Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Syfte I detta område kommer du att få lära dig om hur naturresurser hänger samman med konflikter. Du kommer också att få lära dig om hur människa, samhälle, historia och natur hänger samman. Syftet är att du ska kunna se världen ur ett helhetsperspektiv där det hållbara samhället är centralt. Med hjälp av det du lär dig om historia och geografi ska du kunna dra egna slutsatser och kunna göra egna analyser om världen. Med hjälp av historia får du en förklaring till hur vår nutid ser ut. Centralt innehåll Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Samhällsplanering i närsamhället. Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Arbetsformer Filmer Skrivuppgifter Ordkunskapstest Muntligt seminarium Muntligt prov Kartkunskap Skönlitterärläsning Planering 1-3 Efterkrigstiden och Kalla krigets tid OBS! Årets nior (15/16) repeterar muntligt efterkrigstidens historia, lektion 1-9. Men vi läser kapitlet om koloniernas befrielse och Mirtha får berätta om sina erfarenheter. Introduktion och genomgång av området, betygskriterier och upplägg. Kommer ni ihåg? Repetition av kolonialism, imperialism och hur historia påverkar vår samtid. Vi läser kapitlet Imperialismen - Europa erövrar Afrika och Asien i historieboken. Vi tittar på faktafilmen: Rasismens historia: Ta vad man vill ha (Mediecentrum) ca 28 min. Centrala begrepp ( Efterkrigstiden): Marshallplanen, Välfärdssamhälle, Koloch stålunionen, Europeiska unionen, Ungdomskultur, Rekordåren Gå igenom hur FN bildades samt dess funktion och vilka som har makten idag. Vi hoppar tillbaka till nutid till förintelsen med kopplingar till rasismen. Repetera kort Europas historia med WWI och WWII och kopplingen till kolonialismen. Vi pratar om tiden efter kriget och trycker på suget efter livet, ungdomskultur som växer fram, att det tidigare inte funnits några ungdomar (utan bara barn och vuxna), Marshallplanen, Sverige efter kriget. Läs om efterkrigstiden s.331-346 i Hi-boken.
Film: Hur Sverige blev rikt: Den svenska modellen 60 min (filmhyllan), Lektion 4-7 Kalla krigets tid Kommer ni ihåg? Begreppet stormakt, USA och Sovjets som militärmakter, begreppet kalla krigets tid och hur världen var livrädd. Centrala begrepp (Kalla kriget): Demokrati, Kommunismen, Kapprustning, Järnridån, Östtyskland/Västtyskland, Berlinmuren, Koreakriget, Cubakrisen, Vietnamkriget, R. Reagan, Gorbatjov Läs kapitlet om fiendeskap mellan USA och Sovjetunionen s.350-357. Faktafilm: Ramp om historia: Bakom järnridån, 28 min (Mediecentrum), Berlinmurens fall (Youtube) 60 min Muntlig uppgift: Enskild uppgift om olika Kalla Kriget-konflikter. Läraren delar ut en konflikt per elev. En lektions förberedelse. Uppgiften ska redovisas i grupp där eleverna ska lära varandra om fiendskapen. (uppgiften finns på gemensam) Detta ingår i ditt betyg i historia. 4-5 Kommunismens fall: PP-genomgång om kommunismens fall s.387-396 i hi. Faktafilm: Berlinmurens fall (Youtube) 60 min, Skrivuppgift: Förklara varför Sovjetunionen föll och hur det påverkade resten av världen. Förklara även hur du tror att sönderfallet av Sovjet påverkar Ryssland idag och omvärlden. Använd läroboken som hjälpmedel. Jobba enskilt eller i par. Skrivuppgiften ska vara max en A4-sida, 12 pkt, Times New Roman. Glöm inte styckeindelning. Denna uppgift kan även tas muntligt på tavlan. Detta ingår i ditt betyg i historia. 6-9 Självständiga kolonier hi-boken 371-384 Kommer ni ihåg? Efter WWII bestämdes det att kolonierna skulle bli självständiga från de Europeiska kolonialmakterna. På några årtionden bildades nya stater i Asien och Afrika. Vad händer i Västsahara? Genomgång om Västsahara se PP för info.
