Remissyttrande rapportering av krediter - KRITA

REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/10/013 Er referens: Dnr 2016-00732 1 (13) 2016-11-18 Sveriges Riksbank Att. Maria Eriksson 103 37 Stockholm Remissyttrande rapportering av krediter - KRITA Bankföreningen har ombetts att inkomma med synpunkter på förslag till föreskrifter för rapportering av krediter (KRITA) och på tillhörande underlag. Bankföreningen ser positivt på möjligheten att lämna synpunkter på förslaget även om vi anser att remisstiden för en så omfattande rapporteringsförändring var för kort. Sammanfattning av de viktigaste synpunkterna Rapporteringsbörda Bankföreningen vill understryka vikten av att den befintliga rapporteringen, som blir dubbel i samband med att KRITA införs, tas bort. Införandet av KRITA innebär mycket omfattande arbete med att bygga upp IT-system och rutiner. Riksbanken skriver i konsekvensutredningen att kostnadseffekterna av att införa KRITArapporteringen uppskattas till sammanlagt närmare 500 miljoner kronor fördelat på knappt 15 institut och institutgrupper. Därtill kommer en löpande kostnad för framtida rapportering av KRITA på 54 miljoner kronor för instituten. IT-teknisk rapporteringslösning Riksbanken får inte underskatta komplexiteten med att bygga upp en databas och rapportering av den omfattning som KRITA innebär. Det är därför av stor vikt att de detaljerade tekniska lösningarna för rapporteringen presenteras så snart som möjligt och att det hålls möten i referensgruppen för IT-tekniska frågor. Rapporteringsstart Bankföreningen föreslår att första rapporteringen flyttas fram så att testrapporteringen startar per sista mars 2018 med inrapportering per sista juni 2018. Det skulle innebära betydligt bättre förutsättningar för branschen att hantera denna första inrapportering av dessa stora datamängder. Testrapporteringen skulle sedan kunna fortsätta kvartalsvis per juni 2018 fram till ordinarie rapporteringsstart. Testrapporteringsstart för KRITA sammanfaller med implementeringen av en rad andra regelverksförändringar som innebär stora förändringar för bankerna både vad

2 (13) gäller system, infrastruktur och processer, t.ex. IFRS9 och IFRS15. Lägg därtill arbetet för samtliga institut med deras årsbokslut. Rapporteringsfrekvens Bankföreningen anser att attribut, som ingår i bankens kvartalsredovisning, kan rapporteras månadsvis om dessa kan rapporteras oförändrade i jämförelse med senaste kvartalsuppgiften. I annat fall bör rapporteringsfrekvensen för attributen i KRITA följa den som gäller för AnaCredit. Hantering av klassificerade uppgifter på motpartsnivå Bankföreningen ställer sig högst tveksam till att instituten ska behöva rapportera icke offentliggjord kurspåverkande information på motpartsnivå till KRITA. Alla eventuella frågor kring sekretess och insiderproblematik måste vara helt klarlagda för att sådan information ska kunna rapporteras till KRITA. Om icke-offentlig kurspåverkande information rapporteras i KRITA, med tillgång för anställda på Riksbanken, SCB och Finansinspektionen, så innebär det att det uppstår en ny stor krets av personer som blir identifierade som bärare av insiderinformation, vilket medför stora risker och en rad process- och administrativa konsekvenser som följd. Bevarande av lämnade uppgifter Rättelser av tidigare lämnade uppgifter upp till två år från rapporttillfället kommer att bli mycket svårt att göra. Rättningar av fel i uppgifter till enskilda krediter kan inte göras på samma sätt som enskilda uppgifter i tidigare aggregerade uppgifter. Det råder stor osäkerhet inom branschen om det över huvud taget är möjligt i vissa fall. Mot den bakgrunden är det av största vikt att det ska finnas någon form av väsentlighetsbedömning kring vilka uppgifter som behöver rättas. Synpunkter Rapporteringsbörda Införandet av KRITA innebär ett mycket omfattande arbete med att bygga upp ITsystem och rutiner. Det återstår fortfarande många moment innan instituten har alla förutsättningar klara vilket försvårar för instituten att börja bygga IT-lösningar. I jämförelse med t.ex. MFI-rapporter, FINREP och standardrapporten så är KRITAoch VINN-rapporteringen mer att betrakta som data-driven än rapport-driven. Det innebär en helt annan komplexitetsnivå för att säkerställa datakvalitet och avstämningspunkter. KRITA-rapporteringen innebär att bankens alla krediter, förutom hushållskrediter, ska rapporteras kredit-för-kredit. För varje kredit kommer Riksbanken/SCB att samla in 120 attribut (informationsuppgifter) och bortåt 100 av dessa attribut ska rapporteringsskyldiga banker rapportera. Omfattningen av inrapporteringen är

