkaliniteten är inte hög, och sjön är därför känslig mot försurning. Kvicksilverhalten i sjön är otillfredsställande, och de analyser som gjorts visar på en kvicksilverhalt i gädda som 1996 låg på c:a 0,8 mg/kg gädda. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram(mg/kg). Tabell 1Vattenmyndighetens klassning av sjön Acksjön Typ Parameter Vattenmyndighetens bedömning Sammantagen bedömning I denna vattenförekomst har morfologiska Otillfredsställande ekologisk status förändringar/ kontinuitetsförändringar/ flödesförändringar konstaterats som en orsak till bedömningen. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Bedömningens olika delar: Ekologisk status - biologiska Fisk Måttlig kvalitetsfaktorer Ekologisk status - fysikalisk Allmänna förhållanden Fys.-kem Måttlig kemiska kvalitetsfaktorer Försurning (MILA) 6 Måttlig Ekologisk status - hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektivitet 7 Hydrologisk regim 8 Morfologiskt tillstånd 9 Dålig Otillfredsställande Hög Acksjön sommaren 2012 från skoterklubbens stuga, vid Västra Gräsberget. Detta foto används som logga för projekt Acksjön 6 Multimetriskt index MISA/MILA påvisar surhet och byggs upp av sex olika enklaindex. Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att index visar onaturig försurning. Bedömningen är baserad på parametern Försurning enligt principen att sämst status styr 7 Konnektivitet: Möjlighet till förbindelse mellan olika delar av sjön och dess utloppsälv 8 Hydrologisk regim = vattenståndet och vattenföring i sjön och dess omgivningar 9 Morfologiskt tillstånd= stränder, bottensubstrat, strukturer i det grunda vattnet Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 11 av 58

Acksjön, foto från damman i sydväst, här huserar Canadagäss Acksjön sommaren 2012, obs Storlom! Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 12 av 58

Udden och sjöns södra strand Då sjön är nedtappad blir hela viken fylld av sten. Samma plats, nivån sänkt 1,5 m mot förra bilden. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 13 av 58

Vägen går nära sjöns maximala nivå och det händer att denna sträcka översvämmas. Sjöns norra strand Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 14 av 58

Påfart till sjön, gjord för att fungera vid sjökalkning, bra för skoter, båtisättning och vinterrally. Samma plats, nivån 1,5 m lägre än förra bilden. Mkt långgrunt vid nedfarten. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 15 av 58

Acksjöälven SE666926-137587 Acksjöälven rinner från Acksjön ner till Klarälven, där den mynnar i ett deltaliknande område. Älven är nästan 4 km lång. Fallhöjden är c:a 55 m och medelvattenföringen beräknad till 260 l/s. Max vattenföring kan uppgå till 4000 l/s. Acksjöälven rinner genom ett omväxlande skogslandskap med några partier våtmark, isälvsmaterial och sandhedar. Acksjöälven heter i folkmun Kvarnälven, kraften i älven nyttjades till kvarnen ända in på 1900-talet. Namnet Kvarnheden lever kvar på de gårdar som byggdes upp kring kvarnen. Acksjöälven var under lång tid flottled, vilken upphävdes först 1969. Acksjöälven når högsta kustlinjen vid orten Bergsäng. Här har vattnet strax efter istiden skapat ett litet delta. Efter den senaste istiden gick en fjord med havsvatten upp i Klarälvsdalen (till den så kallade högsta kustlinjen). Där mynnade Acksjöälven som en isälv i fjorden. Mellan isälvens mynning och Klarälvens nutida botten finns en stor nivåskillnad. Den gör att Acksjöälvens dalgång från istiden, där nu orten Bergsäng ligger, mynnar högt över Klarälvens nuvarande strand. Detta kallas en hängande bidal. Den nedersta delen av Acksjöälven kastar sig brant ner mot Klarälven i ett vackert vattenfall. Fallhöjden är c:a 15 m. Här finns lövskog i ravinen med höga naturvärden. Delområdet är 61 ha och ingår i Natura 2000 området, övre Klarälvdalen med nr SE0610169 som är klassat som riksintresse. Biotopen Acksjöälven hyser både insjööring och strömöring samt flodkräfta. Under 2004 återintroducerades flodkräftor i Acksjöälven. Under 2006 genomfördes biotoprestaurering maskinellt i vattendraget. Hösten 2011 presenterades elfiske resultat för Acksjöälven vilket mycket glädjande och överraskande visade att Klarälvslax lekt i älven. Elfiske 2012 bekräftar detta. Jämn täthet av öring. Bedömningen stöds av data från 1989 i 3 stationer. Sedan dess har två ytterligare elfiksen gjorts med goda resultat. Om träden i zonen närmast vattenmiljöerna avverkas försvinner samtidigt funktioner som är viktiga för att den biologiska mångfalden. Träden ger skugga, tillför död ved och föda till de vattenlevande organismerna i form av löv, barr och småkryp. Se vidare vattnets kvalitet sid 33. Tabell 2 Länsstyrelsens bedömning av Acksjöälven 2013 Typ Parameter Vattenmyndighetens bedömning Sammantagen bedömning Bedömningen grundar sig på bottenfauna, fisk och Måttlig ekologisk status hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Består av: Ekologisk status - biologiska Fisk God kvalitetsfaktorer Bottenfauna Måttlig Ekologisk kvalitet: ASPT 10 Hög Eutrofierings DJ-index 11 visar graden av näringspåverkan. Hög Ekologisk status - fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Ekologisk status - hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Försurningsindex MISA 12 Allmänna förhållanden Fys-kem Försurning Konnektivitet 13 Hydrologisk regim 14 Morfologiskt tillstånd 15 Måttlig Måttlig Måttlig Dålig Otillfredsställande Måttlig 10 Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genomsummering av indikatorvärden och division med antalet ingående taxa (familjer). 11 Det multimetriska DJ-indexet för eutrofiering byggs upp av fem olika enkla index. 12 Multimetriskt index MISA påvisar surhet och byggs upp av sex olika enklaindex. Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att index visar onaturig försurning. 13 Konnektivitet baseras på förekomst av artificiella vandringshinder. 14 Hydrologisk regim baseras på regleringspåverkan och specifik flödesenergi (som påverkas av rensning). 15 Morfologiskt tillstånd baseras på biotopkartering (rensningsgrad) och analys av närområde. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 16 av 58

