STV:s Energiprojekt VILJA, VISION, VERKLIGHET Varför, Huru och Hvad

Relevanta dokument
Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

Regeringens klimat- och energisatsningar

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Finsk energipolitik efter 2020

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Energiskaffning och -förbrukning 2011

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Energiförbrukning 2010

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Energiskaffning och -förbrukning

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Energisituation idag. Produktion och användning

Industrin och energin. Peter Nygårds

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Energiförbrukning 2009

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Energi- och klimatfrågor till 2020

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biometan via förgasning

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

Energigas en klimatsmart story

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Bio2G Biogas genom förgasning

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ren energi för framtida generationer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Framtidens el- och värmeteknik

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Östersjöprojektet. Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet

Förnybara energikällor:

Energiskaffning och -förbrukning 2013

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Energi- & klimatplan

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

El- och värmeproduktion 2010

Köparens krav på bränsleflis?

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

El- och värmeproduktion 2009

För en bred energipolitik

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

El- och värmeproduktion 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

Energiskaffning och -förbrukning

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Transkript:

STV:s Energiprojekt VILJA, VISION, VERKLIGHET Varför, Huru och Hvad Alec Estlander, Finlands Miljöcentral Ordförande för styrgruppen Mariehamn (+ Björn Wahlström, Henrik Wolff & styrgrupp)

Bakgrunden - Diskussionen om en global klimatförändring - EU:s 20-20-20 beslut, och 2050-målet (-80%) - Finlands energi- och klimatpolitik => Vilka hot och möjligheter innebär allt detta för energisektorn

Energiprojektets mål Förmedla en insikt att ingen patentlösning existerar inom energiområdet alla tillgängliga möjligheter för att minska koldioxidutsläppen måste användas => drastiska åtgärder krävs en hållbar lösning förutsätter en balans mellan tekniska, ekonomiska och miljöhänsyn Skapa en förståelse för komplexiteten i de frågor som måste lösas Ge en neutral syn på en av de stora frågorna i dagens samhälle Stöda framtagandet av en aktionsplan för Finland

Energiprojektets faser Projektet startade i maj 2008 Tre seminarier har hållits med ca 80 deltagare var: - Förnybar energi i trafiken, 15.12.2008 (VTT) - Koldioxid- infångning och lagring, 4.3.2009 (Fortum) - Bränslecellen, 28.5.2009 (VTT) En bakgrundsrapport och studie om energieffektivisering Slutkonferensen 15.10.2009 (Hanaholmen) En kort slutrapport och en uppföljning med IVA och Finlands riksdag (här och nu!)

Trafikseminariet - Trafiksektorn oljebaserad, oljan blir en bristvara -> svårigheter, pga. förbrukningen sker mobilt i små enheter - El realistiskt alternativ för biltrafiken, framtiden ger om batterier eller bränsleceller får större marknadsandel - För tunga transporter är dieselmotorn antagligen ännu länge den mest förmånliga - Snabba projekt för förnybara bränslen (t.ex. Tyskland, Sverige) -> kostat mycket för samhället, inte givit önskade effekter - Andra och tredje generationens biobränslen lovande, men teknologin kräver fortsatta FUD-insatser, i Finland och Sverige användningen av råvaror från skogsindustrin en viktig fråga - Styrmedel behövs

CCS-seminariet - CCS bör ses som ett alternativ för omstruktureringen till mindre kolintensiva energisystem, kanske en övergångsteknologi - Olika alternativ finns för infångning, avskiljning och lagring, inget är självklart bättre än de andra, FUD-insatser behövs - Mest mogna lagringsteknologin idag är lagringen i gamla oljefält, då bör man kontinuerligt följa de lager som tas i bruk för att reagera om läckage uppstår (lager finns ej i Finland) - Syreförbränning en intressant teknologi för Finland, ger också möjlighet till en lättare insamling av CO 2, förgasning av fasta bränslen erbjuder lättare insamling genom avskiljning före förbränningen - Finland söker EU-teststöd för en CCS-anläggning - Transportlogistiken också centralt teknikområde