Lektion Innehåll 10-16 Genomgång och presentation av seminarieuppgiften innan vi tittar på Avatar. Film: Avatar Anteckna under filmvisningen. För ett högre betyg är det viktigt att du kan visa att du ser sammanhang, därför är anteckningar viktiga. Skrivuppgift (finns på gemensam) Detta blir ditt betyg i historia. Tydlig koppling till kolonialism och imperialism krävs i ditt muntliga seminarie. 17-19 Genomgång av sårbara platser och vad hållbar utveckling är. Är det människorna gör på planeten Pandora hållbart exempelvis? Hur kan naturresurser och råvaror användas på ett hållbart sätt? Hållbar utveckling Film: Det grå guldet i Kongo Ändliga energikällor Förnybara energikällor HDI Hållbara städer och stadsplanering Hans Rosling Läs: Hållbar utveckling s.345-353 i GE 20-22 Genomgång av hur och vart människor lever i världen idag. Vi kommer prata om befolkningsökning, globalisering samt hur städer planeras. Hur kan en stad byggas för att vara hållbar exempelvis? Sopor i städerna Glesbyggd, tätbygd, världens största städer. Befolkningsökning och demografiska modeller. Lösningar som Peepoo Globalisering och urbanisering. Hur kommer vi leva i framtiden? Film: Megastäder: Lagos Övningar och analyser av diagram, kartor och demografiska modeller. Uppgift: Planera din egen stad. Tänk på hållbar utveckling, trafikplanering, skolor, miljö och utveckling. Uppgiften presenteras på ett A3, diskussionen skriver ni på separat A4 i flytande text. Detta blir ditt betyg i geografi. (Läs: s.167-174 GE, s.276-286 GE och s.316-320 SH) 23-27 Genomgång av hur världen mår idag, vi kommer titta på ekonomi, miljö, rik och fattig, sjukdomar och sociala förhållanden. De mänskliga rättigheterna ska läsas igenom och diskuteras. Läsning och genomgång av kapitlet Hur mår världen? Mänskliga rättigheter PP
Hjälporganisationer Bistånd Välgörenhet riktar sig till symptom istället för orsak George Bernard Shaw. Hur tänker du? Film: Somalias pirater Kom ihåg att anteckna under filmen. Förberedelser och genomgång av hur man skriver en debattartikel eller insändare. Använd fakta ur SH-boken och fakta från filmerna vi sett. Uppgift: Debattartikel, använd Fixa Texten 1 eller Fixa Texten 2. Detta blir ditt betyg i samhällskunskap Läsläxa: s.341-358 SH 28-29 Repetition av svåra ord och begrepp. Förberedelser inför seminariet om kapitlet Krig eller fred, se separat uppgift på gemensam. Vi läser kapitlet Krig eller fred Kartkunskap- och diagramstest om Asien Muntligt prov, gruppseminarier Ordkunskapstest Seminariet om Krig och fred blir ditt betyg i samhällskunskap. 30-31 Genomgång av folkfördrivningar och aktuella konflikter. Vi kommer prata om varför det blir krig och vilka lagar som finns runt krig. Kan vi få fred i världen? Vad har krig med rasism och naturresurser att göra? Vi kommer läsa artiklar och se på nyheter tillsammans för att få en överblick på det som händer i världen idag. Artikelläsning om olika aktuella konflikter Introduktion av boken Om det var krig i Norden Arbete och läsning av boken. Terrorism. Vi läser serien Jihad Jane av Liv Strömqvist Detta är ditt betyg i samhällskunskap. Läsläxa: s.361-376 SH Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Du har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer, det kan exempelvis vara hur ett land med eller utan demokrati fungerar. Du visar att du kan det genom att Du har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer, det kan exempelvis vara hur ett land med eller utan demokrati fungerar. Du visar att du kan det genom att förklara Du har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer, det kan exempelvis vara hur ett land med eller utan demokrati fungerar. Du visar att du kan det genom att förklara komplexa
förklara enklare samband mellan hur människor påverkas av det styrelsesätt som finns i det land de lever i. Du kan på ett enklare sätt undersöka olika frågor som har med samhället att göra och se saker ur olika perspektiv. Du kan uttrycka olika åsikter med enkla resonemang och till viss del argument. Du kan redogöra för de mänskliga rättigheterna och dess betydelse. förhållandevis mellan hur människor påverkas av olika styrelsesätt och det land de lever i. Du kan på ett enklare sätt undersöka olika frågor som har med samhället att göra och se saker ur olika perspektiv. Du kan uttrycka olika åsikter med välutvecklade resonemang och väl argument. Du kan redogöra för de mänskliga rättigheterna och dess betydelse. samband mellan hur