Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:9 ISSN 1401-243X

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har mätt luftkvaliteten utomhus vid förskolor i Göteborgs kommun. Under perioden 5 till 18 mars 2008 mättes kvävedioxid vid 36 förskolor. Vid 14 av förskolorna mättes kvävedioxid även vid intilliggande plats för referens. Denna rapport har sammanställts av Malin Andersson och Jesper Lindgren på Miljöförvaltningen i Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

Luftkvaliteten vi förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Mätningar av kvävedioxid vid förskolor...4 Uppmätta halter och gränsvärden...4 Slutsatser och diskussion...6 Så kan luften bli bättre...7 Motiv till mätningarna...8 Urval...8 Mätutrustning...8 Placering och tidsperiod...9 Bilaga 1. Luftföroreningar...11 Fakta om kvävedioxid...11 Bilaga 2. Gränser och mål...13 Miljökvalitetsnormer anger gränsvärden...13 Kvävedioxid...13 Miljömål för en hållbar utveckling...13 Bilaga 3. Åtgärder för bättre luftkvalitet...15 Det här görs i Göteborgs stad...15 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Sammanfattning Luften på förskolors gårdar i Göteborgs kommun är ganska bra. Detta enligt mätningar av kvävedioxid som miljöförvaltningen gjorde vid 36 förskolor i Göteborg. Kvävedioxid är en gas som bildas vid förbränning och som i Göteborg till stor del kommer från vägtrafiken. Gasen kan ge besvär i luftvägarna och minskar motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar I Sverige finns gränsvärden, miljökvalitetsnormer, som anger hur mycket kvävedioxid en viss mängd luft får innehålla. Enligt dem är gränsen för årsmedelvärde 40 mikrogram/m 3, för dygnsmedelvärde 60 mikrogram/m 3 och och för timmedelvärde 90 mikrogram/m 3. Det finns även ett nationellt miljökvalitetsmål för Frisk luft. Det anger ett målvärde på 20 mikrogram/m 3 som ett årsmedelvärde. Ambitionen är att detta ska var uppnått år 2010. Våra mätningar visar på halter mellan 8 28 mikrogram/m 3 vid förskolorna. De uppmätta halterna är dock ett tvåveckorsmedelvärde och kan därför inte direkt jämföras med gränsvärdena eller målvärdet. För att kunna relatera våra uppmätta halter till miljökvalitetsnormerna granskade vi halterna av kvävedioxid vid miljöförvaltningens fasta mätstationer. Granskningen visar att de uppmätta halterna vid förskolorna kan representera ett årsmedelvärde och kan därför jämföras med gränsvärdet och målvärdet för år. Jämförelsen visar att luften vid samtliga förskolor klarar gränsvärdet på 40 mikrogram/m 3, samt att halterna skulle understiga målvärdet på 20 mikrogram/m 3 vid nästan alla förskolorna. Miljökvalitetsnormen för dygn är svår att klara och överskrids på flera av miljöförvaltningens mätstationer. Det är därför troligt att gränsen även överskrids vid några förskolor. Miljöförvaltningen valde ut både förskolor som ligger centralt och förskolor i ytterområden som mätplatser för att på ett representativt sätt beskriva luftkvaliteten. Sammanlagt mätte vi vid 36 förskolor i 20 stadsdelar och vid intilliggande platser vid 14 av förskolorna. Bakgrunden till mätningarna är att vi vill öka kunskapen om luftkvaliteten vid förskolor eftersom barn generellt sätt är känsligare för luftföroreningarna än vuxna och det är därför viktigt att luftmiljön vid förskolor är bra. Den som vill bidra till en bättre luftkvalitet kan exempelvis undvika att köra barnen i bil till förskola och skola. I Göteborgs Stad görs en mängd åtgärder för att förbättra luftmiljön för invånarna. Exempelvis har en miljözon införts i centrala staden, vilket innebär att utsläppen från den tunga trafiken minskar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