Foto taget sommaren 2012 Utlopp vid dammen På vintern syns tydligt att vattnet är brumfärgat humöst Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 17 av 58

Mycket sten i älven- Mycket löv, men även gran som kan behövas plockas bort. Denna del av älven är restaurerad. Stundtals fint lekgrus och möjlighet till gömler. Myck löv, men gran kan behövas tas bort. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 18 av 58

Genom myrmarken rinner älven lugnt. Mycket död ved, men uppgrävda kanter runt älven pga flottled. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 19 av 58

Gammal bäverdamm strax uppströms Bäcken Gammal överfart strax uppströms torpet Bäcken Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 20 av 58

Klarälvens vattenråd Älven genom Bäcketorp, kraftig erosion genom lätteroderat sediment. Älvens tidigare botten syns som en c:a 0,5 m högre strandnivå. Genombrottet vid dammen nere i Bergsäng sänkte erosionsbasen för älven. Älven nere i Bergsäng, här rinner den genom en äldre deltabildning i högsta kustlinjen Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 21 av 58

Vid Kvarnheden finns rester av en damm som slutligen revs ut på 80- talet. Den finns omnämnd i flottledsutslaget som en hålldamm för virket. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 22 av 58

Den vackra stenbron Det sista fallet från den gamla deltabildningen ner till Klarälvens nuvarande nivå, c:a 15 m Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 23 av 58

Laxlek-område Högsta prioritet för skydd. Nere på Klarälvens nivå Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 24 av 58