människor påverkas av olika styrelsesätt och det land de lever i. Du kan på ett komplext sätt undersöka olika frågor som har med samhället att göra och se saker ur olika perspektiv. Du kan uttrycka olika åsikter med välutvecklade resonemang och väl argument. Du kan redogöra för de mänskliga rättigheterna och dess betydelse. Geografi Du har grundläggande kunskap om hur människa, samhälle och natur hör ihop. Du kan föra enkla och till viss del resonemang kring det som vi går igenom. Det gör du genom att koppla ihop hur exempelvis extrema naturförändringar som t.ex. vattenbrist eller utfiskning kan leda till konflikter eller migration. Du kan på ett enklare sätt även diskutera hur resursfördelning av mat, vatten och mark påverkar människa, natur och miljö. Du ska till viss del kunna ge förslag på hur vi människor Du har goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur hör ihop. Du kan föra utvecklade och relativt väl resonemang kring det som vi går igenom. Det gör du genom att koppla ihop hur exempelvis extrema naturförändringar som t.ex. vattenbrist eller utfiskning kan leda till konflikter eller migration. Du kan på ett relativt väl utvecklat sätt även diskutera hur resursfördelning av mat, vatten och mark påverkar människa, natur och miljö. Du ska till viss del kunna ge förslag på hur vi Du har mycket goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur hör ihop. Du kan föra välutvecklade och väl resonemang kring det som vi går igenom. Det gör du genom att koppla ihop hur exempelvis extrema naturförändringar som t.ex. vattenbrist eller utfiskning kan leda till konflikter eller migration. Du kan på ett välutvecklat sätt även diskutera hur resursfördelning av mat, vatten och mark påverkar människa, natur och miljö. Du ska kunna ge förslag på hur vi människor kan lösa olika
kan lösa olika ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. Du kan tänka på att du ska kunna diskutera hur vi människor tillsammans skall lösa konflikter, miljöproblem och klimatproblem. människor kan lösa olika ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. Du kan tänka på att du ska kunna diskutera hur vi människor tillsammans skall lösa konflikter, miljöproblem och klimatproblem. ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. Du kan tänka på att du ska kunna diskutera hur vi människor tillsammans skall lösa konflikter, miljöproblem och klimatproblem. Historia Du har grundläggande kunskaper om historiska händelser. Du kan se hur det som hänt i historien till exempel påverkar de konflikter du läser om i området NAKOHÅ. Du skall kunna föra till viss del resonemang om konsekvenserna och orsakerna till olika händelser. Du skall kunna förklara hur konflikter exempelvis hänger samman med de resurser som finns i naturen. Du skall även kunna beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder och kunna diskutera framtiden med hänvisningar till det som händer nu och det som redan hänt. Du skall på ett enkelt sätt kunna resonera kring de källor du använder. De ord och begrepp du lär dig skall du kunna använda på ett Du har goda kunskaper om historiska händelser. Du kan se hur det som hänt i historien till exempel påverkar de konflikter du läser om i området NAKOHÅ. Du skall kunna föra utvecklade och relativt väl resonemang om konsekvenserna och orsakerna till olika händelser. Du skall kunna förklara hur konflikter exempelvis hänger samman med de resurser som finns i naturen. Du skall även kunna beskriva förhållandevis mellan olika tidsperioder och kunna diskutera framtiden med hänvisningar till det som händer nu och det som redan hänt. Du skall på ett utvecklat sätt kunna resonera kring de källor du använder. De ord och begrepp Du har mycket goda kunskaper om historiska händelser. Du kan se hur det som hänt i historien till exempel påverkar de konflikter du läser om i området NAKOHÅ. Du skall kunna föra välutvecklade och väl resonemang om konsekvenserna och orsakerna till olika händelser. Du skall kunna förklara hur konflikter exempelvis hänger samman med de resurser som finns i naturen. Du skall även kunna beskriva mellan olika tidsperioder och kunna diskutera framtiden med hänvisningar till det som händer nu och det som redan hänt. Du skall på ett välutvecklat sätt kunna resonera kring de källor du använder. De ord och begrepp du lär dig skall du kunna
fungerande sätt. du lär dig skall du kunna använda på ett relativt välfungerande sätt. använda på ett välfungerande sätt.