Luftkvaliteten vi förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Mätningar av kvävedioxid vid förskolor Barn är generellt sett känsligare för luftföroreningar än vuxna och många barn tillbringar en stor del av vardagarna på förskolor. Det är viktigt att luftmiljön vid förskolorna är bra. Miljöförvaltningen har i uppdrag att övervaka luftkvaliteten i Göteborgs Stad och för att öka vår kunskap mätte vi kvävedioxid vid förskolor i Göteborg. Uppmätta halter och gränsvärden I Tabell 1 redovisas resultaten av mätningarna vid respektive förskola som ett medelvärde över två veckor. I Sverige finns gränsvärden, miljökvalitetsnormer. Enligt dem är gränsen för årsmedelvärde 40 mikrogram/m 3 och får inte överskridas. Gränsen för dygnsmedelvärde är 60 mikrogram/m 3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år. Gränsen för timmedelvärdet är 90 mikrogram/m 3 och får inte överskridas mer än 175 gånger per år. Det finns även ett nationellt miljökvalitetsmål för Frisk luft. Det anger ett målvärde på 20 mikrogram/m 3 som ett årsmedelvärde. Ambitionen är att detta ska var uppnått år 2010. Mer information om miljökvalitetsnormerna och miljömålet för Frisk Luft finns i bilaga 2. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Tabell 1. Medelhalterna för mätperioden (5 mars till och med 19 mars) vid respektive förskola Förskola Stadsdel Halt kvävedioxid Uppmätt halt vid Numrering i Figur 1 mikrogram/m3 intilliggande plats Brännemysten Askim 9-1 Långlyckevägen Askim 12-3 Pilegården Askim 11-2 Sommarbor (Södra Särövägen) Askim 8-4 Lisa Sass Gata Backa 13-6 Galaxgatan Bergsjön 9-8 Blåsvädersgatan Biskopsgården 12 12 48 Friggagatan Centrum 20 34 50 Färgaregatan Centrum 18 22 15 Glasmästaregatan Centrum 13 15 16 Kapellgången Centrum 16 20 18 Nedre Kvarnbergsgatan Centrum 17-19 Olof Rudebecksgatan Centrum 13 13 21 Vasa Kyrkogata Centrum 15 17 11 Våglängdsgatan Frölunda 11-22 Salviakanelen (Salviagatan) Gunnared 9-5 Fräntorpsgatan Härlanda 14-23 Marklandsgatan Högsbo 13-24 Varnhemsgatan Kortedala 13-25 Kalendervägen Kortedala 10-26 Friarelyckan Kärra-Rödbo 8-27 Lillängsgatan Linnéstaden 13 23 31 Risåsgatan Linnéstaden Provtagare 21 29 saknades vid nedtagning Ceresgatan Lundby 16-32 Prebendegatan Lundby 13 14 26 Hammarkullegatan Lärjedalen 9 9 49 Ostindiegatan Majorna 16 16 35 Slottsskogsgatan Majorna 13-37 Snäckeberget (Flygtornsvägen) Torslanda 9-38 Västra Änghagen Torslanda 8-39 Tångenvägen Tuve-Säve 8-7 Opalgatan Tynnered 11-40 Hagens Prästväg Älvsborg 14 18 42 Redegatan Älvsborg 12-43 Borgaregatan Örgryte 28 38 46 Bögatan Örgryte 15-44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

Luftkvaliteten vi förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Slutsatser och diskussion Resultaten visar att luften vid de 35 förskolorna är ganska bra. Då mätningarna enbart skett under en tvåveckorsperiod går det inte att direkt relatera halterna till någon av miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid. För att kunna jämföra våra uppmätta halter med årsmedelvärdet granskade vi halterna av kvävedioxid på miljöförvaltningens mätstation på Femmanhusets tak. Halterna under mätperioden jämfördes med årsmedelvärdet för 2007 och då fann vi att halterna ligger på samma nivå. Om denna förenkling gäller så kan de uppmätta halterna vid förskolorna representera ett årsmedelvärde och också jämföras med gränsvärdet och målvärdet för år. Jämförelsen visar att luften vid samtliga förskolor klarar gränsvärdet på 40 mikrogram/m 3, samt att halterna skulle understiga målvärdet på 20 mikrogram/m 3 vid nästan alla förskolorna. Vi granskade uppmätta halter vid miljöförvaltningens fasta mätstationer och fann att gränsvärdet för dygn överskrids på flera stationer. Det är enbart vid stationen på Femmanhuset som normen klaras vissa år. Det är därför troligt att gränsen även överskrids vid några förskolor. Gränsvärdet för timme överskrids främst vid de mest belastade stationerna och klaras vanligen på övriga stationer. Detta innebär att det kan vara så normen för timme överskrids vid några av förskolorna. Halterna av kvävedioxid varierar över dygnet och är vanligen högst under rusningstimmarna, då trafiken är som tätast. Halterna är också högre på vardagar. Om man ser till uppmätta halter på Femman under samma period tidigare år, så verkar halterna av kvävedioxid under 2008 vara förhållandevis låga. I Tabell 2 redovisas periodmedelvärden för år 2001 till 2008. De uppmätta halterna för år 2008 är ungefär 20 procent lägre än medelvärdet för perioden för åren 2001 till och med 2008. Det kan alltså vara så att det förekommer perioder med högre halter än de uppmätta vid förskolorna. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Tabell 4. Uppmätta halter kvävedioxid på mätstationen på Femmanhusets tak. Mätperiod (5 mars till och med 19 mars) År Mätperiodmedelvärde på Femman mikrogram/m 3 Årsmedelvärde på Femman mikrogram/m 3 2001 33 27 2002 21 26 2003 37 27 2004 31 25 2005 31 24 2006 46 26 2007 20 24 2008 24-30 Medelvärde 2001-2008 Luften vid de förskolor med lite högre halter av kvävedioxid påverkas mycket av trafiken på intilliggande större leder och trafikmot. De förskolor med lägst halter är de som ligger långt bort från centrala Göteborg och från trafikerade leder. Vid de allra flesta förskolor är halterna kvävedioxid lägre på förskolornas lekplats/gårdar jämfört med halterna vid en intilliggande plats. I några fall finns höga byggnader runt gårdarna som verkar fungera som en barriär mot föroreningarna. Så kan luften bli bättre Den som vill bidra till en bättre luftkvalitet i Göteborg kan exempelvis undvika att köra sina barn i bil till förskolor och skolor. Fler tips om vad man som privatperson kan göra finns i bilaga 3. I bilagan kan du också läsa om vad som görs i Göteborgs Stad för att invånarna ska få en bättre luftmiljö. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

Luftkvaliteten vi förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Motiv till mätningarna Som förslag till nytt delmål inom miljömålet Frisk Luft föreslogs att alla förskolor och skolor ska ha en acceptabel luftkvalitet på sina gårdar eller uteplatser. Socialstyrelsens viktigaste argument till delmålet var att barn inte själva väljer sin miljö samt att barn andas in mer luft i förhållande till sin kroppsvikt jämfört med vuxna. Urval Valet av mätplatser syftar till att beskriva luftmiljön vid förskolor i Göteborgs kommun. För att på ett representativt sätt beskriva luftkvaliteten vid förskolor i hela kommunen valdes både förskolor som ligger centralt och förskolor som ligger ytterområden ut som mätplatser. Syftet med att mäta vid intilliggande plats är att beskriva luftkvaliteten under samma period på en plats som är mer utsatt för vägtrafik än förskolornas gårdar. Mätutrustning Mätningarna gjordes med så kallade passiva provtagare, Figur 2, vilka fästs cirka 3 meter upp i luften. Figur 2. Passiv provtagare. Provtagarna mäter halten kvävedioxid i luften genom att luften passerar genom ett membran i ett upp och nervänt provrör. Eventuella luftföroreningar fastnar på 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 membranet. Membranen analyseras sedan och en medelhalt över mätperioden beräknas. Placering och tidsperiod Under perioden 5 till 19 mars 2008 mättes kvävedioxid vid 36 förskolor i 20 stadsdelar i Göteborgs kommun. Mätningarna pågick parallellt vid alla förskolorna. Mätarna placerades på förskolornas lekplatser/gårdar. Vid 14 av förskolorna placerades ytterligare en mätare vid någon intilliggande plats. I Figur 1 visas mätplatserna. Figur 1. Mätplatser i Göteborg. I Tabell 1 redovisas respektive förskolas nummer. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