3 (13) självklart betydande. Riksbanken skriver i konsekvensutredningen att kostnadseffekterna av att införa KRITA-rapporteringen uppskattas till sammanlagt närmare 500 miljoner kronor. Det är knappt 15 institut och institutgrupper som är rapporteringsskyldiga i KRITA och dessa kommer sammantaget lägga ner en halv miljard kronor på att införa KRITA. Därtill kommer en löpande kostnad för framtida rapportering av KRITA på 54 miljoner kronor för instituten. En stor del av den rapportering som samlas in genom KRITA finns i aggregerad form i annan rapportering, framför allt i MFI, MIR och RUTSsv. Riksbanken och SCB har utlovat att delar av denna rapportering kommer att kunna tas bort som en följd av dubbelrapporteringen och ett sätt att mildra kostnaderna för KRITA. Bankföreningen vill understryka vikten av att befintlig rapportering, som blir dubbel i samband med att KRITA införs, tas bort. Det är inte bara ett slöseri med bankernas resurser att samla in dubbla uppgifter, det blir i slutändan även ett slöseri med samhällets resurser. IT-teknisk rapporteringslösning Bankföreningen anser att det är viktigt att Riksbanken så snart som möjligt anordnar ett referensgruppsmöte där de IT-tekniska frågorna kan tas upp och att mer detaljerade frågor kring lösningen kan diskuteras. IT-lösningen för rapporteringen är gemensam för både KRITA och VINN, och det är därför ytterligare ett antal institut som efterfrågar informationen. Bankföreningen har vid tidigare tillfällen understrukit vikten av att de IT-tekniska lösningarna för rapporteringen av KRITA blir klara så fort som möjligt. Det senaste beskedet är att de fullständiga IT-tekniska lösningarna för rapporteringen skulle vara klara i slutet av oktober. Den tekniska beskrivningen som skickats ut i slutet av oktober framstår inte som en fullständig och detaljerad IT-teknisk beskrivning. Förutsättningarna för att instituten ska kunna starta arbetet med att bygga ITlösningar för att hantera rapporteringen är att de fullständiga tekniska förutsättningarna för rapporteringen är klara. Att de tekniska lösningarna kommer i god tid är dessutom avgörande för att det ska vara möjligt att starta rapporteringen enligt de tidsramar som Riksbanken angett i föreskriften. Rapporteringsstart Vi har tidigare skrivit till Riksbanken angående den föreslagna starten av rapporteringen eller testrapporteringen av KRITA och hur denna förhåller sig till AnaCredit. Riksbanken justerade starten för den ordinarie rapporteringen till per avseendeperiod september 2018 som svar på brevet. Däremot valde Riksbanken att behålla starten för testrapporteringen eller infasningsrapporteringen till per december 2017. Den nya och omfattande rapporteringen av KRITA sammanfaller i tiden med en rad andra förändringar som får stor påverkan på bankerna både vad gäller system,

4 (13) infrastruktur och processer, t.ex. IFRS9 och IFRS15. Alla dessa träder i kraft samtidigt och dessutom under en period som också innebär arbete med årsbokslut. Systemförändringar som sker runt eller i närheten av årsskiftet kompliceras av att många banker då har frysperioder för ändringar i stordatormiljö. Bankföreningen vill återigen be Riksbanken överväga att flytta fram starten av testrapporteringen. Att starta en så omfattande rapportering vid ett årsskifte är en stor utmaning för instituten. Bankföreningen föreslår att första rapporteringen flyttas fram så att testrapporteringen startar per sista mars 2018 med inrapportering per sista juni 2018. Testrapporteringen skulle sedan kunna fortsätta kvartalsvis per juni 2018 fram till ordinarie rapporteringsstart. Riksbankens föreskrifter (RBFS 2017:1) om instituts rapportering av krediter (KRITA) 2, 8 m.fl. I paragraf 2 skriver man att rapportering ska ske enligt principen kredit-för-kredit. I föreskriften använder man sig även av begreppet instrument utan att förtydliga skillnaden. För tydlighetens skull bör det framgå vad man avser med kredit-för-kredit i förhållande till instrument även i föreskriften. 