Bränslecellseminariet - Lovande möjligheter finns, men vi vet inte vilka teknologier som kommer att användas inom olika storleksklasser och vid olika tillämpningar; finsk know-how bra framme - Intressant tillämpningsmöjlighet är kombination med elektrolys för att få energilager och för att kompensera för fluktuationer i produktion och konsumtion - Uppenbar tillämpning är värmeproduktion så att man vid användningen av gas för värmeproduktion toppar av med produktion av el för nätet - FUD-satsningar behövs särskilt för att förlänga livslängden och sänka priserna för bränslecellerna

Förmiddagssession Konferensen - Presentation av seminarierna och deras resultat Eftermiddagen - Industrins (ABB och Pohjolan Voima) och FoUpresentationer (Aalto-universitetet och Cleen Ab) - Framtidsredogörelsen om klimat och energi till 2050 (publicerades samma dag av regeringen) - Konklusioner eller Teser (preses framförde)

Tes1. Energi- och klimatfrågan är primära frågor både globalt och i vårt land och borde ha högsta prioritet på den politiska agendan. Hållbar energiekonomi som inte förorsakar negativa miljökonsekvenser är möjlig men kommer att kräva stora insatser.

Tes 2. Vi bör proaktivt verka för att söka långsiktiga lösningar. Hittills har Finland för sin del svarat på utmaningar som de internationella överenskommelserna förutsatt, men inte aktivt sökt driva utvecklingen eller ställt egna framåtblickande målsättningar.

Tes 3. Finland är ledande på många områden inom energitekniken och en mer proaktiv energi- och klimatpolitik från Finlands sida skulle ge stora möjligheter för den finska energi-industrins fortsatta framgångar på den starkt ökande världsmarknaden för hållbar energiteknik.

Tes 4. Mera satsning behövs på forskning, utveckling och undervisning; bärkraftiga energilösningar och mera energiexperter behövs. Det lama intresset för teknikstudier är mycket oroväckande. Starka åtgärder behövs för att locka begåvade ungdomar till energibranschen. Satsningarna på högre undervisning och forskning måste utmynna i flera innovationer.

Tes 5. Statsmakten bör ställa upp klara mål för energiproduktion och minskning av klimatgaser samt använda klarare styrmedel. Starka styrmedel behövs, skatteincentivet kan vara ett fungerande styrmedel.

Konklusioner En revolution behövs inom energiområdet, för att 2050-målen skall nås (jmf. Millennium-priset!) Den internationella marknaden på ren teknologi blir enorm, Finland har möjligheter Industri, statsmakt och F&U-miljöer bör i gott samarbete styra utvecklingen Starka styrmedel behövs (sätt pris på CO2!) => Teknikakademierna har här en mission

Spar-,Kvist- och Atompaketen Finlands regering har föråret 2010 kommit ut med tre länge väntade beslut om den framtida energipolitiken Effektiviseringsbeslut i februari: år 2020-11% = 37 TWh varav trafik samt industri och service vardera 13 TWh Besluten i april gällde dels förnyelsebar energi (bl.a. stöd för vind, biogas och kvistar ) och dels kärnkraften ( atomerna, 2 nya kraftverkstillstånd gavs) Dessutom Energiindustrin kolneutral vision 2050 (i maj) Dessa beslut följer i stort STV:s rekommendationer

Fotnot Än finns det utmaningar FoU är inte tillräckligt stark, Cleen Ab haltar (DESY inte i gång, internationaliseringen svag) Teknikstudierna lockar inte, ej heller energisektorn Energibeskattnigen (ej trafik-) utvecklas åt fel håll (naturgas dyrare än stenkol, torv bara låg skatt) 2050-målen (hur -80% GHG) och strategierna diffusa => Kraftigare signaler och åtgärder behövs