Biotopförstärkande åtgärder: Acksjöns alla mindre tillflöden: Tillflödena Sätterbäcken, Brudgumsbäcken och Agrenabäcken bör inventeras och eventuellt elfiskas för att kontrollera om det finns öring. Syftet är att i första hand stärka Acksjö-öringen. Det vore mycket bra om man kunder undersöka den genetiska variationen på öringen i bäckarna. Vägtrummor bör ses över och i den mån de utgör vandringshinder bör de bytas ut. Lekplatser bör märkas upp, förstärkas och fredas för all negativ påverkan. Acksjön: De viktigaste biotopvårdande insatserna för sjön är att fungera som tillväxt miljö för den egna Acksjö-öringen. För att detta ska ske måste vandringshindret vid Acksjödammen bort. Genom att skapa en naturlig nivåfluktuation kommer strändernas vegetation att återfå sin naturliga prägel. Det tar sannolikt flera år innan områden som under lång tid varit överdämda sommartid återtar sin naturliga strandvegetation. Storlom bör få en säkrare häckning om inte boet blir överdämt tidig vår. Vintertid bör inte sjöns nivå sänkas så att isen skaver på stränderna. Acksjöälven: De viktigaste biotopvårdande insatserna för älven är att skapa fler ståndplatser för öringen vid låga flöden. Detta sker bäst genom att flytta sten/gräva gropar. Med lite grävning borde även naturligt lekgrus att komma fram. De definitiva vandringshindrena bör undanröjas. Där vallar byggts upp längs älven för flottningen bör dessa öppnas på en del ställen för att vattnet ska kunna brädda sig. Vandringshinder som gamla bäverdammar bör försiktigt öppnas i den mån de inte redan gjort det. De delar av älven som är markerade på länsstyrelsens kartor med orange, kraftigt rensat, bör i första hand restaureras med återställning och förstärkning av död ved. Här rinner älven som i ett dike genom våtmarken. Förstärkning av Klarälvsöring bör fortsätta. Om utsättningar skall göras så skall det helst ske nedströms fallet vid Bergsäng, så dessa lätt kan ta sig ut i Klarälven för fortsatt vandring. Om smoltutsättning ska sker, och dammen försvinner, kan smolt sättas ut i t.ex. Brudgumsbäcken eller Rösbergsbäcken. Fiskeregler fr.o.m. 2013 Detta gäller för Acksjöns alla mindre tillflöden: Inget fiske är tillåtet. De mindre bäckarna är alla barnkammare för Acksjö-öringen. Detta gäller för Acksjöälven: Inget fiske av lax och öring är tillåtet. Beståndet av Acksjö-öringen ska växa sig stark. Klarälvsöring och Klarälvslax som vandrar upp i älven för lek, kan även stanna i älven efter lek, och är givetvis helt fredad. Kräftfiske är förbjudet. Fiske av all annan fisk än lax och öring är tillåtet, och kan ses som en biotopvårdande insats. Detta gäller för Acksjön: Inget fiske av öring är tillåtet. Beståndet av Acksjö- och Klarälvsöringen ska växa sig stark. Kräftfiske är förbjudet. Fiske av all annan fisk än öring är tillåtet, och kan ses som en biotopvårdande insats. Särskilt bra är det om man fiskar gädda, för att decimera stammen. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 25 av 58

Bakgrundsmaterial från Länsstyrelsen Värmland: Fürsko - Lidbäcköa Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 26 av 58

2. Människans närvaro Förhistorisk tid Ett så rikt naturområde som Acksjön och Acksjöälven har givetvis intresserat människan ända sedan hon för 5000 år sedan kom med sina stockkanoter paddlande uppför Klarälvsfjorden. Stenålderns människa följde laxens vandringar, och gjord ofta strandhugg där ett mindre vattendrag flöt ner i Klarälven. Åslandskapet vid Acksjöälvens delta gav en bra möjlighet till jakt. Härom vittnar den fångstgrop som finns alldeles intill fallet vid nuvarande Bergsäng. 16 Då gropen är stor, och ligger i närheten av bebyggelse, är det sannolikt en varggrop. Några av de fångstgropar som tidsdaterats på andra ställen i Klarälvsdalen visar att det från 4000 år sedan fanns människor i norra Värmland, som samarbetade så väl att de kunde fånga älgar i stora gropar. Klimatet var varmt och skogen bestod då av ek, lind och hassel. Järnåldern innebar en klimatförsämring, och järnåldersbonden måste stalla in sina kreatur på vintern och ordna med vinterföda. På köpet ökade tillgången på en ny intressant produkt gödsel och åkerbruket tog fart. Från denna tid finns sannolikt fasta boställen vid Kvarnheden i Bergsäng. Här var jorden lättbrukad och det fanns god tillgång på vatten. Jakt och fiske var fortfarande avgörande för byns utveckling. Från fornminnesinventeringen 1990 i Dalby socken har man från denna tid funnit kolningsgropar och järnframställningsplatser i skogslandskapet sannolikt fanns de även längre söderut, fast vi ännu inte har letat tillräckligt bra i skogarna. 16 Vid fornminnesinventeringen 1990 fann arkeologerna dessutom överraskande många fångstgropar, av vilka en blev daterad till cirka år 3 000 f Kr. Denna grop finns i Skråckarberget i Södra Finnskoga och anses som en av de äldsta i landet. (Källa Styffe, Nordvärmlands historia) Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 27 av 58