5 Förberedelseperiod för institut som blir rapporteringsskyldiga I paragrafen framgår det att Riksbanken inför varje kalenderår fastställer vilka institut som ska rapportera uppgifter om krediter. För att hitta hur lång förberedelseperiod ett institut har som blir rapporteringsskyldig för första gången, så får man gå till instruktionerna till KRITA. Uppgiften om hur lång förberedelseperioden minst är för ett institut som blir rapporteringsskyldig för första gången bör för tydlighets skull även ingå i föreskriften. 7 Rapporteringsfrekvens (även 15 och 16) Riksbanken föreslår att alla attributen i KRITA-rapporteringen ska rapporteras månadsvis senast den femtonde bankdagen efter rapportperiodens utgång. Det är en avvikelse från motsvarande rapportering i AnaCredit där vissa attribut enbart ska rapporteras med kvartalsvis frekvens. Bankföreningen anser att attribut, som ingår i bankens kvartalsredovisning, kan rapporteras månadsvis om dessa kan rapporteras oförändrade i jämförelse med senaste kvartalsuppgiften. I annat fall bör rapporteringsfrekvensen för attributen i KRITA följa de som gäller för AnaCredit.

5 (13) För de attribut som ingår i bankens kvartalsredovisning och verifieras kvartalsvis, t.ex. nedskrivningar, så finns inga nya uppgifter att rapportera månadsvis. Dessa uppgifter kan naturligtvis rapporteras månadsvis som föreslås i paragrafen, men det är i så fall bara möjligt att mellan kvartalen rapportera samma uppgifter som vid utgången av senaste kvartalet. Bankföreningen motsätter sig eventuella krav på att rapportera overifierade förändringar på månadsbasis. Ett viktigt skäl till det är att overifierade förändringar inte har kvalitetsgranskats eller reviderats och det därför inte är möjligt att inkludera i rapporteringen. Det är heller inte möjligt att göra avstämningar mot t.ex. MFI på sådana uppgifter. Därtill kommer frågan om sekretess och insiderinformation, som vi tar upp under 16 nedan. 8 Instrument som omfattas av rapporteringen I det allmänna rådet till paragrafen står det att I krediter ingår även kontotillgodohavanden hos andra institut (nostrokonton). Om även eventuell likviditet i Sverige (och inte bara i utlandet) hos annan bank avses så bör det framgå. Det kan teoretiskt finnas kontotillgodohavanden i SEK hos andra institut (t.ex. plusgiro) och det är därför bättre att ta bort nostrokonton alternativt skriva t.ex. nostrokonton. 9 I paragrafen tar man upp instrument, utöver krediter, för vilka uppgifter ska lämnas. Under punkt 3 tar man upp krediter på förtroendebasis (förvaltningsinstrument) och under punkt 4 tar man upp administrativa krediter. Det är inte helt tydligt vad det är för skillnad på förvaltningsinstrument och administrativa krediter. För att förtydliga paragrafen bör det ges närmre information om vad det är man avser och gärna med konkreta exempel. 10 Dödsbon I paragraf 10 tar man upp allmänna råd om hur dödsbon i Sverige ska hanteras och man konstaterar att dödsbon är juridiska personer. Eftersom de är juridiska personer ska de omfattas av rapporteringen enligt föreskriftens allmänna råd. I praktiken så har dödsbon ett personnummer fram till att dödsboet har skiftats. Om dödsboet efter 2 år av olika anledningar inte är skiftat, så tilldelas det ett organisationsnummer. Bankföreningen saknar syfte med att inkludera dödsbon i KRITA oavsett om de har personnummer eller organisationsnummer. Finns det stora statistiska behov av att inkludera dödsbon? Motsvarar behoven de resurser det kräver att rapportera dessa innehav i gråzonen mellan vad som är att betrakta som hushåll och organisation? För att underlätta rapporteringen och för att undvika ytterligare komplexitet i en mycket omfattande rapportering så anser Bankföreningen att åtminstone alla motparter med personnummer ska undantas från att ingå i rapporteringen till KRITA.