Luftkvaliteten vi förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Bilaga 1. Luftföroreningar Fakta om kvävedioxid Kvävedioxid är en gas som bildas vid all förbränning. Kvävedioxid kan ge besvär i luftvägarna och minskar motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Den kan också leda till att astmatiska besvär förvärras. Barn kan vara extra känsliga eftersom de andas in mer luft i förhållande till sin kroppsvikt jämfört med vuxna. I Göteborg kommer en stor del av kvävedioxiden från vägtrafiken. Det är inte bara utsläppens storlek som avgör hur höga föroreningshalterna blir i luften. Vädret spelar en avgörande roll. Vindar transporterar föroreningar och kan hjälpa till att sänka halterna genom att föroreningarna blandas ut med annan luft. Kvävedioxidhalterna i luften minskade fram till slutet av 1990-talet, främst beroende på att bilarnas avgasrening blev effektivare. Från slutet på 1990- talet och fram tills nu har nivåerna av föroreningen legat på en stabil nivå Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Bilaga 2. Gränser och mål Miljökvalitetsnormer anger gränsvärden En miljökvalitetsnorm ingår i Sveriges lagstiftning och kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. I texten nedan redovisas gränserna för kvävedioxid. Kvävedioxid 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för kvävedioxid (NO 2 ). Gränsen för årsmedelvärde är 40 mikrogram/m 3 och får inte överskridas. Gränsen för dygnsmedelvärde är 60 mikrogram/m 3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år.gränsen för timmedelvärde är 90 mikrogram/m 3. Ett timmedelvärde får inte överskridas mer än 175 gånger per år. I Tabell 3 finns normerna sammanställda. Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid Halt (mikrogram/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 40 1 år Får inte överskridas 60 1 dygn 7 dygn/år 90 1 timme 175 timmar/år Gränserna gäller i gatunivå. Om en kommun inte klarar MKN tas ett åtgärdsprogram fram. Miljömål för en hållbar utveckling Ett miljömål är ett samhällsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Det finns ett nationellt miljömål som heter Frisk luft och som syftar till att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Ett av delmålen till Frisk luft innebär att 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde i huvudsak skall underskridas år 2010. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun, Rapport 2008:09 Bilaga 3. Åtgärder för bättre luftkvalitet Här är några tips på hur du kan bidra till bättre luftkvalitet samtidigt som du kan minska den mängd föroreningar du själv utsätts för. Gå eller cykla med barnen till förskolan Åk tåg, spårvagn eller buss Planera dina resor undvik onödig bilkörning Samåk med andra Gå med i bilpool Undvik tomgångskörning Håll hastighetsgränserna. Vid 50-70 km/timma är utsläppen lägst. Det här görs i Göteborgs stad Det här är några av de förändringar som gjorts och görs och som leder till en bättre miljö för alla i Göteborg. Miljöförvaltningen ställer konkreta krav på företag när det gäller till exempel hälsofarliga utsläpp. En miljözon har införts i centrala staden och det innebär att utsläppen från den tunga trafiken minskar. År 2003 drevs en femtedel av lokaltrafikens bussar med naturgas. Andelen gasbussar har sedan dess ökat. Utsläppen från stadens bussar är lägre än vad lagen kräver, genom de krav som ställts vid upphandling av trafiken. Flera av kommunens centrala förvaltningar tillhör idag landets största miljöbilspool, istället för att ha egna tjänstebilar, vilket ger mindre utsläpp och ett bättre utnyttjande av resurserna. I Göteborg satsas på olika slags informationsinsatser, både till allmänheten och till företagen. Alla kommunala förvaltningar och bolag har ansvar för att informera, utbilda och motivera, något som är fastställt i kommunens miljöpolicy. Miljöförvaltningen ger ut Göteborgs-EKO, ett nyhetsbrev för dig som vill veta vad som händer med miljöarbetet i Göteborg. Dessutom finns miljöinformation på Göteborgs Stads webbplats. www.goteborg.se Källa: http://www.miljo.goteborg.se Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-243X): R 2008:1 Årsrapport 2007. Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan 2007. Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.