Rekonstruktion av fångstgrop från 1100-talet vid Jakt & Fiskemuseet i Ransby. "Jakt på älg har bedrivits genom användning av fångstgropar. Vid jakt har gropen varit täckt av klenvirke och maskerad med ris och mossa. Mellan groparna byggdes stängsel av t ex vindfällen, ris och kanske även fällda träd. I regel grävdes flera gropar som tillsammans spärrade passagen för älgarna. För att få älgarna att passera stöttes de sannolikt med hund eller drevkedja. Fångstgroparna som inte ingått i ett gropsystem har ofta varit försedda med en åtel, ett lockbete i form av en lövkärve eller liknande... En fångstgrop är en rund eller oval grop, 3-4 meter i diameter och 1-2 meter djup. Ofta ser man i botten en avlång, oval eller rektangulär försänkning. Undersökningar har visat att denna är resten av en timrad fålla eller låda som varit avsedd att låsa djurets ben och hindra det att ta sig ur gropen. Enstaka gropar kan ha haft en eller flera spetsade störar stående i botten. Kring gropens kant finns alltid en låg övertorvad vall av den uppkastade jorden." (Kulturmiljövård i skogen. Skogsstyrelsen.) Historisk tid Pilgrimsled och Digerdöden 1350 Kanske kan man säga att Klarälvdalens nedtecknade eller muntligt bevarade historia börjar efter digerdöden. Digerdöden drabbade Klarälvdalen mycket hårt. En sägen berättar att hela dalen var så öde, att endast en person i Höljes överlevde och den närmaste grannen fanns i Gräs i Sunnemo. Även om denna historia givetvis är överdriven, säger den en del om pestens härjningar och berättelserna däromkring. (Källa Styffe, Nordvärmlands historia) Under denna period pågick pilgrimfärder förbi Bergsäng. Sannolikt var pilgrimernas besök spännande tilldragelser och de vandrade kom med nya idéer och visade på ny teknik. Pilgrimsleden gick norrut via Klarälvdalen till Nidarås, Trondheim och hemfärden gick lägre västerut. 1503 års jordebok I 1503 års jordebok finns den första förteckningen över gårdarna i Klarälvsdalen, som åtminstone rätt snart blev byar 17. Bergsäng var upptaget som en av de större byarna, med 11 rök, åbor 18. I begreppet "rök" medräknas bara jordbruk, så i här finns inte bostäder för tjänstehjon, soldater, klockare, hantverkare och andra med Boskapsskötseln var grunden för jordbruket och skogarna utnyttjades intensivt som betesmarker och våtmarker nyttjades för slåtter. Sätrarna uppe bland bergen var viktigta för jordbruket, dit flyttade man under betesperioden för att bedriva intensivt kreatursskötsel. På så sätt kunde man nyttja markerna runt gården till spannmål och odling av rovor, senare potatis. Under Medeltiden började människan utnyttja vattnets kraft i större omfattning. Skvaltkvarnar byggdes i de vattendrag som var tillräckligt stora för att ge kraft och tillräckligt hanterbara för dåtidens teknik. Vi vet idag att vid Kvarnheden fanns en kvarn, som befolkningen nyttjade ända in på 1900-talet. 17 1730 fanns det i Ekshärad 6 byar med minst 10 åbor. De största byarna i Ekshärad var Råda med 12, Bergsäng och Solberg med 11 samt Norra Mossberg, Sälje och Ämtbjörk med vardera 10 åbor. Sedan kommo Byn, Hallen, Östra och Västra Tönnet med vardera 9 åbor. De flesta mantalsskrivna hade Byn med 36 samt Råda, Södra Skoga och Ämtbjörk med vardera 33. År 1652 bestämdes det att alla vuxna mellan 16 och 63 år skulle betala mantalspenning. Många var befriade från skatt: gamla, fattiga, sjuka, soldater, båtsmän, adel m.fl. och räknades alltså inte. Det bodde alltså mellan 3 och 4 arbetsföra vuxna i varje gård. 18 Åborätt: rätten att på viss tid eller livstid inneha annans jord En ärftlig rättighet till en kronogård, d.v.s. ett hemman som ägs av staten (kronan) En åbo har, till skillnad från t.ex. en arrendator, en ärftlig (efter 1789) besittningsrätt och en rätt att friköpa marken. "Att bruka jorden som sin egen" verkar vara ett användbart begrepp. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 28 av 58