6 (13) Därför bör dödsbon med personnummer undantas från rapporteringen, medan de som har organisationsnummer skulle kunna ingå. Ett sådant förhållningssätt innebär minst administration kring rapporteringen av dödsbons innehav. Ett undantag för rapportering av motparter med personnummer innebär att ytterligare komplexitet i rapporteringsrutinerna måste byggas in ett redan omfattande system. 11 Uppgift om motpart I paragrafen skriver man att med motpart avses en institutionell enhet som är part till ett instrument. Uttrycket part till uppfattas som oklart och vi anser att man bör förklara noggrannare vad det innebär alternativt hitta ett annat ord. 16 Referensperiod -Rapporteringsfrekvens Se Bankföreningens synpunkter under 7 ovan. -Hantering av klassificerade uppgifter på motpartsnivå Sekretessfrågan är av mycket stor betydelse för bankerna och inte minst när rapporteringen nu går från aggregerad nivå till rapportering av enskilda motparters krediter och förhållanden. Många uppgifter av känslig natur har tidigare kunnat hanteras i den aggregerade rapporteringen eftersom enskilda motparters förhållanden inte röjdes genom att vara en del av ett aggregerat kollektiv. Det kan t.ex. gälla en nedskrivning av en kredit mot en enskild kund där det inte går att utläsa vilken motparten är i den aggregerade rapporteringen. KRITA-rapporteringen innebär att enskilda krediter och dess motparter kommer att framgå för mottagaren av informationen. Eftersom dessa uppgifter enligt föreskriften ska lämnas varje månad kommer det regelbundet att uppstå situationer där icke offentliggjorda händelser med sekretesskrav kan behöva rapporteras till KRITA. Det gäller inte minst noterade bolag med kvartalsrapportering och strikta regler kring offentliggörande av kurspåverkande information. Om icke-offentlig kurspåverkande information rapporteras till KRITA, med tillgång för anställda på Riksbanken, SCB och Finansinspektionen, så innebär det att det uppstår en ny stor krets av personer som blir identifierade som bärare av insiderinformation, vilket medför stora risker och en rad process- och administrativa konsekvenser som följd. Bankföreningen ställer sig högst tveksam till att instituten ska behöva rapportera in sådan information till KRITA. Alla eventuella frågor kring sekretess och insiderproblematik måste vara helt klarlagda för att sådan information ska kunna rapporteras till KRITA. Vi är dessutom bekymrade över att dessa nya krav som påverkar våra stora företagskunder inte kommer näringslivets organisationer tillhanda under utredningsskedet och remissförfarandet.

