Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept Oskar Fröidh Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Karlstad, 8 februari 2012
Gröna Tåget för typiskt nordiska förhållanden vad är det? Stränga vintrar Älg och hjortar/renar på spåret Konventionella banor, vissa nya länkar upp till 250 km/h, men många krokiga äldre linjer med lägre hastigheter Blandad tung godstrafik och persontrafik Varierande resefterfrågan Population centres Helsinki >1 million inhabitants Oslo Aarhus Uppsala Gävle Bergen Stavanger 0,5-1,0 million inhabitants 250-500 thousand inhabitants 100-250 thousand inhabitants 50-100 thousand inhabitants Luleå Skellefteå Umeå Trondheim Östersund Örnsköldsvik Sundsvall Kristiansand Oslo Gothenburg Västerås Moss Örebro Eskilstuna Uddevalla Norrköping Trollhättan Linköping Aalborg Varberg Mora Turku Falun Gävle Borlänge Uppsala Stockholm Rovaniemi Oulu Joensuu Kuopio Jyväskylä Tampere Lahti S:t Petersburg Helsinki Tallinn Riga Esbjerg Bremen Copenhagen Halmstad Helsingborg Odense Hamburg Lund Malmö Kalmar Karlskrona Railways in Scandinavia Proposed new link (with Gröna Kiev Tåget) Service by Gröna Tåget Other line (not all shown) Map: Oskar Fröidh, 2012
Marknadssegment för långväga resor B Flyg med hög komfort och service Höga taxor Lyxturist-resor D Korta restider Lågkostnadsflyg Vanliga tåg Långa restider Höghastighetståg Långfärdsbuss A Gröna Tågets marknadssegment Låga taxor C
Kr/personkm Viktigaste faktorer för ekonomisk tågtrafik Hög beläggningsgrad Hög medelhastighet 1,60 1,40 1,20 1,00 0,60 0,80 0,50 0,60 0,40 0,60 0,40 0,20 0,30 0,50 0,00 0,20 0,40 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0,10 0,30 Beläggningsgrad 0,00 0,20 Kr/sittplatskm Kr/sittplatskm Effektivt utrymmesutnyttjande 80 900,10 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 0,00 Medelhastighet (km/h) 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2 3,4 3,6 Sittplatser per meter tåglängd
Viktigaste faktorer för ekonomisk tågtrafik Hög beläggningsgrad Flexibelt tågkoncept, trafikering, marknadsföring (yield management) Effektivt utrymmesutnyttjande Möblering och stolar, flera sittplatser i varje vagn Hög medelhastighet En modern infrastruktur är en förutsättning Hög topphastighet och kurvhastighet, acceleration, korta stationsuppehåll
Attraktiv trafikering Långt tågsätt och låg turtäthet under hela dagen A A A A A A S K C A Resultat Intäkter Kostnader=Index 100 100=0 Korta tågsätt, ihopkopplade i högtrafik, och låg turtäthet A A A A A A A S K A A A A C A 100 96=4 Korta tågsätt och hög turtäthet i högtrafik S A A A A A A A A K C A 115 105=10
Utrymmeseffektivitet och kostnader Breda tåg har 25 % flera sittplatser än kontinentalbreda tåg Utrymmeseffektiva stolar och tågutformning En motorvagn saknar lok/drivenhet (jmf. X2/SJ 2000) Gröna Tåget, Bred korg, 300 sittplatser, längd 108 m Gröna Tåget, Kontinental korgbredd, 300 sittplatser, längd 134 m X2, Skandinavisk korgbredd, 309 sittplatser, längd 165 m Breda tåg har 15 % lägre totalkostnader än smalare tåg (och 20-25 % lägre kostnader än X2)