1600-1700-tal Under medeltiden ägdes/nyttjades marken, vattnet och utskogen av bönderna kring Kvarnälven och Klarälvsdalen. Klarälvdalen har aldrig haft en överklass som via förläningar från centralmakten (frälsejord) styrt och beskattat befolkningen. Självägande bönder var grunden i samhället, även om marken i princip var statens kronojord. Men Uddeholmsbolagets inflytande allt sedan 1700-talet har varit tydligt. Bolaget köpte eller tog utmarkerna - skogen. Bolaget tillförsäkrade sig på så sätt den viktiga råvaran träkol som nyttjades vid järnframställningen. Bonden blev beroende av bolaget - som torpare utan egen mark eller som markägande bonde - bolaget kontrakterades båda att kola träkol i milor och köra körslor med häst till bolaget. Runt Acksjön låg många kolare under hösten i kolarkojor med uppsikt över milorna. Kolen kördes i ryssjor med häst ner mot Klarälven. Torp och Säter Kring Acksjön finns tre sätrar: Dordis sätern, Säljessätern samt Basterudssätern. Säljessätern var den största, som verkar ha nyttjats av 8 gårdar. Sätrarna ägs av bönder från de hemman som sätrarna fått sitt namn från. Dordis är ett ovanligt namn på en sätter. I folkmun heter både sätern och mossen Dalisätern respektive Dalimossen. Basterudssätern nyttjades av bönder i Basterud, som fick vandra långt med sina djur och även korsa älven för att komma till sommarvistet. Stigarna korsade landskapet och sammanband folket i sätrar och älvbygd. Avsikten med säterbruket var att utnyttja skogsbetet på sommaren, så att man kunde ta höskörd hemma i byn till vinterfoder. Det fanns odlingar även vid sätrarna, och det hö som bärjades där och på myrmaderna intill sätern kördes hem på vinterföret. Varje grässtrå togs till vara. Sätrarna låg ofta i en sluttning med boden och ladugården överst och höladan längre ner. En gärdsgård utestängde djuren från sätern. Ladugården var placerad med dörren vid gaveln utanför gärdsgården och resten av byggnaden innanför. Betesmarker och sätrar var en gång en gemensam byegendom för att efter hand gå över i individuell ägo. Man kan i gamla domstolsutsagor läsa om tvister, där vissa sätrar sägs ha brukats "sedan urminnes tid". (Källa: Styffe - Sätrar i Dalby) Torpen och sätrarna söderut. vid Backtorp tillhörde Bergsäng, men de ligger utanför Acksjöälvens avrinningsområde, och behandlas därför inte i denna skrift! Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 29 av 58

Från de att människan blev jordbrukare och fast boende levde de flesta i Klarälvdalen. Genom folkökningen på 1700-talet utvidgades området för bosättningarna, och många torp togs i skogsmarkerna. Torp som Rösberg och Rösbergstäppan var bebodda till långt in på 1900- talet. Det verkar även ha funnits ett torp som hette Acksjön. Torpet Bäcken hade bofast befolkning längst av de fyra torpen. Logen från Rösberg finns idag på Hembygdsgården i Ekshärad. Sätrarna nyttjades till fast bosättning då befolkningen var som mest trångbodd, i slutet av 1800-talet. Som man kan se på gamla kartor hette det som vi idag kallar för Bergsäng Qvarnheden och Bäckacken. Det äldre skolhuset finns inritat Bergsäng låg närmare älven, nedanför branten med Bergsängstjärnen. Bergsäng hade före storskiftet säkert flera gårdar i en klungby. Kartan är från 1800-talet efter storskiftet. Kolning och framställning av järn och trätjära Timmer från skogarna utnyttjades tidigt för byggnadsmaterial och för framställande av kol för den lokala järnhanteringen baserad på sjö- och myrmalm. Mer industriell järnhantering påbörjades under 1700-talet med stångjärnshammare vid lämpliga mindre forsar där närheten till kolförsörjning från skogarna var viktig och dit järn från gruvområdena i östra Värmland fraktades. Det är mycket troligt att det finns rester av tidig järnframställning i Acksjöns skogar, men ännu är ingen järnframställningsplats identifierad. I senare tid 1600-talet och framåt fanns inget bruk eller hytta för järnframställning. Järnframställningen centraliserades till Hagfors i slutet av 1800-talet och de mindre bruken i bland annat Halgån lades ner. Kolningen däremot intensifierades i början av 1900-talet, då Hagfors järnverk var i stort behov av kol. Trätjära var också en viktig produkt från skogen. Trätjära framställdes i gropar, användes som träskyddsmedel, till medicinskt bruk och var en av skoglandskapets viktigaste exportprodukter! Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 30 av 58