7 (13) -Rapportering av uppgifter som upphört under månaden. Rapporteringen ska avse uppgifter vid utgången av varje månadsskifte. I föreskriften anges dock att sådana poster som tidigare rapporterats men som upphört under innevarande månad ändå ska inkluderas i den rapportering som avser utgången av innevarande månad. Bankföreningen anser att enbart uppgifter som finns vid utgången av varje månad ska rapporteras. Det är mycket tekniskt utmanande att rapportera lån som avslutats under månaden. Vi har svårt att se värdet av att mäta de uppgifter som inte längre inkluderas i den normala rapporteringen av balansuppgifter per rapporteringsperiodens slut mot bakgrund av de betydande svårigheter och stora resurser som måste läggas ner för att i så fall ta fram dessa uppgifter retroaktivt. Det skulle medföra ett nytt sätt att lagra och hantera data som ytterligare ökar komplexiteten i lösning och rapportering samt försvårar avstämning mot övrig rapportering med samma information. Vad är nyttan med att samla in uppgifter som förfallit under månaden när man ändå inte vill veta om det skedde den första eller den nästa sista dagen i månaden? Bankföreningen anser att man någonstans måste sätta en gräns för med vilken frekvens som uppgifterna ska mätas. 18 Hur belopp ska anges i rapporten Det bör framgå hur instituten ska hantera att det inte finns någon uppgift att rapportera för vissa attribut. Ska dessa rapporteras med tom cell eller med 0, -, n/a, etc? Skiljer det på uppgifter där det inte finns något att rapportera sedan tidigare eller där beloppet vid vissa rapporteringstillfällen är noll? 19 Bevarande av lämnade uppgifter I andra stycket av paragrafens allmänna råd tar man upp hanteringen av rättelser av tidigare lämnade uppgifter och att det ska kunna göras upp till två år från rapporttillfället. I många fall ser vi att rättelser kommer att bli mycket svårt eller komplext att göra. Det bör därför inte bara finnas en tidsgräns för rättelser på två år, utan det bör även finnas någon form av väsentlighetsbedömning kring vilka uppgifter som behöver rättas. Det är uppenbart att rättningar av fel i uppgifter till enskilda krediter inte kan göras på samma sätt som enskilda uppgifter i tidigare aggregerade uppgifter. Det finns många frågeställningar hur det ska gå till och om det över huvud taget är möjligt i vissa fall? Det kan finnas följdfel i det inrapporterade materialet och felen kan också ha funnits under flera perioder. Ska hela filer, av mycket omfattande storlek, skickas om? Det bör i många fall vara en helt annan dimension att rätta fel i en databas än i t.ex. MFIrapporteringens aggregerade uppgifter.

8 (13) Generellt om säkerheter Den lösning för säkerheter som Riksbanken har valt för KRITA skiljer sig från både den danska och finska modellen. 1 Protection providers hanteras olika i de olika länderna. Det är olyckligt att så sker och kommer innebära ökad komplexitet och administration för gränsöverskridande banker. Bilaga 3. Motpartsreferensdata. För motparter med hemvist i EU så måste enligt uppgifter i bilaga 3 i princip alla uppgifter rapporteras av instituten. Det är en betydande förändring jämfört med tidigare förslag där många av uppgifterna skulle kunna hämtas från andra källor, t.ex. RIAD, och på så sätt minska rapporteringsbördan för rapporterande institut. Det bör utredas om inte uppgifter kan hämtas från alternativa källor för att minska institutens rapporteringsbörda. Ansvar för uppgifter som SCB/Riksbanken hämtar från annan källa För svenska motparter hämtar SCB/Riksbanken i stor utsträckning uppgifterna från andra källor än bankerna, vilket är positivt. Om bankerna skickar attribut för svenska motparter på volontär basis, är avstämningen mot MFI-sektorer obligatorisk i så fall? Kopplingsdokumentet formulerar att i så fall kan en jämförelse göras. Är det kan eller bör / ska? Kommer Riksbanken att skriva över de attribut vi eventuellt skickar för de svenska motparterna innan uppgifterna skickas till ECB eller kommer våra attribut att skickas in? Instruktioner för rapportering till kreditdatabasen (KRITA) SCB dokument 1.5 Hantering av hushåll dödsbon För att underlätta rapporteringen och för att undvika ytterligare komplexitet i en mycket omfattande rapportering så anser Bankföreningen att åtminstone alla motparter med personnummer ska undantas från att ingå i rapporteringen till KRITA. Se 10 ovan för Bankföreningens vidare synpunkter om rapportering av dödsbon. 1.6.Statistikrapporteringskrav avstämning mot MFI I avsnittet står det att Innan rapportering ska uppgiftslämnaren göra avstämningar mot det som rapporteras i MFI-rapporten. Att det inte går att få exakt avstämning på uppgifterna är uppenbar. Det är dock inte klart var gränsen går för hur exakt avstämningen mot MFI ska vara eller om det finns ett toleransintervall? 1 Enligt uppgift har Finland kvar Protection provider i Protection received tabellen och kopplingen med Counterparty-Protection tabellen görs med Primary provider. Vidare har varken Finland eller Danmark begärt Protection amount. Real estate location rapporteras på olika sätt i Danmark och Finland.