Nyreligiositet och andra livsåskådningar Syfte Du kommer att få lära dig om andra livsåskådningar och nya religioner. Du kommer att få möjlighet att reflektera över din egen livsåskådning och göra egna etiska ställningstaganden. Centralt innehåll Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Arbetsformer Gruppuppgifter muntliga diskussioner i klassrummet Läsning: Robinson Crusoe Skrivuppgift om din egen livsåskådning Planering Lektion Innehåll 1 Introduktion till området, planering och betygskriterier. Diskussion kring det centrala innehållet och begreppen: religion, samhälle, identitet, livsfrågor och etik. Utdelning av böcker. Läsläxa:( s.294-299 RE) 2-3 Genomgång av filosofi, vetenskap, sekularisering, Sokrates, Platon, Aristoteles, den vetenskapliga revolutionen, Darwin och Newton. Uppgift: Upplysningsuppgiften i liten grupp.
Begrepp/ordkunskap: filosofi, vetenskap, västerländsk, Sokrates, Platon, revolution, den vetenskapliga revolutionen, Newton, upplysningstiden och Darwin. Läsläxa: s.300-305 4-5 Genomgång av den religiösa revolutionen och väckelserörelsen Sveriges väg till religionsfrihet Folkrörelser Frikyrkor Läsning ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe finns i G8 Läs: Sid 312-314 och s.317-322 i religionsboken 6-7 Genomgång av nya religiösa rörelser och etik. Vilken ideologi har du? Hur tänker du dig att samhället bör se ut? Ateism, humanism, feminism, agnosticism och naturalism. Begrepp/ordkunskap: ateism, humanism, feminism, agnosticism och naturalism. Läs: Sid 305-310 samt s.22-25 i religionsboken 8-9 Genomgång av fler livsåskådningar och nya religiösa rörelser. New Age, Rastafari, Mormonkyrkan, Jehovas vittnen, Satanism, Sikhism, scientologi Uppgift: Gör uppgifterna på s.335 i religionsboken. Med hela meningar svarar du på de 5 frågorna som finns under rubriken Högre nivå. Kom ihåg att svaren är betygsgrundande! Läs: Sid 317-335 i religionsboken 10-13 Genomgång av identitet och livsfrågor, etik och olika modeller för vad som är rätt och fel. Regeletik/pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik och dygdetik. Vi läser tillsammans om Etiken och verkligheten s.34-38. Diskussioner i grupp om olika etiska dilemman. Ordkunskapstest på alla ord/begrepp i fetstil. Begrepp/ordkunskap: regeletik/pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik och dygdetik. Läs: Sid 26-33 i religionsboken 14 Uppgift: Du ska nu skriva och beskriva din egen livsåskådning, se separat papper. Kom ihåg att titta på betygskriterierna! Gör klart din skrivuppgift!
Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Du har grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan livsåskådningar och andra religioner. Du kan föra enkla resonemang kring dessa. Du kan även föra enkla resonemang om hur livsfrågor visar sig i olika sammanhang och hur en människas identitet formas av religion eller andra livsåskådningar. Dina tankar och åsikter kan till viss del föra resonemanget vidare. Du kan föra enkla och till viss del resonemang kring moraliska frågeställningar, värderingar och du kan använda etiska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Du har goda kunskaper om likheter och skillnader mellan livsåskådningar och andra religioner. Du kan föra utvecklande resonemang kring dessa. Du kan även föra förhållandevis komplexa resonemang om hur livsfrågor visar sig i olika sammanhang och hur en människas identitet formas av religion eller andra livsåskådningar. Dina tankar och åsikter för resonemanget vidare. Du kan föra utvecklade och relativt väl resonemang kring moraliska frågeställningar, värderingar och du kan använda etiska modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Du har mycket goda kunskaper om likheter och skillnader mellan livsåskådningar och andra religioner. Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang kring dessa. Du kan även föra komplexa resonemang om hur livsfrågor visar sig i olika sammanhang och hur en människas identitet formas av religion eller andra livsåskådningar. Dina tankar och åsikter för resonemanget framåt och fördjupar det. Du kan föra välutvecklade och väl resonemang kring moraliska frågeställningar, värderingar och du kan använda etiska modeller på ett väl fungerande sätt.