Effektivt utrymmesutnyttjande Effektiva sittplatser Individuella armstöd på varje sittplats Tunna ryggstöd och benutrymme 2.95 m (9 8 ) 3.45-3.54 m (11 4-11 8 ) ICE3 European continental profile Gröna Tåget Wide body Norway, Sweden, Denmark Breda tåg inkluderar 9 cm ökad bredd som är möjligt tack vare Active Lateral Suspension (ALS)
Vilka egenskaper behöver Gröna Tåget? Mer attraktivt för resenärerna (restider, biljettpriser etc.) Bättre ekonomi i tågtrafiken Interoperabelt i Skandinavien i snabb regionaltrafik och fjärrtrafik Flexibilitet för variationer i efterfrågan och trafikering Korta och punktliga stationsuppehåll, även i högtrafik Förbättrade gröna prestanda Gjort för nordiska klimatförhållanden
Gröna Tågets insatsområde Exempel från olika linjer i Sverige med 1 till 5 timmars restid Restid (h) 6 5 EC+B 4 3 2 1 0 SM EC WM SM+EL-HS S WC G-HS WC S 0 100 200 300 400 500 600 700 km 800 Snabb regional Fjärrtrafik
Möjliga restider med Gröna Tåget Möjligt Upprustad Med nya km U X 2000 bana länkar Stockholm-Göteborg 455 0 02:45 02:30 02:20 Stockholm-Malmö 614 2 04:00 03:35 03:15 Göteborg-Malmö 305 3 02:30 02:15 01:55 Stockholm-Sundsvall 402 5 03:20 03:05 02:30 Stockholm-Umeå 737 10 05:40 05:05 04:30 U: Antal uppehåll Upprustad bana: Anpassning för 250 km/h Med nya länkar: Fyrspår eller dubbelspår mm
Upprustning av infrastrukturen för hastigheter upp till 250 km/h (svenska exempel) Exempel på åtgärder Planskilda vägkorsningar Broar och geoteknik Spår och kontaktledning Signalsystem (ERTMS >200 km/h) Kapacitetsåtgärder Mycket lönsamt för nyligen ombyggda linjer Västkustbanan Göteborg Malmö Köpenhamn, 305+41 km Ostkustbanan och Botniabanan Stockholm Umeå, 737 km Stockholm-Mälarregionen Lönsamt att rusta upp, men kapacitetsbegränsningar Västra stambanan Stockholm Göteborg, 455 km Södra stambanan Stockholm Malmö Köpenhamn, 614+41 km
Jernbaneverketshöghastighetsutredning
Kapacitetsutnyttjande under högtrafik Max 2h-period 2011 (Trafikverket) OSLO STOCKHOLM
Hur kan man gå vidare med Oslo Stockholm? Några punkter att fördjupa: Bättre prognosmetod för utrikes och inrikes tågresande Kostnader för tågtrafiken (jmfr Gröna Tåget) Kapacitet och nyttor för annan persontrafik och för godstrafiken Regionala effekter (jmfr TTP-projektet) EU-stöd för gränsöverskridande förbindelse? (finansiering upp till 40 %)
Successiv utbyggnad Kapacitet och restider Kapacitetsproblem redan idag utbyggnader ger restidsvinster Storregionalt fokus, med tanke även på internationell snabbtågsförbindelse och godstrafik Successiv utbyggnad, men de stora effekterna har tröskelvärden Restid för arbetspendling högst 1 timme respektive tjänsteresa över dagen högst 3 timmar enkel resa
Tröskeleffekter vid successiv utbyggnad Exempel med tågrestid Oslo Stockholm Tågresor (milj/år) 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 Tågrestid (timmar) Princip ej exakt resande! Restid högst 3 timmar Oslo Stockholm: Flygresenärer tar tåget Ny länk Lillestrøm Arvika: Värmland får tillgång till Oslos arbetsmarknadoch internationella flygplats NobelbananKristinehamn Örebro: Värmland får tillgång till Örebros arbetsmarknad och Mälardalen