9 (13) En fråga som tangerar KRITAS avstämning mot MFI:n är hur ECB hanterar avstämningar av de uppgifter som Riksbanken skickar dit? Vilka uppgifter skickas till ECB och hur stäms de av mot t.ex. det som rapporterats av svenska banker till finska myndigheter? 1.6.3 Rapporteringsvaluta SCB anger att den kurs som ska användas är stängningskursen på betalningsdagen. Är detta en felskrivning? Bör vara den kurs som används för att fastställa stängningsvärdet vid utgången av rapporteringsperioden. Betalningsdagen är inte ett vedertaget begrepp och det är därför av vikt att man i detalj anger vad som avses. Det är även viktigt att det harmoniserar med vad som ska anges i AnaCredit. Instruktionerna behöver bli tydligare med hur tecken framför belopp ska anges. Vad gäller t.ex. för belopp och vad gäller för procent? Hur hanterar man t.ex. negativa räntor? 1.7 Länder som rapporterar till ECB:s AnaCredit Var ingår Tjeckien? Borde inte landet ingå i gruppen övriga EU-länder? 3.5 Data för solidariskt ansvar (joint liabilities data) Solidariskt ansvar är inte en korrekt definition sett till det engelska uttrycket. Istället borde rubriken översättas med data för fördelat ansvar. I det här sammanhanget är solidariskt snarare motsatsen till fördelat. Fördelat ansvar beskriver det bättre då ett belopp ska anges för varje motpart till avtalet och vad varje motpart är ansvarig för. 4.7.1 Definition I andra meningen hänvisas till avsnitt 11.1.3. Detta avsnitt avser dock datum för förfallodag för säkerheten. Vi tror att man istället avser avsnitt 4.7.3. 4.7.4 ID-kod för den som tillhandahåller säkerhet - rapporteringsinstruktioner För värdepapper är det innehavaren av värdepappret som rapporteras som tillhandahållare av säkerheten. Vem är innehavaren i de följande fallen: Collateralized borrowing (som ej är repor utan Other loans enligt ECB manualen 1.3.1.6) Sale/Buy Back (där både possession och ownership av säkerheten går till långivaren under repoperioden). Triparty repos (där det finns en tredje part inblandad) Securities lending

10 (13) 5 Motpartsreferensdata Allmänt om format Det finns flera fall där formatet inte är exakt detsamma i KRITA och i AnaCredit. Till exempel: Adress (5.6) ska enligt KRITA-instruktioner anges i teckensträng. Enligt ECB Manual: a finite sequence of characters, where the street name is followed by the street number and the two fields are separated by a comma. Spread (6.13): 1 basis point ska rapporteras som 0,01 I KRITA och 0,0001 i AnaCredit. Skillnaden ökar risken för fel. Tydliga värden motsvarande Not available, Not applicable och Infinite (datum) borde preciseras för varje attribut. 5.5.4 Namn Generella rapporteringsinstruktioner och exempel I instruktionerna anges att bokstäver i det latinska alfabetet accepteras. Exempelvis anges att bokstäverna Å, Ä och Ö ingår. Stämmer det verklige att dessa bokstäver ingår och accepteras? Hur hanterar man bokstäver som Ø och Ü? Klarar SCB:s inrapporteringssystem och lagring av alla former av tecken? Det bör i så fall klargöras och förtydligas. 