Flottled Vattnets värde som transportled var viktigt för samhällets utveckling. Acksjöälven var under lång tid flottled, vilken upphävdes först 1969. Flottlederna tillskapades främst under 1800-talet. Då fick skogen ett helt nytt värde som timmerproducent i större omfattning. Acksjöälven omdanades till en effektiv transportled. Många mantimmar omformade älven från ett vindlande stenigt vattendrag med många ställen där vattnet vid vårflod och andra höga flöden strömmade ut över myrmark och sumpskog. Nu rensades älvbotten och vallar byggdes för att hålla älven i schack så att timmerstockarna inte förivrade sig bort från älvens flottled. För att försäkra sig om tillräckligt med vatten till flottningen, som oftast skedde på våren, byggdes flottdämmen lite i sjöar och vattendrag, ofta strax uppströms ett fall så som det såg ut vid Kvarnheden. Dessa flottningsdammar byggdes av stock och sten och var aldrig helt täta. I dokumenten som finns bevarande kring vattendomen från år 1944 finns beskrivet att det vid Acksjön fanns en flottningsdam. Flottlederna var böndernas samfälld ägda transportleder. Ägde man skog i området var man delaktig i flottningsföreningen. Vid Bergsäng fanns timmerlöpet ut i Klarälven, en tvärbrant sluttning i den höga sandstranden. Där har tusentals timmerstockar rullats ner under långa tider. Förlorarna var öringen och laxen, vars lekområden och gömställen bak sten och stock försvann. Om vandringen till nedströms liggande sjöar eller mer ovanligt uppströms stoppades, gavs ingen möjlighet för öring att växa sig stor. Öringstammarna fick ett betydligt mindre format då de tvingades leva hela sitt liv i strömmande vatten det finns många strömlevande stationära stammar som härstammar från den ursprungligen magnifika Klarälvsöringen. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skedde koltransporter på Klarälven med ångdrivna bogserbåtar. Till bogserbåten Edebäck hörde en särskild passagerarbåt, en stor lastpråm, överbyggd med tak och väggar och med ett rymligt däck, försett med en salong, liknande en sommarstuga med platt tak. Ena halvan av denna salong finns ännu kvar i Bergsäng och används än idag som husbåt, troligen den enda kvarleva från båttrafikens dagar, som finns att se i nedre Klarälvdalen. Matfisk och gädda Under andra hälften av 1800-talet och under de båda världskrigen var det tidvis ont om mat för folket i Klarälvsdalen. För att råda bot på matbristen som till viss del berodde på sämre jakt- och fiskeutbyte planterade man in matfisk gädda i Acksjön. Gäddan blev ett viktigt tillskott i hushållet men samtidigt decimerade den de ursprungligare arterna av röding, sik och öring som fanns i sjön. Torvtag och dikning Acksjöälven rinner längs Ullmyren. Tidigt användes våtmarkerna till att producera vinterfoder. För att öka skörden lät man maderna översvämmas på våren. Den vall som finns runt Acksjöälven där den passerar igenom våtmarken kan ha skapats för detta ändamål, och har säkerligen förstärkt för flottning Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 31 av 58

Nutid Den norra delen av samhället Bergsäng härstammar huvudsakligen från 1940-1950 talet. Bebyggelsen ligger väl samlad på var sida om länsväg 924 som går genom samhället. Under 1980- talet byggdes ett 15- tal nya egnahem inom den östra delen av samhället där ett nytt planområde för bostadsbebyggelse gjordes. Idag fungerar Bergsäng som en pendelort till Hagfors och Ekshärad. I Bergsäng finns en väl fungerande bygdeförening som tar hand om den f.d. skolan. Här finns även ett kooperativt dagis. Dock saknas lokala företag inom besöksnäringen, något som skulle ge en bra möjlighet för utkomst och utveckling. Acksjön och Acksjöälven har här en stor potential. Som fiske- och rekreations sjö inte långt från bebyggelse, men med sin vildmarksapproach är sjön en riktig pärla. Acksjön har även ett högt värde som vintersjö, då vägen går alldeles förbi sjöstranden så att man lätt kan komma ner med skoter, bil och även skridskor, de år sjöns is lägger sig innan snön kommer. En skoterled går över sjön. Man har arrangerat vinterrally med veteranbilar i jan 2012. Sjön blir dock svår att nyttja efter det att den vintertappats och nivån sänkts drygt 2 meter, vilket är det normala. Klarälvens stora attraktionskraft bör ytterligare utvecklas i ett gemensamt projekt för alla klarälvskommunerna: fiske, kanot, flottfärder, geologi och kulturhistoria. Edebäck har sin givna plats som en stopplats längst Klarälvsvägen, såväl som naturreservatet Ginbergsängen. Turismen på Klarälven kan utvecklas med båttrafik. Planer studeras på att återuppta båttrafiken från Edebäck till Vingäng. Interregprojektet Laxens fria gång, som detta projekt är en del i, visar på laxfiskets stora potential för bygdens utveckling. Acksjöälven är en del i detta. Inom bygden finns det alltså flera goda förutsättningar för utveckling av turismen, med särskild inriktning på naturintresset. Här finns ett stort intresse för jakt, fiske, skoterleder, vandringsleder m.m. Många små företag inom besöksnäringen bör kunna utvecklas och fungera som goda exempel. Bergsängs skola kan kanske bli nya lokaler för nyetableringar av småföretag inom bygden och därmed verka som ett nav för en ny företagsamhet. Åtgärder för att främja friluftsliv och besöksnäring: Acksjön: Bergsängs byalag bör kunna få tillgång till en båtplats vid dammen, med möjlighet att hyra ut båtar/kanoter för fiske och rekreation. Båthuset och rastplatsen vid dammen bör kunna skötas av byalaget. Här bör man kunna sätta upp informationstavla om Acksjön och dess omgivningar, och göra reklam för boende med frukost nere i Bergsängs skola. Fürskonabben är en fin plats för ett vindskydd, som bör kunna användas både sommar och vinter. Acksjöns is kan med fördel användas av skoter, isfiske och motorsport. Sjöns är väldigt lämplig för vintermotorsport, då det finns en bra tillfartsväg. Det är då viktigt att den hålls på en jämn nivå. Skogsbilvägar i omgivningarna: Vägmaterial bör anpassas så att den inte utgör ett hinder för friluftslivet och besöksnäringen. Inget grovt krossgrus! Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 32 av 58