Gardermoen Airport Oslo Ski Moss Lillestrøm Fredrikstad Vagnhärad Stenungsund Göteborg Sarpsborg Halden Kongsvinger Arvika Alingsås Torsby Kil Karlstad Mariestad Lidköping Herrljunga Skövde Falköping Korridoren Oslo Stockholm Hasselfors Laxå Mjölby Hovsta Fagersta Arboga Örebro Hallsberg Motala Tranås Katrineholm Sala Västerås Eskilstuna Flen Enköping Bålsta Gnesta Järna Södertälje Strömstad Uppsala Arlanda Airport Stockholm Nyköping Oxelösund Norrköping Järnväg, blandad godsoch persontrafik Linköping Järnväg, enbart godstrafik Ny bana, förslag Nuvarande korridor Oslo Stockholm Höghastighetskorridor, ny länk / nuvarande bana Oskar Fröidh, 2012
Oslo Stockholm från 5:55 till 2:55 Hur? Snabbtåg (Gröna Tåget) Ny länk Lillestrøm Arvika och dubbelspår Arvika Karlstad Nobelbanan och dubbelspår Karlstad Kolbäck
Restider Oslo Karlstad Stockholm Idag (5:55) Oslo Snabbtåg(Gröna Tåget) (4:50) Flygplats Lillestrøm Flygplats Oslo Lillestrøm 3:05 Karlstad 2:50 Hallsberg 2:35 Karlstad 2:15 Hallsberg Stockholm Stockholm Flygplats Ny länk Lillestrøm Arvika och Oslo 1:05 Karlstad 2:15 dubbelspår Arvika Karlstad (3:20) Lillestrøm Hallsberg Stockholm Nobelbanan och dubbelspår Karlstad Kolbäck (2:55) Oslo Flygplats 1:05 Karlstad 1:50 Lillestrøm Örebro Västerås 0:40 Stockholm
Lägre biljettpriser och kortare restider Exempel: Stockholm Oslo Total trafikeringskostnad för 1 enkelresa i 2010 års priser Trafikeringskostnad är dock intedetsamma som biljettpris (vilket inkluderar yield management och vinst), men en indikation Dagens bana (570 km via Laxå, restid 4 tim 50 min) Tågtyp Trafikeringskostnad 1 Resefterfrågan 2 SJ X 2000 473 kr ref. (4:50) Gröna Tåget (GTW-4) 400 kr +12 % Ny + ombyggd bana (490 km via Örebro) Tågtyp Trafikeringskostnad 1 Resefterfrågan 2 SJ X 2000 372 kr ref. (3:20) Gröna Tåget (GTW-4) 296 kr +27 % (2:55) 1) Beläggningsgrad 60 % 2) Vid en biljettpriselasticitet om -0,8 och restidselasticitet om -0,9
Totala trafikeringskostnader Gröna Tågets kostnadsmodell tillämpad på Stockholm Oslo Ny och ombyggd bana ger 20 % lägre trafikeringskostnaderän snabbtåg på konventionella banor. Effekt av kortare bana och körtid Kr/sittplatskm 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 körtid 0,20 Effektivt utrymmesutnyttjande(bred korg) ger 15 % lägre trafikeringskostnaderän tåg med normalbred korg 0,15 0,10 0,05 0,00 Dagens bana SJ X 2000 (309 sittpl) Ny+ombyggd bana Gröna Tåget Wide (300 sittpl) 22
Gröna Tågets effekter på utbudet Högre topphastighet (250+ km/h) Korglutning Bred vagnskorg (2+3 i Ekonomi) Kortare tågenheter, flexibel tåglängd
Marknadseffekter av Gröna Tåget Ökat resande Förbättrad trafikekonomi Minskat bilresande Särskilt för snabb regionaltrafik (pendling, fritids- och tjänsteresande) Utjämna brister i bostads- och arbetsmarknaderna Särskilt för fjärrtrafik (fritids- och tjänsteresande) Minskat flygresande miljö, flygplatskapacitet Bättre tillgänglighet kan initiera regional tillväxt
oskar.froidh@abe.kth.se www.gronataget.se