6.1.3 Instrumenttyp rapporterade värden/kodlista Revolverande krediter andra än checkräkningskrediter och kortkrediter. Det är viktigt att instruktionerna är tydliga i sitt ordval: Vad är skillnaden mellan checkräkningskredit och kontokredit i punkten 2 ovanför i instruktionerna till KRITA avser man samma sak? Beviljade, ej revolverande krediter (Credit lines other than revolving credit). I instruktionen står det att Krediten ska betalas ut vid mer än ett utbetalningstillfälle. I AnaCredit Manual, sidan 14 (1.3.1.5) står det istället The debtor may receive the maximum debit balance in one amount or by instalments;. Motstridigheten vad gäller kreditlinor mellan AnaCredit och KRITA bör ses över. 6.1.4 Generella rapporteringsinstruktioner och exempel Vad syftas det på med belopp som ska betalas till följd av derivattransaktioner? Det bör definieras tydligare och gärna illustreras med exempel. 6.6.1 Likviddag Likviddag för revolverande krediter behöver förtydligas i förhållande till AnaCredit. Likviddagen för revolverande krediter är enligt AnaCredit Manual sidan 23 (1.3.5): the settlement date for revolving credit instrument, where the debit balance can be replenished by the debtor, is the date on which the funds were disbursed for the last time. Enligt instruktionerna till KRITA 6.6.1: Det datum då de villkor som framgår av avtalet genomdrivs eller kan genomdrivas för första gången, dvs. den dag då det finansiella instrumentet för första gången byts eller skapas..

11 (13) 6.7 Förfallodag (Legal final maturity date) För vissa instrument kan förfallodag saknas eftersom det helt enkelt inte finns förfallodag. Hur rapporterar man den situationen; med inget datum eller med någon form av maxdatum? I avsnitt 6.7.2 står det dessutom att attributet är obligatoriskt att rapportera. Det måste i så fall finnas ett sätt att rapportera att ingen förfallodag finns. Generellt så saknar vi en klar definition för vad som avses med förfallodag eller slutförfallodag. Ett exempel är revolverande krediter. Hur rapporterar man slutförfallodag för revolverande krediter? 6.8 Regress (Recourse) Enligt KRITA ska med regress tillämpas om motparter är svenska. Hur ska man rapportera factoringkrediter utan regress? Koppling: Outstanding nominal amount ska jämföras mellan MFI och KRITA. Inkluderar Outstanding nominal amount arrears (försenad ränta och principal) i MFI på samma sätt som i KRITA? 6.9.3 Typ av ränta rapporterade värden Begreppen är oklart definierade. Är t.ex. konstant ränta verkligen konstant, är den inte snarare att betrakta som fast? Varierande ränta är ett främmande begrepp i sammanhanget och borde istället definieras som rörlig ränta. 6.12.3 Referensränta Rapporterade värden/kodlista Vilket värde ska användas för referensräntor som inte finns exemplifierade i instruktionen eller som inte har ett fast uttryck? Vilket defaultvärde ska användas? När spread/marginal räknas på kundräntebasränta istället för referensränta, vad ska vi rapportera i referensränta? 6.14.2 och 6.15.2 Räntetak och golv Attributet är obligatoriskt att rapportera, men uppgiften saknas ibland. Det bör finnas instruktioner för att hantera rapporteringen då uppgiften saknas. 6.16 Syfte Bankföreningen anser att det kommer bli mycket svårt att hantera syfte i rapporteringen av krediter och kvaliteten kommer att vara låg. Antingen låter Riksbanken bankerna själva skapa sin egen logik per bank för att med bästa möjliga kvalitet skapa en syftesindelning. Det kommer dock att skilja i hur bankerna hanterar detta och det kommer inte att se lika dant ut mellan bankerna. I annat fall så skapar Riksbanken sin egen logik utifrån det som rapporterats in och gör sin egen indelning av syfte. Då blir informationen likadant hanterad för alla banker av Riksbanken och uppdelningen på syfte mer enhetlig.