3. Vattnets kvalitet Vattnet speglar markens tillstånd. Vattnets kvalitet beror på två ting: Den naturliga jordmånens kemi samt tillförsel från luftnedfall eller annan mänsklig aktivitet som t.ex. körskador i skogen. Vattenmyndigheten har klassat vattnet i Acksjön som god kemisk status, kvicksilver undantaget. 19 Sjön har naturligt brunfärgat vatten med ett färgtal om 88 mg Pt/L. Alkaliniteten är inte hög, och sjön är därför känslig mot försurning. Kvicksilverhalten i sjön är otillfredsställande, och de analyser som gjorts visar på en kvicksilverhalt i gädda som 1996 låg på 0,8 mg/kg gädda. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram(mg/kg). För kvicksilver i fisk är bedömningen Ej god status. Det är därför mycket viktigt att förhindra att kvicksilver läcker ut från markerna. Försurning Sur nederbörd Sambandet mellan utsläpp av svaveldioxid i Europa, sur nederbörd och försurning av sjöar och vattendrag uppdagades på 1960-talet. I mitten av 1970-talet kulminerade utsläppen av svaveldioxid i Europa. Särskilt känsliga arter finns bland bottenlevande djur, som iglar, snäckor och dagsländelarver. Bland fiskar är mört och laxfiskar extremt känsliga. Flodkräfta och flodpärlmussla hör också till de känsligaste arterna. Ekosystemens hela struktur och funktion drabbas av försurningen. Acksjön, med naturligt låga halter basiska mineraler i omgivande berggrund, ett tunt jordtäcke och en hög nederbörd drabbas hårdast. Kalkning Kalkning av försurade sjöar och vattendrag i Sverige påbörjades på försök redan 1977. Sedan 1983 bedrivs en storskalig kalkningsverksamhet som i huvudsak finansieras via statsbudgeten. Kalkning minskar inte nedfallet av försurande ämnen. Den är däremot avgörande för att bevara biologisk mångfald i sjöar och vattendrag till dess återhämtningen kommit så långt att kalkning inte längre behövs. Totalt har närmare fem miljarder kronor satsats på kalkning och för närvarande uppgår anslaget till 218 miljoner kronor/år. För att motverka effekterna av försurningen kalkas Acksjön med båt. Även Brudgumsbäcken och Sätterbäcken kalkas, då i form av våtmarkskalkning högt upp i systemet. Dessa våtmarkskalkningar kan förstöra deras hydrologiskt viktiga funktion, om kalkningen sker på ett felaktigt sätt. Då påverkas områdets hydrologi och vattnets kemi. 20 Återhämtning Nedfallet av svavelföroreningar har minskat med bortåt 90 % sedan 1970-talet, tack vare bättre rening av rökgaser, lägre svavelhalt i brännolja och i viss mån övergång till andra bränslen. Kalkbehovet och kalkningsplanerna anpassas till den minskade försurningen. Det innebär att kalkningen kommer att upphöra i områden där försurningen inte längre bedöms skada växt- och djurliv. Vattenmyndigheten för Västerhavet har i sin programdeklaration "Åtgärder för bättre vatten"2009-2015 uttalat att "Kalkningen måste fortsätta för att bevara biologisk mångfald i bäck och sjöekosystem och helst utökas till fler vatten som bedöms som värdefulla". För Acksjösystemet finns idag inga andra planer än att kalkningsprogrammet ska fortsätta Slamtransport Markskador i samband med körning eller markberedning nära vattenmiljöer kan orsaka slamtransport ut i vattnet. 19 God kemisk ytvattenstatus är i dag uppnått i systemet, undantaget kvicksilverförekomst, där alla Västerhavets vatten har för höga värden enligt miljökvalitetsnormerna. Vattenmyndigheten gör bedömningen att kalkningsinsatser måste fortsätta fram till minst 2021 då kalkade vatten sannolikt inte naturligt kommer att uppnå god status 2015. 20 Källa: Värmlands kalkningsförbund och vattenmyndighetens hemsidor Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 33 av 58 Figur 3 Brant och för skogsbruk olämplig överfart 100 nedströms dammen