Samhällsekonomi Syfte Du kommer att få lära dig om hur Sveriges ekonomi är uppbyggd från det enskilda hushållet till världsekonomin. Du kommer att få lära dig begrepp och ekonomiska system som t.ex. planekonomi. Vi kommer att titta på hur du kan påverka samhällsekonomin och hur det ekonomiska kretsloppet fungerar. Du kommer även få ett historiskt perspektiv på samhällsekonomi med hjälp av den franska revolutionen. Centralt innehåll Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Arbetsformer Föreläsningar Begreppstest Gruppdiskussioner Hemtenta Kartkunskap Sverige Planering Lektion Innehåll 1-2 Introduktion till ämnet med frågeställningen: Leder orättvisor till konflikter?kan ekonomiska orättvisor leda till konflikter? Diskutera i mindre grupper och redovisa kort för klassen. Vad är ekonomi? Vilka olika typer av ekonomi finns det; privat, familj eller
stat? Introducera ämnet samhällsekonomi och varför vi läser ämnet. Hur påverkar ekonomi ett samhälle exempelvis? 3-4 Föreläsning om samhällets pengar, företag och det ekonomiska kretsloppet. Vi läser om biltvätten Er-Gus i boken sidan 294-295 Begreppsinlärning och förberedelse inför begreppstestet. 5-8 Genomgång om ekonomiska system och internationell handel. Aktiehandel, konkurrens, statens budget, banker Plan-, marknads- och blandekonomi Handel mellan länder. EU & EMU Begreppstest 9-11 Introduktion till hemtentan (en hel lektion) Kartkunskap Sverige Blindkarta Produktionskarta var ligger Sveriges industrier? m.m. 12-15 Gruppdiskussion - Hur kan du påverka samhällsekonomin? Och hur kan ekonomisk politik påverka samhället? Inlämning av hemtentan. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven har grundläggande kunskaper om olika ekonomiska strukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och Eleven har goda kunskaper om olika ekonomiska strukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då Eleven har mycket goda kunskaper om olika ekonomiska strukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då
beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka ekonomiska samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några ekonomiska samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. förhållandevis inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka ekonomiska samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis med utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några ekonomiska samhällsfrågor med utvecklade resonemang och till viss del argument och kan då i förhållandevis stor inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka ekonomiska samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då med välutvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några ekonomiska samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Lag & rätt i Sverige Syfte Du kommer att lära dig om hur rättssystemet fungerar i Sverige. I fokus står att lära sig begrepp som används inom området. Du kommer också lära dig om vilka rättigheter och skyldigheter du har som medborgare i en demokrati. Centralt innehåll Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Arbetsformer Begreppstest Kort individuell forskningsuppgift om särskild brottstyp Planering Lektion Innehåll 1 Introduktion till arbetsområdet. Introduktion: Har någon i klassen begått ett brott eller blivit utsatt? Vilka rättegångar är aktuella i Bollnäs? Andra kända brott och straff? 2-3 Högläsning och PowerPoint genomgång- Brottsplats: Storegårdsskolan. Svara på frågorna 1-6 till kapitlet. Om du hinner svara även på frågorna 8, 10 och 12. Vi jobbar med aktuella begrepp (begreppslista). 4 Begreppstest
5-7 Introduktion: vad är skillnad mellan norm, regel och lag? Power point om hur Sveriges rättssystem fungerar. 8-9 Begreppslista om Sveriges rättssystem 10 Begreppstest om Sveriges rättssystem 11-14 Forskningsuppgift (gemensam) Bråttsförebyggande rådet. Välj ut lämpliga brott på Brå:s hemsida. Eleverna får välja ett område innan de startar sitt pararbete. Gå även igenom socioekonomisk bakgrund. Redovisning skriftligt eller muntligt eller både och. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då
faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del utvecklade och relativt resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. förhållandevis mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis med till viss del utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.