12 (13) 6.18 Identifierare för syndikerat lån (Syndicated contract identifier) Det behövs klargörande kring hur Bankerna ska hantera syndicate contract identifier och vad man ska rapportera. Det finns ingen automatisk lösning på hur bankerna ska rapportera en sådan identifikationskod och det är inte rimligt att kunna använda en gemensam identifikationskod för alla banker i ett syndikat. Enligt tidigare svar från Riksbanken har de lyft frågan till ECB för närmre instruktioner om hur frågan ska lösas. Bankerna skulle vilja ha mer förtydligande kring hur detta ska rapporteras. För den så kallade lead -banken i det syndikerade lånet bör det inte vara något problem att rapportera låne-id. För övriga banker i det syndikerade lånet kommer hanteringen av lead-bankens låne-id vara omöjligt alternativt innebära en helt manuell administrativt betungande process. 6.22.1 Totalt åtagandebelopp vid instrumentets startdatum Definito Den observerade aktörens maximala kreditriskexponering. Hur fungerar det vid B- allokering, dvs. där bankens utländska dotter är huvudkundansvarig för en kund och vill att den svenska moderbanken lånar ut pengar till den kunden och därmed tar kreditrisken (B-allokering)? 7.4 Instrumentets fallissemangsstatus (Default status of the instrument) I senaste utkastet till AnaCredit manualen del II, sidan 46 (2.3.4) beskriver man dafault status. ECB har ändrat logiken kring detta i den senaste versionen. KRITA instruktionerna, där man räknar default antingen på krediten eller på motparten, behöver ses över och anpassas till den nya logiken. 10.2.4 Upptagande i balansräkningen (Balance sheet recognition) rapporteringsinstruktioner Bankföreningen anser att instruktionerna behöver bli tydligare och följa vad som gäller för instruktioner till AnaCredit. Affärsdag är off-balance och ska enligt ECB:s instruktioner inte vara med i AnaCredit. Affärsdag ingår inte heller i MFIrapporteringen och kommer därför att försvåra KRITA:s avstämning mot MFI. 15.1 Motpartsreferens-Säkerhetsdata (Counterparty reference protection received Protection amount definitionen bör förtydligas. Övriga förtydliganden av KRITA gentemot AnaCredit Manual I utkastet till AnaCredit Manual del II, sidan 7 (1.1.4) står det This means that an instrument is not reported when the contract is signed but it is only with the first drawdown. (Enligt manualen gäller det dock inte credit facilities.) Således kan det inte finnas ett fall där man rapporterar en other loan eller deposit mellan inception och settlement och derecognized eftersom man börjar rapportera det

13 (13) först efter settlement date. KRITA behöver här förtydligas i förhållande till AnaCredit manualen. I utkastet till AnaCredit manualen del II, sidorna 48 och 49 (2.3.5 och 2.3.6), beskrivs date of default respektive arrers for the instrument. I den förra står det att materiality threshold has to be considered medan i den senare står No materiality threshold has to be considered. Hur ser Riksbanken på den här skillnaden? Outstanding amount (utestående nominellt belopp) och carrying amount (bokfört värde). I AnaCredit manualen del II, sidan 53 (2.3.9.1) respektive sidan 94 (3.5.17), definieras dessa begrepp. Det är dock oklart om bokfört värde inkluderar arrears (efterskott) eller enbart accured interest (upplupen ränta)? Hur ser Riksbanken på detta? Beloppet i MFI inkluderar inte past due och det behöver förtydligas i kopplingsdokumentet. Håller Riksbanken med ECB att collateralized borrowing inte ingår i omvända repor? AnaCredit manualen, del II, sidan 17. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Hans Lindberg Christian Nilsson