Slam täcker över lekbottnar för öringen. Det kan också innehålla tungmetaller som till exempel kvicksilver. Slamtransport vid överfart över Acksjöälven kan ställa till med mycket skada. Det finns flera ställen med äldre överfarten som är direkt olämpliga att använda för tunga skogsmaskiner då marken inte är tjälad. Lera på fordonens hjul kan även det sköljas ur vid sådana transporter. Bra hänsyn till vatten: undvika skador på marken nära vattenmiljöer, lämna en skyddszon med träd och buskar, minska slamtransport vid dikningsåtgärder, bygga överfarter så att vattenlevande djur kan ta sig fram och att Lämna en markberedningsfri zon nära vattenmiljöer. Foto: Brudgumsbäcken, överfart vid gallring högt upp i systemet, sommaren 2012 Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 34 av 58

Foto Mycket bra konstruerad överfart, även detta vid Brudgumsbäcken sommaren 2012, ris och trumma skyddar vattnet. Kvicksilver Flera studier tyder på att slutavverkning och körskador ökar utlakningen av kvicksilver. Ännu vet forskarna för lite för att kunna ge en fullständig förklaring eller ange problemets omfattning. Att undvika körskador i skyddszonen runt vattendragen och minska uttransporten av slam och humus, kan vara åtgärder som begränsar utlakningen av kvicksilver. Den undersökning som gjordes i Hagfors kommun i slutet av 90-talet visar att gädda fångad i skogslandskapets sjöar har högre kvicksilverhalt än de som fångades i slättsjöarna. Det kan bero på att dessa sjöar är mer påverkade av försurning och skogsbruk. Gädda fångad i Acksjön som analyserades 1996 hade kvicksilverhalter kring 0,8 mg/kg gädda Åtgärder för att säkra vattenkvalitet: Kalkning: Kalkningsprogrammet måste fortsätta till dess att provtagning visar att systemet är återställt. De våtmarker som finns runt Acksjön är naturligt sura, och har ett stort värde i att magasinera vatten, motverkar häftigt flödesförändringar och uttorkning. Dessa våtmarker får inte kalkas så att de skadas. När sjön kalkas med båt bör den inte vara nertappad. För optimal kalkning av Acksjön bör sjön ligga på en nivå motsvarande c:a 2,3 m. Om sjöytan sänkt till ursprunglig nivå kan kalkning behöv utföras med flyg. Detta gäller för Acksjöns alla mindre tillflöden: Vattnet för inte röras! Broar ska alltid byggas. Körvägar får inte mynna i en bäck utan någon typ av uppsamling, vanligen ris som fungerar som filter. Risbäddar ska alltid läggas som skydd mot markskador. Kantzoner ska bevaras och utvecklas. Vägtrummor får inte utgöra vandringshinder för fisk. Detta gäller för Acksjöälven med dess höga värden: Den kantzoonen med mycket al och annat löv och den myckna mängden död ved som finns intill själva Acksjöälven är mycket värdefullt. Det utgör grunden för älvens biologiska värden detta är otroligt viktigt att bevara och vidareutveckla. Ingen kröning får förekomma i vattnet och inga markskador får uppstå intill Acksjöälven. Kantzonen ska vara tillräckligt bred, olika på olika ställen. Anna Sjörs åtgärdsplan acksjösystemet slutlig.docx Sid 35 av 58